Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

1915-04-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1915:30, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1915 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad

ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda

skrivbiträden.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad motion

(nr 11) har herr C. Lindhagen hemställt, att riksdagen ville anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt låta utreda på vad sätt skrivbiträden,

som äro i domsagornas kanslier på ett stadigvarande sätt sysselsatta

med skrivarbete, må kunna erhålla fast anställning med rätt till

sjukhjälp, semester och pension eller åtminstone vissa skäliga förmåner,

samt för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Beträffande de skäl, motionären åberopat till stöd för sin framställning,

hänvisas till motionen.

Utskottet vill till en början erinra därom, att, såsom även i motionen

omförmäles, vid 1914 års senare riksdag av motionären väckts en

med den nu förevarande i allt väsentligt likalydande motion, vilken utskottet,

under hänvisning till den pågående förberedande utredningen

rörande en allmän rättegångsreform och då utskottet icke ansåge lämpligt

att föranstalta om en särskild utredning i det av motionären angivna syftet,

hemställt icke borde till någon riksdagens åtgärd föranleda samt att

riksdagen fattade beslut i enlighet med denna hemställan.

Hvad utskottet sålunda förut i frågan anfört synes fortfarande äga

full giltighet. Härutöver vill utskottet framhålla, att, då enligt gällande

bestämmelser rörande avlöningsförmåner för häradshövdingarna dessa åt
Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 22 käft. (Nr 30—31.)

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

njuta, förutom lön och tjänstgöringspenningar, jämväl sportler och i vissa

fall förvaltningsbidrag, mot skyldighet för dem att själva bestrida domsagornas

kanslikostnader, den av motionären ifrågasatta anordningen givetvis

måste anses förutsätta en omreglering av häradshövdingarnas avlöningsförhållanden.

En dylik omreglering anser utskottet icke kunna ifrågakomma,

innan ovan berörda utredning rörande en allmän rättegångsreform

slutförts.

Vidare bör erinras, att ifrågavarande biträden äro av synnerligen

växlande slag, från biträden, som uteslutande äro sysselsatta med renskrivning,

till biträden, som ombetros uppdrag av ganska krävande natur.

Härtill kommer att samma skäl, som av motionären anförts för beredande

av fastare anställning åt biträden å domarekanslierna, kunna

enligt utskottets mening anföras jämväl beträffande åtskilliga andra slag

av biträden, exempelvis de hos fögderiförvaltningens tjänstemän anställda,

varigenom frågan får en ännu mera vidsträckt omfattning och går ut

på inrättandet av en helt ny, betydande grupp statstjänare.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Lindhagens ifrågavarande motion icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 april 1915.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren i herrar S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, A. Åström, G. G. Ekman, A. C. Lindblad. G. M. H.

Ekelund, J. Nilsson, A. Pers och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, K. V. Rydén

i Malmö, C. Persson i Stallerhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i

Kabbarp, A. Wiklund, J. Ström, A. Anderson i Råstock, K. O. Strid och J. A. Ingvarson.

Reservation

av herrar N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock och J. A.

Ingvarson. _____

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.