Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916 jämte i hithörande ämne väckta motioner.

1915-03-19 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1915:23, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916 jämte i hithörande ämne väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1915 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916

jämte i hithörande ämne väckta motioner.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 14 januari 1915 avlåten proposition, nr 2,

bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, förutom

beviljande av årliga understöd å postverkets pensionsstat till vissa i

propositionen angivna personer, godkänna vid statsrådsprotokollet fogat

förslag till postverkets stat för driftkostnader för år 1916 samt bestämma

postverkets anslag till driftkostnader under samma år, förslagsvis, till

25,035,000 kronor, att utgå direkt av postmedlen.

Ifrågavarande proposition har, i vad angår driftkostnadsstatens

fastställande, remitterats till statsutskottet.

Beträffande utredningen i detta ärende tillåter sig utskottet hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet.

Till statsutskottets förberedande behandling hava vidare överlämnats

dels tvänne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr K. J. Ekman, nr 49, och den andra inom andra kammaren av

herrar J. Pettersson i Södertälje och T. Zetterstrand (nr 148), varuti

hemställes, att riksdagen ville medgiva, att därest tjänstemannen i

första lönegraden i statskontoret O. F. W. Schnell finnes villig att

mottaga anställning å postverkets stat han må komma i åtnjutande av

samma löneförmån, som han såsom stämpelkassör i statskontoret åtnjutit,

eller en begynnelseavlöning av 5,000 kronor med tre ålderstillägg

å vartdera 500 kronor, dels även en inom andra kammaren av

herrar G. Nilsson i Kristianstad och F. W. Thorsson väckt motion,

nr 14G, vari hemställes att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, i vad den rör anslag till inrättande av fem

nya postmästaretjänster av klass 4, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 18 höft. (Nr 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

om utredning och förslag till inrättande av ett nytt slags fasta postanstalter

med större befogenhet än de nuvarande poststationerna och

med förste postvaktmästare såsom föreståndare.

Rörande de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

De uti förevarande proposition för år 1916 föreslagna anslagen

för postverkets driftkostnader, jämförda med motsvarande för innevarande

år fastställda anslag, framgå av följande sammandrag:

År 1915

År 1916

Ökning år

1916 i för- hållande till

år 1915

Minskning

år 1916 i

förhållande

till år 1915

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Avlöningar ..........................................

14,051,650

14,291,700

240,050

B. Övergångsstat.......................................

29.550

24,950

—

4,600

C. Pensioner.............................................

433,840

495,100

61,260

—

D. Postbefordran.......................................

7,142,500

7,142,500

—

—

E. Omkostnader .......................................

2,728,000

2,763.000

35,000

—

P. Oförutsedda utgifter..............................

25,000

25,000

—

—

G. Avkortningar och restitutioner................

14,460

12,750

1,710

H. Avsättning till fornyelsefond ..................

265,000

280,000

15,000

—

Summa

24,690,000

25,035,000

351,310

6,310

Ökning ....................................................

—

—

345,000

—

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att de

föreslagna ändringarna i de särskilda anslagen fördela sig sålunda:

Ökning.

Avlöningar:

Generalpoststyrelsen:

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ...... kronor 12,950: —

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt
ningar

m. m......................................................... )> 15,000: —

Distriks- och lokalförvaltningarna:

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ..... » 197,100: —

Ortstillägg och hyresbidrag .................................... » 20,000: —

eller tillhopa kronor 245,050: —■

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

3

har minskning föreslagits å anslaget till

Däremot

arvoden åt frimärksförsäljare med kronor

i följd varav nettoökningen utgör kronor 240,050: —

5,000:

Pensioner:

Tjänstemän, som erhållit avsked kronor

Tjänstemän in. fl., som i följd av skada under tjänstutövning

eller av annan orsak tillerkänts årligt

understöd ...................................................................... »

eller tillhopa kronor 61,310: —

Däremot har minskning föreslagits å anslaget till

avlidna tjänstemäns m. fl. änkor och barn med ))__5Q;

vadan nettoökningen utgör kronor 61,260: —

60,695: —

615: —

Omkostnader:

Overliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande

i postkupé eller å landsvägs
postlinje

......................................................

sjukvård in. in...................................................

förbrukningsartiklar.........................................

diverse utgifter..................................................

Avsättning till förnyelsefond..........................

kronor 5,000

» 10,000

» 10,000

)) 10,000

»

35.000

15.000

Summa ökning kronor 351,310

Minskning.

Övergångsstat:

Generalpoststyrelsen ..........................

Distrikts- och lokalförvaltningarna

Avkortningar och institutioner............

................ kronor 800: —

................ » 3i8QQ: ~ 4,600: -

................ »_1,710: -

Summa minskning kronor 6,310: —

Därest från summan av anslagsökning kronor 351,310 dragés summan

av anslagsminskningen kronor 6,310 uppkommer den i förstintagna

tablån angivna ökningen på det hela för år 1916 av 345,000

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottets

yttrande.

Beträffande först anslagen till avlöningar har utskottet funnit sig

böra biträda Kung]. Maj:ts, av stämpelförsäljningsväsendets överflyttande

från statskontoret till postverket betingade förslag om inrättande

hos generalpoststyrelsen av en ny revisors- och bokhållarbefattning

samt två nya kvinnliga postexpeditörstjänster.

Då general poststyrelsen ansett det vara av värde att, särskilt innan

stämpelväsendet hunnit inordnas i postveidret. och erfarenhet vunnits om

handläggningen av stämpelgöromålen, hava tillgång till den sakkunskap,

som i sådant avseende förvärvats i statskontoret, har generalpoststyrelsen

föreslagit, att därest den tjänsteman, som till och med utgången

av nästlidet år bestritt stämpelkassörstjänsten i statskontoret, 0. F. W.

Schnell, befinnes villig övergå å postverkets stat, honom måtte tilldelas

tredje lönegraden av den i gällande avlöningsstat för postverket

för revisor och bokhållare upptagna avlöning eller 5,000 kronor,

vilken avlöning efter tre år skulle kunna för honom förhöjas till

5,500 kronor under iakttagande av de i avlöningsreglementet gällande

allmänna villkor för avlöningsförhöjning. Denna generalpoststyrelsens

framställning har departementschefen biträtt.

Enligt ovan berörda, av herr K. J. Ekman i första kammaren samt

herrar Pettersson i Södertälje och Zetterstrand i andra kammaren väckta

motion skulle Schnell vid eventuell övergång till postverkets stat

komma i åtnjutande av eu begynnelseavlöning av 5,000 kronor, varjämte

han skulle berättigas uppbära trenne ålderstillägg, vartdera å

500 kronor. Av motionen framgår emellertid icke, efter vilken tidrymd

berörda ålderstillägg skulle anses intjänta.

Schnell utnämndes är 1909 till första gradens tjänsteman i statskontoret

och placerades från och med den 1 juli 1910 såsom stämpelkassör

i ämbetsverket. Med denna befattning har förutom vanlig förstagradsavlöning,

4,000 kronor, varit förenade missräkningspenningar med

500 kronor årligen. Av det extra anslag till förstärkning av arbetskrafterna

inom statskontoret, som av riksdagen åren 1910—1913 beviljats,

har stämpelkassören dessutom årligen uppburit 500 kronor. På

grund härav åtnjöt Schnell såsom stämpelkassör en sammanlagd årsavlöning

av 5,000 kronor. Med utgången av år 1914 får stämpelkassörstjänsten

i statskontoret anses indragen, ehuruväl densamma finnes upptagen

i verkets stat för år 1915, och har Schnell med detta års ingång

placerats såsom revisor och bokhållare å statskontorets riksbokslutsbyrå.

Förutom avlöningen å denna befattning 4,000 kronor, har

Schnell att från Och med innevarande år uppbära ett ålderstillägg å

500 kronor, vadan hans sammanlagda löneförmåner för närvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23. 5

uppgå till 4,500 kronor årligen, vilket belopp efter 5 respektive 10 år

kan höjas till 5,000 respektive 5,500 kronor.

Då Schnell såsom tjänsteman i första graden i statskontoret varit

skyldig att tjänstgöra å den befattning inom lönegraden, där statskontoret,

till befordrande av arbetets oavbrutna gång, funnit honom lämplig

och behövlig, kan givetvis den omständigheten, att Schnell på sin tid

förordnats att bestrida stämpelkassörstjänsten, icke grundlägga något

berättigat anspråk, att Schnell skulle under sin återstående tjänstetid

erhålla samma avlöning som den, vilken varit förenad med stämpelkassörsbefatimligen.

Vid sådant förhållande och då göromålen å den

befattning, Schnell skulle komma att bekläda i postverket, icke kunna

anses betinga, att Schnell i enlighet med motionärernas förslag skulle

placeras i högre lönegrupp å postverkets stat än den, till vilken revisorer

och bokhållare hänföras, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka

bifall till motionen.

Vad åter Kung! Maj:ts ifrågavarande förslag angår, synes den omständigheten,

att Schnell i generalpoststyrelsen skulle få längre daglig

tjänstgöringstid än den han nu har i statskontoret, utgöra giltig anledning,

att Schnell må komma i åtnjutande av avlöningsbeloppen 5,000

kronor och 5,500 kronor tidigare än som skulle kunna ske, därest han

kvarstannade i statskontoret. Utskottet finner sig alltså böra biträda

vad Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit.

Mot Kungl. Maj:ts förslag, att å avlöningsstaten för generalpoststyrelsen

må uppföras tre nya kvinnliga biträdesbefattningar, har utskottet

ej funnit anledning till anmärkning. Ej heller har utskottet

haft något att erinra mot den föreslagna höjningen av anslaget till

arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättningar m. in. vid generalpoststyrelsen.

Vad därefter angår anslagen till distrikts- och lokalförvaltningarna

har utskottet till behandling först upptagit det i den av herrar Nilsson

i Kristianstad och Thorsson väckta motionen framställda yrkandet^ om

utredning angående inrättande av ett nytt slags postanstalter. Över

berörda motion har generalpoststyrelsen, på utskottets därom i vederbörlig

ordning framställda begäran, avgivit yttrande, vilket finnes bifogat

detta utlåtande. (Bil. B.)

Motionärernas framställning synes utgå därifrån, att hänsyn till den

korresponderande allmänhetens intressen fordrar, att inom en snar

framtid åtskilliga större poststationer ombildas till mera fullständiga

postanstalter. Ett tillmötesgående av allmänhetens berättigade krav i

nämnda avseende skulle enligt motionärerna låta sig göra utan avsevärd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

kostnadsökning för staten, därest man i stället för postkontor inrättade

ett nytt slag av postanstalter med förste postvaktmästare såsom föreståndare.

Genom en dylik anordning skulle ock vinnas fördelen av

ökade befordringsutsikter för denna tjänstemannagrupp.

Beträffande till en början motionärernas huvudskäl för den ifrågasatta

reformen, behovet av förbättrade postförhållanden å vissa platser,

så synas motionärerna hava förbisett, att genom åtskilliga på senaste

år vidtagna utvidgningar av poststationernas befogenheter dessa kommit

att i stort sett jämställas med postkontoren i förhållandet till den

korresponderande allmänheten. Av de förutvarande inskränkningarna i

poststationernas befogenhet att emottaga och utlämna postförsändelser

kvarstå numera endast tvenne, avseende den ena rekommenderade inkasseringsbrev

till utlandet samt den andra telegrampostanvisningar.

Att emellertid dessa inskränkningar — särskilt den förstnämnda —

icke äro av någon avsevärd betydelse, torde vara uppenbart. Därest

vidare det kan ordnas så, att postanvisningar, vilka inlämnas å poststation,

kunna expedieras direkt utan att behöva behandlas å det inlämningspoststationen

överordnade postkontoret — en anordning, om

vars genomförbarhet undersökningar för närvarande pågå — kommer

skillnaden mellan poststationerna och postkontoren att ytterligare

minskas.

Den ovan antydda utvecklingen av poststationernas befogenhet har

icke blott medfört, att poststationer numera endast undantagsvis förändras

till postkontor av hänsyn allenast till den lokala posttrafiken,

utan även — såsom nedan närmare vidröres — möjliggjort, att i vissa

fäll tidigare inrättade postkontor kunna utbytas mot poststationer. Förändring

av poststation till postkontor kan det oaktat stundom vara

påkallad, såsom å mera betydande platser, där postanstalten bör utgöra

centralpunkt för den kringliggande landsbygdens poststationer,

postförings- och brevbäringslinjer. Behov av fullständigt postkontor

kan även eljest framträda. Detta gäller särskilt de större städerna.

För intetdera av nu angivna fall kunna emellertid postanstalter av den

i motionen angivna typen vara tillfyllest.

På grund av den sålunda av utskottet vunna uppfattningen, att de

av motionärerna föreslagna postanstalterna icke hava någon egentlig

uppgift att fylla ur allmän synpunkt, och då det icke kan ifrågakomma

att endast av befordringshänsyn vidtaga en vittutseende organisatorisk

omläggning, har utskottet, som anser, att frågan om ordnande av de

postala förhållandena vid de poststationer, som skola ersätta förutvarande

postkontor, är en inre organisationsfråga, åt vilken generalpost
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

7

styrelsen givetvis kommer att ägna erforderlig uppmärksamhet, icke

kunnat förorda verkställande av utredning i enlighet med det av motionärerna

framställda förslaget.

Den av Kung]. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget till ordinarie

löner och tjänstgöriugspenningar vid distrikts- och lokalförvaltningarna

är avsedd för uppförande i staten av avlöningar till följande nya tjänster

nämligen: 5 postmästare av fjärde klassen, 25 förste postvaktmästare

och förste postiljoner samt 85 postvaktmästare och postiljoner.

I merberörda av herrar Nilsson i Kristianstad och Thorsson väckta

motion har hemställts om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning,

i vad angår inrättandet av nya postmästartjänster.

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, har generalpoststyrelsen

uttalat, att styrelsen före inrättandet av nya postkontor kommer att i

varje fall tmdersöka, huruvida icke något eller några av de nuvarande

postkontoren må kunna utbytas mot poststation och sålunda ledigbliven

postmästaravlöning disponeras för tillgodoseende av behovet av fullständig

postanstait å plats, där sådan förut ej funnits anordnad. Av

bifogade yttrande av generalpoststyrelsen framgår ock, att styrelsen i

ett särskilt fall redan föreslagit indragning av ett nu befintligt postkontor,

som på grund av ändrade förhållanden befunnits kunna ersättas

av poststation, för att såmedelst möjlighet skall kunna beredas att

utan kostnadsökning inrätta postkontor å ort, där sådant ansetts erforderligt.

Utskottet, som vill starkt betona nödvändigheten därav, att

nya postkontor inrättas endast då sådant visat sig vara oundgängligen

nödvändigt, finner det vara av den största betydelse, att de förefintliga

möjligheterna att utbyta postkontor mot poststationer varda omsorgsfullt

tillvaratagna, och håller före, att därest så sker inrättande av nya

postmästartjänster skall kunna undvikas under en avsevärd tid framåt.

Med hänsyn emellertid därtill, att indragning av postkontor icke omedelbart

lärer kunna äga rum i större utsträckning, har utskottet ej velat

motsätta sig, att å 1916 års stat för postverket uppföras tvenne nya

postmästareavlöningar, eller det antal som enligt från generalpoststyrelsen

erhållen uppgift erfordras för inrättande av nya postkontor under samma

år. Utskottet får alltså tillstyrka, att å 1916 års stat må uppföras avlöning

till två nya postmästare av fjärde klassen.

Med hänsyn till den fortgående utvecklingen av postverket har

utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts i övrigt framställda förslag

om höjning av anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar

vid distrikts- och lokalförvaltningarna.

Mot den föreslagna höjningen av anslaget till ortstillägg och hyresbidrag

vid distrikts- och lokalförvaltningarna har utskottet ej funnit skål

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

till erinran liksom ej heller mot förslagen om höjning av anslagen till

pensioner och omkostnader samt för avsättning till postverkets förnyelsefond.

Med den av utskottet förordade nedsättningen av antalet nya postmästartjänster

skulle driftkostnadsstaten på det hela utvisa eu ökning

av 331,200 kronor och alltså sluta å 25,021,200 kronor. I enlighet

med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition samt med avslag å den av herrar Nilsson

i Kristianstad och Thorsson väckta motionen, i vad

den avser fastställande av postverkets driftkostnadsstat,

må godkänna bifogade förslag (Bil. A) till postverkets

stat för driftkostnader för år 1916 samt bestämma

postverkets anslag till driftkostnader för år 1916,

förslagsvis, till 25,021,200 kronor att utgå direkt av

postmedlen;

b) att herrar Nilssons i Kristianstad och Thorssons

ifrågavarande motion, i vad den avser verkställande

av utredning angående inrättande av ett nytt

slag av postanstalter, icke må vinna riksdagens bifall;

samt

c) att herrar K. J. Ekmans samt J. Petterssons i

Södertälje och Zetterstrands ovanberörda motioner, i

vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, icke må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 mars 1915.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från Första kammaren: herrar G. J. G. SwartzS. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,

O. M. Strömberg, H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, A. Aström, G. G. Ekman, ,4. G. Lindblad,

J. Nilsson, A. Pers och I. E. G. Svensson samt

från Andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén i Malmö, J. B. Eriksson

i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund, A. Anderson i Råstock,

H. Lemke, J. Pålsson, K. O. Strid och A. V. Sävström.

Reservation

vid punkt b) av herrar K. V. Rydén i Malmö och J. B. Eriksson i

Grängesberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-utskottets utlåtande Nr 23.

9

Bilaga A.

Postverkets stat för driftkostnader år ISIG.

A. Avlöningar.

1. Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören.................................

4 byråchefer ... (8,000—9.000 kr.) förslagsvis

1 kamrerare ... (6,000—7,000 » ) >•

5 sekreterare... (6,000 - 7,000 ») ><

1 ombudsman... (5,000—6,500 » ) »

3 förste aktua
rier

............ (5,000—6,500 » ) »

2 intendenter... (5,000—6,500 » ) »

1 aktuarie ...... (4,200—5,50(1 » ) »

1 förrådsförval
tare

............ (4,200—5,500 » )

7 notarier....... (4,200—5,500 » ) ■>

1 registrator ... (4,200—5,500 » ) »

5 revisorer...... (4,200 -5,500 » ) »

3 revisorer och

bokhållare .... (4,200—5,500 » ) »

18 förste postex
peditörer,

manliga.

............ (3,200—4.200 »)

13 postexpeditö
rer,

manliga.. (1,800—3,800 » ) »

22 d:o, kvinnliga (1,500—2,100 » ) »

33 biträden,

kvinnliga...... (1,250—1,650 » ) »

19 vaktmästare.. (1,140—1,650 » ) »

Förste vaktmästaren, arvode..................

Transport

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 18 höft. (Nr 23.)

Iv r o ii o r.

13.000

35.500

7.000

34.500

6.000

19.000

13.000

5,500

5,000

35,700

5,000

27.500

16.000

64.500

36,600

41,800

51,250

28,000

200

—

445,050

1 _

— 445,050

_

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutsfcottets utlåiande Nr 23.

Transport

Ortstillägg och hyresbidrag, förslagsvis.........

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m., förslagsvis ...........................

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

6 postdirektörer...

(7,000—8,000 kr.)

för-

slags-

46,500

_

11 postmästare av

{ vis

klass 1 A ......

(5,500—7,000

» )

)>

>) 78,200

—

23 postmästare av

klass 1 B ......

(5,000-6,500

»)

»

149,000

—

6 överkontrollörer

(5,000—6,500

»)

»

36,500

—

15 postmästare av

klass 2 A ......

(4,600-6,000

»)

»

90,000

—

7 förste lcontrollö-

rer ...............

(4,600—6,000

»)

).

42,000

—

28 postmästare av

klass 2 B ......

(4,200-5,500

»)

» :

154,000

—

86 mästare (3.800-5,000

av klass jkvmn- J(2i900-.;3,400

»)J

K

»

430,000

—

53 kontrollörer......

(3,800-5,000

8 )

»

264,600

—

89 mästare jmanliS (3,500-4,600

av klass |kvinn-j(2 700_g)100

a)l

»)1

” f

401,900

—

152 förste postexpe-

ditörer,manliga (3,200—4,200

»)

8 ■!

614,200

—

27 förste postexpe-

ditörer, kvinn- liga...............

(1,900—2,500

»)

»1

67,900

875 postexpeditörer,

manliga.........

(1,800-3,800

»)

A

2,571,000

—

270 postexpeditörer,

kvinnliga ......

(1,500—2,100

»)

" 1

519,600

—

16 biträden, kvinn-

i

liga...............

(1,250—1,650

»)

»

25,600

—

Transport

Kronor.

445,050

23,750

75,000

5,491,000] —i

543,800

543,800

*) Häri innefattas även särskilda arvoden till 3 postmästare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

11

för
lags
vis
-

Kronor.

5,491,000

1,268,700

2,789,400

Transport

665 förste postvaktmästare

och förste

postiljoner.. (1,500—1,950 kr.)

1,975 postvaktmästare

och postiljoner (1,200—1,650

resp. 1,890 » ) »

Ortstillägg och hyresbidrag............... »

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt

ning m. m., förslagsvis ...........................

3. Övliga anslag.

Arvoden till poststationer, förslagsvis.........

» åt frimärksförsäljare, » .........

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra

personer, som äro anställda vid post

verket eller anlitas i dess ärenden,............

Understöd m. m. åt personer, som äro eller

varit anställda vid postverket eller anlitats i

dess ärenden, .......................................

B. Övergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

Personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A Hasselrot,

förslagsvis...............................................................

8 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis ...........................

Personlig verkmästarbefattning för E. V. Nyberg, förslagsvis

...........................................................

Arvoden åt extra tjänstemän, förslagsvis ..................

Avgå under A. upptagna avlöningar

1 kammarskrivare .......................

Återstod

Transport

9,549,100

950,000

—

975,000

—

2,150,000

70,000

—

20,000

—

20,000

4,000

30,500

—

4,200

—

6,000

—

44,700

—

36,800

—

7,900

—

1,600

—

|-

543,800

11,474,100

2,260.000 —

9,500

9,500

114,277,900 !-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Transport

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

1 postdirektör i Malmö (enligt 1902 ärs stat) ........

1 postmästare av klass 2A ( » 1914 ,, »)....

2 n n n 2 B ( » )) » o )

1 0 8 3 3 ( )> n » jj )

1 » » » 4 ( » 1909 » » ) ........

1 postexpeditör med avlöning som postmästare av klass

manlig (enligt 1914 års stat)...............................

1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditö

manlig (enligt 1914 års stat)..............................

10 postexpeditörer i 2:a lönegraden (enligt 1909 års stat).

Personliga avlöniDgstillägg, förslagsvis

Avga följande under A. upptagna avlöningar:

Kronor.

1 postmästaren vid postkontoret Malmö 1

kr. 7,300

_

1 postmästare av klass 2 B

» 5,500

_

2 manliga postmästare av klass 3......

» 10,000

_

1 manlig » » » 4

» 4,600

_

1 kvinnlig » » » 4

» 3,100

—

2 postexpeditörer, manliga ................

» 7,600

—

10 » kvinnliga...............

» 21,000

—

Återstod

Uppbörds- och frimärksprovision, förslagsvis

C. Pensioner.

(Förslagsanslag.)

Tjänstemän, som erhållit avsked,

Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning

eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd.

Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn

Transport

t -

—

4,000

6,000

—

11,000

—

5,000

—

3,400

—

,

5,000

—

>

4,200

_

28,000

__

950

—

67,550

59,100

8,450

—

7,000

—

—

9,500

15,450 I—

482,220

10,430

2,450

14,277,900

24,950

495,100

14,797,950

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

13

Krön

o r.

Transport

_

_

_

14,797,950

—

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

j Postbefordran å järnväg ............................................

—

—

4,400,000

» å landsväg jämte lokala transporter............

—

—

2,100,000

» sjöledes:

j emellan Sveriges fastland och Gottland.......................

75,000

—

» övriga inrikes orter.......................................

140,000

—

» Sverige och Tyskland....................................

273,500

—

» » » Danmark...................................

15,000

—

» » » Finland......................................

25,000

—

» » » Storbritannien och Amerika ..........

14,000

—

542,500

Transitersättning åt främmande postverk ........................

—

—

100,000

—

7,142,500

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspenningar.................................................

—

—

75,000

—

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet..........................

—

—

95,000

—

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägs-

postlinje.................................................................

—

—

310,000

—

Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i post-

kupé eller å landsvägspostlinje, ................................

—

—

65,000

—

Uniformsbeklädnad....................................................

—

—

360,000

—

Sjukvård m. m......................................................

—

—

55,000

—

Undervisningskurser ................................................

—

—

33,000

—

Hyror för postlokaler..................................................

—

—

435,000

—

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning............

—

—

390,000

—

Tillverkning av frankotecken ........................................

—

—

230,000

—

Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m. .........

—

—

425,000

—

Förbrukningsartiklar ..................................................

—

—

200,000

—

Telefonavgifter och telegramporto .................................

—

—

35,000

—

Diverse utgifter .........................................................

|

—

55,000

—

2.763,000

F. Oförutsedda utgifter....................................

—

—

—

25,000

—

G. Åvkortningar ocli restitutioner, förslagsvis

—

—

_

12,750

_

H. Avsättning till förnyelsefond ...............

—

—

_

280,000

_

Samma kronor

- 1

- |

-

25,021,200

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga B.

Till Konungen.

Genom skrivelse från kung! civildepartementet den 12 innevarande februari

bar generalpoststyrelsen anbefallts att till Eders Kungi. Maj:t inkomma med

yttrande över en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 146, i anledning

av Eders Kungl. Maj ds proposition nr 2, angående fastställande av postverkets

stat för driftkostnader för år 1916.

Med anledning härav får generalpoststyrelsen i underdånighet anföra^ följande.

Av motionärerna väcktes redan vid 1912 års riksdag motion med begäran

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och anställande

av försök med inrättande av ett nytt slags poststationer med ökad

befogenhet och med tjänstemän av lägre grad som föreståndare. Motionen i

fråga avstyrktes av andra kammarens tredje tillfälliga utskott och blev av kammaren

avslagen.

I nu föreliggande motion framhålla motionärerna till en början, efter att

ha erinrat om sin föregående motion i ämnet, hurusom till följd av den snabba

utvecklingen på många områden samt postverkets övertagande av nya verksamhetsgrenar

m. m. allt större krav måste ställas på postanstaltema. På många

större industriplatser kunde därför en poststation icke längre vara tillfyllest.

För att då i större utsträckning kunna tillgodose allmänhetens intressen måste

under nuvarande förhållanden poststationen förändras till postkontor, vilket

emellertid ställde sig dyrbart för statsverket. Enär utvecklingen synts motionärerna

peka mot, att inom en snar framtid en del större poststationer måste

förändras till mera fullständiga postanstalter, skulle det, enligt motionärernas

förmenande, vara en avsevärd vinst för statsverket, om ett tredje slag av postanstalter

kunde inrättas, för vilka kostnaderna bleve mindre än för postkontor.

En dylik anordning syntes lämpligast kunna ske genom inrättande av postanstalter

med utvidgad befogenhet med förste postvaktmästare såsom föreståndare.

Motionärerna hemställa därför, att riksdagen måtte, med avslag å förevarande

proposition, evad den rörde anslag till inrättande av fem postmästaretjänster

av klass 4, i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla om utredning och förslag

till inrättande av ett nytt slags fasta postanstalter med större befogenhet än de

nuvarande poststationerna och med förste postvaktmästare som föreståndare.

Den tankegång, motionärerna här ovan utvecklat, skulle, det medger generalpoststyrelsen

villigt, vid en tidigare tidpunkt haft skäl för sig. Poststationernas

befogenhet att betjäna den korresponderande allmänheten var nämligen från

början och en lång tid framåt i flera viktiga hänseenden väsentligen begränsad,

vilket sannolikt ofta nog hade till följd, att postkontor måste inrättas å en plats

på ett vida tidigare stadium än vad eljest skulle behövt vara fallet.

Dessa inskränkningar uti poststationernas befogenhet gent emot allmänheten

hava emellertid, en efter annan, så småningom bortfallit. Sedan ett par dylika

inskränkningar, den ena avseende maximivärdet å assurerade försändelser och

den andra maximivikten rörande paket, helt nyligen borttagits, återstår — bort
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

15

sett från vissa detaljer utan någon vidare betydelse för korrespondenter i allmänhet

— beträffande poststationerna icke annan inskränkning än att vid poststation

inlämnade eller till poststation adresserade postanvisningar skola undergå

behandling jämväl vid det överordnade postkontoret, vilket i vissa fall kan hava

till följd att dylika försändelser komma adressaterna senare tillhanda än vad de

skolat göra, om de kunnat — såsom sker beträffande postanvisningar mellan

postkontor — expedieras direkt från eller till poststationen. Emellertid pågå

för närvarande undersökningar rörande möjligheten av en sådan anordning, att

åtminstone postanvisningar som inlämnas vid poststation — och dessa äro härvidlag

de viktigaste — må kunna expedieras direkt utan att behöva behandlas

å det inlämningspostanstalten överordnade postkontoret. Därest denna i huvudsak

enda kvarstående inskränkning kan avlägsnas, komma poststationerna att i

förhållandet till den korresponderande allmänheten i stort sett intaga samma

ställning som postkontoren; någon egentlig skillnad mellan postkontorens och

poststationernas befogenhet i nämnda hänseende skulle därefter icke förefinnas.

I detta sammanhang må även nämnas, att vid poststation kan, i fall av behov,

anordnas postutdelning av i huvudsak enahanda omfattning som vid postkontor,

varförutom tiden för poststations öppethållande — i regel 4 timmar per söckendag

— kan, om så anses behövligt, utsträckas till samma tid, som gäller för

postkontor av fjärde klass eller till 6 timmar varje söckendag.

Motionärernas påstående, att en poststation av den nuvarande typen icke

skulle vara i stånd att beträffande mera utvecklade samhällen på ett tillfredsställande

sätt tillgodose allmänhetens postala behov, torde därför numera icke

längre, äga full giltighet.

Änskönt poststationerna sålunda gent emot den korresponderande allmänheten

mer och mer kommit att fungera som fullständiga postanstalter, hava göromålen

vid poststationerna alltjämt förblivit av enkel och lättskött beskaffenhet,

vilket möjliggjorts därigenom att poststationernas redovisning och vidare

bokföring omhänderhaves av det överordnade postkontoret. Tack vare detta förhållande,

att göromålen avseende den inre tjänsten vid eu poststation sålunda

kunna handläggas under jämförelsevis enkla former, torde det också i flertalet

fall bliva möjligt att, även med den utvidgade befogenhet poststationerna numera

ernått, utan olägenhet för korrespondenterna eller posttjänsten i övrigt, kunna

bibehålla även de större poststationerna åtskilliga år framåt såsom sådana utan

att behöva ersätta dem med postkontor. Nämnda förhållande torde ock vara

att anse såsom en av huvudorsakerna till att poststationerna i allmänhet alltjämt

kunnat erhållas besörjda mot den jämförelsevis moderata ersättning som

för närvarande är fallet.

På sätt i motionen åberopas har generalpoststyrelsen, enligt sitt uttalande

år 1913 i förslaget till postverkets stat för driftkostnader för år 1915, haft under

utredning frågan om möjligheten att genom förenklade organisationsformer bliva

i tillfälle att i större utsträckning än tidigare varit fallet till allmänhetens bekvämlighet

inrätta fullständiga postanstalter, utan att statsverket skulle behöva

vidkännas allt för stora uppoffringar för ändamålet.

Ehuruväl, på sätt styrelsen i det senaste statförslaget omförmält, utredningen

i fråga icke fortskridit så långt, att styrelsen är beredd att framlägga

definitivt resultat av utredningen, anser styrelsen sig likväl redan nu kunna uttala,

att hela denna fråga kan sägas vara på god väg att vinna sin lösning på

det naturliga sätt, att poststationernas befogenhet, i vad avser den korresponde
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

rande allmänheten, efter hand utvidgats till i stort sett samma omfattning som

postkontorens, varigenom det av såväl generalpoststyrelsen som motionärerna

åsyftade målet — eu gent emot allmänheten såvitt möjligt fullständig postanstalt

med billiga omkostnader — redan ernåtts. Det vill därför synas generalpoststyrelsen

som om det icke, åtminstone för närvarande, vore nödigt att, såsom

motionärerna nu föreslagit, vidtaga åtgärder för tillskapande av ett nytt slag av

postanstalter med i stort sett samma befogenhet som de redan befintliga med

förste postvaktmästare såsom föreståndare.

Motionärerna synas hava befarat, att under den närmaste framtiden en del

större poststationer skulle behöva ombildas till postkontor. Med anledning härav

torde böra erinras om att från och med år 1910 inrättats endast sju nya postkontor,

av vilka tre falla på de större städerna, nämligen två på huvudstaden

och ett på Norrköping.

Aven om, såsom nyss sagts, det enkelt och praktiskt anordnade arbetssättet

vid poststationerna gör det möjligt att utan olägenhet för allmänheten men till

fördel'' för statsverket under lång tid framåt bibehålla även de större poststationerna

såsom sådana, måste givetvis alltid förekomma fall, då inrättandet av ett

postkontor bliver nödvändigt. Detta gäller i synnerhet sådana platser, som, i

och för sig betydande, därjämte äro anknytningspunkter för liera, järnvägslinjer

eller betydande postföringslinjer, och där postkontor erfordras såsom centralpunkt

för den kringliggande landsbygden med dess poststationer, postföringsoch

lantbrevbäringslinjer. Beträffande platser av nu omförmälda slag är givetvis

ett fullständigt postkontor under alla förhållanden av nöden och skulle icke lämpligen

kunna ersättas av den utav motionärerna föreslagna postanstaltstypen. Nyligen

har generalpoststyrelsen sålunda hos Kung!. Maj:t hemställt om medgivande

att få inrätta postkontor i det inom Kronobergs län belägna municipalsamhället

Äseda, utgörande viktig knutpunkt vid Nässjö—Nybro och Växjö—Virserums

järnvägar. Bör inrättande av nämnda postkontor har likväl någon ny postmästareavlöning

icke behövt tagas i anspråk, enär styrelsen efter verkställd undersökning

funnit sig kunna samtidigt föreslå indragning och ersättande mot poststation

av postkontoret i Backe i Västernorrlands län, vilket numera och särskilt

efter Inlandsbanans framdragande till Boting förlorat nästan all betydelse som

postkontor.

Även eljest kunna givetvis fall förekomma — och gäller detta, åtminstone

i vissa fall, särskilt de större städerna, vilkas befolkning i allmänhet hava ganska

långt gående anspråk på en postanstalt — då behovet av ett postkontor bliver

oundgängligen nödvändigt och där annan postanstalt, vare sig vanlig poststation

eller postanstalt med förste postvaktmästare såsom föreståndare enligt motionärernas

förslag, icke skulle vara tillfyllest.

Av sådan anledning har generalpoststyrelsen i det förslag till stat för postverkets

driftkostnader för år 1916, som nu föreligger till riksdagens prövning, —

under erinran att allenast en postmästareavlöning av fjärde klass återstode odisponerad

— hemställt om uppförande å staten av ytterligare fem dylika avlöningar.

Att det icke kan bliva fråga om inrättande av postkontor annat än då ett sådant

är oundgängligen nödvändigt framgår tydligt nog redan av det ringa antal postmästareavlöningar,

som av generalpoststyrelsen ifrågasatts.

Enligt vad av det föregående framgår torde det därför icke vara riktigt att,

såsom motionärerna gjort, uppdraga jämförelse mellan kostnaderna för en postanstalt

av den av motionärerna föreslagna typen och kostnaderna för ett post
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

17

kontor. Vid bedömandet av den ekonomiska innebörden av motionärernas förslag

om anordnande av postanstalter med förste postvaktmästare såsom föreståndare

böra i stället de nuvarande poststationerna och kostnaderna för dessa tjäna såsom

bakgrund.

Det utskott, som vid 1911 års riksdag hade att avgiva utlåtande i anledning

av en då av annan motionär väckt motion av ungefär enahanda innehåll som

den nu förevarande, beräknade omkostnaderna per år för en poststation med en

tjänsteman av lägre grad såsom föreståndare och ytterligare en dylik tjänsteman

såsom biträde till 3,780 kronor, oberäknat å vissa orter utgående dyrortstillägg.

I sjn motion av år 1912 hade nu förevarande motionärer tänkt sig att till en

början skulle behöva anställas allenast en tjänsteman av lägre grad vid dylik

poststation samt. att i stället ett biträdesanslag å 500 kronor skulle, i fall av behov,

kunna anvisas. . Enligt av motionärerna då gjorda beräkningar skulle omkostnaderna

belöpa sig till 2,740 kronor för år, ortstillägg oberäknat.

