Statsutskottets utlåtande Nr 12
1915-02-26 · 30 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 25 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1915:12, Statsutskottets utlåtande Nr 12
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
I
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1915 kl. 3 e. m.
Utlutande, i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning
i avseende å de till civildepartementet hörande
affär sdrivande verken.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1915 avlåtna propositio- inköp av
nen angående statsverkets tillstånd ock behov har Kungl. Maj:t under inventarier,
titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», beträffande [!•]’"
postverket föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier för postverkets
behov för år 1916 anvisa 350,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna
175,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5—13 i det vid propositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 14 januari 1915, till vilket
utskottet tillåter sig hänvisa.
För ifrågavarande ändamål har för år 1915 anvisats ett belopp av utskottets
300,000 kronor, vadan Kungl. Majrts föreliggande förslag innebär eu höj- yttrande.
ning av detta anslag med 50,000 kronor. Anslagshöjningen betingas i
första hand därav, att ett flertal nya postkontorslokaler under år 1916
komma att tagas i anspråk, föranledande kostnader för möblering och inredning.
Ökning av anslagsbeloppet är jämväl erforderlig, för att man i
''*) Hänvisar till punkt i den kungl. propositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 12 käft. (Nr 12.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Nybygg
nader.
[2.]
önskvärd utsträckning skall kunna bedriva en fortsatt anskaffning dels
av vissa tekniska och mekaniska hjälpmedel i det postala arbetet, dels
ock av ytterligare ett antal postautomobiler.
Yad särskilt den ifrågasatta automobilanskaffningen angår, inhämtas
av statsrådsprotokollet, att den erfarenhet, som numera vunnits angående
dessa fordons lämplighet för posttransporter, givit vid handen,
att automobiler med fördel kunna användas härtill, även där terrängförhållandena
äro mindre gynnsamma. Begagnandet av automobiler
för detta ändamål har också lämnat ett ekonomiskt fördelaktigt resultat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för inköp av inventarier för
postverkets behov för år 1916 anvisa 350,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1915 av tillgängliga medel utanordna 175,000
kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att dels av det
av riksdagen för uppförande å den ännu icke för centralpostkontoret i
Stockholm disponerade delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren
i Stockholm, efter rivning av därå uppförda byggnader, av en
tillbyggnad samt för vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar
å den nuvarande posthusbyggnaden i samma kvarter beviljade
anslaget av 960,000 kronor för år 1916 anvisa ett belopp av
300,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1915 av tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor; dels medgiva,
att för postverkets räkning må inköpas ett område om 1,133,43 kvadratmeter
av den riksbanken tillhöriga s. k. tyghustomten i Kristianstad
för en köpeskilling, ej överstigande 113,343 kronor 50 öre, samt
för inköp av sagda område och påbörjande av byggnadsarbeten å ett
posthus därå för år 1916 anvisa ett anslag av 165,000 kronor; dels ock
för gäldande av en del av köpeskillingen, 711,304 kronor 31 öre, för
det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter av
tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote för år 1916 anvisa ett
anslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 13—29.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herrar S. Persson i Norrköping och C. Svensson
i Eskilstuna väckt, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad
motion, nr 101, om anvisande av åtskilliga anslag utöver vad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12. •''
Kung].. Maj:t äskat, till utgifter för kapitalökning under statens affärsverksamhet,
i vilken motion beträffande postverket föreslagits, att^ riksdagen
måtte dels av det för tillbyggnad av central postkontoret i Stockholm
beviljade anslaget för år 1916 anvisa ett belopp av 450,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under ai 1915 av
tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor; dels för påbörjande av
nybyggnad för postverket i Linköping för år 1916 anvisa ett belopp
av 50,000 kronor; dels för påbörjande av posthusbyggnad i Gnesta för
år 1916 anvisa ett belopp av 25,000 kronor; dels ock för påbörjande
av ett nytt centralposthus i Göteborg för år 1916 anvisa ett belopp
av 800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av detta belopp redan
under år 1915 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 150,000
kronor. _ ... ,
Rörande de av motionärerna till stöd för deras hemställan aniorda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har vid prövningen av anslagsäskandena under föreva- vuhotteu
rande punkt till allmänt övervägande förehaft berörda motion, vilken, y
i huvudsak anslutande sig till motsvarande av vederbörande afifärsdrivande
verks styrelser till Kungl. Maj:t ingivna framställningar angående
anslag för kapitalökning, i sin helhet utmynnar däri, att till ^ utgifter
för kapitalökning under statens affärsverksamhet bör anslås, utöver
vad Kungl. Maj:t begärt, ett belopp av sammanlagt 4,345,000
kronor. .
Beträffande såväl de olika ämbetsverkens framställningar som ock
de av Kungl. Maj:t för riksdagen framlagda anslagskraven får utskottet
till en början återgiva följande i ovanberörda statsrådsprotokoll intagna
tablå, å vilken för jämförelses skull även upptagits de för år 1915 beviljade
anslagen.
19 15.
1 9
1 6.
Beviljade anslag.
Ämbetsverkens anslagskrav.
Förslag
■; i statsverksprop.
Låne-
medel.
Skatte-
medel.
Summa.
Låne-
medel.
Skatte-
medel.
Summa.
Låne-
medel.
Skatte-
medel.
Summa.
Postverket.........
925,000
925,000
2,300,000
2,300,000
—
1,015,000
1,015,000
Telegrafverket ...
4,975,000
550,000
5,525,000
5,800,000
200,000
6,000,000
5,800,000
145,500
5,945,500
Statens järnvägar
20,278,600
4,982,800
25,261,400
15,286,000
6,829,200
22,115,200
13,686,000
5,233,700
18,919,700
Statens vatten- falls verk.........
7,410,000
105,000
7,515,000
9,625,000
150.000
9,775,000
7.175,000
100,000
7,275,000
Summa
32,663,600
6,562,800
39,226,400
30,711,000
9,479,200
40,190,200
26,661,000
6,494,200
33,155,200
4
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
De anslag till kapitalökning, som av Knngl. Maj:t nu föreslås till
uppförande å 1916 års riksstat, innebära i förhållande till de å 1915 års
stat för motsvarande ändamål beviljade en minskning av 6,071,200 kronor.
Utskottet vill emellertid erinra därom, att Kungl. Maj:t icke i årets
statsverksproposition, i motsats till vad av under sistlidet år var fallet,
upptagit de av järnvägsstyrelsen framställda förslag om anvisande av
medel för fullföljande av tidigare utav riksdagen beslutade arbeten för
nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.
Beträffande härför erforderliga anslag, vilka av järnvägsstyrelsen uppskattats
till 730,000 kronor, bär departementschefen ställt i utsikt särskild
framställning.
Chefen för civildepartementet har till berörda protokoll angående
principen för bedömandet av de affärsdrivande verkens anslagskrav uttalat,
att man under nuvarande ekonomiska situation härvid kan anfva:
emot varandra alldeles stridande synpunkter, nämligen dels
den rena sparsamhetens, som helt naturligt måste bliva starkt framträdande,
dels ock angelägenheten för staten att genom sin företagarverksamhet
i möjligaste mån motverka rubbningarna å arbetsmarknaden
och hålla i gång sådana allmänna arbeten, vilka icke utan skada
för landet kunna inställas eller undanskjutas till framtiden. Den sistnämnda
synpunkten gör sig, yttrar departementschefen, särskilt starkt
gällande i fråga om de statsföretag, som redan äro påbörjade och vilkas
avbrytande därför, frånsett menliga följder i övrigt, skulle medföra avskedande
av personal med ty åtföljande arbetslöshet. Då nu angivna,
mot varandra stridande synpunkter omöjligt kunna båda i full omfattning
tillgodoses, har departementschefen ansett nödvändigt att hålla en
medelväg emellan dem, varvid emellertid icke lämnats ur sikte synpunkten
att icke genom alltför stark åtstramning av anslagen framkalla
forcerade kapitalutlägg framdeles.
