Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslag under riksstatens åttonde huvudtitel.

1915-03-16 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1915:18, Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslag under riksstatens åttonde huvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1915 kl. 2 e. m.

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor

rörande anslag under riksstatens åttonde huvudtitel.

(2:a avd.)

Statsutskottet, som erhållit del av kamrarnas beslut i anledning

av utskottets utlåtande nr 8 angående regleringen av utgifterna under

riksstatens åttonde huvudtitel, får här nedan framställa de förslag, vartill

samma beslut befunnits föranleda.

l:o).

I punkten 25 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen

hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för motarbetande genom

offentligt upplysningsarbete av den i Sverige bedrivna mormonvärvningen

anvisa på extra stat för år 1916 ett anslag av 4,000 kronor.

Utskottet hade i sitt ovanberörda utlåtande, under punkten 25 hemställt,

att Kungl. Maj:ts framställning icke måtte av riksdagen bifallas.

I en vid punkten fogad reservation hade herr C. J. G. Swartz m. fl.

hemställt, att riksdagen måtte för motarbetande genom offentligt upplysningsarbete

av den i Sverige bedrivna mormonvärvningen anvisa på

extra stat för år 1916 ett anslag av 4,000 kronor.

Första kammaren har med avslag å utskottets hemställan antagit

det förslag, som innefattas i den av herr Swartz m. fl. vid punkten

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 16 käft. (Nr 18.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 18.

avgivna reservation, varemot andra kammaren bifallit vad utskottet

hemställt.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får

utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen för

motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av den i Sverige bedrivna

mormonvärvningen anvisar på extra stat för år 1916 ett anslag

av 4,000 kronor, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren avslagit

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.»

2:o).

I punkten 109 under åttonde huvudtiteln hade Kung], Magt föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att en statssamskola måtte upprättas

i Sollefteå, under villkor att Sollefteå köping enligt sitt åtagande ej

blott tillhandahölle erforderliga undervisningslokaler och bostad eller

hyresersättning åt rektor utan även till statsverket årligen inbetalade

ett belopp, motsvarande en fjärdedel av den vid samskolan anställda

lärarpersonalens begynnelselöner, dock att under övergångstiden endast

skulle inbetalas ett belopp, motsvarande 400 kronor för termin för varje

vid läroverket inrättad samskoleklass, till dess alla klasserna blivit inrättade,

varefter från och med påföljande kalenderår full avgift skulle

erläggas; mot vilket åtagande köpingen skulle äga rätt att av lärjungarna

i samskolan upptaga terminsavgifter, dock ej till högre belopp

eller under strängare villkor för befrielse, än som stadgades rörande

de avgifter, som av realskolornas lärjungar eidades till statsverket;

dels föreskriva, att första och andra klasserna vid statssamskolan

skulle upprättas med ingången av läsåret 1916—1917 samt att vid början

av varje följande läsår skulle upprättas ytterligare en klass, i ordning

nedifrån räknat, intill dess samskolan blivit färdigbildad;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 18.

dels ock för inrättandet vid Barnskolan från och med den 1 juli 1910

av eu rektorstjänst och enj första lärarinnebefattniug från och med år 1916

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 7,000 kronor.

Utskottet, som i samband härmed till behandling förehaft eu inom

andra kammaren av herr F. Berg i Stockholm väckt motion, däri hemställts

om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, hade i

punkten 109 av sitt förenämnda utlåtande föreslagit, att riksdagen, med

bifall till herr Bergs ovanberörda motion, måtte avslå Kungl. Maj:ts

förevarande fram ställning.

1 eu vid punkten fogad reservation både herr C. J. G. Swartz m. Jk

hemställt, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande framställning

samt med avslag å herr Bergs ovanberörda motion, måtte

a) medgiva, att en statssamskola måtte upprättas i Sollefteå, under

villkor att Sollefteå köping enligt sitt åtagande ej blott tillhandahölle

erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor

utan även till statsverket årligen inbetalade ett belopp, motsvarande en

fjärdedel av den vid samskolan anställda lärarpersonalens begynnelselöner,

dock att under övergångstiden endast skulle inbetalas ett belopp,

motsvarande 400 kronor för termin för varje vid läroverket inrättad

samskoleklass, till dess alla klasserna blivit inrättade, varefter från och

med påföljande kalenderår full avgift skall erläggas; mot vilket åtagande

köpingen skulle äga rätt att av lärjungarna i samskolan upptaga terminsavgifter,

dock ej till högre belopp eller under strängare villkor för

befrielse, än som stadgades rörande de avgifter, som av realskolornas

lärjungar erlades till statsverket;

b) föreskriva, att första och andra klasserna vid statssamskolan

skulle upprättas med ingången av läsåret 1916—1917 samt att vid början

av varje följande läsår skulle upprättas ytterligare en klass, i ordning

nedifrån räknat, intill dess samskolan blivit färdigbildad;

c) för inrättandet vid samskolan från och med den 1 juli 1916 av

eu rektorstjänst och en första lärarinnebefattning från och med år 1916

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 7,000 kronor.

Första kammaren har med avslag å utskottets hemställan antagit

det förslag, som innefattas i den vid punkten avgivna reservation, varemot

andra kammaren bifallit vad utskottet hemställt.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 18.

»Den som i likhet, med första kammaren vill, att riksdagen, med

bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande framställning samt med avslag å

herr Bergs ovanberörda motion, må

a) medgiva, att eu statssamskola må upprättas i Sollefteå, under

villkor att Sollefteå köping enligt sitt åtagande ej blott tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt

rektor utan även till statsverket årligen inbetalar ett belopp, motsvarande

en fjärdedel av den vid samskolan anställda lärarpersonalens begynnelselöner,

dock att under övergångstiden endast skall inbetalas ett

belopp, motsvarande 400 kronor för termin för varje vid läroverket inrättad

samskoleklass, till dess alla klasserna blivit inrättade, varefter

från och med påföljande kalenderår full avgift skall erläggas; mot vilket

åtagande köpingen äger rätt att av lärjungarna i samskolan upptaga

terminsavgifter, dock ej till högre belopp eller under strängare villkor

för befrielse, än som stadgas rörande de avgifter, som av realskolornas

lärjungar erläggas till statsverket;

b) föreskriva, att första och andra klasserna vid statssamskolan

skola upprättas med ingången av läsåret 1916—1917 samt att vid början

av varje följande läsår skall upprättas ytterligare en klass, i ordning

nedifrån räknat, intill dess samskolan blivit färdigbildad;

c) för inrättandet vid samskolan från och med den 1 juli 1916 av

en rektorstjänst och en första lärarinnebefattning från och med år 1916

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 7,000 kronor,

röstar

J a;

Den det ej vill, röstar

Nej; .

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutit

att, med bifall till herr Bergs ovanberörda motion, avslå Kungl. Maj:ts

förevarande framställning.»

3:o).

Under punkten 140 av förevarande huvudtitel hade Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till anordnande i enlighet med de bestämmelser,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 18.

Kung!. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa, av fortbildningskurser i

gymnastik för småskollärarinnor anvisa på extra stat för år 1916 ett

anslag av 3,000 kronor.

Utskottet hade i punkten 141 av sitt ovanberörda utlåtande hemställt,

att Kungl. Majrts förevarande framställning icke måtte av riksdagen

bifallas.

Första kammaren har, med avslag å utskottets hemställan, bifallit

Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, varemot andra kammaren

bifallit vad utskottet hemställt.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får

utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen till

anordnande i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa, av fortbildningskurser i gymnastik för småskollärarinnor

anvisar på extra stat för år 1916 ett anslag av 3,000 kronor, röstar

J a:

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren avslagit

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.))

4:o).

I punkten 183 av förevarande huvudtitel hade Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, bland annat, att till understödjande av idrotten bevilja

på extra stat för år 1916 ett anslag av 37,000 kronor att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma.

Utskottet hade i mom. a) under punkten 185 av sitt förenämnda utlåtande

hemställt att Kungl. Maj:ts förslag att till understödjande av

idrotten bevilja på extra stat för år 1916 ett anslag av 37,000 kronor,

att utgå på de villkor Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, icke

måtte av riksdagen bifallas.

I en vid punkten fogad reservation hade herr C. J. G. Swartz m. fl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets memorial ISr 18.

hemställt om bifall till bland annat Kung!. Maj:ts ovanberörda framställning.

Första kammaren har, med avslag å utskottets hemställan, antagit

det förslag, som innefattas i den vid punkten avgivna reservation, varemot

andra kammaren bifallit vad utskottet hemställt.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får

utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen till

understödjande av idrotten beviljar på extra stat för år 1916 ett anslag

av 37,000 kronor, att utgå på de villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma, röstar

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likket med andra kammaren avslagit

Kungl. Maj:ts ifrågavande framställning.»

Stockholm den 16 mars 1915.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.