Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för åtnjutande av det Ostkustbanans aktiebolag beviljade låneunderstöd.

1915-05-03 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1915:73, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för åtnjutande av det Ostkustbanans aktiebolag beviljade låneunderstöd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Statsutskottets utlåtande Nr 7.-1.

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1915 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ändring i villkoren för åtnjutande av det Ostkustbanans

aktiebolag beviljade låneunderstöd.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 5 mars 1915 avlåten, till statsutskottets

förberedande behandling remitterad proposition, nr 58, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att Ostkustbanans

aktiebolag, som jämlikt beslut av 1913 års riksdag under vissa närmai-e

angivna villkor beviljats ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor, må åtnjuta

ifrågavarande understöd i huvudsaklig överensstämmelse med de

ändrade villkor, som i statsrådsprotokollet angivas.

Beträffande den av departementschefen i ämnet förebrakta utredningen

tillåter sig utskottet att hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I de nu gällande villkoren för åtnjutande av det vid 1913 års

riksdag beviljade låneunderstödet till Ostkustbanans aktiebolag föreskrives

följande:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, vilka järnvägen skall beröra, varande bolaget skyldigt

att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar,

besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka

kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

Bihang till riksdagens protokoll 11)15. 6 sand. 46 häjt. (Nr 73—74.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

2:o) att bolaget, för att kunna erhålla statslån, skall vara skyldigt hos

Kungl. Maj:t styrka, att det genom aktieteckning eller upplåning, som av Kungl.

Maj:t godkännes, förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt

till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla, häri jämväl inbegripet kostnaden i dess helhet för anslutning till föreningsstationer

med andra järnvägar enligt härom träffade, bindande avtal;

3:o) att låneunderstöd må lyftas på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande därav, att å statslånet ej något må lyftas, förr

än antingen bandelen Härnösand—Söderhamn eller bandelarna Härnösand—Sundsvall

och Söderhamn—Gävle öppnats för allmän trafik, för vilket fall intill 1,500,000

kronor må erhållas, medan däremot återstående 1,500,000 kronor först må lyftas,

sedan besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2

mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för

avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till hela

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckning skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta

efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning

därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en

tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig

utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast

skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen

på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt

annuitetslikvid erlägges till staten, först sedan i stadgad ordning såväl all annan

ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att

hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga

tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast

skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang härmed likvid

ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta;

och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,

låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp

varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel

ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten

lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt näst efter inteckningar å tillhopa högst

13,000,000 kronor, med förbehåll tillika att, i den mån avbetalning å sistnämnda

inteckningar sker, den för avbetalade beloppet gällande förmånsrätt skall tillkomma

motsvarande belopp av statens fordran, varom jämväl avtal skall av bolaget

träffas med innehavarna av nämnda inteckningar; börande ej mindre såsom

villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas

stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna

bolagets järnväg med förmånsrätt, som ovan sagts, än ock hälften av det bevil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

jade statslånet innestå, till dess inteckning med nämnda förmånsrätt i bolagets

järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista

hälft ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp blivit i bolagets järnväg

behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för bolaget och utse en revisor att deltaga i granskningen

av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör

och revisor skall bekostas av bolaget;

7:o) att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i

fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma,

som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att bolaget må, då Kungl. Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan

tillhöriga jord, sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,

upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning

till vederbörande innehavare för intrång i nytt j anderätten; att jord från degenom

domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till

förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond,

upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden ävensom för skada och intrång; samt

att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas

såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda

fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna

kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla.»

De ändringar i dessa villkor, som föreslås i den ns förevarande

propositionen, hänföra sig till mom. 2:o, 3:o och o:o i de ursprungliga

villkoren. De bestämmelser, som innehållas i dessa moment, skulle

utbytas mot följande:

1) att bolaget, omedelbart efter det Kungl. Maj:t fastställt arbetsplan

och kostnadsförslag samt meddelat bestämmelser rörande de villkor

för statslånet, som riksdagen må besluta, skall i så stor utsträckning,

som lämpligen kan ske, påbörja arbetet med bananläggningen;

2) att bolaget, för att kunna erhålla statslån, skall vara skyldigt

att hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett eget kapital av

minst 10,000,000 kronor;

3) att, innan statslånet utbetalas, bolaget skall antingen hava avlämnat

som säkerhet för lånet första inteckning i hela bananläggningen å 3,000,000

kronor, vilken inteckning skall utbytas mot inteckning å samma belopp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Utskottets

yttrande.

med förmånsrätt näst efter inteckning å 13,000,000 kronor, då bolaget

avslutat kontrakt med enskilda långivare om lån på sistnämnda summa,

samt hava nedlagt i banföretaget i sin helhet minst 8,000,000 kronor

kontant samt 2,000,000 kronor i prestanda, därav i bandelen Sundsvall

—Härnösand minst så stort belopp, att densamma enligt kostnadsförslaget

kan medelst statslånet färdigbyggas, så att den kan öppnas för

allmän trafik, i vilket fall statslånet skall användas till färdigbyggande

av bandelen Sundsvall—Härnösand, eller ock, om inteckning vid den

tidpunkt, då övriga villkor för statslånets utbetalande blivit uppfyllda,

av formella skäl icke kan erhållas, hava ej mindre färdigbyggt bandelen

Sundsvall—Härnösand, så att densamma kan öppnas för allmän trafik,

än även styrkt, att bolaget icke upptagit lån till högre belopp, än att

desamma kunna gäldas med statslånet, för vilket fall med statslånet skola

betalas de skulder, vari bolaget till äventyrs kan häfta, varjämte inteckning,

på sätt förut nämnts, skall avlämnas, så snart de formella

hindren därför undanröjts;

4) att låneunderstödet må lyftas på sätt och å tider, som Kungl.