Motionärerna hava för sin del ansett, att vid framläggandet av
KungL Maj:ts nu ifrågavarande äskanden tagits alltför stor hänsyn till
besparingssynpunkten och alltför liten hänsyn till statens skyldighet
att genom sin egen företagarverksamhet i möjligaste mån motverka
rubbningarna å arbetsmarknaden. Det har synts motionärerna icke vara
någon risk. och ej heller förenat med större svårighet att med lånemedel
bestrida de utav dem föreslagna anslagsökningarna.
Utskottet, som icke underskattar betydelsen därav, att staten under
nu rådande förhållanden i största möjliga utsträckning söker bidraga
därtill, att arbetstillfällen varda beredda, har i huvudsak funnit den
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
5
begränsning av anslagskraven för statens affärsverksamhet, som Kung!.
Maj:t vidtagit, vara väl avvägd. Med hänsyn till det förhandenvarande
statsfinansiella läget, angående vilket utskottet inhämtat närmare upplysningar,
finner sig utskottet ock böra bestämt avstyrka vidtagande,
annat än i synnerligen tvingande fall, av någon åtgärd, som skulle innebära
nämnvärd ytterligare belastning av 1916 års riksstat utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit.
Utskottet har av nu anförda skäl i allmänhet icke kunnat tillstyrka
bifall till de av motionärerna gjorda yrkandena. Och i den mån utskottet
ansett sig böra biträda motionärernas förslag, har utskottet funnit
sig föranlåtet att förorda i det närmaste motsvarande nedsättningar å
vissa av Kungl. Maj:t äskade anslag, varvid utskottet dock icke föreslagit
ändring i de anslag, genom vilkas beviljande arbetstillfällen
under innevarande år skulle beredas.
Vad nu särskilt angår de för nybyggnader för postverket avsedda
anslagen, har utskottet ej funnit tillräckliga skäl vara förebrakta för
beviljande av högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet har
alltså icke ansett sig kunna tillstyrka vare sig höjning av det utav
Kungl. Maj:t begärda anslaget för fortsättande av tillbyggnaden å centralposthuset
i Stockholm eller beviljande av anslag för påbörjande av
nya posthusbyggnader i Linköping, Gnesta och Göteborg.
Vidkommande tillbyggnaden av centralposthuset i Stockholm inhämtas
av statsrådsprotokollet, att generalpoststyrelsen ifrågasatt, att
jämväl den två trappor upp i tillbyggnaden belägna våningen, vilken
jämte våningen tre trappor upp förut beräknats kunna tills vidare
uthyras, omedelbart skulle tagas i anspråk för postverkets räkning för
beredande av erforderligt utrymme åt paket- och tidningsexpeditionerna.
Såsom ersättning kan, enligt general poststyrelsen, lätteligen anordnas
motsvarande utrymme i vindsvåningen, allenast genom att denna våning
gives en något större höjd. Denna förändring skulle icke behöva draga
någon egentligen ökad byggnadskostnad; merkostnaden komme att inskränka
sig till utgifterna för själva inredningsarbetena, och dessa kostnader
komma enligt styrelsens beräkning icke att uppgå till något större
belopp, högst 40,000 å 50,000 kronor. Den nya vindsvåningen skulle,
därest den anses böra inredas i samband med byggnadsföretaget, lämpa
sig lika väl som våningen därunder för vare sig något statens behov,
exempelvis lokal för centralt ämbetsverk, eller för uthyrning till affärseller
andra lägenheter åt enskilda.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
I likhet med departementschefen har utskottet intet att erinra mot
ifrågavarande ändringsförslag. Något beslut om utbyggnad av vindsvåningen
lärer emellertid för närvarande icke vara påkallat.
Beträffande förslaget om uppförande av posthus i Kristianstad får
utskottet till en början erinra om följande.
År 1911 medgav riksdagen, efter hemställan av bankoutskottet,
att, för beredande av erforderlig byggnadsplats i Kristianstad åt riksbanken
och postverket, den västra delen av den kronan tillhöriga, åt
Vendes artilleriregemente upplåtna s. k. tyghustomten i Kristianstad
finge överlåtas till riksbanken mot en köpeskilling, beräknad efter 100
kronor kvadratmetern. Sedan Kungl. Maj:t lämnat sitt samtycke till
tomtöverlåtelsen i fråga och fullmäktige i riksbanken med arméförvaltningen
träffat erforderligt avtal om överlåtelsen, övergick tomten, vars
areal är 2,266,87 kvadratmeter, till riksbanken mot en köpeskilling av
226,687 kronor. 1913 års riksdag beslöt därefter, likaledes på hemställan
av bankoutskottet, att å södra delen av ifrågavarande tomt
skulle uppföras en byggnad med lokaler för riksbanken.
I enlighet med förutsättningarna för riksdagens berörda beslut är
den norra hälften av tyghustomten i Kristianstad reserverad för en
byggnad för postkontoret i staden. Den i ärendet lämnade utredningen
har synts utskottet giva vid handen, att det lokalutrymme, som för
närvarande står postkontoret till buds, är så knappt tillmätt, att man
ej längre torde böra uppskjuta att fatta beslut om uppförande av posthusbyggnad.
Det beräknade kostnadsbeloppet, 198,000 kronor, har med hänsyn
å ena sidan till den hyresavkastning, som byggnaden beräknas komma
att giva, samt å andra sidan till det förhållandet, att posthusbyggnaden
måste uppföras i en stil harmonierande med bankbyggnaden, på grund
varav svårighet uppstått att på mest ekonomiska sätt utnyttja tomtutrymmet,
icke givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande slutligen Kungl. Maj:ts förslag, att av den resterande
köpeskillingen för posthustomten i Göteborg, 461,304 kronor 31 öre,
vilket belopp skall erläggas den 2 januari 1917, 200,000 kronor måtte
uppföras å 1916 års riksstat, har utskottet icke funnit skäl till anmärkning.
Då utskottet ej heller i övrigt haft något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, får utskottet alltså hemställla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Perssons i Norrköping
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
7
och Svenssons i Eskilstuna ovanberörda motion, i vad
densamma beträffande anslagen till postverket skiljer
sig l‘råu Kungl. Maj:ts framställning, må,
a) av det av riksdagen för uppförande å den
ännu icke för centralpostkontoret i Stockholm disponerade
delen av postverkets tomt inom kvarteret
Riddaren i Stockholm, efter rivning av därå uppförda
byggnader, av en tillbyggnad samt för vidtagande i
sammanhang därmed av vissa förändringar å den nuvarande
posthusbyggnaden i samma kvarter beviljade
anslaget av 960,000 kronor för år 1916 anvisa ett
belopp av 300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga
medel utanordna 100,000 kronor;
b) medgiva, att för postverkets räkning må inköpas
ett område om 1,133,43 kvadratmeter av den
riksbanken tillhöriga s. k. tyghustomten i Kristianstad
för en köpeskilling, ej överstigande 113,343 kronor 50
öre, samt för inköp av sagda område och påbörjande
av byggnadsarbeten å ett posthus därå för år 1916
anvisa ett anslag av 165,000 kronor; samt
c) för gäldande av en del av köpeskillingen,
711,304 kronor 31 öre, för det för postverkets räkning
inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter av tomten
nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote för år 1916 anvisa
200,000 kronor.
Telegrafverket.
3:oj i avseende å utgifterna för kapitalökning, i vad dessa angå
telegrafverket, har Kungl. Maja föreslagit riksdagen att dels medgiva
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 2 i kvarteret
Draken i Uppsala för en köpeskilling av 85,000 kronor, och att å
nämnda tomt må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en kostnad,
icke överstigande 300,000 kronor, samt att likaledes för telegrafverkets
räkning må för en köpeskilling av 10,500 kronor inköpas en fastighet
i Ostavall, bestående av dels en lägenhet om 6 kvadratref, 5,64 kvadratstänger,
avsöndrad från lOVs mål av Hålsnäset nr 1, dels lägenheten
Inköp och
bebyggande
ar fastigheter.
[3.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottets
yttrande.
Fridhem nr 4 om 4,440 kvadratmeter, avsöndrad från Hålsnäset nr 1
om 918 is mål, allt i Haverö socken av Västernorrlands län, dels ock för
år 1916 anvisa till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets
räkning ett anslag av 145,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i ovannämnda statsrådsprotokoll
sid. 31—38.
I den under nästföregående punkt omförmälda, av herrar Persson
i Norrköping och Svensson i Eskilstuna väckta motionen nr 101 inom
andra kammaren har föreslagits, att riksdagen med bifall till av telegrafstyrelsen
gjord framställning må för år 1916 till inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning anvisa ett anslag av 200,000
kronor.
Det under förevarande punkt av Kungl. Maj:t äskade anslaget är
avsett att användas på följande sätt:
för fortsättande av arbetet å telegrafstationsbyggnaden
i Eskilstuna................................................... kronor 35,000:
» inköp av tomt och påbörjande av stationsbyggnad
i Uppsala........._................................................ ^ 100,000:
» inköp av fastighet i Östavall .................................... **_10,500:
Summa kronor 145,500: —
Vad först angår det för fortsättande av arbetet å stationsbyggnaden
i Eskilstuna för år 1916 erforderliga beloppet, upptager telegrafstyrelsens,
till grund för motionärernas hemställan liggande anslagsäskande
ett belopp av 75,000 kronor. På de under nästföregående
punkt utvecklade skäl har utskottet emellertid icke ansett sig kunna
tillstyrka beviljande av högre anslag än Kungl. Maj:t föreslagit, eller
35,000 kronor.
Vidkommande därefter frågan om inköp av tomt samt uppförande
av telegrafstationsbyggnad i Uppsala, synes det utskottet vara ådagalagt,
att de nu av telegrafverket disponerade, i riksbankshuset inrymda
lokalerna icke lämna utrymme för de utvidgningar, som i anledning av
den stegrade trafiken måste vidtagas. Verkställd utredning har vidare
givit vid handen, att det ökade lokalbehovet icke lämpligen kan tillgodoses
inom riksbankshuset. Det måste nämligen anses uteslutet att
anordna de erforderliga nya lokalerna vare sig genom påbyggnad eller
ombyggnad av detsamma, enär husets konstruktion ej synes utan dyrbara
förstärkningar tillåta utvidgning genom anordnande av en^ ny,
modern telefonstation. Fördenskull lärer ingen annan utväg sta till
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
9
buds än att inköpa ny tomt samt därå uppföra särskild telegrafstationsbyggnad.
Vad beträffar den till inköp föreslagna tomten har utskottet med
hänsyn till dess förmånliga belägenhet icke funnit anledning till erinran
mot det begärda priset, 85,000 kronor.
1 fråga om förslaget rörande tomtens bebyggande har utskottet
icke kunnat undgå att finna utredningen härutinnan mindre fullständig.
Emellertid har utskottet, som tagit del av vissa efter avgivandet
av statsverkspropositionen utarbetade förslagsritningar till
byggnaden, på grund av det trängande lokalbehovet ansett sig böra
tillstyrka riksdagen att nu fatta beslut om byggnadens utförande. Den
för byggnaden beräknade kostnaden, 300,000 kronor, har väl synts utskottet
avsevärt hög, men då å ena sidan grundförhållandena i Uppsala
äro sådana, att grundläggning bör ske å tomtens hela område,
ehuru den byggnad, som nu är avsedd att uppföras, icke skulle upptaga
mera än en del därav, samt å andra sidan det för telegrafverket
obehövliga utrymmet i bottenvåningen är avsett att användas till butikslokaler,
vilka kunna förväntas inbringa en icke oväsentlig hyra, har
utskottet icke ansett sig böra göra någon erinran mot den verkställda
beräkningen.
Av byggnadskostnaden har Kungl. Maj:t, såsom av det förestående
framgår, å 1916 års stat uppfört ett belopp av 15,000 kronor. Telegrafstyrelsens
motsvarande förslag, till vilket motionärerna anslutit sig,
upptager ett belopp av 29,500 kronor. Utskottet har icke funnit skäl
att härutinnan frångå vad Kungl. Maj:t föreslagit.
Mot det föreslagna inköpet av fastighet i Östavall, för beredande
av bostäder åt den linjeförman, som förestår sjätte distriktets förråd,
samt för de å samma plats sysselsatta telegrafarbetarne, har utskottet
icke haft något att erinra.
1 enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning samt med avslag å herrar Perssons
i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna ovanberörda
motion, i vad densamma, beträffande anslagen till
telegrafverket, skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må
a) medgiva, att för telegrafverkets räkning må
inköpas tomten nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala för
en köpeskilling av 85,000 kronor och att å nämnda
tomt må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en
kostnad icke överstigande 300,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 saml. 12 höft. (Nr 12.)
2
Fortsatt
utveckling''
av statens
telefon- och
telegrafväsende.
[4-]
Utskottets
■yttrande.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 12.
b) medgiva, att för telegrafverkets räkning må för
en köpeskilling av 10,500 kronor inköpas en fastighet
i Östavall, bestående av dels en lägenhet om 6 kvadratrev
5,64 kvadrat stänger, avsöndrad från 10 Vs mål av
Hålsnäset nr 1, dels lägenheten Fridhem nr 4 om
4,440 kvadratmeter, avsöndrad från Hålsnäset nr 1
om 913/i6 mål, allt i Haverö socken av Yästernorrlands
län; samt
c) anvisa för år 1916 till inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning ett anslag av
145,500 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har under punkt 4 föreslagit riksdagen att för
fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för år 1916
anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 5,800,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga
medel utanordna beloppet.
Utredning i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 39—47.
Ifrågavarande anslag är avsett att användas i enlighet med följande
sammanställning:
I.
Interurbana
telefonledningar m. m...........
... kronor
1,776,770
—
Oförutsedda
» ...........
____ »
73,230
—
1,850,000: —
II.
Anläggning
av nya växelstationer ..........
»
300,000
—
»
» » landsledningar ...........
____ »
58,450
—
» kabelvägar m. m...............
1,167,900
—
» nya abonnentledningar .....
1,495,000
--
Oförutsedda
arbeten...................................
101,650
—
3,123,000: —
III.
Anläggning
av nya radiostationer..............
800,000
—
» » telegrafledningar .......
____ »
27,000
—
827,000: —
Summa kronor 5,800,000: —
Kungl. Maj:ts förslag innebär, i jämförelse med vad som för år
1915 anvisats för fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefonväsende,
att anslaget skulle ökas för interurbana telefonledningar med
350,000 kronor, för det lokala telefonnätet med 23,000 kronor samt för
telegrafanläggningar med 777,000 kronor eller sammanlagt med 1,150,000
kronor.
Mot de föreslagna ökningarna av de för telefonanläggningar avsedda
beloppen har utskottet intet att erinra.
■
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
11
Vad boträffar det för anläggning av nya radiostationer beräknade
beloppet, 800,000 kronor, liar utskottet väl funnit detsamma synnerligen
betydande. Genom anvisande av dessa medel skulle emellertid icke
blott hela den svenska kusten kunna göras tillgänglig för trådlös telegrafering
utan även öppnas möjlighet för internationell radiotelegrafering.
På grund av den stora betydelsen härav såväl ur sjöfartssäkerhetsoch
kommersiella som andra synpunkter, har utskottet funnit sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning jämväl i denna del.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för år 1916 anvisa ett anslag
av 5,800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel
utanordna beloppet.
Statens järnvägar.
?
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels till utförande
av nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar
anvisa för år 1916 ett belopp av 3,233,700 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under är 1915 av tillgängliga medel utanordna
ett belopp av 460,000 kronor; dels ock medgiva, att i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 14 januari 1915 omförmälda områden
vid Höganäs övre och nedre stationer må, efter medgivande av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall, avyttras och de vid försäljningen influtna
medel gottskrivas statens järnvägars fond för inköp av mark vid järnvägsstationer.
Utredningen i ärendet återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll
sid. 47—81.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 19, har herr E. Lindblad
hemställt om sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att däri upptagna
anslag för utvidgning av spårsystemen vid Simonstorps och
Strångsjö stationer, tillsammans 55,500 kronor, skulle utgå. Vidare har
i en inom första kammaren väckt motion, nr 44, herr Rosén hemställt
om sådan ändring av Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att anslag
till ombyggnad av järnvägsbron över Öre älv skulle utgå med 300,000
kronor i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 100,000 kronor. I merberörda
av herrar Persson i Norrköping och Svensson i Eskilstuna
väckta motion nr 101 inom andra kammaren har slutligen hemställts,
Nya byggnåder
och
anis gg.
ningar vid
statens
trafikerade
järnvägar.
