Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående anslagen till kammarrätten.

1915-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1915:44, Utlåtande, angående anslagen till kammarrätten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

JSr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1915 kl. 12 in.

Utlåtande, angående anslagen till kammarrätten.

(3:e avd.)

l:o) I förslaget till riksstat för år 1916 har Kungl. Maj:t upptagit Ordinarie anordinarie

anslaget till kammarrätten med oförändrat belopp, 258,300 tamLnrkronor.

rätten.

Med hänsyn till vad av departementschefen till det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den 14

januari 1915 meddelats angående möjligheten av att till innevarande

riksdag kunde komma att avlåtas proposition om inrättande av ett riksrevisionsverk,

hade utskottet i punkt 22 av sitt utlåtande angående regleringen

av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel anmält, att

utskottet komme att framdeles under riksdagen yttra sig i fråga om nu

förevarande anslag.

Sedan departementschefen numera till det statsrådsprotokoll över

finansärenden den 26 mars 1915, varav utdrag finnes bifogat Kungl.

Maj:ts under punkt 2 här nedan omförmälda proposition angående förstärkning

av arbetskrafterna hos kammarrätten meddelat, att någon

proposition till innevarande riksdag om inrättande av ett riksrevisionsverk

icke vore att förvänta, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1916 upptaga

ordinarie anslaget till kammarrätten med oförändrat

belopp, 258,300 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 29 höft. (Nr 44.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarrätten.

2:o) I den till riksdagen den 14 januari 1915 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i

punkt 22 under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som kunde

bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1916

beräkna ett belopp av 35,210 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 26 nästlidna mars till riksdagen

avlåten proposition (nr i 14), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten med

två adjungerade ledamöter, två amanuenser, fyra extra revisorer och

fyra extra räknebiträden m. in. på extra stat för år 1916 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 33,709 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan innevarande år därav disponera 4,925 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet.

För närvarande finnas å kammarrättens stat uppförda 8 kammarrättsråd.

Härjämte har Kungl. Maj:t för tiden 1 januari—30 juni 1915

till förstärkning av kammarrättens arbetskrafter förordnat 2 adjungerade

ledamöter. Å kammarrättens revisionsavdelning tjänstgöra för närvarande

2 förste revisorer, 20 revisorer och 4 räknebiträden, alla på ordinarie

stat, vartill komma 3 revisorer och 4 räknebiträden på extra stat.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att kammarrättens ledamotsgrad

skulle för tiden från den 1 juli 1915 till och med utgången av år 1916

förstärkas med 2 adjungerade ledamöter, vartill, enligt kammarrättens

uppgift, syntes kunna påräknas ordinarie tjänstemän inom verket. Dessa

skulle, med bibehållande av sina innehavande löner, erhålla adjunktionsarvoden,

beräknade efter 2,500 kronor för år.

För uppehållande av de tjänster, som till följd av adjunktionsförordnandena

icke komma att bestridas av de ordinarie innehavarna,

skulle vidare ställas till kammarrättens förfogande ett belopp av 1,200

kronor för år, varigenom skulle kunna till avlöning åt vikarie å sådan

tjänst utgå, utöver tjänstgöringspenningarna, ett månatligt arvode av

50 kronor.

Till förstärkning av arbetskrafterna å kammarrättens kansli skulle

i sammanhang med adjunktionsförordnandena anställas två amanuenser

med arvode för vardera av 1,500 kronor för år; och beräknades för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

bestridande av de ökade renskrivningskostnader, som av anordningen

bleve en följd, ett årligt belopp av 650 kronor.

Slutligen skulle å kammarrättens revisionsavdelning anställas, förutom

redan under innevarande år där tjänstgörande 3 extra revisorer

och 4 extra räknebiträden, ytterligare en extra revisor.

Kostnaderna för genomförande av ifrågavarande anordningar hava

beräknats till 14,775 kronor för adjunktionen med därav föranledda utgifter

och 18,933 kronor 33 öre för förstärkningen av revisionsavdelningens

arbetskrafter eller tillsammans i runt tal 33,709 kronor.

Uti avgivet utlåtande har löneregleringskommittén, beträffande behovet

av en förstärkning i ledamotsgraden, anfört, bland annat,

att under de senast förflutna femton åren och särskilt under de

sista fem åren det till kammarrätten inströmmande arbetsmaterialet i

betydande grad tillvuxit och numera med åtminstone hälften överstege

den årligen inkommande arbetsmängden vid den tid, år 1904, då löneregleringskommittén

avgav sitt betänkande angående kammarrättens

organisation m. m.; att under de tre sistförflutna åren kammarrättens

arbetskrafter, oaktat desamma varit förstärkta med adjungerade ledamöter,

likväl visat sig icke kunna avarbeta en arbetsmängd, motsvarande de

under samma år nyinkomna målen, samt att till följd härav balansen av

oavgjorda mål numera nått sådan höjd, att densamma måste anses motsvara

mer än den arbetsmängd, som på en tid av ett år kunde av

kammarrätten avarbetas; samt att i överensstämmelse med löneregleringskommitténs

år 1904 gjorda uttalanden åren 1909 och 1910 genomförts

en avsevärd skärpning av kammarrättsrådens tjänstgöringsskyldighet, varjämte

för vinnande av. en ökad arbetsprodukt åtskilliga andra förändringar

vidtagits beträffande föredragningsarbetet inom kammarrätten.

Med avseende härå och då i den rättssökande allmänhetens och kommunernas

intresse kraftiga åtgärder måste anses påkallade för förekommande

av balansens ytterligare tillväxt samt kommittén icke ansett

sig kunna tillstyrka någon vidare ökning av kammarrättsrådens föredragningsskyldighet,

har kommittén funnit uppenbart, att den av kammarrätten

begärda förstärkningen med två adjungerade ledamöter under

senare halvåret 1915 och hela år 1916 vore av behovet påkallad..

Vad angår den begärda förstärkningen av kammarrättens revisionsavdelning,

har densamma blivit av kommittén tillstyrkt under erinran, att

då ett eventuellt förslag om inrättande av ett riksrevisionsverk skulle

medföra, att kammarrättens revisionsavdelning komme att helt och hållet

uppgå i det nya verket, kommittén utgått från den förutsättningen, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 44.

det bebådade riksrevisionsverket icke kommer till stånd från och med

år 1916.

Beträffande den av kommittén sålunda vidrörda frågan har departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, att han icke hade för avsikt

att föreslå Kungl. Maj:t att för innevarande års riksdag framlägga förslag

om inrättande av ett riksrevisionsverk.

Då behovet av den föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna •

hos kammarrätten synes utskottet vara ådagalagt samt ett bifall till

framställningen icke kan anses innebära ett föregripande av frågan om

inrättande av ett riksrevisionsverk, får utskottet, som icke haft något

att erinra mot storleken av det för ändamålet begärda anslaget, tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet vill därvid, i anledning av utav

löneregleringskommittén i dess ovanberörda utlåtande gjord hemställan

om meddelande av vissa av kommittén närmare angivna bestämmelser

angående de nya tjänstinnehavarnes avlönings- och tjänstgöringsförhållanden,

uttala sin anslutning till vad kommittén i sådant hänseende

anfört.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, till förstärkning av arbetskrafterna

hos kammarrätten med två adjungerade

ledamöter, två amanuenser, fyra extra revisorer och

fyra extra räknebiträden m. m. på extra stat för år

1916 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av

33,709 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

innevarande år därav disponera 4,925 kronor.

Stockholm den 20 april 1915.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Närvarande: se under utlåtandet nr 43.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:7 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten