Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 49 under sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående älderstillägg åt ett kvinnligt biträde i socialstyrelsen.

1915-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1915:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 49 under sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående älderstillägg åt ett kvinnligt biträde i socialstyrelsen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1915 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 49 under

sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning

angående älderstillägg åt ett kvinnligt biträde

i socialstyrelsen. (3:e avd.)

1 den till riksdagen den 14 januari 1915 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 49

under sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen medgiva, att kvinnliga biträdet

av första graden i socialstyrelsen Greta Oskara Josefina Redlund

må från och med år 1915 komma i åtnjutande av första ålderstillägget

till lönen med 200 kronor.

I avseende å den av departementschefen lämnade utredningen i

ärendet får utskottet hänvisa till sid. 119—121 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

samma dag.

Sedermera har till utskottet överlämnats av statskontoret den 3

och av löneregleringskommittén den 5 nästlidna mars i ärendet avgivna

yttranden.

Statskontoret har därvid förklarat sig anse billigheten kräva att

rätt till åtnjutande av det utav socialstyrelsen för ifrågavarande skrivbiträde

föreslagna ålderstillägg varder henne beredd.

Löneregleringskommittén har — efter en redogörelse för dels

vederbörliga delar av den av 1912 års riksdag antagna staten för

socialstyrelsen med därvid fogade villkor och bestämmelser jämte de

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 21 käft. (Nr 27—29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

häri sedermera vidtagna ändringar dels ock biträdet Redlunds tjänsteoch

befordringsförhållanden — anfört följande:

»Den föreliggande framställningen till riksdagen avser, att fröken

Redlund skulle få för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

räkna sig till godo jämväl den tid hon innehaft stadig anställning hos

kommerskollegium, i likhet med vad som medgivits genom de vid 1912

års riksdag godkända avlöningsvillkoren för socialstyrelsen beträffande

de kvinnliga biträden, som vid socialstyrelsens inrättande vid 1913 års

ingång erhöllo ordinarie befattning.

Vad däremot beträffar den tid, fröken Redlund från och med år

1913 innehaft en å extra stat uppförd kvinnlig biträdesbefattning i

socialstyrelsen, har av vederbörande departementschef uttalats den meningen,

att hon med stöd av de år 1914 bestämda avlöningsvillkoren

borde äga rätt att för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig

nyssnämnda tjänstetid hos socialstyrelsen.

Vid bedömande av föreliggande spörsmål är att bestämt fasthålla,

att enligt nu gällande avlöningsvillkor för socialstyrelsen fröken Redlund

icke kan anses hava någon som helst rätt att för åtnjutande av

ålderstillägg räkna sig till godo tjänstgöring hos kommerskollegium.

Spörsmålet är alltså att bedöma uteslutande ur synpunkten av

billighet.

Därvid torde till en början böra uppmärksammas, att, då i sammanhang

med det första uppförandet av ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar

å staten för ett centralt ämbetsverk, reglerat i avlöningshänseende

efter den s. k. statskontorstypen, blivit — i enlighet med

vad på Kungl. Maj:ts förslag vid 1910 års riksdag första gången skedde

vid godkännande av ny stat för fångvårdsstyrelsen — tillerkänt biträde

förmånen att för ålderstillägg få räkna sig till godo tid, varunder biträdet

före den nya statens ikraftträdande innehaft stadig anställning

hos ämbetsverket utan att dock hava varit innehavare av någon vare

sig å ordinarie eller å extra stat uppförd befattning, denna förmån icke

haft sin motsvarighet vid nyinrättandet av ordinarie befattningar, avsedda

för manliga innehavare.

Då detta sålunda är eu vissa kvinnliga befattningshavare tillerkänd

särskild undantagsförmån, synes det kommittén, att därutinnan finnes

mycket vägande skäl att iakttaga all nödig varsamhet i fråga om medgivande

av dylik förmån för kvinnlig befattningshavare, som vid en

senare tidpunkt erhåller ordinarie anställning inom vederbörande ämbetsverk,

framför allt om ett sådant medgivande skulle kunna befaras med
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

3

föra avsevärda konsekvenser beträffande eventuella framställningar i

fråga om andra kvinnliga befattningshavare.