[5.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottets
yttrande.
att till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar måtte i enlighet med av järnvägsstyrelsen gjorda
framställningar för år 1916 anvisas ett belopp av 4,099,200 kronor,
med rätt för Kung!. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga
medel utanordna 800,000 kronor.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för beröi''da yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna.
Det av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade beloppet
är avsett att fördelas på följande sätt:
för husbyggnader, boställshus ..............................
....... kronor
111,900
—
b » Övriga hus ................................
....... B
16,000
—
b spåranordningar ..................................................
....... »
599,400
—
b övriga anläggningar............................................
....... B
360,500
—
b större arbeten ....................................................
...... B
695,900
—
b växel- och signalsäkerhetsanläggningar
...... B
800,000
—
b diverse arbeten
....... B
650,000
—
Kronor
3,233,700
—
Vad först husbyggnaderna angår, hava kostnaderna för den föreslagna
banmästarstugan vid Kopparåsen samt de ifrågasatta bostadshusen
för verkstadspersonalen vid Notviken synts utskottet väl höga.
Vad särskilt beträffar banmästarstugan vid Kopparåsen, som beräknats
kosta 12,500 kronor, är emellertid att märka, att å vinden finnes utrymme
för en lägenhet om ett rum och kök, vilken lägenhet vid framdeles
förefallande behov kan inredas. I fråga om såväl nämnda banmästarstuga
som ock de föreslagna bostadshusen vid Notviken gäller
för övrigt, att husbyggnaderna i de nordligaste delarna av landet av
olika orsaker visat sig vara avsevärt — ända till tjugo procent —
dyrare än längre söderut. Vid nu angivna förhållanden har utskottet
icke ansett sig böra ifrågasätta någon sänkning av de för ifrågavarande
byggnader beräknade beloppen. Vidkommande Kungl. Maj:ts i övrigt,
för husbyggnader gjorda äskanden har utskottet icke funnit anledning
till anmärkning.
I avseende å de för spåranordningar äskade anslagen har utskottet
icke haft annat att erinra, än att den till en kostnad av 56,000 kronor
beräknade anläggningen av tågmötesplats vid Kortebo, mellan Jönköpings
och Bankeryds stationer, synes med hänsyn såväl till det ej
synnerligen långa avståndet mellan nämnda båda stationer som till det
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
13
jämförelsevis ringa tågantalet å ifrågavarande bansträcka, kunna utan
större olägenhet anstå till ett kommande år. Beträffande den av herr
Lindblad gjorda framställningen, att de av Kungl. Maj:t föreslagna
utvidgningarna av spårsystemen vid Simonstorps och Strångsjö icke
måtte komma till utförande, synes behovet av spårförlängning vid dessa
stationer vara lika stort som vid övriga stationer, där sådan åtgärd
ansetts erforderlig. Det förhållandet, att möjligen någon nedgång av
fjärrgodstrafiken å linjen Katrineholm—Norrköping kan komma att inträffa,
sedan linjen Järna—Norrköping öppnats för allmän trafik, får
nämligen icke någon inverkan på godstågens längd, enär framförande
av kortare tåg än tillgänglig dragkraft tillåter får anses uteslutet.
Mot Kungl. Maj:ts förslag, i vad angår under rubriken »övriga
anläggningar» upptagna arbeten, har utskottet icke haft något att erinra.
Under gruppen »större arbeten» har Kungl. Maj:t bland annat begärt
ett anslag av 187,000 kronor för anordnande i Örnsköldsvik av
kaj för kolemottagning samt upplagsplats för stenkol. Utskottet har
väl funnit goda skäl vara förebragta för vidtagande av förl ättrade
anordningar i berörda avseende, men då något tvingande behov att
innevarande år anvisa medel för anläggningarnas utförande icke synes
föreligga, har utskottet icke ansett sig höra biträda Kungl. Maj:ts
framställning i förevarande del.
Behovet av ombyggnad av bron över Öre älv har utskottet funnit
ådagalagt. Vad beträffar det härför erforderliga anslaget för år 1916
har det visserligen synts utskottet i hög grad önskligt att få ifrågavarande
broutbyte — vilket såsom av statsrådsprotokollet inhämtas är
det sista å norra stambanan, för vilket anslag erfordras — verkställt
inom den närmaste framtiden; men har utskottet under föreliggande
situationen icke ansett sig kunna gå utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Härvid får utskottet — under hänvisning till bilagda, från järnvägsstyrelsen
erhållna promemoria (Bil. A) — framhålla, dels att det ingalunda
förefinnes någon visshet, att en höjning av anslaget för år 1916
till 300,000 kronor, såsom motionärerna i ämnet föreslagit, skall nämnvärt
fortskynda arbetets avslutande, dels ock att den nuvarande bron
med den tågbelastning, som för närvarande är föreskriven, erbjuder
samma trafiksäkerhet, som den nya bron kommer att göra med den belastning,
som är avsedd för denna. Utskottet vill slutligen betona, att
en förhöjning av ifrågavarande anslagsbelopp, utöver vad Kungl. Maj:t
begärt, icke kan få någon betydelse för beredande av arbetstillfällen
under innevarande år.
Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under rubriken »större arbeten» föreslagit
har utskottet ej funnit skäl till anmärkning liksom ej heller
14
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
i fråga om äskandena av medel för växel- och signalsäkerhetsanläggningar
samt diverse arbeten.
Vad slutligen angår de i herrar Perssons och Svenssons merberörda
motion avsedda, av järnvägsstyrelsen ursprungligen framställda förslag,
vilka icke av Kungl. Maj:t upptagits, har utskottet på förut anförda
skäl icke kunnat biträda desamma.
Med de av utskottet förordade nedsättningar, tillhopa 243,000 kronor,
i Kungl. Maj:ts anslagsäskanden skulle anslaget till utförande av nya
byggnader och anläggningar vid de trafikerade järnvägarna komma att
utgå med 2,990,700 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde av detta belopp böra
under år 1915 förskottsvis utgå 460,000 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag, att riksdagen måtte medgiva, att de områden
vid Höganäs övre och nedre stationer, vilka genom den beslutade
sammanslagningen av dessa båda stationer bliva för statens järnvägar
obehövliga, måtte få, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje
särskilt fall, avyttras och de vid försäljningen influtna medlen gottskrivas
statens järnvägars fond för inköp av mark vid järnvägsstationer,
från vilken fond uttagits de medel, som erfordrats för likvidering av
mark för den nya stationen, har utskottet intet att erinra.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning samt med avslag å dels herr
Lindblads ovanberörda motion nr 19, dels herr Roséns
omförmälda motion nr 44, i vad densamma skiljer sig
från Kungl. Maj:ts förslag, dels ock herrar Perssons
i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna meromnämnda
motion nr 101, för så vitt densamma beträffande anslag
till nu ifrågavarande ändamål skiljer sig från utskottets
förslag, må
a) till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar anvisa för år
19i6 ett belopp av 2,990,700 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av
tillgängliga medel utanordna ett,beloppav460,000 kronor,
b) medgiva, att i statsrådsprotokollet över civilärenden
den 14 januari 1915 omförmälda områden
vid Höganäs övre och nedre stationer må, efter medgivande
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, avyttras
och de vid försäljningen influtna medel gottskrivas
statens järnvägars fond för inköp av mark vid järnvägsstationer.
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
15
6:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen att för inköp av mark, Anslås till
som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer, för år 1916
anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 400,000 kronor. statens
ö’ ’ '' järnvägar.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 82 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har å 1915 års riksstat anvisats ett
belopp av 300,000 kronor. Av inhämtade upplysningar har utskottet
funnit behovet av den äskade anslagsökningen ådagalagt, vadan utskottet
hemställer,
att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer, för år 1916
anvisa ett anslag av 400,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att av det för utförandet
av vissa förändringar av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm
jämte därmed sammanhängande arbeten beviljade anslaget å
5,480,000 kronor för år 1916 anvisa, att utgå av lånemedel, 2,000,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel redan under
år 1915 förskjuta 500,000 kronor.