Maj:t bestämmer, dock icke före den 1 oktober 1917; samt

5) att, sedan järnvägsanläggningen fullbordats, densamma skall med

alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga

egendom utgöra säkerhet för ifrågavarande av staten lämnade försträckning

och att staten skall till säkerhet för sin fordrans utbekommande, så

snart kan ske, erhålla inteckning med förmånsrätt näst efter inteckningar

å tillhopa högst 13,000,000 kronor, med förbehåll tillika att, i den mån

avbetalning å sistnämnda inteckningar sker, den för avtalade beloppet

gällande förmånsrätt skall tillkomma motsvarande belopp av

statens fordran, varom jämväl avtal skall av bolaget träffas med innehavarna

av nämnda inteckningar; börande såsom villkor för statslånets

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att, så snart sådant lagligen låter sig göra, till säkerhet för

statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt som ovan

sagts.

De under mom. l:o, 4:o samt 6:o—8:o upptagna villkor skulle i

oförändrad lydelse fortfarande gälla.

Det föreliggande förslaget om ändring i lånevillkoren för ostkustbanan

åsyftar att bereda möjlighet att inom den närmaste framtiden

igångsätta banbyggnaden, på det att till motverkande av arbetslösheten

nya arbetstillfällen måtte beredas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73. 5

Vad då först angår arbetslösheten inom de arbetaregrupper, vilka

här kunna komma i fråga, har utskottet genom inhämtade upplysningar

erhållit den uppfattningen, att om än arbetslösheten icke är av så

svårartad natur, som man tidigare haft skäl att antaga, arbetsbrist dock

gör sig gällande i betydande omfattning och framdeles är att befara i

än större utsträckning (se bilagda yttrande av socialstyrelsen, bil. A).

Beträffande det egentliga väg- och vattenbyggnadsfacket kommer visserligen

vid företag, som nu utföras för statens järnvägar och vattenfallsverk,

att under instundande sommar sysselsättas ett något större

antal arbetare än som ett år iidigare var anställt vid motsvarande

företag, men på grund därav att vissa av ifrågavarande byggnadsarbeten

komma att avslutas under året utan att nya arbeten komma att

igångsättas, är det att motse en väsentlig arbetsminskning vid statens

väg- och vattenbyggnader icke blott under instundande vinter utan även

under sommaren 1916. I fråga om de enskilda företagen inom vägoch

vattenbyggnadsfacket synas utsikterna vara ännu mörkare. Av

allt att döma är nämligen att redan under den kommande sommaren

förvänta en inskränkning i arbetstillgången vid dessa arbeten, vilken

inskränkning icke torde kunna motvägas av de kommunala företag,

som på sina håll igångsatts för beredande av arbetstillfällen.

Inom vissa näringsgrenar, vilka stå väg- och vattenbyggnadsfacket

så nära, att en del av arbetarna på dessa områden skulle kunna användas

vid järnvägsbyggnadsarbeten, är arbetslösheten för närvarande mycket

stor. Detta gäller särskilt husbyggnadsverksamheten samt stenindustrin.

Inom den förra ligger nästan all enskild verksamhet nere, och inom den

senare har arbetstillgången i hög grad inskränkts.

Enligt utskottets uppfattning måste sålunda hänsjm till arbetsmarknadens

läge och särskilt arbetslösheten inom olika grenar av byggnadsverksamheten

anses starkt tala för ostkustbanebyggnadens igångsättande

snarast möjligt. För att emellertid syftet med företagets omedelbara

påbörjande må bliva vederbörligen tillgodosett, torde i samband med

vidtagande av de ändringar i övrigt av lånevillkoren som utskottet nedan

tillstyrker, böra trätfas bestämmelser, som befordra en rationell anordning

av arbetaranskaffningen vid bananläggningen. Utskottet vill i sådant

avseende betona angelägenheten därav, att icke genom anställande

av lantarbetare — förutom för körslor och dylika arbeten, som på grund

av sin natur måste förbehållas ortsbefolkningen — den konstanta bristen

på sådan arbetskraft inom de av banan berörda jordbrukstrakterna ytterligare

ökas. Detta synes så mycket mera erforderligt, som ett betydande

antal inom järnvägsbyggnadsfacket utbildade arbetare finnes an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

malt vid arbetet och delvis å platsen avvaktar dess början. I den mån

därutöver arbetskraft kan sysselsättas, torde denna lämpligen böra utväljas

bland den mängd av vana byggnads-, sten- och grovarbetare,

inom orten och annorstädes, vilka sakna arbetstillfällen. För att dessa

synpunkter må bliva i önskvärd mån iakttagna, synes arbetaranskaffningen

böra i största möjliga utsträckning ordnas genom samverkan mellan

byggnadsledningen och den offentliga arbetsförmedlingen, i enlighet med

de närmare bestämmelser, vilka torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Beträffande härefter de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i

lånevillkoren har utskottet emellertid icke kunnat tillstyrka antagande

av det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget i oförändrat skick. Den

föreliggande finansiella situationen har självfallet manat utskottet att

särskilt noggrannt tillse, det icke sådana medgivanden lämnas, att därigenom

uppkommer risk för staten att själv behöva fullborda banbyggnaden,

därest den ej kan av bolaget färdigställas.

Det huvudsakliga hindret för järnvägsföretagets snara igångsättande

är att finna däri, att bolaget under det nuvarande ekonomiska läget

saknar möjlighet att anskaffa det belopp — för närvarande uppskattat

till 13,000,000 kronor — som utöver bolagets eget kapital och statslånet

erfordras för fyllande av den i de ursprungliga villkoren för statslånets

erhållande uppställda betingelsen, att bolaget skall förfoga över

tillräckligt kapital för järnvägsanläggningens utförande. De underhandlingar,

vilka bolaget tidigare fört med ett konsortium av vissa större

banker angående anskaffande av berörda belopp och som vid världskrigets

utbrott avbrötos, kunna ej beräknas bliva återupptagna förrän

normala förhållanden efter fredsslutet inträtt. Enligt den nu förevarande

propositionen skulle bolaget för att kunna erhålla statslånet, vara

skyldigt styrka, att det förfogar över ett aktiekapital av minst 10,000,000

kronor medan fordran på fullt tillräckligt byggnadskapital skulle eftergivas.

Vissa ändringar hava ock föreslagits i avseende å förutsättningarna för

att statslånet må kunna utbetalas. Dessa nya bestämmelser gå huvudsakligen

ut på att tillförsäkra staten, att bandelen Härnösand—Sundsvall

under alla förhållanden skall komma att färdigställas med bolagets medel

och statslånet.

Utskottet, som i enlighet med vad ovan anförts ansett, att bolaget

må beredas tillfälle att påbörja järnvägsanläggningen redan innan den

upplåning av enskilda, som erfordras för byggnadskapitalets uppbringande

till fullt belopp, blivit säkerställd, håller emellertid före, att statslånet

ej bör utbetalas, förrän avtal träffats med vederbörande enskilda långivare

om nämnda kredit. Endast genom uppställande av ett dylikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

villkor synes största möjliga garanti kunna vinnas, att staten ieke skall

komma i det läge, att den själv måste fullborda banbyggnaden. I

enlighet härmed bör bolaget, innan utbetalning av statslånet får äga

rum, hos Kungl. Maj:t styrka, att bolaget genom upplåning, som av

Kungl. Maj:t godkännes, förfogar över ett kapital, som jämte bolagets

egna tillgångar och statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

slutförande i enlighet med av vederbörande statsmyndighet slutligen

granskad arbetsplan och kostnadsberäkning, häri jämväl inbegripet

kostnaden i dess helhet för anslutning till föreningsstationer med andra

järnvägar, enligt härom träffade, bindande avtal. — I anslutning till

vad i propositionen föreslagits, torde såsom ytterligare villkor för statslånets

utbetalande böra stadgas, att bolaget bör av sitt eget kapital

hava i banföretaget nedlagt minst 8,000,000 kronor kontant och 2,000,000

kronor i prestanda.

Vad angår de i Kungl. Maj:ts förevarande proposition innehållna

bestämmelser till tryggande av färdigställandet av bandelen Härnösand

—Sundsvall medelst bolagets egna tillgångar och statslånet, har väl

utskottet funnit uppfyllandet av dessa bestämmelser vara synnerligen

önskvärt. Med hänsyn till det av utskottet föreslagna villkoret, att

den enskilda upplåningen först bör vara avtalad, innan statslånet kan

utbetalas, har dock utskottet icke ansett att stadgande i dylik riktning

bör såsom oeftergivligt lånevillkor bibehållas. För att ej beståndet av

de anläggningar vid övriga delar av banbyggnaden, vilka företagits med

bolagets egna medel, må äventyras därigenom, att någon tid kan förflyta

från den tidpunkt, då dessa tillgångar blivit i företaget nedlagda och

till dess avtal om den erforderliga enskilda krediten träffats, synes bolaget

icke böra, innan uppgörelse med de enskilda långivarne skett,

bedriva andra arbeten å sistberörda delar av bananläggningen än sådana,

som kräva jämförelsevis lång tid för utförandet och dessutom äro av

beskaffenhet att icke taga avsevärd skada under ett möjligen inträffande

uppehåll i byggnadsarbetet. Närmare bestämmelser i nu berörda syfte

torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av

arbetsplanen för banbyggnaden.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle låneunderstödet få lyftas på sätt

och å tider Kungl. Maj:t ägde bestämma, dock icke före den 1 oktober

1917. Med hänsyn till den tid, som förflutit sedan ifrågavarande bestämmelse

först föreslogs, nämligen i en av bolagets verkställande direktör

till chefen för civildepartementet i september 1914 avgiven promemoria,

samt med stöd av de upplysningar utskottet i förevarande avseende

inhämtat, anser utskottet emellertid, att berörda tidpunkt bör fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

flyttas till den 1 januari 1918. Härigenom skulle man vinna, att något

anslag för ifrågavarande ändamål icke behöver upptagas förrän i den

riksstat, som upprättas vid 1917 års riksdag.

Därest lånevillkoren på nu föreslaget sätt förändras, synes det utskottet,

med hänsyn till de på senare tid inträdda förhållandena å lånemarknaden,

vara skäligt, att bestämmelserna rörande annuiteten å låneunderstödet

till ostkustbanan ändras därhän, att annuiteten fastställes

att utgå efter samma grunder, som vid tiden för utbetalandet av låneunderstödet

i fråga gälla i avseende å de lån, som utlämnas från statens

allmänna järnvägslånefond.

Med de av utskottet ovan förordade ändringar såväl i de nu gällande

lånevillkoren som ock i Kungl. Maj:ts förevarande förslag, skulle

lånevillkoren i sin helhet erhålla i huvudsak följande lydelse:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan, innehållande jämväl bestämmelser

rörande vilka slag av arbeten, som förutom å bandelen Härnösand-

Sundsvall må igångsättas, innan statslånet utbetalas, skola fastställas

av Kungl. Maj:t, som ock äger ej mindre utfärda föreskrifter

angående skyldighet för bolaget att vid anställande av arbetare vid

bananläggningen anlita biträde av den offentliga arbetsförmedlingen än

även närmare bestämma de ställen, vilka järnvägen skall beröra, varande

bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att bolaget, för att kunna erhålla statslån, skall vara skyldigt

att hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett eget kapital av

minst 10,000,000 kronor;

3:o) att innan statslånet utbetalas bolaget skall dels hava hos Kungl.

Maj:t styrkt, att det genom upplåning, som av Kungl. Maj:t godkännes,

förfoga/över ett kapital, som jämte bolagets egna tillgångar och statslånet

är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens slutförande, i enlighet

med av vederbörande statsmyndighet slutligen granskad arbetsplan

och kostnadsberäkning, häri jämväl inbegripet kostnaden i dess helhet

för anslutning till föreningsstationer med andra järnvägar enligt härom

träffade, bindande avtal, dels ock hava i banföretaget nedlagt minst

8,000,000 kronor kontant samt 2,000,000 kronor i prestanda;

4:o) att låneunderstödet må lyftas på sätt och å tider, som Kungl.

