Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Katigt Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. in. samt lag om ändrad lydelse av 8 kapitlet 25 § strafflagen.

1916-04-11 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1916:1, Utlåtande i anledning av Katigt Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. in. samt lag om ändrad lydelse av 8 kapitlet 25 § strafflagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta bevillnings- och lagutskottet utlåtande, Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1916 kl. 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Katigt Maj:ts proposition med förslag

till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och

utförsel av varor m. in. samt lag om ändrad lydelse av

8 kapitlet 25 § strafflagen.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad,

K. G. Karlsson*, Gezelius, Stärner, Knut Larsson, Alexanderson,

Hammarström, friherre Fleming, Knaust, Schotte, Pettersson i Bjälbo,

Persson i Norrköping, friherre Palmstierua, Jesperson, Röing och

Sandler.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom eu den 10 mars 1916 dagtecknad proposition, nr 84, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1 :o) lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av

varor m. in. samt

2:o) lag om ändrad lydelse av 8 kap. 25 § strafflagen.

Efter överenskommelse mellan lag- och bevillningsutskotten har propositionen

hänskjutits till behandling av sammansatt bevillnings- och lagutskott.

Beträffande det närmare innehållet av de ifrågavarande lagförslagen

får utskottet, i den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa

till propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Sammansatta bevttlnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

Den föreslagna lagstiftningen föranledes, såsom känt är, av vissa

svårigheter, som de genom världskriget uppkomna förhållandena på de

internationella handelsförbindelsernas område medfört för vår industri,

handel ocli sjöfart; den åsyftar att söka förhindra, att vanskligheterna

stegras, utöver vad redan tidsläget oundvikligt betingar. Å ena sidan

kan nämligen befaras, att en och annan enskild låter sig av obetänksamhet

eller vinningslystnad frestas att brista i lojalitet vid uppfyllande av en

förbindelse, som blivit ingången i samband med varuimport eller övertagande

av importerad vara, — något som i viss man kan förklaras av den

understundom onekligen alltför stora räckvidden av de förbindelser, som

avfordrats från främmande land och detta från såväl det ena som det andra

av de stridande lägren. Genom sådana, låt vara enstaka fall av bristande

lojalitet utsåttes emellertid vårt näringslivs utövare för i allmänhet visserligen

ogrundade, men i nuvarande ömtåliga situation blott allt för lätt uppväckta

misstankar, till uppenbar skada för landets importmöjligheter. Å

andra sidan kan jämväl inträffa, att förbindelser av nu nämnd art ingås,

som binda avgivaren strängare än som ur det allmännas och den enskildes

egen synpunkt varit tillbörligt eller lämpligt.

Den tankegång, som uppbär lagförslagets 1 och 2 §§, år att härav

föranledda svårigheter bäst bekämpas i ett sammanhang. Enligt 2 § är

det för där avsedda fall belagt med synnerligen allvarliga påföljder —

vilka, vad straff angår, kunna enligt 4 § skärpas i händelse"av upprepande,

— att bryta en given utfästelse. Vidtagandet av en så exceptionell åtgärd,

som denna kriminalisering innebär, har i sin ordning ansetts kräva

såsom förutsättning, att svenskt statsorgan äger pröva, huruvida utfästelsen

i det särskilda fallet icke går utöver vad som rimligen kan medgivas.

Denna prövning kan icke undanskjutas till att verkställas först av domstol

i händelse av anställt åtal. En förhandsprövning, som skapar klarhet, är

•påkallad, och tydligen bör all dylik prövning vara samlad på eu hand och

företagas i administrativ väg.

Om en dylik prövning stadgas i 1 §, enligt vilken den företages

antingen av Konungen eller ock av den som Konungen därtill förordnar.