Förändringar
vid
Centralstationen
i
Stockholm.
[7-]
Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit, får utskottet, under åberopande av vad statsrådsprotokollet
å sid. 83—84 i ärendet innehåller, hemställa,
att riksdagen må av det för utförandet av vissa förändringar
av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm
jämte därmed sammanhängande arheten beviljade anslaget
å 5,480,000 kronor för år 1916 anvisa 2,000,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel redan under år 1915 förskjuta 500,000 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av Ombyggnad
arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1916 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett belopp av 1,000,000 kronor, med rätt för ^ * *
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel *- utanordna 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 85—86 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med förevarande fråga, har utskottet till behandling
förehaft ett i herrar Perssons i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna
16
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottets
yttrande.
förenämnda motion nr 101 inom andra kammaren framställt yrkande,
att riksdagen, med bifall till av järnvägsstyrelsen gjord framställning,
må till den i ombyggnad av bangården i Malmö ingående
verkstadsanläggningen anvisa för år 1916 ett belopp av 1,000,000 kronor,
med rätt för Kung]. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av
tillgängliga medel utanordna ett belopp av 500,000 kronor.
I enlighet med därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade
1913 års riksdag för ombyggnad av Malmö statsbangård ett anslag
av 6,166,000 kronor och anvisade därav för år 1914 ett belopp
av 200,000 kronor. Därefter har 1914 års senare riksdag för år 1915
för ändamålet anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor.
Vid fattandet av beslutet angående ombyggnaden av Malmö bangård
beviljades icke något anslag för den förflyttning av statens järnvägars,
inom det nuvarande bangårdsområdet belägna reparationsverkstäder,
vilken förflyttning var en förutsättning för att själva bangårdsombyggnaden
skulle kunna verkställas. Flyttningen av de nuvarande
verkstäderna till den plats vid Ostervärn, som därför avsetts, beräknades
i 1913 års proposition angående bangårdsomläggningen medföra en
kostnad av 1,400,000 kronor, vilket belopp skulle täckas av statens
järnvägars förnyelsefond. För beredande i samband med flyttningen
av erforderlig ökning av verkstadsutrymmet beräknades en kostnad av
1,000,000 kronor, som borde utgå av anslagsmedel. Sistnämnda belopp
förutsattes komma att erfordras under 1916 eller 1917.
Nu har, såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, järnvägsstyrelsen
vid framställning av förslag om beredande av medel för fortsättande
under år 1916 av bangårdsombyggnaden, vilket förslag av Kungl. Maj:t
upptagits, jämväl hemställt om anvisande av förenämnda för verkstadsanläggningens
utförande erforderliga anslagsbelopp, 1,000,000 kronor,
varav i förskott för år 1915 borde utan ordnas 500,000 kronor. Sistnämnda
förslag har departementschefen emellertid av statsfinansiella
skäl icke ansett sig kunna förorda.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för år 1916 av 1,000,000
kronor för fortsättande av arbetena med anläggning av Malmö statsbangård
har utskottet haft så mycket mindre att erinra, som det 6vnts
utskottet i hög grad angeläget, att jämväl ombyggnaden av järnvägsverkstäderna
i Malmö påbörjas inom den närmaste framtiden. Såsom
i statsrådsprotokollet upplyses, bär järnvägsstyrelsen uppgivit, att det
enligt den utarbetade planen för bangårdsombyggnaden för spåranläggningarnas
ändamålsenliga bedrivande är alldeles nödvändigt, att den
nya verkstaden med det snaraste blir färdigställd, så att den gamla
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
17
kan nedrivas. Den gamla verkstadens läge omöjliggör nämligen utläggande
av nya tågspår samt erforderliga spårförbindningar till nya godsstationen
och frilastspår m. m.
Därest anslag för verkstadsombyggnaden icke nu beviljas, kommer
avslutandet av samtliga de med bangårdsomläggningen förenade arbetena
att fördröjas minst ett år utöver den ursprungliga planen. Det
synes utskottet, att ett sådant frångående av planen bör, så vitt görligt
är, undvikas. Då utskottet funnit det vara möjligt att genom begränsningar
av andra förhållandevis mindre trängande anslagskrav för statens
järnvägar i det närmaste inbespara det belopp, som kan anses behövligt
för att verkstadsanläggningen skall kunna påbörjas med det snaraste,
har utskottet fördenskull funnit sig böra tillstyrka riksdagen att
nu bevilja det för denna anläggning beräknade anslaget, 1,000,000
kronor, samt därav för år 1916 anvisa 600,000 kronor. Av sistnämnda
belopp torde 500,000 kronor böra ställas till Kungl. Maj:t.s förfogande
redan innevarande år. I händelse av behov lärer nästkommande års
riksdag anvisa för verkstadsanläggningens avslutande erforderliga medel,
400,000 kronor, till utgående redan i början av år 1916.
Av det belopp, 500,000 kronor, som under 1915 torde böra utanordnas
för verkstadsanläggningens påbörjande, kunna enligt vad utskottet inhämtat
ungefär 250,000 kronor antagas komma att utgå såsom arbetslöner.
I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kung]. Maj:ts förevarande
framställning samt i anledning av herrar
Perssons i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna
ovanberörda motion, må
a) för fortsättande av arbetena med ombyggnad av
Malmö statsbangärd för år 1916 anvisa ett belopp av
1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1915 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor;
b) för ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö bevilja ett anslag av 1,000,000
kronor samt därav för år 1916 anvisa ett belopp av
600,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1915 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av
arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping
och Mjölby för år 1916 anvisa, att utgå av lånemedel, ett belopp
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 saml. 12 Käft. (Nr 12.) 3
Anläggning
av dubbelspår
Norrköping—
Mjölby.
[9.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Täckande
av kostnader
för
markinköp
vid Södertälje.
[10].
Utskottets
yttrande.
av 2,150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel
redan under år 1915 förskjuta 750,000 kronor.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 86 i ärendet
innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med utläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping
och Mjölhy för år 1916 anvisa ett belopp av
2.150.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av
tillgängliga medel redan under år 1915 förskjuta
750.000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 10 föreslagit riksdagen att dels
för täckande av kostnaderna för inköp av de i statsrådsprotokollet över
civilärenden den 14 januari 1915 omförmälda fastigheter för Södertälje
för år 1916 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, av högst 286,000
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915
av tillgängliga medel utanordna nämnda belopp, dels ock medgiva, att
järnvägsstyrelsen må,- efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall givet
bemyndigande, försälja de delar av samma fastigheter, som prövas ej
kunna ifrågakomma att utnyttjas för statens järnvägars räkning, med
skyldighet för styrelsen att till riksgäldskontoret inleverera genom
sådan försäljning inflytande medel.
Utredningen i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet
sid. 87—94.
Såsom i den till 1912 års riksdag avlåtna propositionen angående
anslag för fortsättande av utläggning av ytterligare ett dubbelspår
mellan Rönninge och Järna meddelades, hade ifrågavarande inköp
under år 1910 av järnvägsstyrelsen verkställts för anskaffande av erforderlig
mark för utförande av stationsanordningarna vid Södertälje
enligt den vid sistnämnda års riksdag beslutade så kallade Glasbergalinjen.
Beträffande sättet för reglerande av den värdeminskning — i
propositionen upptagen till 142,000 kronor — som berörda fastigheter
beräknades komma att undergå, på grund av att den så kallade Näslinjen
skulle komma till utförande i stället för Glasbergalinjen, fattade 1912
års riksdag icke något beslut.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att särskilt anslag
skall anvisas för ersättande av det förskott, järnvägsstyrelsen av omhänderhavda
medel utbetalat för ifrågavarande markinköp, efter avdrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
10
av influtna hyror m. in., samt att efter verkställd försäljning av de
delar av fastigheterna, som ej kunna ifrågakomma att utnyttjas för
statens järnvägars räkning, den uppstående förlusten skall påföras
kapitalvärdet för bandelen Rönninge—Ström.
Åven om utskottet icke förbiser önskvärdheten av, att det av järnvägsstyrelsen
utbetalda förskottet varder ersatt, har utskottet ansett
lämpligast att härmed anstår, till dess försäljningen av de för staten
obehövliga områdena blivit slutförd, varigenom regleringen av förskottet
kan på en gång slutgiltigt ordnas.