Maj:t bestämmer, dock icke före den 1 januari 1918;

5:o) att med avseende å ifrågavarande försträckning skall iakttagas:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

9

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas efter

samma grunder, som vid tiden för understödets utbetalande gälla för

lån från statens allmänna järnvägslånefond;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten, först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i

sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,

som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall, intill dess samma belopp varder behörigen

inbetalt, därå gälda ränta efter den räntefot, som vid lånets utbetalande

fastställts att tillämpas i avseende å oguldet kapitalbelopp, jämte en

halv procent därutöver;

6:o) att, sedan järnvägsanläggningen fullbordats, densamma skall med

alla därtill hörande* byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga

egendom utgöra säkerhet för ifrågavarande av staten lämnade försträckning

och att staten skall till säkerhet för sin fordrans utbekommande, så

snart kan ske, erhålla inteckning med förmånsrätt näst efter inteckningar

å tillhopa högst 13,000,000 kronor, med förbehåll tillika att, i den mån

avbetalning å sistnämnda inteckningar sker, den för avtalade beloppet

gällande förmånsrätt skall tillkomma motsvarande belopp av

statens fordran, varom jämväl avtal skall av bolaget träffas med innehavarna

av nämnda inteckningar; börande såsom villkor för statslånets

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att, så snart sådant lagligen låter sig göra, till säkerhet för

statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt som ovan

sagts;

7:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för bolaget och utse en revisor att deltaga i

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 46 höft. (Nr 73—74.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode

till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget;

8:o) att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser

i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget

bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som

av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;

9:o) att bolaget må, då Kungl. Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord, sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de

under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar

upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande

innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom

domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke

upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller

Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för

minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående

arrendetiden ävensom för skada och intrång; samt att för jord, som

är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med

åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall

lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande

ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla; samt

10:o) att bolaget, omedelbart efter det Kungl. Maj:t fastställt

arbetsplan och kostnadsförslag samt meddelat bestämmelser rörande

de villkor för statslånet, som riksdagen må besluta, skall i så stor

utsträckning, som lämpligen kan ske, påbörja arbetet med bananläggningen.

Med hänsyn till å ena sidan önskvärdheten av att till beredande

av nya arbetstillfällen för stora arbetargrupper i vårt land kunna igångsätta

ostkustbanebyggnaden snarast möjligt, samt å andra sidan därtill,

att detta enligt utskottets förmenande låter sig göra utan att egentligen

öka den risk, staten tidigare iklätt sig genom beviljande av låneunderstödet

i fråga, har utskottet ansett sig böra tillstyrka riksdagen att

medgiva, att statslånet till ostkustbanan må åtnjutas i huvudsaklig

överensstämmelse med de förändrade villkor utskottet här ovan förordat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

11

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av Kung]. Maj:ts förevarande

proposition må medgiva, att Ostkustbanans

aktiebolag, som jämlikt beslut av 1913 års riksdag

under vissa närmare angivna villkor beviljats ett låneunderstöd

av 3,000,000 kronor, må åtnjuta ifrågavarande

understöd i huvudsaklig överensstämmelse med

av utskottet förordade, ändrade grunder.

Stockholm den 3 maj 1915.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Bil. A.

P. M.

angående ställningen på arbetsmarknaden och arbetstillgången inom väg- och

vattenbyggnadsbranschen våren 1915.

(Utarbetad inom K. Socialstyrelsen.)

Arbetstillgången inom det svenska näringslivet har under hela krisens

varaktighet — frånsett de första panikveckorna i augusti 1914 —

kännetecknats genom en hög grad av ojämnhet. Medan inom åtskilliga

industrier, såsom flertalet mekaniska verkstäder och vid många bruk,

sådan brist på kvalificerad arbetskraft under de sista veckorna varit

rådande, att yrkesarbetare i behövligt antal ej stå till att uppdriva inom

hela landet, är arbetstillgången inom andra yrkesgrenar ytterligt reducerad.

Detta är särskilt fallet inom den i arbetsmarknadshänseende så

viktiga husbyggnadsverksamheten med dess talrika hjälpindustrier, inom

vilket område i Sverige c:a 80,000 arbetare torde vara sysselsatta. Att

arbetstillgången inom byggnadsverksamheten under vintern skulle bliva

mycket begränsad — vilket bland annat framgår av det stora antal

arbetslösa byggnadsarbetare, som åtnjutit understöd jämlikt k. kungörelsen

den 28 september 1914 — har ju varit att befara, särskilt med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

hänsyn till yrkets utpräglade säsongkaraktär. Det nya och oroande är

emellertid, att företagsamheten ej som vanligt vid vårens inbrott börjar

bliva livaktig, utan i år hotar att delvis avstanna inför de svårigheter

av olika slag och framför allt den ovisshet inför framtiden, som den

nuvarande konjunkturen innebär för byggnadsverksamheten. Med undantag

för offentliga byggnadsföretag låg omkring den 1 april på de

flesta av det fyrtiotal större orter i landet, varifrån socialstyrelsens ombud

regelbundet insända kvartalsrapport över läget på arbetsmarknaden,

den enskilda byggnadsverksamheten i regel nere med ty åtföljande arbetslöshet

bland fackets arbetare, vilka flerstädes ännu uppbära arbetslöshetsunderstöd

från stat och kommun. I Stockholm understöddes sålunda

i början av april månad 1915 icke mindre än 1,723 (varav 1,121

gifta) byggnadsarbetare av olika slag (hela antalet understödda i Stockholm

utgjorde vid samma tidpunkt 2,918, varav dock 423 voro tobaksarbeterskor).

Det tryckta läget inom husbyggnadsindustrien återverkar också särdeles

menligt på dess viktiga hjälpindustrier, vilka sysselsätta talrika

arbetare (såsom tegelbruksarbetare, elektriska montörer, körkarlar m. fl.).

Vad särskilt den skånska tegelindustrien beträffar, har denna, enligt

uppgift, icke sedan 25 år genomlevat så hårda tider som för närvarande

med dålig avsättning och stora lager, varför blott cirka 1 3 av den ordinarie

arbetsstyrkan kan beredas sysselsättning; ett par större tegelbruk

i Malmöhus län ha också i dagarna gått i konkurs.