Uti motionen till innevarande riksdag hava motionärerna icke gjort annan

kostnadsberäkning än att de beräknat vanlig avlöning såsom förste postvaktmästare

till föreståndaren jämte ett särskilt tilläggsarvode av 300 kronor per år

till denne. Givetvis bör härtill läggas antingen avlöning till en biträdande postvaktmästare

eller ock ett särskilt anslag av minst 500 kronor, varjämte under alla

förhållanden skulle tillkomma bidrag till hyra samt till belysning, bränsle m. m.,

av motionärerna år 1912 beräknat, det förra till 200 och det senare till 300 kronor

för år.

Kostnaderna för en poststation med förste postvaktmästare såsom föreståndare

skulle alltså med för närvarande för tjänstemän av postvaktmästares grad

gällande avlöningar belöpa sig till:

Alt. 1

med föreståndare

och eu biträdande

(extra) tjänsteman.

a) minimi-1 b) maximiavlöning.

avlöning.

Alt. 2

med endast föreståndare

(jämte

särskilt biträdesanslag.

)

l) minimi-b) maximiavlöning.

avlöning.

Fast avlöning till föreståndaren

]):o till

tjänstemannen...

den biträdande

Särskilt tilläggsarvode till föreståndaren

...................................... !

Tjänstebeklädnadsförmån.

Fri läkarevård.

I Biträdesanslag...

Hyra ................

| Belysning in. m..

1,500

1,020

300

100

100

20

20

200

300

1,950 ||

1.080

300 i|

100)

100J

201

20 i

200

300

1,500

300

100

20

500

200

300

1,950

300

100

20

500

200

300

Härtill kommer

förekommande fall

. ortstillägg med 210

kronor enligt alt. 1

och 150 kronor

enligt alt. 2.

3,560 | 4,070 I 2,920 | 3,370

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 18 höft. (Nr 23.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

I genomsnitt skulle alltså kostnaderna för en poststation med förste postvaktmästare

såsom föreståndare belöpa sig till 3,480 kronor per år, oberäknat

ortstillägg.

De nuvarande omkostnaderna för de större poststationerna äro avsevärt

mindre. För de 156 största poststationerna — stationer med över 6,000 kronors

årlig uppbörd —- betalar nämligen postverket för närvarande årligen sammanlagt

248,205 kronor, motsvarande i medeltal endast 1,591 kronor för varje poststation,

Utgiftsökningen av eu anordning med förste postvaktmästare såsom föreståndare

för poststationer med en årlig uppbörd över 6,000 kronor framgår av följande

sammanställning.

Ersättning

i genomsnitt

för när- varande för

poststation

med över

6,000 kr.

i uppbörd.

Ersättning för postation med förste post- vaktmästare såsom föreståndare.

Alt. 1.

Alt. 2.

Minimi-

avlöning.

Maximi-

avlöning.

Minimi-

avlöning.

Maximi-

avlöning.

a) För en poststation under ett

år.................................

1,591

3,560

4,070

2,920

3,370

b) För eu poststation under tio

år.................................

15,910

35,600

40,700

29,200

33,700

e) För samtliga poststationer

under ett år ..................

248,205

555,360

634,920

455,520

525,720

d) För samtliga poststationer

under tio år .................

2,482,050

5,553,600

6,349,200

4,555,200

5,257,200

Ett utbytande av de nuvarande poststationerna med över 6,000 kronors årlig

uppbörd mot postanstalter med förste postvaktmästare såsom föreståndare kunde

sålunda beräknas medföra en direkt kostnadsökning av närmare 300,000 kronor

årligen.

För dylika postanstalter tillkomme dessutom ytterligare kostnad en gångför

alla för anskaffande av möbler samt vidare kostnad för beredande av semester

och annan ledighet för föreståndaren samt de jämte denne vid poststationen

eventuellt anställde tjänstemän. Kostnader av nu omförmält slag förekomma i

regel icke för närvarande vid poststationerna.

Icke heller torde böra bortses från de ökade utgifter för pensionering, som

anordningen skulle föra med sig.

Ur statsekonomisk synpunkt skulle sålunda ett realiserande av motionärernas

förslag ställa sig ogynnsamt. Yad angår den korresponderande allmänheten har

i det föregående betonats, hurusom poststationerna redan tillagts i det närmaste

fullständig befogenhet, vadan anordningen enbart ur denna synpunkt icke torde

erfordras.

Icke heller kan generalpoststyrelsen finna, att förste postvaktmästarne,_ vilkas

fackkunskap huvudsakligen omfattar förhållanden, som till största delen ligga

utanför en poststationsföreståndares egentliga verksamhetsområde, utan vidare

kunna sägas vara bättre skickade att förestå poststationer än de nuvarande poststationsföreståndarne.

Av poststationerna med över 6,000 kronors uppbörd äro

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

19

för närvarande 89 förenade med järnvägsstationen på platsen samt förestås av

vederbörande järnvägsstationsföreståndare, under det att de återstående 67 handhavas

av enskilda personer enligt kontrakt. Att en stationsinspektor, som under

hela sin tjänstetid såsom järnvägsman deltagit i postgöromål, på grund härav

samt sin i allmänhet större underbyggnad, bör besitta större kompetens till

poststationsföreståndarebefattning än en förste postvaktmästare, torde vara uppenbart.

Beträffande de poststationer, som handhavas enligt kontrakt, de s. k. lantpoststationerna,

sker valet av föreståndare för desamma, och särskilt av föreståndare

för de större och mera ansvarsfulla stationerna numera med den största

omsorg. En icke ringa del av föreståndarne för de större lantpoststationerna

utgöres av förutvarande kvinnliga s. k. dispositionsbiträden, vilka genom längre

tids tjänstgöring å postkontor förvärvat fullständig kännedom om och vana vid

alla vid ett postkontor förekommande göromål. Obestridligen torde ett dylikt

dispositionsbiträde, på grund av sin föregående postkontorstjäustgöring, kunna

sägas vara mera lämpad än en förste postvaktmästare att förestå en större poststation.

Jämte det att anordningen med ogifta kvinnliga dispositionsbiträden såsom

föreståndare för de större poststationerna ställer sig billigt för statsverket och

förmånligt för allmänheten tala jämväl andra skäl för önskvärdheten av att dessa

dispositionsbiträden kunna beredas anställning såsom poststationsföreståndare.

För undvikande av att för de olika slagen av postarbete anlitas arbetskraft

med högre kvalifikationer, än arbetets art kräver, har generalpoststyrelsen under

de senare åren i ganska stor utsträckning å tjänstemän av lägre grad än postexpeditör

överflyttat göromål, som förut ålegat postexpeditör. Enär med hänsyn

till dessa förhållanden antagningen av nya extra postexpeditörer måste ske

sparsamt och med stor försiktighet, räcker antalet extra postexpeditörer för närvarande

under stor del av året icke till att besörja all förekommande tjänstgöring

i anledning av semester och annan ledighet för den fast anställda personalen, utan

måste för ändamålet anlitas även andra personer. Härvid komma huvudsakligen

kvinnliga dispositionsbiträden i betraktande. Enär med hänsyn dels till det begränsade

antal, som kan komma i fråga till antagning, dels och därtill, att antalet

kvinnliga posttjänstemän måste med hänsyn till tjänstens ordnande hållas i viss

lämplig proportion till sammanlagda antalet tjänstemän, de kvinnliga dispositionsbiträdena

i regel icke kunna påräkna anställning såsom extra postexpeditörer,

måste det givetvis anses såsom en lämplig anordning, därest anställning kunde

beredas dem såsom föreståndare för större poststationer, för vilken befattning

de, enligt vad förut sagts, torde få anses särskilt väl lämpade.

Yad slutligen postvaktmästarnas och postiljonernas befordran angår anser

generalpoststyrelsen densamma böra fortgå på den väg, som öppnats härför genom

den år 1904 inrättade s. k. förste postbetjäntinstitutionen. Grundtanken

uti denna anordning är, såsom förut antytts, att till förebyggande av att till

arbete användes arbetskraft med högre kvalifikationer än arbetets art kräver, å

tjänstemän av lägre grad än postexpeditör överflytta sådana postexpeditör förut

åliggande göromål, som befinnas lämpligen kunna utföras av tjänstemän av lägre

grad, i förekommande fall under överinseende av tjänsteman av postexpeditörs grad.

Omfattningen av denna överflyttning av göromål under de senare åren belyses

av följande sammanställning, innefattande uppgift å antalet fast anställda såväl

tjänstemän av postexpeditörs eller högre grad som tjänstemän av lägre grad än

postexpeditör under perioden 1901—1913:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Å r.

Antalet

tjänstemän

av postexpe- ditörs eller

högre grad.

Årlig

ökning +

eller minsk- ning —.

Antalet

tjänstemän

av lägre grad

än post- expeditör.

Årlig

ökning -f.

1901 ...........

1,441

1,646

1902 ..........

1,470

+ 29

1,753

+ 107

1903 ...........

1,581

+ in

1,847

+ 94

1904 ...........

1,630

+ 49

1,962

+ 115

1905 ...........

1,649

-f 19

2,060

+ 98

1906 ...........

1,677

+ 28

2,184

+ 124

1907 ...........

1,724

+ 47

2,418

+ 234

1908 ...........

..........................................

1,741

+ 17

2,492

+ 74

1909 ..........

1,722

- 19

2,505

+ 13

1910 ...........

1,667

— 55

2,507

+ 2

1911 ..........

1,644

— 23

2,605

+ 98

1912...........

1,634

- 10

2,644

-f 39

1 1913 ..........

1,618

— 16

2,664

+ 20

Av sammanställningen framgår, hurusom antalet tjänstemän av postexpeditörs

eller, högre grad, som intill år 1908 ständigt ökats, därefter — ehuru poströrelsen

givetvis alltjämt utvecklats — årligen kunnat minskas med i genomsnitt

25, så*; att vid utgången av år 1913 (det sista år, för vilket resultatet hittills är

känt) antalet tjänstemän av nämnda tjänstegrad utgjorde 123 mindre än råd utgången

av år 1908. Beträffande den ekonomiska innebörden av denna allt fortgående

omläggning av tjänstgöringsförhållandena torde vara tillräckligt att erinra

om, att skillnaden mellan avlöningen per år till en manlig postexpeditör

och till en förste postvaktmästare resp. förste postiljon utgör omkring 1,175

kronor.

Jämte det att den sålunda skeende överflyttningen av göromål från tjänstemän

av postexpeditörs grad till tjänsteman av lägre grad står i samklang med

en god statshushållning, är anordningen i fråga jämväl ägnad att åt sistnämnda

slag av tjänstemän bereda möjlighet till befordran i ganska stor omfattning.

Antalet förste postvaktmästare resp. förste postiljoner (konstituerade och s. k.

tillförordnade) eller, såsom de tidigare benämndes, förste postbetjänte, utgjorde

år

1904 ........................

........................ 340

»

1905 ........................

........................ 398

»

1906 ........................

........................ 441

»

1907 ........................

....................... 659

1908 ......................

........................ 706

1909 ........................

....................... 716

»

1910 .......................

........................ 742

1911 .......................

........................ 748

»

1912 ........................

........................ 775

»

1913 ........................

........................ 823

»

1914 ........................

........................ 835

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 28.

21

Antalet befordringsmöjligheter för tjänstemännen av postvaktmästares och

postiljons grad har sålunda under 10-årsperioden 1905—1914 ökats med icke

mindre än 495, motsvarande i genomsnitt en årlig ökning av 50. Att detta antal

befordringsmöjligheter även i förhållande till personalens storlek ställer sig synnerligen

gynnsamt, visar sig därutav, att förste postvaktmästarna och förste postiljonerna

för närvarande utgöra mer än 35 % av hela antalet tjänstemän av lägre

grad. Och, såvitt nu kan bedömas, torde utvecklingen av dessa befordringsförhållanden

jämväl framdeles komma att gå i samma riktning som hittills.

Stockholm den 23 februari 1915.

Underdånigst:

Julius Juhlin.

Herman Askberg. Jacques Vramberg.

C. Hasselrot.

Gustaf Kihlmark.

Joll. Enger.

Föredragande.

Gunnar Lundbom,

1. s.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 18 Käft. (Nr 23.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:50 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916. s. 1 i texten