Den kan vidare utföras i varje enskilt fall eller ock så, att genom utfärdad

kungörelse generellt godkännande gives åt vissa typer av utfästelser. Förslaget

går i fråga om kriminalisering den väg, att alla klausuler av ifrågavarande

art, som vid prövning anses kunna tilläggas civilrättsligt bindande

verkan, jämväl komma i åtnjutande av straffrättsskydd. Men denna ståndpunkt

innebär visserligen då ock å andra sidan, att den enskildes avtalsfrihet

på förevarande område väsentligen kringskäres, — att varje i främmande

makts intresse ingången förbindelse, som innebär inskränkning i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta beoillnings- och lagutskottets utlåtande, AV 1.

3

friheten att förfoga över eller transportera varor, för sin giltighet kräver

offentlig myndighets godkännande.

Onekligen företer en sålunda lagd lagstiftning sidor, som synas

ägnade att låta densamma vid en klok tillämpning verka utjämnande på uppkommande

intressemotsättningar och därigenom främja vårt ekonomiska liv.

Genom att straffbelägga brytandet av de åtagna förbindelserna

lämnas från svensk sida ett nytt kraftigt vittnesbörd om allvaret i vårt

uppsåt att sörja för uppfyllandet av de förpliktelser, som åligga vårt folk

i fråga om ett lojalt och opartiskt uppträdande även på handelns område.

En måttfull begränsning av de ingångna utfästelsernas räckvidd måste

utan tvivel i längden verka ej blott till gagn för Sverige och den svenske

näringsidkaren, utan i själva verket visa sig vara jämväl i de främmande

makternas eget välförstådda intresse.

I ett särskilt hänseende bör kriminaliseringen vara speciellt ägnad

att överflödiggöra ett hittills ofta förekommande moment i klausulerna,

nämligen det som avser övervakning. Till förslagets ovanberörda bestämmelser

ansluter sig därför ock ett i o § intaget förbud mot utländskt

handelsspionage och mot meddelande av upplysningar, som tjäna ett sådant

spionage.

A andra sidan innefatta utan tvivel bestämmelserna i 1 och 3 §§ ett

anmärkningsvärt ingrepp i enskildas handlingsfrihet. Visserligen hava dylika

ingrepp tidigare under kristiden förekommit på olika områden inom näringslivet,

men givet är, att varje ny restriktion i och för sig är ägnad att framkalla

en viss betänksamhet. Detta har ock givit sig tillkänna vid frågans

behandling inom utskottet. Härunder har utskottet sökt inhämta upplysning

angående den uppfattning om lagens antagliga verkningar, vilken kunde förefinnas

dels inom de olika kommissioner, som för närvarande syssla med

reglering av vårt internationella varuutbyte, dels ock från industriellt håll.

Av medlemmar i nyssnämnda kommissioner, som satts i tillfälle att delgiva

utskottet sin mening, har därvid den föreslagna lagstiftningen antingen

förordats eller lämnats utan erinran. Från industriellt håll har den farhåga

uttalats, att de mångahanda framställningar och förfrågningar, som

måste bliva en följd av lagen, icke skulle bliva behandlade med det förstående

och den skyndsamhet, som är en oeftergivlig fordran inom allt

affärsliv. Skulle en dylik farhåga besannas, vore det utan tvivel synnerligen

olyckligt. Utskottet har emellertid grundad anledning att utgå därifrån,

att den myndighet, till vilken ifrågavarande ärenden varda hänvisade,

skall ordna sitt arbete fullt affärsmässigt, så att även högt ställda anspråk

på omgående erkännande av ingångna skrivelser, på raskhet i meddelandet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

av allehanda besked samt på expeditionella anordningar i övrigt komma

att motsvaras.

I övrigt synes man på industriellt håll ännu knappast hava bildat

sig någon bestämd mening angående lagens antagliga inverkan på industrien;

en'' viss osäkerhet och tveksamhet är — helt naturligt för övrigt —

vad som främst kommit till uttryck. Från ett håll har uttalats farhåga

för att lagen skulle kunna leda till missräkningar.

Jämväl inom utskottet självt hava framförts betänkligheter mot

ifrågavarande paragrafer, av såväl principiell art —- beträffande det riktiga

i att genom lag grundlägga en administrativ förfoganderätt av här avsedda

vidsträckta art — som även ur praktiska synpunkter. Att här närmai’e

redogöra för de anmärkningar, som i dessa hänseenden uttalats, finner utskottet

dock icke nödigt eller lämpligt; utan inskränker sig utskottet till

det uttalande, att då utskottet finner sig böra i huvudsak tillstyrka det

kungliga förslaget, utskottet därvid letts av den uppfattningen, att i nuvarande

handelspolitiska situation förhållandenas egen utveckling redan tillfört

regeringen ett så betydande faktiskt inflytande på förevarande område

och därmed följande ansvar i avseende på en omsiktsfull och varsam ledning

genom svårigheterna, att riksdagen icke synes böra förvägra regeringen

den ytterligare maktbefogenhet och ansvarighet, som regeringen själv

genom framläggande av förevarande lagförslag äskat få sig tillagda. Utskottet

är ock förvissat därom, att regeringen även på detta maktpåliggande

område låter sig angeläget vara att uppehålla önskvärd kontakt med

riksdagen.

Det säger sig självt, att det tvivelsutan mycket arbete krävande bestyret

med mottagande och prövning av till godkännande underställda

utfästelser samt meddelande av begärda anvisningar måste närmast tillkomma

någon viss myndighet, låt vara i samarbete under den ena eller

andra formen med eljes verksamma handelspolitiska organ. Utskottet har

vidare grundad anledning att förutsätta, att regeringen vid organiserandet

och utförandet av den blivande verksamheten behjärtar vikten därav, att

nödig kontinuitet vid lagens tillämpning upprätthålles under intim känning

med den erfarenhet och sakkunskap, som på näringslivets område förefinnes

icke blott rörande förhållandena i ett konkret fall eller inom en

speciell gren utan även beträffande ekonomiska förhållanden i allmänhet.

Sålunda torde det kunna antagas vara avsett, att — jämte det speciella

experter i förekommande fall anlitas — ett antal för vårt näringsliv

representativa personer inkallas till rådplägning såväl vid den nya ordningens

igångsättande som ock tid efter annan sedermera för att med sin

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1. 5

erfarenhet bidraga till belysningen av spörsmål av mera allmän räckvidd

och avsevärd betydelse.

I 1 § av förslaget synes förutsättas, att allmänna kungörelser rörande

tillåtligheten av vissa typer av utfästelser skola utfärdas. För sådana utfästelser

skall tillstånd sedermera ej behöva i det enskilda fallet inhämtas.

Det är uppenbart, vilken väsentlig lättnad genom ett sådant tillvägagångssätt

skulle beredas importörerna på samma gång den måhända än värdefullare

fördelen tillföres dem att kunna på förhand med säkerhet räkna

med att hinder ej möter för en viss utfästelses ingående. Det hade för bedömandet

av lagens verkningar givetvis varit av stort värde, om i propositionen

kunnat lämnas något meddelande, vilka huvudtyper av klausuler

man för närvarande finner sig kunna redan i denna ordning legalisera.

Med hänsyn till vad hittills från statsmyndigheternas sida praktiserats,

och då det icke lärer vara avsett att anlägga strängare synpunkter, än vad

i allmänhet hittills skett, finner sig utskottet emellertid kunna utgå från

att ett dylikt generellt godkännande, utan prövning av det enskilda fallet,

kan givas i ganska stor utsträckning.

I fråga om det i 3 § givna stadgandet har det visserligen synts

utskottet önskligt, att i förslagets text kommit till mera tydligt uttryck

den innebörd stadgandet i visst avseende, enligt vad utskottet inhämtat,

är avsett att äga, nämligen att allenast rikta sig mot det av kriget föranledda

handelsspionaget och mot de upplysningar av eljest icke bruklig

art, som man i och för nämnda spionage sökt tvinga de svenska näringsidkarna

att lämna eller eljest sökt förskaffa sig, medan däremot de upplysningar,

som av gammalt vare sig i enlighet med allmännare bruk eller

på grund av särskild uppgörelse i viss handelsförbindelse redan före kriget

plägat lämnas, icke falla under förbudet. I enlighet härmed äro alltså

exempelvis tillåtna de meddelanden en speditör i enlighet med speditionsuppdragets

natur lämnar sina uppdragsgivare, likasom den kontroll en

innehavare av en patentlicens eller eu generalagent eller annan försäljare

plägar underkasta sig från patenthavarens eller fabrikantens sida allenast

för att denne må äga trygghet att en avtalad distriktsgräns för licensen

eller försäljningen respekteras. Likaledes är tydligt att en person i Sverige,

vilken erhållit varor för befordran i tillåten transitering till visst land,

är både berättigad och skyldig att redovisa för uppdragets fullgörande till

uppdragsgivare även inom annat land. Då svårigheter onekligen resa sig

mot att uppnå full tydlighet i lagtexten i dessa stycken, hade det varit

önskvärt, att erforderlig ledning lämnats i den kungliga propositionens

motivering. Utskottet vill emellertid erinra, att en sammanställning av 3

§:ns andra stycke med å ena sidan det stadgande i 1 §, att i lagen av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

sett förordnande, som utgör förutsättning för 3 §:ns tillämplighet, blott får

utfärdas under vissa av krig föranledda utomordentliga förhållanden, samt

å andra sidan med slutstadgandet rörande begränsningen i lagens giltighetstid

bör giva god ledning i de hänseenden utskottet nu berört.

Ytterligare vill utskottet fästa uppmärksamheten därå, att av paragrafens

andra stycke jämväl tydligt framgår, att därest jämlikt 1 § tillstånd

meddelats till en utfästelse av där avsedd art, varigenom någon underkastat

sig kontroll i ett visst avseende, fullgörande av sådan utfästelse

naturligen är berättigad och straffri.

Slutligen vill utskottet framhålla, att i fråga om sådana i främmande

makts tjänst anställda konsuler och konsulatstjänstemän, vilka icke äro

i avseende å sina egna handlingar genom vad i 6 § (7 § i utskottets förslag)

stadgas helt undantagna från "lagens tillämplighetsområde, det i 3 §

meddelade förbudet icke drabbar avgivandet av övliga handels- och konsularrapporter

eller utövande av annan konsulär verksamhet, i den mån

densamma står i överensstämmelse med vad som enligt internationell sedvänja

kan anses tillhöra egentlig konsulstjänst.

1 fråga om förslagets särskilda bestämmelser får utskottet anföra

följande.

1 §•

o Då i denna paragraf för utfästelses giltighet uppställes fordran på

tillstånd, så snart det kan antagas, att den utfästa inskränkningen i handlingsfrihet

skulle kunna tjäna främmande makts intresse, är det aft förvänta,

att underställande av en eller annan utfästelse kommer att äga rum,

åven där den i själva verket ej faller under lagen.

Med hänsyn till den formulering av sträffbarhetsförutsättningarna,

som givits i förslagets 2 §, är det emellertid av vikt att icke andra utfästelser

varda enligt 1 § godkända, än sådana som äro av däri avsedd

art; och vill i anledning härav utskottet erinra om angelägenheten av

att, om för godkännande företes en utfästelse, som icke faller under bestämmelserna

i 1 §, besked härom varder sökanden meddelat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1. 7

3 §•

Utskottet har funnit förevarande paragrafs lydelse böra undergå

jämkning i tvänne särskilda hänseenden. I paragrafens första stycke angives

den straffbara medverkan till där omförmält övervakande kunna ske

»genom underrättelse om egen eller annans verksamhet eller annorledes».

Genom de båda slutorden torde främst hava avsetts att uttrycka, att även

annan medverkan än den, som sker aktivt, genom meddelande av underrättelser,

är straffbar, exempelvis om någon tillåter annan att taga del av

ens egna eller ens principals handelsbod^!''. Det synes emellertid utskottet,

att brottsbeskrivningen genom bruket av nyss anmärkta uttryck fått en

formulering, som blivit alltför vag och tänjbar. Utskottet har på grund

härav föreslagit en ändring av den lydelse utskottets nedan intagna förslagsredaktion

utvisar.

I paragrafens andra stycke har utskottet föreslagit en ändring till

närmare motsvarighet av vad i andra stycket av 1 § stadgas. Det synes

nämligen utskottet böra tydligare än som skett komma till uttryck, att de

av offentlig myndighet meddelade anvisningar, varom förevarande stycke

förmäler, kunna icke blott givas för det förhållningssätt, som är att iakttaga

i ett enskilt fall, utan ock mera allmänt innefatta legaliserandet av

en viss anordning i ifrågavarande avseende. Med hänsyn till den betydelse,

som meddelandet av en anvisning av sistnämnda art kan äga, har

det ock synts lämpligt utmärka, att densamma förutsättes i vissa fall bliva

meddelad av Kungl. Maj:t.

§ 5.

Med hänsyn till den understundom ömtåliga innebörden av förhållanden,

om vilka här är fråga, har det synts utskottet påkallat, att lämplig

garanti beredes mot fullföljd av förhastade åtal; och har i anledning

härav tillfälle ansetts böra lämnas justitiekanslern att, där han finner så

erforderligt, förordna om nedläggande av anhängiggjort åtal.

Utskottet har ansett åklagarens andel i böter och vad eljest kan

enligt 2 § utdömas böra begränsas till femtusen kronor.

Bestämmelserna angående åtalsrätt och om bötesandel in. in. har utskottet

ansett lämpligen böra fördelas på två särskilda paragrafer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

Såsom i lagrådet erinrats, innehåller lagen icke några stadgande!!

angående dess tillämplighet på förhållanden, som inträtt eller grundlagts

redan vid tiden för dess ikraftträdande. Såvitt angår 2 och 3 §§ uppstår

väl icke härigenom någon oklarhet eller tvekan. Stadgandet i 2 §

förutsätter nämligen enligt sin lydelse, att Kungl. Maj:ts godkännande

enligt lagen erhållits på den sedermera brutna utfästelsen. Eljest inträder

här ej straffbarhet. I fråga om 3 § förhåller sig tydligen däremot så, att

en upplysning, som efter det lagen trätt i kraft lämnas, i strid mot stadgandet

i nämnda paragraf, faller under straffbudet, även om den gives

till fullgörande av en tidigare åtagen utfästelse. I en dylik äldre utfästelse

ligger, såsom lagrådets majoritet erinrat, icke fog för meddelande

av sådana upplysningar, som numera äro i lag förbjudna.

Beträffande åter lagens återverkan på den civilrättsliga giltigheten

av äldre utfästelser av den beskaffenhet 1 § avser, lämnar lagen själv icke

något svar på frågan härom. Att, såsom en ledamot av lagrådet hemställt,

överlämna spörsmålet att med ledning av allmänna rättsgrundsatser besvaras

av domstolspraxis, synes utskottet icke tillrådligt. För envar, som

av frågan beröres, skulle härigenom uppstå en alltför besvärande osäkerhet

om hans verkliga rättsställning.

Utskottet har därför funnit sig böra utarbeta förslag till bestämmelser

i förevarande avseende; och har utskottet därvid letts av den uppfattning,

att i fråga om utfästelser, givna efter den dag den kungliga propositionen

i ämnet är dagtecknad, principen om offentlig myndighets

tillstånd såsom förutsättning för utfästelsens giltighet bör komma till

användning, varemot frågan om äldre utfästelsers giltighet synes böra vara

att bedöma fullt oberoende av den nya lagstiftningen.

I fråga om förslaget till ändrad lydelse av 8 kap. 25 § strafflagen

har utskottet ej haft någon erinran att framställa.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition i vad den innefattar förslag

till lag angående vissa utfästelser rörande införsel

och utförsel av varor in. m. icke kunnat av riksdagen

i oförändrat skick bifallas, måtte för sin del antaga

följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

9

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Lag

angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor ni. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna,

för viss tid eller tills vidare, att utfästelse, som innebär inskränkning i

friheten att till riket införa eller ur riket utföra eller inom riket förfoga

över varor eller att fortskaffa eller eljest befordra varor till eller från riket

eller inom riket, skall, där inskränkningen är eller kan antagas vara av

beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, icke vara gällande, med

mindre tillstånd till utfästelsen meddelats.

Tillstånd, som nu är sagt, meddelas, för särskilda fall eller i därom

utfärdade kungörelser, av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar.

2 §■

Handlar någon i strid mot av honom avgiven utfästelse, vartill tillstånd

meddelats efter ty i 1 § sägs, straffes med böter från och med tio till

och med tiotusen kronor eller fängelse från och med eu månad till och

med ett år.

Har gärningsmannen eller annan, för vilkens räkning sådan åtgärd

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 2 avd. t höft. (Nr 1.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

vidtagits, därav haft vinst, vare skyldig utgiva det belopp, vartill vinsten

högst kan skattas; dock att denna påföljd icke ådömes den, som genom

samma handling gjort sig förfallen till straff för olovlig varuutförsel och,

enligt vad därom är stadgat, förverkat den olovligen utförda varan eller

dess värde.

3 §•

Den, som under tid, då förordnande

jämlikt 1 § är gällande, genom

underrättelse om egen eller annans

verksamhet eller annorledes medverkar

till övervakning rörande sådan

in- eller utförsel eller förfogande

över eller befordran av varor, som

i 1 § omförmäles, skall, där övervakningen

utövas av främmande makt

eller gärningsmannen insett eller

bort kunna inse, att den är av beskaffenhet

att tjäna främmande makts

intresse, dömas till böter från och

med tio till och med tiotusen kronor

eller till fängelse från och med

en månad till och med ett år.

Har gärningen stöd av lag, handelsbruk

eller annan sedvänja, eller

har gärningsmannen handlat i överensstämmelse

med anvisning, som

meddelats av därtill enligt Konungens

föreskrift behörig myndighet,

eller allenast på övligt sätt bevakat

rätt eller utfört talan, eller har han

av annan sådan anledning ägt fog

för gärningen, vare från straff fri.

3 §•

Den, som under tid, då förordnande

jämlikt 1 § är gällande, genom

att lämna underrättelse om

egen eller annans verksamhet eller

främja inhämtande av sådan underrättelse

medverkar till övervakning

rörande sådan in- eller utförsel eller

förfogande över eller befordran av

varor, som i 1 § omförmäles, skall,

där övervakningen utövas av främmande

makt eller gärningsmannen

insett eller bort kunna inse, att den

är av beskaffenhet att tjäna främmande

makts intresse, dömas till

böter från och med tio till och med

tiotusen kronor eller till fängelse

från och med en månad till och med

ett år.

Har gärningen stöd av lag, handelsbruk

eller annan sedvänja, eller

har gärningsmannen handlat i överensstämmelse

med anvisning, som

för visst fall eller eljest meddelats

av Konungen eller av myndighet, som

enligt Konungens förordnande är därtill

behörig, eller har han allenast på

övligt sätt bevakat rätt eller utfört

talan eller har han av annan sådan

anledning ägt fog för gärningen,

vare från straff fri.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

4 §•

Begår någon brott, som i 2 eller 3 § sägs, andra gången eller oftare,

vare straffet fängelse från och med en månad till och med två år eller

straffarbete från och med två månader till och med två år.

Åro omständigheterna synnerligen mildrande, må till böter från och

med tio till och med tiotusen kronor dömas.

.5 §.

Böter, som ådömas enligt donna

lag, ävensom vad gärningsmannen

eller annan jämlikt 2 § andra stycket

förpliktats utgiva tillfälle med tvä

tredjedelar kronan och en tredjedel

åklagaren.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

6’ §.

Denna lag har icke tillämpning

å främmande makts beskickning här

i riket eller å konsul, som är i främmande

makts tjänst här anställd och

är dess undersåte samt icke här i

5 §.

Allmän åklagare åligger att tala

ä förbrytelse, som i denna lag sägs.

Om åtals anhängig görande skall

åklagaren ofördröjligen underrätta

justitielcanslern. Finner justitiekanslern

sådana omständigheter vara för

handen, att åtalet bör nedläggas, äge

han därom förordna.

6 §.

Av böter, som ådömas enligt denna

lag, ävensom av vad gärningsmannen

eller annan jämlikt 2 § andra

stycket förpliktats utgiva tillfälle en

tredjedel, dock högst femtusen kronor,

åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

7 §.

Denna lag har icke tillämpning

å främmande makts beskickning här

i riket eller å konsul, som är i

främmande makts tjänst här anställd

och är dess undersåte samt icke här

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

riket driver handel eller annan näring,

ej heller å den, som är konsulatstjänsteman

hos sådan konsul och

är samma makts undersåte. "

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit

i Svensk författningssamling, och

gäller till och med den 31 mars

1917. Av Konungen jämlikt denna

lag givet förordnande må ej äga tilllämpning

längre än till och med

sistnämnda dag. I fråga om sådan,

under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, som i lagen sägs,

skall vad där är stadgat fortfarande

gälla.

Utskottets förslag.

i riket driver handel eller annan

näring, ej heller å den, som''är konsulatstjänsteman

hos sådan konsul

och är samma makts undersåte.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit

i Svensk författningssamling, och

gäller till och med den 31 mars 1917.

Av Konungen jämlikt denna lag givet

förordnande må ej äga tillämpning

längre än till och med sistnämnda

dag. I fråga om sådan

under tiden för lagens giltighet begången

förseelse, som i lagen sägs,

skall vad där är stadgat fortfarande

gälla.

Varder förordnande, varom i

denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, äge Konungen jämväl

föreskriva, att, där utfästelse, som

i denna lag avses, givits före lagens

ikraftträdande men efter den 10 mars

1916, utfästelsen icke skall vara gällande,

med mindre tillstånd till densamma,

på sätt i 1 § sägs, sökes

inom trettio dagar efter det lagen

trätt i kraft samt sökt tillstånd varder

beviljat eller ock inom tid, som

nu sagts, tillstånd meddelats i därom

utfärdad kungörelse. Har tillstånd

å utfästelsen meddelats, skall i fråga

om handling, som därefter i strid

mot utfästelsen företages, vad i 2 §

samt 4—6 §§ stadgas äga motsvarande

tillämpning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande, Nr 1.

samt 2:o) att riksdagen, med bifall till vad härom

i den kungl. propositionen hemställes, måtte antaga

följande

Lag

om ändrad lydelse av 8 kap. 25 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 8 kap. 25 § strafflagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Värvar man utan Konungens tillstånd folk i riket till främmande

krigstjänst; dömes till fängelse i högst sex månader eller böter.

Har någon genom handling, som nyss är sagd, eller genom annan

gärning, som i lag eller annan av Konungen utlärdad författning är förbjuden,

satt riket i fara för krig eller repressalier eller annan åtgärd från

främmande makts sida av för riket menlig art, varde, där han bort kunna

inse faran, dömd till fängelse. Medförde gärningen icke fara för krig

eller repressalier och äro omständigheterna synnerligen mildrande, må dömas

till böter. Kom det till krig, må till straffarbete i högst två år dömas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 11 april 1916.

På det sammansatta utskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.