En annan näringsgren, som i än högre grad drabbats av krisen, är

stenindustrien. Av dennas totala tillverkningsvärde, utgörande år 1912:

20,172,922 kronor exporterades under samma år för 14,099,000 kronor,

huvudsakligen till Tyskland. Då nu exporten under kriget väsentligt

minskats — medan vår utförsel av gatsten, kantsten, byggnadssten m. m.

under januari och februari månader 1914 hade ett uppgivet värde av

1,428,346 kronor, representerade den under motsvarande tid i år blott

252,155 kronor — har arbetstillgången i hög grad inskränkts vid landets

360 stenhuggerier, vilka sysselsätta över 14,000 arbetare. Ställningen

är nu synnerligen brydsam för stenhuggarna; arbetslösheten är

stor och den begränsade inkomst, vilken större firmor som ren nödhjälp

kunnat bereda åtminstone familjeförsörjare, är i längden otillräcklig.

I betraktande av den arbetsbrist, som under instundande sommar

sålunda är att förutse inom den enskilda husbyggnadsindustrien i synnerhet

i städerna samt vid stenhuggerierna, torde det bliva oundgängligt

att från samhällets sida vidtaga sådana åtgärder att de talrika ar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

13

betslösa inom dessa fack beredas lämplig sysselsättning. En del kommuner

hava också redan under den förflutna vintern anordnat s. k.

nödhjälpsarbeten för arhetslösa (Stockholms stad för en kostnad av 1

miljon kronor), vilket företrädesvis kommit grovarbetare till godo. Även

om kommunerna under instundande, sommar kunna vidmakthålla sina

ordinarie och möjligen även en del exstra arbeten, lärer kännbart överflöd

på arbetskraft inom byggnads- och stenhuggeribranscherna ändå icke

kunna undvikas. Man torde visserligen sträva att förbehålla arbetet åt

arbetare med hemortsrätt inom den egna kommunen, såsom billighet

och omtanke om de egna knmmunmedlemmarnas bästa bjuda, men detta

kommer givetvis att medföra arbetslöshet bland de talrika byggnadsarbetare

på landsbygden, vilka äro vana vid att varje sommar erhålla

arbete i kommunal och enskild byggnadsverksamhet i städerna. Vid

sådant förhållande skulle igångsättandet av andra stora arbetsföretag än

de rent kommunala, där såväl städernas som landsbygdens arbetslösa

byggnads- och grovarbetare kunde beredas arbete och utkomst, vara

synnerligen av behovet påkallat.

Det ligger därvid närmast till hands att tänka på väg- och vattenbyggnadsbranschen.

Där kunna alla de sämst ställda kategorierna bland

de arbetslösa byggnadsarbetare, såsom jordschaktare, hantlangare och

andra slag av grovarbetare, finna direkt användning för sin yrkesvana

och speciella fallenhet, utan att sådana hinder möta, som ofta försvåra

deras återbördande eller placering till jordbruket. Detsamma gäller även

de arbetslösa stenhuggarna.

Väg- och vattenbyggnadsindustrien är emellertid en fullt självständig

bransch med sina säregna förhållanden, vars arbetsmarknad icke

i normala fall är att uppfatta som ett slags bihang till byggnadsverksamhetens

i övrigt. Arbetspersonalen utgöres av en tämligen fast stam,

väg- och vattenbyggnadsarbetarna (»rallarna»), vilkas antal av brist på

statistik ej låter sig säkert uppskattas, men som snarare torde över- än

understiga 10,000. Dessa arbetare, vilka som bekant rekryteras från

hela Sverige, och som inom sitt hårda och hälsofarliga yrke uppnått en

betydande färdighet, kräva givetvis och med rätta att i första hand

komma i åtanke vid de arbetstillfällen, som stå till buds inom väg- och

vattenbyggnadsbranschen. Det skulle också vara oklok och kortsynt

arbetsmarknadspolitik att med undanträngande av den egentliga vägoch

vattenbyggnadsarbetarekåren vilja reservera arbetstillfällena för de

arbetslösa inom den övriga byggnadsindustrien och stenhuggerierna.

Därom kan ju icke heller bliva tal. Men väl är det ett önskemål att

så kunna öka verksamheten inom väg- och vattenbyggnadsbranschen i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Offentliga väg- och vatten
-

Arbetena

beräknas bliva

fullbordade

Antal arbetare

Arbetsföretagens namn.

1 april 1914

1 juli 1914

den

i egen

regi.

hos

entre-

prenör.

i egen

regi.

hos

entre-

prenör.

K. Järnvägsstyrelsen:

Statsbanan Järna—Norrköping..............................

3I/i» 1915

685

—

615

—

» Sveg—Brunflo ....................................

31/is 1919

165

—

210

—

» Ulriksfors—Yolgsjön ...........................

Vio 1917

505

—

755

—

» Älvsby—Piteå...................................

V io 1915

160

—

475

—

» Veittijärvi—Karungi—Matarengi............

Vio 1915

100

—

340

—

» Karungi—Haparanda...........................

Vio 1916

—

—

—

—

» Dagarn—Hultebo ..............................

Vio 1915

—

—

—

—

Dubbelspårsbyggnaden Alingsås—Olskroken............

*7u 1917

640

—

685

—

» Norrköping—Mjölby ............

S1/u 1919

—

—

—

—

» Eönninge—Igelsta ...............

3,/u 1915

—

—

—

—

1914 års bangårdsutvidgningar i Stoekholm............

31/is 1917

—

—

—

—

Malmö bangårds ombyggnad................................

31/u 1920

200

—

190

—

Summa

—

2,455

—

3,270

—

K. Vattenfallsstyrelsen:

Trollbätte kanals ombyggnad ..............................

V« 1917

1,404

347

783

428

Trollhätte kraftverks 3:e utbyggnad .....................

Vi 1919 »)

—

—

—

—

Älvkarleby kraftverksbyggnad ..............................

Vi 1916 8)

646

72

688

34

» kraftverks distributionsanläggningar ......

V* 1916 3)

62

30

101

15

» » ångcentral..........................

Porjus kraftverksbyggnad jämte linjebyggnader och

''U 1916 4)

—

“

77

Lule älvs reglering.........................................

''It 1916 5)

576

29

43f>

Summa

—

2,688

478

2,007

554

K. Byggnadskommissionen:

för dubbelspåret Eönninge—Ström:

Dubbelspåret ............................................

Kanalen .................................................

Stockholms Gas- och elektricitetsverk:

Vu 1916 j

''In 1917 j

0) 60

•) 115

Värtagasverkets utvidgning ...............................