Det torde vara av så mycket större vikt att härvidlag iakttaga

varsamhet som bestämmelsen i fråga varit föremål för en vidsträcktare

tillämpning än avsett varit, vilket ock föranlett Kungl. Maj:t att, efter

det riksdagen yttrat sig i ärendet, den 25 september 1914 utfärda

kungörelse angående förtydligande av gällande bestämmelser i fråga

om rätt för kvinnligt biträde att i visst fall för åtnjutande av löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig tillgodo föregående anställningstid

(svensk författningssamling nr 420).

Vad nu föreliggande fall beträffar, torde det emellertid icke kunna

förnekas, att sådana särskilda omständigheter föreligga, att ett bifall

till framställningen näppeligen torde kunna anses komma att medföra

några mera betydande konsekvenser.

Såsom av det föregående framgår, upptogos i Kungl. Maj:ts förslagvid

1912 års riksdag, bland andra ordinarie befattningshavare, även 8

kvinnliga skrivbiträden av lägre grad hos socialstyrelsen. Riksdagen

ansåg emellertid, att beräknad avlöning för, bland andra, ett skrivbiträde

av lägre grad borde överföras från ordinarie till extra stat.

Kungl. Maj:t uppfattade riksdagens ifrågavarande beslut sålunda,

att Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av staten för socialstyrelsen

föreskrev att, utöver de i staten upptagna befattningshavare,

skulle vara hos styrelsen anställda, bland andra, ett kvinnligt skrivbiträde

av lägre grad med arvode till samma belopp, som begynnelseavlöningen

till ordinarie sådant biträde och av vilket belopp viss del

skulle anses motsvara lön och viss del tjänstgöringspenningar. Tillika

föreskrev Kungl. Maj: t att från den del av arvodet, som ansåges motsvara

lön, skulle avdragas visst mot avgifter för ordinarie befattningshavares

pensionering svarande avrundat belopp. För det extra biträdet

skulle i tillämpliga delar gälla de för de ordinarie befattningshavarna

fastställda avlöningsvillkoren.

Redan vid 1914 års riksdag medgavs, att antalet ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningar av lägsta grad hos socialstyrelsen fick höjas

till det av Kungl. Maj:t i 1912 års proposition föreslagna, till följd

varav den ifrågavarande extra biträdesbefattningen förändrades till

ordinarie befattning.

Vid nu angivna förhållanden lärer det icke kunna bestridas, att den

extra befattning inom socialstyrelsen, varom nu är fråga, till sin natur

kom att stå de ordinarie befattningarna inom styrelsen mycket nära,

och att följaktligen ur billighetens synpunkt fog icke torde saknas att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottets

yttrande.

tillerkänna fröken Redlund, vilken förordnades å den nyinrättade extra

biträdesbefattningen samtidigt med att de motsvarande ordinarie befattningarna

besattes med sina första innehavare, enahanda förmån att tillgodoräkna

sig viss föregående tjänstgöring hos kommerskollegium, som

på sin tid medgivits de första innehavarna av de ordinarie befattningarna.

»

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit och med särskild

hänsyn därtill att, såsom av löneregleringskommittén framhållits, ett

bifall till framställningen näppeligen torde kunna anses komma att medföra

några mera betydande konsekvenser, har utskottet velat tillstyrka

Kungl. Majrts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att kvinnliga biträdet

av första graden i socialstyrelsen Greta Oskära

Josefina Redlund må från och med år 1915 komma i

åtnjutande av första ålderstillägget till lönen med

20Ö kronor.

Stockholm den 13 april 1915.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, II. H. K. Ericson, A. Åström, G. G. Ekman, A. C. Lindblad, G. M. II.

Ekelund, J. Nilsson, A. Pers och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, K. V. Rydén i

Malmö, C. Persson i Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilsson

i Örebro N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, J. Ström, A. Anderson i Råstock och

J. A. Ingvarson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande ■ anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten