Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat svin.

1915-05-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:51, Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat svin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1915 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag

till lag om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa

fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat

svin.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, Söderbergh, Trana*,

StBrner*, Gezelius*, Lars Olsson, greve Spens, Dahl, Volerius Olsson, Pettersson

i Södertälje, Lindqvist i Stockholm, Pettersson i Bjälbo, Persson i

Norrköping, Gustafsson i Örebro och Igel*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 14 maj 1915 dagtecknad proposition, nr 200, som

hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogade utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

»Lag

om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin

och saluhållande av slaktat svin.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äge, om sådant finnes vara av förhållandena oundgängligen

påkallat, stadga förbud mot slaktande av synbarligen dräktiga

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt. 44 höft. (Nr 51.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 51.

svin eller svin under viss, av Konungen bestämd vikt, så ock mot saluhållande

av slaktat svin under viss, av Konungen bestämd vikt; och

äge Konungen ej mindre att giva föreskrifter om beviljande av de

undantag från sådant förbud, som prövas skäliga, än även att stadga

straff för överträdande av dylikt förbud samt i övrigt meddela de bestämmelser,

som i anledning av nämnda förbuds utfärdande må finnas

erforderliga.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

samt äga tillämpning till och med den 29 februari 1916. Av

Konungen jämlikt lagen meddelat förbud må ej gälla längre än till och

med sagda dag.»

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet hänvisa till propositionen.

Såsom framgår av propositionen har statens livsmedelskommission

den 6 maj 1915 till Kungl. Maj:t avlåtit en skrivelse, vari kommissionen

— under framhållande av behovet att för såväl fläskproduktionens

vidmakthållande som svinstammens bevarande förhindra nedslagning

av undermåliga svin och dräktiga suggor, — hemställt om utfärdande

snarast möjligt av stadgande, avseende att förbjuda siaktning av

synbarligen dräktiga suggor ävensom av andra svinkreatur, som väga

mindre än 80 kilogram levande vikt, i offentligt slakthus, som omförmäles i

§ 3 av lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus,

ävensom i enskild slakteriinrättning, som omförmäles i § 1 av

förordningen av samma dag och år angående exportslakterier samt

andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar.

Vidare har till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet från

de under offentlig kontroll stående exportslakterierna i Malmö i anledning

av förenämnda hemställan avlämnats en skrivelse, varuti på vissa

grunder föreslagits införande av totalförbud för nedslagning av suggor

samt svin under 70 kilogram levande vikt, från vilket förbud dock i

särskilda fall dispens skulle kunna meddelas.

På grund av vad sålunda förekommit har Kung!. Maj:t ansett,

att åtgärder uti ifrågavarande angelägenhet borde vidtagas. Då emellertid

den omfattning, som borde givas åt ett dylikt förbud, icke för närvarande

kunnat med visshet avgöras samt det sålunda icke synts vara

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 51.

lämpligt eller möjligt att redan nu framlägga ett i detalj utarbetat förslag

till bestämmelser i förevarande syfte, har Kung]. Maj:t föreslagit

riksdagen att lämna Konungen rätt att om förhållandena det oundgängligen

påkalla stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande

av slaktat svin.

Vid behandling av föreliggande spörsmål har utskottet funnit så

stora betänkligheter möta emot ett statligt ingripande av ifrågavarande

beskaffenhet, att ett dylikt synts utskottet böra ifrågasättas endast i fall,

då föreliggande omständigheter göra det oavvisligen nödvändigt med

hänsyn till fläskkonsumtionens tryggande för landets behov. Av den

utredning som förebragts i propositionen, har utskottet ej kunnat förvissa

sig om att ett dylikt behov för närvarande verkligen föreligger

eller kan väntas komma att framträda under den tid den föreslagna

lagen skulle komma att gälla. Av livsmedelskommissionens ovanberörda

skrivelse, som legat till grund för propositionen, framgår allenast, att

»en tendens att bringa till slakt icke blott fullgödda svin, utan även

undermåliga svin och dräktiga suggor» kunnat förmärkas. Att en sådan

nedslagning av undermåliga eller för svinstammens bevarande behövliga

djur äger rum i en omfattning, som är ägnad att ingiva farhågor, har

däremot icke av kommissionen påvisats. Vid sådant förhållande samt då

den tid nu nalkas, när en ny skörd kommer att tillföra landet ökad

fodertillgång, varigenom benägenheten att nedslakta såväl undermåliga

gödsvin som avelsdjur torde väsentligen minskas, har utskottet redan

av anförda skäl dragit i betänkande att tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

förslag.

Härtill kommer, att det lärer kunna ifrågasättas, huruvida syftet

med den föreliggande propositionen kan vinnas på den av Kungl. Maj:t

föreslagna vägen, utan att svinägarna samtidigt tillfogas ekonomiskt avbräck.

Beträffande gödsvin torde det under normala förhållanden ligga

i svinägarens eget intresse att ej nedslakta eller avyttra svinet, så länge

det är undermåligt, då det i sådant tillstånd, lärer lämna sämre ekonomiskt

utbyte. Vidkommande åter avelsdjur torde dessa i regel hava så

stort värde för svinuppfödarna, att de ej nedslaktas utan särskilt tvingande

omständigheter. När undermåliga svin eller modersuggor under

nu rådande förhållanden nedslaktas, lärer det därför kunna antagas,

att detta såsom regel beror på att de för närvarande rådande ovanligt

höga foderprisen göra det ekonomiskt ofördelaktigt att behålla svinen.

Att genom lagbud tvinga svinuppfödarna härtill skulle vid sådant

förhållande knappast vara förenligt med rättvisa och billighet. Före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 51.

dragande departementschefen framhåller också, att dispens från förbudet

må kunna meddelas, om icke ägaren har tillgång till foder för svinet.

Då denna förutsättning emellertid, som sagt, torde vara den vanliga

anledningen till nedslaktningen, lärer det kunna vara att förvänta, att

undantag från förbudet skulle komma att meddelas i en utsträckning,

som i stort sett gjorde hela lagstiftningens syfte förfelat.

Utskottet vill vidare framhålla, att fastställandet av en generell

viktgräns, under vilken nedslaktning av gödsvin ej finge ske, torde

erbjuda stora svårigheter, då djurens förmåga att tillgodogöra sig fodret,

vilken förmåga givetvis härvid måste tagas i betraktande, enligt vad

erfarenheten utvisar är mycket varierande. I propositionen har också

uttalats, att åsikterna om, var denna gräns lämpligen bör sättas, på

sakkunnigt håll äro delade.

Därest en lagstiftning av nu förevarande art överhuvud taget bör

komma till stånd, torde det slutligen enligt utskottets mening kunna

ifrågasättas, huruvida densamma icke, såsom livsmedelskommissionen föreslår,

borde begränsas till slakt, som utövas vid offentliga slakthus samt

enskilda, under offentlig kontroll stående slakterier. Emot ett generellt

förbud torde i övrigt betänklighet möta redan med hänsyn till den

synnerligen stora svårighet, som skulle uppstå vid en effektiv kontroll

över lagens efterlevnad.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke

måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 maj 1915.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 51.

Reservationer:

av hen- Lindhagen samt

av hen Persson i Norrköping, som anfört:

Framställningen från statens livsmedelskommission om den derstädes

här i landet framträdande tendensen att bringa till slakt icke

blott fullgoda svin, utan även undermåliga svin samt dräktiga suggor,

är värd allvarlig uppmärksamhet och noggrant beaktande. Som en följd

av dylik påtalad nedslaktning uppstå nämligen ödesdigra följder av

olika slag. Fläskpriset kommer att stiga till en orimlig höjd och fara

för fläskbrist uppstår. Detta verkar i hög grad menligt och tryckande

för konsumenterna, och hur det skulle verka i händelse av att vårt land

i denna allvarliga tid tilläventyrs skulle komma i ett sådant läge, att

en allmän mobilisering icke kunde undvikas, låter sig lätt tänka. ^ Utskottet

förklarar visserligen sig icke ha blivit förvissat om att någon

sådan nedslaktning av undermåliga eller för svinstammens bevarande

behövliga djur äger rum, men någon utredning eller bevisning om

motsatsen föreligger ännu mindre. Utskottet har, som synes av dess

betänkande, stött sig enbart på lösa antaganden. Under sådana förhallanden

torde livsmedelskommissionens uppgifter, som förövngt bestyrkts

av flera på området sakkunniga, böra för riksdagen äga företräde i

beviskraft.

I slutet av sitt utlåtande säger utskottet: »Därest en lagstiftning

av nu förevarande art överhuvud taget bör komma till stånd, torde det

slutligen enligt utskottets mening kunna ifrågasättas, huruvida densamma

icke, såsom livsmedelskommissionen föreslår,_ borde begränsas till slakt,

som utövas vid offentliga slakthus samt enskilda, under offentlig kontroll

stående slakterier.» Här synes utskottet ha gjort ett medgivande om

att ifrågasatt statsingripande i vissa fall kan vara erforderligt. Att

under sådana förhållanden yrka avslag på det förevarande lagförslaget

och därigenom förhindra varje erforderlig åtgärd, hur nödvändig den an

under den utomordentliga tid intill dess riksdagen åter samlas kunde

befinnas vara, är uppenbarligen inkonsekvent och kan medföra allvarliga

skador. Så mycket mindre betänkligheter emot den ifrågasätta lagen

torde föreligga, som den blott är av provisorisk art och därjämte enbart

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt. M käft. (Nr 51.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets utlåtande Nr 51.

innebäi en rätt för Kung''1. Maj:t att handla i erforderliga fall. Den

månhet om särskilt jordbrukarna och producenterna, fsom den nuvarande

regeringen ådagalagt allt sedan krisens början, borde även för lantmännen

vara tillräcklig garanti for att icke den ifrågasatta rätten av

Kung!. Maj.t kommer att användas på något sätt, som går deras skäligen

berättigade intressen för nära, samt att lagen även i övrigt kommer att

handhavas på ändamålsenligt och lämpligt sätt.

På grund av det ovan anförda yrkas,

att Kungl. Maj.ds förevarande proposition måtte

av riksdagen bifallas.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BORTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1815.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin a1 i texten