1916

40

—

65

—

Untra vattenkraftverk i Söderfors socken ..............

1917

600

—

630

—

Summa

—

640

—

695

Summa summarum

—

5,783

6

538

321

5,972

6,6

669

41

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

15

byggnadsföretag 1914—1915.

anställda den

1 april 1915

1 juli 1915

(beräknat)

Anmärkningar.

i egen

regi.

ho 8

entre- prenör.

i egen

regi.

hos

entre-

prenör.

435

650

320

—

400

—

270

—

450

—

120

—

300

—

15

—

60

—

160

—

400

—

Ingå nya arbeten komma att påbörjas 1915.

160

—

200

—

535

—

600

—

90

—

230

—

•

10

—

100

—

290

—

350

—

240

—

335

—

2,645

—

4,075

—

1,857

313

1,100

300

Arbetet beräknas fullbordat till Vio 1916.

[*) Fortsatta utridningsarbet. torde komma att fortgå efter här angifven tid.—

68

—

350

—

| Arbetare, som uppsägas vid kanalombyggn. komma att i största möjliga

utsträckning överflyttas till kraftverksbyggn.

524

28

315

5

2) Fortsätta utridningsarbet. komma att fortgå efter här angiven tid.

165

50

200

30

20

3) » » )) » » » » » »

f1) Anslag härtill ännu ej beviljat. Arbetet beräknas påbörjat senast 1 juni

\ 1915. — Arbetarantalet kommer att utgöra c:a 30—80.

331

11

150

—

5) Se V här ovan. — Nuvarande arbetsstyrkan kan bibchtillas till omkr. 15/e.

2,945

402

2,145

325

—

350

—

380

6) Arbetareantalet tidigare 400; minskningen beroende på strejk 1914.

166

200

840

-

770

—

1,006

—

970

—

6.596

752

7,190

705

7,848

7,895

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

vårt land, att, utöver den mera fasta stammen av fackets arbetare, även

ett avsevärt antal arbetslösa från den övriga byggnadsverksamheten

samt därtill villiga och lämpliga element bland de arbetslösa stenhuggarna

kunna beredas sysselsättning under instundande sommar och därutöver,

ifall krisen fortsätter.

Den första fråga, som då möter, är, huruvida arbetstillgången inom

väg- och vattenbyggnadsindustrien för närvarande är och under den

närmaste tiden kommer att bliva tillräcklig för att i första rummet förebygga

arbetslöshet bland fackets egna arbetare. I sådant syfte har

socialstyrelsen, genom en närmare utredning rörande arbetsstyrkans växlingar

vid större väg- och vattenbyggnadsföretag i landet, sökt komplettera

de uppgifter som styrelsen inhämtar genom den regelbundna

kvartalsrapporteringen över läget på arbetsmarknaden. Styrelsen har

sålunda genom skrivelser den 10 april 1915 till Jcungl. järnvägsstyrelsen,

kungl. vattenfallsstyrelsen, Jcungl. byggnadskommissionen för dubbelspåret

Rönninge—Ström samt från Stockholms gas- och elektricitetsverk införskaffat

uppgifter rörande de arbetsföretag inom väg- och vattenbyggnadsbranschen,

som för närvarande pågå i verkens egen regi eller genom

entreprenörer för deras räkning, samt begärt upplysning om tiden för

deras avslutande och det antal arbetare, som därvid varit sysselsatta

den 1 april och 1 juli 1914, den 1 april 1915 samt beräknas bliva det

instundande 1 juli.

De inkomna uppgifterna hava sammanställts å förestående tablå.

Av slutsiffrorna framgår, att ett större antal arbetare (sammanlagt

7,895 man) väntas kunna bliva sysselsatt den 1 juli 1015 än som var

fallet vid de tre tidigare tidpunkterna den 1 april, 1 juli 1914 och 1

april 1915 (respektive tillhopa 6,321, 6,641 och 7,348 man). Innevarande

vår ökades arbetareantalet med över 1,000 man i jämförelse

med motsvarande tidpunkt föregående år. Att denna stegring av antalet

sysselsatta arbetare ytterligare kommer att ökas under högsommaren —

vilket i regel städse sker inom denna säsongbransch — beror dock

väsentligen på statens järnvägsbyggen. Vid övriga företag (utom värtagasverkets

utvidgning, vilket här medtagits, enär det kommer att medföra

arbeten även inom här ifrågavarande bransch) kommer arbetsstyrkan

eljes under sommarens lopp att minskas; i synnerhet vid de stora företag,

som ankomma på vattenfallsstyrelsen. Att märka är vidare, att icke

mindre än 5 statsbanebyggnader (Järna—Norrköping, Ålvsbyn—Piteå,

Veittijärvi—Karungi—Matarengi, Dagarn—Hultebo samt dubbelspåret

Rönninge—Igelsta d. v. s. den del därav, som järnvägsstyrelsen bygger),

den 1 juli 1915 sysselsättande tillhoga 1,700 arbetare, komma att bliva

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

17

avslutade under loppet av innevarande år, utan att samtidigt nya företag,

enligt järnvägsstyrelsens uppgift, skola påbörjas i deras ställe. De järnvägsbyggnadsarbetare,

som därvid skola entledigas, komma då att bliva

arbetslösa under vintern 1915 —1(5, vilket visserligen icke innebär en

nyhet för dessa säsongarbetare; de bruka dessutom ibland, särskilt i

Norrland, taga skogsarbete. Men ur arbetsmarknadens synpunkt gäller

det att sörja lör att dessa entledigade arbetare åtminstone våren 1916

kunna beredas anställning inom sitt fack.

Till belysande av frågan, huru arbetstillgången inom de offentliga

företagen inom väg- och vattenbyggnadsbranschen under år 1916 skulle

gestalta sig, hava uppgifter i förevarande avseende införskaffats från

järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen. Totalantalet sysselsatta arbetare

vid statens järnvägsbyggnader uppgavs därvid vid olika tidpunkt av

åren 1915 och 1916 utgöra:

År 1915 1 januari

» 1 april

» 1 juli

>> 1 oktober

» 1916 1 januari

» 1 april ,

» 1 juli

» 1 oktober

2,220 man.

2,645 »

4,075 » (Beräknat).

2,970 )» »

1,900 » »

2,225 » »

2,750 » »

2,600 )> »

Inom vattenfallsstyrelsens verksamhetsområde beräknas hela antalet

anställda förmän och arbetare i genomsnitt per år komma att utgöra:

Ar 1915

)) 1916

)) 1917

» 1018

). 1919

2,794 man

1,925 »

1,650 »

1,766 »

2,060 »

Således kommer arbetsstyrkan inom ovanberörda statliga företag

att minskas under de närmaste åren framåt. Man torde få hoppas, att

den arbetsbrist, som därigenom kommer att uppslå inom väg- och

vattenbyggnadsbranschen, skall kunna uppvägas genom ökad arbetstillgång

inom den enskilda företagsamheten.

För innevarande tidpunkt te sig icke uppgifterna rörande arbetstillgången

inom den enskilda verksamheten lika gynnsamma som fallet i

stort sett för närvarande är vid de offentliga företagen inom branschen.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 saml. 46 htift. (Nr 73—74.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Samma konjunkturer som lamslå företagsamheten inom den privata husbyggnadsindustrien,

utöva naturligt nog liknande inverkan beträffande

den enskilda väg- och vattenbyggnadsverksamheten. Enligt de uppgifter,

som socialstyrelsen inhämtat dels från Svenska Väg- och Vattenbyggarnas

Arbetsgivareförbund i Stockholm, dels från Svenska Väg- och

Vattenbyggnadsarbetareförbundet i Krylbo befaras en inskränkning av

arbetstillgången inom facket under instundande sommar. Härom föreligga

dock inga exakta uppgifter, »ty», såsom det heter i skrivelsen

från vederbörande arbetareorganisation, »det är svårt att därom vinna

någon klarhet, då vid förfrågan hos arbetsledarna mestadels det svaret

erhålles, att arbetsprogrammet för sommaren ännu icke är fullt klart,

enär arbetsplanläggningen i år betydligt fördröjts på grund av den ovisshet,

som är rådande under den nu pågående krisen». Givetvis hava dock

dessa organisationer en god insikt i arbetsmarknadens läge inom sitt

fack, och för den privata verksamheten på området torde väl ifrågavarande

arbetsgivaresammanslutning anses särskilt vittnesgill. Dess

ombudsman, har på förfrågan som sin åsikt uttalat, att arbetstillgången

inom de anslutna företagen sannolikt blir förminskad.

Härom skriver vidare Svenska Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet:
»Att

arbetstillgången är ringa framgår av att redan nu finnes i och

omkring Sundsvall cirka 400 och omkring Gävle 200 man, vilka rest

till platsen i väntan på att Ostkustbanans arbeten skola taga sin början;

denna tillströmning ökas alltjämt. Vid varje arbetsplats går dagligen

arbetssökande utan att vinna anställning. En stor del av denna arbetaregrupp

har under vintern haft anställning i skogarna; dessa arbeten äro

nu slut och arbetarne söka sig ut till de olika byggnadsanläggningarna.

På grund av att arbetet inskränkts såväl vid gruvindustrien, som särskilt

byggnadsindustrien, har redan en hel del av dessa grupper sökt

sig till väg- och vattenbyggnadsarbetena, vilket framgår av att bland

arbetssökande vid Ostkustbanan och andra arbetsplatser är en hel del

vilka haft anställning inom byggnadsindustrien i Stockholm.»

Enligt uppgift till socialstyrelsen från ostkustbanans arbetsbyrå i

Gävle hade alltifrån hösten 1914 i färdiga arbetslag anmält sig 1,637

arbetssökande, vilka fördela sig efter yrkesspecialiteter på följande sätt:

Yrke.

Antal.

Yrke.

Antal.

Schaktmästare ..........................

35

Stenarbetare ...................

........... 105

Schaktmästarebiträde .............

10

Grovarbetare ...................

........... 835

Jord- och bergschaktning .....

.. 346

Maskinist...........................

........... 4

Bergsprängning .....................

.. 278

Smed.................................

........... 11

Träarbetare ......................

........... 12

Summa 1,637

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Dessutom liade sedan senaste årsskiftet per telefon eller vid personliga

besök å järnvägsbyrån anmält sig ytterligare c:a 500, så att hela

antalet arbetssökande för närvarande uppgår till omkring 2,137 man.

Enligt uppgift skulle denna siffra hava varit betydligt högre, därest icke

genom anslag utanför bolagets byrå tillkännagivits, att arbetare för

närvarande icke antagas.

Denna tillströmning av ledig arbetskraft till ostkustbanan påvisar

med all önskvärd klarhet behovet av arbetstillfällen för här ifrågakommande

arbetarekategorier. Huvudmassan av de arbetssökande vid ostkustbanan

tillhöra säkerligen järnvägsbyggnadsarbetarekåren, men en hel del arbetslösa

byggnadsarbetare torde även med begärlighet åstunda att därvid

komma i åtanke1). Mera sparsamt torde däremot de arbetslösa stenhuggeriarbetarna

i de västra och södra kusttrakterna vara representerade

bland de arbetssökande till ostkustbanan.

Skall emellertid ostkustbanebygget under sommaren och slutet av

år 1915 samt även under den närmaste tiden därefter verkligen kunna

utgöra en ersättning för de minskade arbetstillfällen, som konstaterats

inom såväl den enskilda väg- och vattenbyggnadsindustrien, som inom

byggnadsverksamheten i övrigt samt vid stenbyggerierna, måste särskilda

åtgärder vidtagas för att reglera anställningen av arbetskraft. Kravet

härpå är icke blott ett stort samhällsintresse i och för sig; det vinner i

styrka under sådana kritiska tider på arbetsmarknaden som de nuvarande,

och torde med avseende å frågan om omedelbart påbörjande av ostkustbanebygget,

vilket huvudsakligen motiverats av dessa socialpolitiska skäl,

tillmätas avgörande betydelse.

Ty det sätt, varpå anskaffningen av arbetskraft till de stora arbetsföretagen

i vårt land brukar tillgå måste ur flera synpunkter betecknas

som mindre lämpligt och länder, även under normala förhållanden, arbetsmarknaden

till skada. Intagningen av arbetskraft sker nämligen i regel

direkt genom det lägre arbetsbefälet, vilket givetvis ej har möjlighet att

därvid tillämpa andra principer än det ensidiga, tekniska arbetsledareintresset.

Den för hela arbetsmarknaden så ytterst viktiga frågan, huru

och varifrån arbetskraften till ett sådant stort företag rekryteras, blir

därigenom ej alls beaktat. I regel strävar nog en sådan arbetsledning

att i främsta rummet tillgodose de fasta lagens av vana järnvägsbyggnadsarbetare

behov av anställning, och häremot är självfallet intet att

*) Enligt vad senare meddelats, har dessutom hos ostkustbanans arbetschef, anmält

sig ytterligare c:a 500 arbetssökande, så att hela antalet alltså f. n. torde uppgå

till inemot" 2,600. Bland de senast anmälda torde befinna sig många arbetslösa

byggnads- och grovarbetare från Stockholm och omnejd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

invända. Men arbetareantalet därutöver torde i allmänhet fyllas efter

slumpens skickelser. Anmäler sig en bonddräng från närliggande gård,

som därigenom kanske berövas sin enda lejda arbetskraft, så får han

företräde, om han kommer i god tid, framför den arbetslöse grovarbetaren

från staden, vilken som sista resurs sökt sig ut till järnvägsbygget

på landsbygden. Ovan vid jordbruksarbete, fast med lika goda fysiska

förutsättningar, kan denne arbetslösa icke ersätta ovannämnde bonddräng.

Resultatet blir sålunda, att jordbruket förlorar en arbetare, under det att

den arbetslöse grovarbetaren fortfarande får gå utan arbete.

1 verkligheten går det också till på detta sätt. Då arbetet med

Trollhätte kanals ombyggande påbörjades 1910 klagade lantbrukarna i

Vänersborgstrakten, enligt rapport från den offentliga arbetsförmedlingen,

att deras arbetare lämnade dem i sticket och i stället sökte samt fingo

anställning vid kanalarbetet. Vilka svåra följder en sådan åderlåtning

av lantarbetarestammen har för jordbruket, framgår därav, att en kronisk

brist på arbetskraft förefinnes inom jordbruket, som enligt undersökningar

verkställda av socialstyrelsen, gör sig gällande inom alla delar av landet.

Enligt beräkningar, grundade på uppgifter från samtliga kommunalnämndsordförande

i riket, rådde brist på lantarbetare i c:a Va av alla

kommuner i landet. Vad de av Ostkustbanan berörda länen beträffar,

så var under år 1913 tillgången på lantarbetare otillräcklig i 46 % av

alla kommuner i Västernorrlands län och i 35 % av Gävleborgs län;

inom båda länen hade ställningen i detta avseende försämrats sedan föregående

år. Under sådana förhållanden finns det ej mycken arbetskraft

att avvara i dessa trakter för banbyggets behov, åtminstone icke bland

den jordbruksidkande befolkningen. I den mån arbetslöshet förefinnes

bland ortens skogsarbetare o. dyl. böra de icke förmenas anställning vid

Ostkustbanebygget. Att efter preusiskt mönster utfärda generellt förbud

att anställa arbetare, bosatta inom viss rayon på ömse sidor om banan,

torde icke för våra förhållanden vara nödigt eller välbetänkt. I varje

fall blir ortsbefolkningen icke lottlös genom stora arbetsföretag; rikliga

förtjänster tillflyta dem genom körslor, ökad leverans och höjda pris å

livsmedel, inkvarteringar m. m.

Genom den nuvarande bristen på organisation och system i arbetareanskaffningen

till de stora arbetsföretagen inom väg- och vattenbyggnadsbranschen

uppkomma icke blott faror för jordbrukets avbefolkning.

Erfarenheten har visat, att rådande brist på rationella principer för och

systematisk organisation av arbetsanvisningen även medför ett lokalt

överflöd av lös arbetskraft. Lockade av hoppet om lönande och relativt

långvarig sysselsättning, strömma nämligen massor av grovarbetare till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7H.

21

den trakt, där arbetsföretaget liar sin anställningsbyrå. En var hoppas

att gynnas av slumpen och få platsen på bekostnad av kamraten. Här

föreligger ett exempel av anarki på arbetsmarknaden av samma art som

det, vilket ännu utspelas varje morgon framför dockportarna inom vissa

områden i Londons hamn, och vartill motstycke förefinnes även vid

våra hamnar, då arbetarna trängas för att ur förmannens hand rycka

till sig den polett, som garanterar dem uppehället för den dagen. En

liknande situation förelåg vid påbörjandet av arbetena vid Älvkarleö

kraftverk sommaren 1911 då sådana skaror av grovarbetare där förgäves

sökte arbete, att de sedermera under lång tid överfyllde arbetsmarknaden

inom Gästrikland och norra Uppland.

Till förebyggande av dessa rubbningar på arbetsmarknaden torde

sådana grundsatser för arbetareanskaffningen till stora offentliga arbetsföretag

böra uppställas, som taga sikte på ställningen på arbetsmarknaden

i dess helhet. En oundgänglig förutsättning för att planmässighet

på detta område skall kunna dels överhuvud förverkligas dels upprätthållas

jämväl under arbetsföretagets fortgång, är därvid, att arbetarestammens

anställande och fortlöpande rekrytering sker genom eller i närmaste

anslutning till Sveriges offentliga arbetsförmedling, som med sitt nät av

sinsemellan förbundna anstalter omspänner hela landet och därigenom

blir i stånd att överblicka arbetsmarknaden samt organisera arbetsanvisningen

efter enhetliga principer.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, S. IT. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,

II. F. Lamm, C. G. Ekman, G. M. II. Ekelund, J. Nilsson, A. Pers, I. E. G.

Svensson, greve N. F. Posse, J. L. Widell och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. TF. Thorsson, K. V. Rydén i Malmö,

C. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund,

J. Ström, A. A.nderson i Råstock, J. Erlansson och A. V. Sävström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i villkoren för åtnjutande av det Ostkustbanans aktiebolag beviljade låneunder s. 11 i texten