Vad avyttrandet av fastigheterna angår, förutsätter utskottet, att
försäljningen icke onödigtvis forceras, utan att lämplig tidpunkt härför
avvaktas.
I enlighet med den av utskottet ovan angivna uppfattningen torde
riksdagens beslut nu böra inskränkas till lämnande av medgivande att
markförsäljningen må äga rum samt att inflytande försäljningsmedel
må användas till ersättande av det förskott, som utbetalats för inköp
av fastigheterna i fråga.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning må medgiva, att järnvägsstyrelsen,
efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall
givet bemyndigande, må försälja de delar av i statsrådsrådsprotokollet
över civilärenden den 14 januari
1915 omförmälda fastigheter vid Södertälje, vilka ej
kunna ifrågakomma att utnyttjas för statens järnvägars
räkning, ävensom att härvid inflytande försäljningsmedel
må användas till ersättande av det
förskott, som utbetalats för inköp av samma fastigheter.
H:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1916 till
anskaffande av ny rullande materiell vid statens järnvägar bevilja ett
anslag, att utgå av lånemedel, av 3,800,000 kronor med rätt för Kungl.
Maj :t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna
525,000 kronor.
Över denna framställning har utskottet redan avgivit särskilt utlåtande,
varom utskottet velat härigenom
Anslag till
ny rullande
materiell
för statens
järnvägar.
[11.]
erinra.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Inventarier
och förlag
för statens
järnvägar.
[12.]
Anslag till
statsbanebyggnaden
Ulriksfors—
Volgsjön.
[13.]
12:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för nya
inventarier och ökat förlag vid statens järnvägar anvisa ett anslag för
år 1916 av 2,000,000 kronor.
I enlighet med grunderna för 1911 års budgetreform har i riksstaten
för vart och ett av åren 1912—1915 uppförts ett ''anslag för
nya inventarier och ökat förlag vid statens järnvägar, vilket anslag
utgått med 2,000,000 kronor årligen. Utskottet, som ej har något att
erinra mot att samma belopp anvisas jämväl för år 1916, har emellertid
velat ifrågasätta, huruvida icke för framtiden detta anslag lämpligen
kan uppdelas i tvenne särskilda anslag, avseende det ena nya inventarier
och det andra ökat förlag.
Under uttalande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må för nya inventarier och ökat
förlag vid statens järnvägar anvisa ett anslag för
år 1916 av 2,000,000 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att till fortsättning
av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön för år 1916 anvisa ett anslag,
att utgå av lånemedel, av 2,050,000 kronor, dels ock medgiva, att av
tillgängliga medel eller av det till fortsättning av statsbanan Sveg—
Bruntio för år 1915 anvisade anslaget å 1,800,000 kronor, ett belopp
av 500,000 kronor må, mot gottgörelse efter ingången av år 1916 av
det för samma år till fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön
anvisade anslag, till sistnämnda företag utanordnas.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 100—103.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till fortsättning af statsbanan Ulriksfors—Volgsjön
för år 1916 anvisa ett anslag av 2,050,000
kronor,
b) medgiva, att av tillgängliga medel eller av
det till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för
år 1915 anvisade anslaget å 1,800,000 kronor ett
belopp av 500,000 kronor må, mot gottgörelse efter
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
21
ingången av år 1916 av det för samma år till fortsättning
av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön anvisade
anslag, till sistnämnda företag utanordnas.
14:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till fortsättning
av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1916 anvisa ett anslag, att
utgå av lånemedel, av 2,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 103—105 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—Brunflo för år 1916 anvisa ett anslag av
2,000,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att av det för anläggning
av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen beviljade
anslaget å 22,800,000 kronor för år 1916 anvisa ett belopp, att
utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet
sid. 106—108.
I herrar Perssons i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna meranämda
motion nr 101 inom andra kammaren hemställes att för ifrågavarande
ändamål må för år 1916 anvisas ett belopp av 1,300,000 kronor.
Av det för kanalanläggningen mellan Vänersborg och Göteborg
beviljade anslaget återstår ett ännu icke anvisat belopp av 1,300,000
kronor. Av statsrådsprotokollet framgår, att enligt uppgift av vattenfallsstyrelsen
anledning finnes att antaga, att detta belopp skall bliva
tillräckligt för kanalanläggningens fullbordande enligt den år 1910
fastställda planen. Styrelsen har emellertid ansett osäkert, huruvida
kostnaden, 95,000 kronor, för den av 1913 års riksdag medgivna fördjupningen
av den s. k. Stallbackakanalen, vilket arbete icke ingick
i 1910 års plan, skall kunna bestridas av det ursprungliga anslaget,
vilket tills vidare belastats med samma kostnad.
Anslag till
statsbanebyggnaden
Sveg—
Brunflo.
[14.]
Anslag för
anläggning
av ny, farled
mellan
Vänersborg
och
Göteborg.
[15.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet, som, i anslutning till sina förut utvecklade synpunkter,
icke kunnat tillstyrka att för kanalarbetets fortsättande under år 1916
anvisas högre belopp än som av Kungl. Maj:t föreslagits, hemställer,
att riksdagen med bifall till Kung]. Maj:ts föreliggande
framställning samt med avslag å herrar
Perssons i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna
ovanberörda motion, i vad densamma beträffande anslag
för nu ifrågavarande ändamål skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må av det för anläggning av
ny farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen
beviljade anslaget å 22,800,000 kronor för år 1916
anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.
Ombyggnad 16:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att medgiva, att
bron^iver" av det belopp, som redan anvisats på det år 1909 av riksdagen bevilGöta
älv! jade anslag å 22,800,000 kronor för anläggning av en ny farled mellan
[16.] Vänersborg och Göteborg, må såsom bidrag till ombyggnad av Hisingsbron
över Göta älv med fria genomfartsöppningar av 17,5 meters bredd
användas ett belopp av 20,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 109—113.
utskottets I enlighet med 1909 års beslut angående kanalanläggningen Vä
drande.
nersborg—Göteborg skall kaualleden anordnas för 4 meters djupgående
fartyg, dock att slussar och vissa andra arbeten avsetts för fartyg av
5 meters djupgående. Man räknade nämligen med att kanalen skulle
kunna i framtiden behöva fördjupas till 5 meters seglationsdjup.
I samband med Trollhätte kanals ombyggnad hava stadsfullmäktige
i Göteborg tillförbundit staden att bekosta anläggning av ny farled
i Göta älv nedanför Bohusbanans bro till sådant djup, att fartyg
med 4 meters djupgående obehindrat kunna vid lågvatten där framgå.
På grund av önskvärdheten av att den å ifrågavarande sträcka befintliga
Hisingsbron vid den ombyggnad, som erfordras för fullgörande
av Göteborgs stads berörda åtagande, omedelbart förses med tillräcklig
broöppning för genomsläppande av fartyg med ett djupgående av 5
meter, har staden beslutat ombyggnad av Hisingsbron med fria genomfartsöppningar
av 17,5 meters bredd, dock endast under förutsättning
att staten vidkännes kostnaden för broöppningens vidgande utöver 14
meter, eller vad som erfordras för genomsläppande av 4 meters djupgående
fartyg.
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
23
Då ökningen av den fria öppningen å Hisingsbron från 14 till 17,5
meter torde vara en nödvändig betingelse för ett rationellt utnyttjande
av trafikmöjligheterna å Trollhätte kanal efter ombyggnaden, får utskottet,
som icke har något att erinra däremot, att det erforderliga
statsbidraget, 20,000 kronor, må utgå av de för kanalleden Vänersborg
—Göteborg redan anvisade medel, hemställa,
att riksdagen må medgiva, att av det belopp,
som redan anvisats på det år 1909 av riksdagen
beviljade anslag å 22,800,000 kronor för anläggning
av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg,
må såsom bidrag till ombyggnad av Hisingsbron över
Göta älv med fria genomfartsöppningar av 17,5 meters
bredd användas ett belopp av 20,000 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande
av ny fyrbelysning vid farleden mellan Vänersborg och Göteborg för
år 1916 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 113—115.
Under framhållande därav, att i det kostnadsförslag, som låg till
grund för 1909 års riksdagsbeslut angående anslag till farleden ifråga,
icke medräknats kostnad för nytillkommande fyrbelysning, medan däremot
fullständig utprickning inberäknats, får utskottet, som icke funnit,
anledning till anmärkning mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,
hemställa,
att riksdagen må för anordnande av ny fyrbelysning
vid farleden mellan Vänersborg och Göteborg för
år 1916 anvisa ett anslag av 200,000 kronor.
18:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen att av det för utvidgning
av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje
kanal beviljade anslaget å 550,000 kronor för år 1916 anvisa, att utgå
av lånemedel, återstående beloppet 250,000 kronor.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 115 —117 i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må av det för utvidgning av den
mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje
kanal beviljade anslaget å 550,000 kronor för år 1916
anvisa återstående beloppet 250,000 kronor.
Fyrbelysning''
vid
den nya
farleden
Yäuersborg
och
Göteborg.
[17.]
Utvidgning
av Södertälje
kanal
å sträckan
Maren—
Saltsjön.
[18-]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Motion ang.
ombyggnad
av Södertillbe
kanal.
Fortsättande
av
vissa arbeten
för eu ,
tredje utbyggnad
av
Trollhätte
kraft
station.
[19.]
Utskottets
yttrande.
19:o) I den förut omförmälda, av herrar S. Persson i Norrköping
och C. Svensson i Eskilstuna inom andra kammaren väckta motion, nr
101, har hemställts, att riksdagen med bifall till av vattenfallsstyrelsen
gjord framställning måtte för ombyggnad av Södertälje kanal anvisa
ett anslag av 600,000 kronor för år 1916 med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis för år 1915 av tillgängliga medel utanordna intill 200,000
kronor.
Av förut åberopade statsrådsprotokoll sid. 117 —119 inhämtas,
att chefen för civildepartementet, vid anmälan inför Kungl. Maj:t av
vattenstyrelsens ifrågavarande anslagsäskande uttalat sin övertygelse om
den stora betydelsen av den ifrågasatta fullständiga ombyggnaden av
Södertälje kanal, men att departementschefen funnit den rådande situationen
ställa avgjorda finansiella hinder i vägen för frågans framförande
vid innevarande riksdag. Då utskottet delar denna departementschefens
uppfattning, får utskottet hemställa,
att herrar Perssons i Norrköping och Svenssons
i Eskilstuna ovanberörda motion i nu förevarande del
icke må av riksdagen bifallas.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande
av vissa arbeten för en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för
,år 1916 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 2,500,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1915 av
tillgängliga medel utanordna 1,300,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 122—128.
I herrar Perssons i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna merberörda
motion nr 101 inom andra kammaren har hemställts, att för ifrågavarande
ändamål måtte för år 1916 anvisas ett anslag av 3,000,000 kronor.
I enlighet med av Kungl. Maj:t till 1914 års senare riksdag avlåtet
förslag beslöt riksdagen att för påbörjande av vissa arbeten för eu
tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1915 anvisa ett
anslag av 300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis
under år 1914 av tillgängliga medel utanordna 200,000 kronor.
Genom fattandet av detta beslut intog riksdagen icke någon ståndpunkt
till frågan om den slutliga omfattningen av den tredje utbyggnaden
av kraftstationen. Ej heller nu torde det vara nödvändigt att i
samband med beslut rörande erforderligt anslag för år 1916 för utbyggnadens
fortsättande träffa avgörande i fråga om det antal maskin
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
>
enheter — tre eller lyra — som bor installeras, vilket för övrigt på
grund av ännu icke avslutade förhandlingar om förvärvande av viss mark
m. m. icke låter sig göra. Det nu framförda anslagskravet avser nämligen
allenast medel, som behövas för utförande av arbeten, vilka under
alla förhållanden äro påkallade för utbyggnadens fullföljande.
Vad kostnaden för den tredje utbyggnaden angår, hava av utskottet
inhämtade upplysningar givit vid handen att, därest utbyggnaden slutligen
sker för fyra maskinaggregat och under förutsättning att anläggningen
fullt belastas, man med säkerhet måste räkna med, att ny tilloppskanal
blir erforderlig, vadan enligt de nu föreliggande beräkningarna
den slutliga kostnaden skulle komma att uppgå till 7,490,000 kronor. För
mötande av det kraftbehov, som beräknas böra tillgodoses under den
närmaste framtiden, är avsikten att tillsvidare installera två maskinagreggat,
varför kostnaden beräknats till 4,790,000 kronor.
Utskottet har ansett förtänksamheten bjuda att icke uppskjuta fortsättandet
av ifrågavarande utbyggnad av Trollhätte kraftverk. Utskottet
har emellertid icke funnit sig kunna tillstyrka att för ändamålet beviljas
högre anslag än Kungl. Maj:t föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning och med avslag å herrar Perssons
i Norrköping och Svenssons i Eskilstuna ovanberörda
motion, i vad densamma, beträffande anslag
för nu ifrågavarande ändamål, skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag må för fortsättande av vissa arbeten för
en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1916
anvisa ett anslag av 2,500,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1915 av
tillgängliga medel utanordna 1,300,000 kronor.
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fullbordande Första utav
första utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus för år 1916 anvisa kraft"
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 1,300,000 kronor med rätt för stationen ;”
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel Tld^"s''
utanordna nämnda belopp. L
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 129—136.
Vid framläggandet av förslaget till uppförande av den elektriska utskottets
kraftstationen vid Porjus beräknades att de anläggningar, som voro ytt,ande
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6'' sand. 12 höft. (Nr 12.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Inköp av
inventarier
för Älvkarleby
kraftverk.
[21.]
avsedda att verkställas genom vattenfallsstyrelsens försorg, skulle kunna
fullbordas för ett belopp av 10,983,000 kronor. Härutöver bar sedermera
ett sammanlagt belopp av 210,000 kronor för vissa anläggningars
utförande ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande, vadan hela den
beräknade kostnaden uppgår till 11,193,000 kronor. Emellertid har det
visat sig, att härutöver kräves en summa av 1,300,000 kronor. Den
beräknade kostnaden skulle alltså komma att överskridas med omkring
11,6 procent.
Anslagsöverskridandet i fråga har förorsakats av följande ökade
kostnader:
för regleringsdammen .................................................. omkring
» förstärkningsarbeten m. m. på grund av förekomst
av lersköl i berget ............................ »
)> ställverkshuset ........................................................ .»
» provisoriska husbyggnader ............................ »
» administration, transporter och diverse utgifter
........................................................................ »
200,000: —
500,000: —
200,000: —
100,000: —
300,000: —
Summa kronor 1,300,000: —
Vad först angår kostnaderna på grund av den förefintliga lerskölen
i det berg, på vilket själva kraftstationen är förlagd och genom vilket
såväl tillopps- som avloppstunnlarna äro dragna, lärer det böra framhållas,
att på grund av vidtagna geologiska undersökningar anledning
saknats att antaga förekomsten av skolbildningen. Med hänsyn till
de säregna förhållanden, under vilka ifrågavarande kraftstationsanläggning
utförts, torde ej heller beträffande övriga poster med fog kunna
framställas anmärkning för bristande förutseende vid arbetets planläggning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fullbordande av första utbyggnaden
av kraftstationen vid Porjus för år 1916 anvisa
ett anslag av 1,300,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp.
22:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier
för Älvkarleby kraftverk för år 1916 anvisa ett anslag av 100,000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
21
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 137.
Mot Kung!. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke
haft något att erinra, vadan utskottet hemställer,
att riksdagen må för inköp av inventarier för Älvkarleby
kraftverk för år 1916 anvisa ett anslag av
100,000 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anordningar för
elektrisk uppvärmning av isgrindarna vid Älvkarleby kraftstation för
år 1916 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, av 125,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 138—140.
Med hänsyn till angelägenheten av att i möjligaste mån förebygga
störning i kraftverkets drift får utskottet, med tillstyrkande av bifall
till Kung]. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till anordningar för elektrisk uppvärmning
av isgrindarna vid Älvkarleby kraftstation för
år 1916 bevilja ett anslag av 125,000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan på den
proposition, som kan komma att avlåtas angående anslag för anläggande
av en ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk, för ändamålet beräkna
ett anslag för år 1916, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga
medel utanordna 400,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1916 anvisa
ett belopp, att utgå av lånemedel, av 800,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande av
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 142—148 i statsrådsprotokollet.
Anordningar
för
elektrisk
uppvärmning
av
isgrindar
vid Älvkarleby
kraft
station.
[22.]
Ingkraftstation
för
Älvkarleby
kraftverk.
[23.]
Distribiitionsanläggningar
för
statens
kraftverk.
[24.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
Ang. sättet
för täckande
av de utav
utskottet
tillstyrkta
utgifterna.
För ifrågavarande ändamål har å 1915 års riksstat anvisats ett
anslag av 2,200,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen har för år 1916 beräknat
anslagsbehovet till 1,500,000 kronor. Då någon nedsättning av
anslaget under vad Kungl. Maj:t föreslagit icke synes kunna ifrågakomma,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för år 1916 anvisa ett belopp
av 800,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten
för statens kraftverk.
26:o) Såsom av punkterna 4, 6, 7, 8, 9, 13, 14, 15, 17, 18, 20,
21, 23 och 25 här ovan framgår, har Kungl. Maj:t föreslagit, att däri
omförmälda, av Kungl. Maj:t äskade anslag skola utgå av lånemedel.
Beträffande sättet för täckande av såväl ifrågavarande som de i övrigt
av utskottet tillstyrkta utgifter för kapitalökning kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den 26 februari 1915.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Sicartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
O. M. Strömberg, H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, C. G. Ekman, A. C. Lindblad, J.
Nilsson, A. Pers, I. E. G. Svensson och greve N. F. Posse samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, J. B. Eriksson
i Grängesberg, G. Odqvist, A. Wiklund, J. Ström, A. Anderson i Råstock, J. Olofsson i
Digernäs, II. Lemke, C. R. Jansson i Falun, K. O. Strid och ,7. A. Ingvarson.
Statsutskottets'' utlåtande Nr 12.
29
Bil A.
V. P. M.
angående ombyggnaden av bron över Öre älv.
Enligt vad järnvägsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 21 sistlidne oktober
meddelat, äro, sedan nu pågående ombyggnader av broarne över Dalälven vid Krylbo
och. över Ljusnan vid Edänge under loppet av 1916 hunnit avslutas, samtliga broar
å linjen Krylbo—Nyåker ombyggda eller förstärkta. Samtidigt har järnvägsstyrelsen
gått i författning om att viss i samband med underhållet skeende förstärkning av
spåröverbyggnaden å linjen upp till Långsele blir utförd till samma tid. Motsvarande
förstärkning av spåröverbyggnaden å linjen Långsele—Vännäs är avsedd att efter
hand och planmässigt eftersom broarne hinna förstärkas utföras under loppet av år
1917, eventuellt åren 1917 och 1918. För att emellertid därefter kunna utnyttja
möjligheten att använda tyngre lokomotivtyper å sistnämnda linje, måste bron över
Öre älv helt ombyggas.
Sedan ombyggnaden av bron över Öre älv utförts och den förutnämnda förstärkningen
av spåröverbyggnaden verkställts, är hela linjen upp till Vännäs trafikabel
för fordon med aderton tons axeltryck, d. v. s. att till Vännäs, där en större lokomotivstation
är belägen och där lokomotivbyte i tågen mellan Långsele och Boden äger
rum, kunna användas även statens järnvägars lokomotivtyper litt. B och Tb. Härigenom
blir det möjligt dels att öka tågens hastighet, dels att framföra större tågvikter utan
förstärkningslokomotiv, varjämte särskilt genom ombyggnaden av bron över Öre älv
undvikes den försening av tågen, som för närvarande uppstår därigenom, att tågen
på grund av brons relativt svaga konstruktion, vilken dock med de försiktighetsmått,
som äro vidtagna, icke utgör någon fara för trafiksäkerheten, och på grund av banans
på ömse sidor av bron förefintliga dåliga tracé måste passera bron med den mycket
ringa hastigheten av 20 kilometer. Vidare kan, sedan bron ombyggts och linjen sålunda
blivit likvärdig i trafikeringshänseende med linjen söder om Långsele, lokomotivparken
bättre utnyttjas. Detta gäller även i viss mån vagnparken, i det att sedermera
även alla slags tyngre specialvagnar utan omlastningsåtgärder kunna framföras.
Enligt den av järnvägsstyrelsen uppgjorda planen borde ombyggnaden av bron
utföras under loppet av två år, nämligen under åren 1916 och 1917. Eu byggnadstid
av två år är dock, ehuru önskvärd, den minsta tid, som för ett arbete av detta slag
och denna stora omfattning kan lämpligen tänkas utan oekonomisk forcering. Bron
är avsedd att utföras av betong, varigenom stora fördelar, bland annat i militärt
hänseende, vinnas. Med undantag av den på grund av den nya brons nya läge
betingade omläggningen av banan på ömse sidor om bron samt en del grundläggningsarbeten,
måste övriga arbeten verkställas under de tider av året, då frost icke råder,
enär betonggjutningen icke utan särskilt dyra skyddsanordningar kan eller får ske i
kyla. Utförandet av bron på de avsedda tvenne åren förutsätter därför, att lämplig
väderlek råder, något som naturligen icke på förhand kan bestämmas, varförutom
hinder i arbetet av annat slag, exempelvis leveransförseningar och dylikt icke få förekomma.
Även om styrelsens ursprungliga arbetsplan sålunda vunnit gillande, är det
därför icke absolut säkert, att bron hunnit helt färdigställas under loppet av år 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 12 käft. (Nr 12.) 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12.
SO
Med Kungl. Maj:ts förslag att fördela arbetet på längre tid synes planen för detsamma
böra läggas så, att av de för år 1916 begärda 100,000 kronor verkställes så mycket av
den omläggning av linjen, som erfordras för att till platsen för brobyggnaden framföra
erforderliga materialier samt till förberedande arbeten för gjutningen av bron. För åren
1917 och 1918 anslås den återstående delen av det till 850,000 kronor beräknade hela
anslaget, med något större belopp år 1917 än år 1918. Beloppens relativa storlek
kan styrelsen dock nu ej uppgiva. Bron skulle under sådan förutsättning vara färdig
intill hösttidtabellen 1918. En försening i ogynsammaste fall av ungefär ett år skulle
genom tillämpning av denna arbetsplan alltså uppstå, vilken försening dock icke kan
tillmätas avgörande betydelse. En arbetsplan, baserad på ett anslag av 100,000 kronor
för år 1916 och återstående beloppet 750,000 kronor under år 1917 låter sig icke
tänkas.
I samband härmed må påpekas, att styrelsen icke någonsin avsett att påbörja
arbetet å broombyggnaden under år 1915, vadan den föreslagna ändrade arbetsplanen
icke har någon betydelse för avhjälpandet av den befarade arbetsbristen under år
1915. Det synes styrelsen icke heller lämpligt att för någon del av detta broarbete
använda sig av det av Kungl. Maj:t föreslagna förskottsbeloppet å 206,000 kronor för
påbörjande av en del av de begärda arbetena. Naturligen skulle omläggningen av
banan, som fordrar mindre förberedelsetid än i avseende på broombyggnadens konstruktiva
beräkning, kunna påbörjas redan under innevarande år med användande
av detta förskottsanslag, men detta anslag är fullt behövligt för påbörjande av vissa
av de övriga ifrågasatta arbetena, och ett utnyttjande av detsamma för påbörjandet
av ombyggnaden under år 1915 av bron över Öre älv skulle endast medföra minskning
på andra håll av arbetsmöjlighet samtidigt som de utförda terrasseringsarbetena icke
komma till någon nytta, förrän brosträckan kan i sin helhet trafikeras. Stockholm
den 31 januari 1915.
Axel Granholm.
Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1915.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1915:131 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifter för kapitalökning i avseende å de till civildepartementet hörande affär sdrivande verken. s. 1 i texten
- Rskr. 1915:26 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning, punkt 4, gjorda framställning om anslag för for a1 i texten