Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående brännvinssamt vinoch ölhandelns ordnande ävensom i samband därmed stående frågor.

1916-03-06 · 76 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 75 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:10, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående brännvinssamt vinoch ölhandelns ordnande ävensom i samband därmed stående frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1916 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande

ävensom i samband därmed stående frågor.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp*), Hammarström, Ollas A.

Ericsson, Oskar Eklund, Lyckholm, Antonsson, K. A. Nilson*), frih.

Fleming, frih. Palmstierna, Jesperson*), Christiemson, Sandler, Rune,

Källman, Jonsson i Hökhult, Forssman, Petrén, Jönsson i Revinge*)

och von Hofsten.

*) Icke närvarande vid justeringen av betänkandet.

Till bevillningsutskottets handläggning hava hänvisats följande

motioner angående brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande ävensom

i samband därmed stående frågor, nämligen:

dels från första kammaren:

nr 61 av herr Ollas A. Ericsson m. fl. med förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker m. m.;

nr 62 av herr Karl Johan Ekman med förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker m. m.; samt

nr 63 av herr Kvarnzelius m. fl. med förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker in. in.;

dels ock från andra kammaren:

nr 164 av herr Jonsson i Hökhult m. fl. med förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker m. m.;

nr 166 av herr von Ilofsten m. fl. med förslag till förordning

angående försäljning av alkoholhaltiga drycker m. m.;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 10 höft. (Nr 10.)

Motionerna.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

nr 167 av herr Eden m. fl. med förslag till förordning angående

försäljning av rusdrycker m. in.; samt

nr 168 av herr Källman m. fl. med förslag till förordning angående

försäljning av rusdrycker m. m.

1914 års se- Såväl vid 1914 års senare riksdag som vid 1915 års riksdag

ocZei9i5dårs behandlades frågan om ny lagstiftning beträffande försäljningen av

riksdag, brännvin samt av vin och Öl. De huvudförslag, som vid de bägge

nämnda riksdagarna förelågo, innefattades i å ena sidan de motioner,

vilka grundats på den av Kungl. Maj:t den 11 november 1911 tillsatta

nykterhetskommitténs med betänkande den 5 januari 1914 framlagda

författningsförslag och å andra sidan dels Kungl. Maj:ts vid 1914 års

senare riksdag avgivna proposition nr 242 med därvid fogade författningsförslag

och dels de motioner vid 1915 års riksdag, som i huvudsak

anslöto sig till sistnämnda förslag.

De väsentliga skiljaktigheterna mellan berörda bägge huvudgrupper

av förslag, här nedan betecknade såsom nykterhetskommitténs förslag och

propositionen, voro följande:

1) bestämmelser om kommunal folkomröstning funnos i nykterhetskommitténs

förslag, men saknades i propositionen;

2) gränsen mellan å ena sidan vin och Öl och å andra sidan svagare

alkoholhaltiga drycker hade i propositionen föreslagits till 3.6 volymprocent,

men i nykterhetskommitténs förslag till 27* volymprocent;

3) bestämmelserna angående försäljning av vin och Öl voro mindre

stränga i propositionen än i nykterhetskommitténs förslag, vilket bland

annat fått uttryck i importbestämmelserna, i föreskrifterna mot salning

samt angående agentur och ombudsskap, i stadgandena om vissa utskänkningsrättigheter

och i övergångsstadgandena, vilka enligt propositionen

medgåvo utövande av enskild vinhandel ända till år 1939;

4) bestämmelserna om ett individualiserat utminuteringssystem voro

detaljerat angivna i nykterhetskommitténs förslag och avsågo samtliga

rusdrycker, under det att propositionen innehöll allenast en generell

föreskrift, att ett dylikt försäljningssystem skulle anordnas i fråga om

spritdrycker;

5) föreskrifterna om bolagsstyrelsernas sammansättning och den

lokala kontrollen å bolagens verksamhet voro i propositionen i huvudsak

desamma som de nu gällande, under det att nykterhetskommittén

avsåg både en annan sammansättning av dessa styrelser och ett nytt

lokalt kontrollorgan, kontrollnämnderna;

6) ikraftträdandet av den föreslagna förordningen hade i proposi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande iVr 10. 3

tionen föreslagits skola äga rum den 1 januari 1921, men i nykterhetskommitténs

förslag den 1 januari 1917.

De författningsförslag, som bevillningsutskottet framlade vid de

bägge ifrågavarande riksdagarna, anslöto sig i huvudsak till de på

nykterhetskommitténs förslag byggda motionerna, under det att de med

propositionen nr 242 år 1914 framlagda författningsförslagen med vissa

ändringar framfördes genom reservationer. Vid bägge riksdagarna godkände

första kammaren i huvudsak berörda reservationer, under det att

andra kammaren i allt väsentligt godkände de förslag, som innefattades

i bevillningsutskottets betänkanden.

Då sålunda kamrarna stannat i skiljaktiga beslut, sökte bevillningsutskottet

sammanjämka dessa. Samman]ämkningsförslagen inneburo i

huvudsak, att första kammaren skulle biträda andra kammarens beslut

i fråga om införandet av kommunal folkomröstning, under det att andra

kammaren skulle biträda första kammarens beslut beträffande försäljningsbestämmelserna

utom ifråga om alkoholgränsen och föreskrifterna om

lagens ikraftträdande, i vilka avseenden särskild sammanjämkning föreslogs

av utskottet.

Andra kammaren godkände samman]ämkningsförslagen, men första

kammaren avslog desamma. Frågan förföll sålunda vid båda riksdagarna.

Utskottet övergår nu till att i korthet angiva de ståndpunkter,

som företrädas av de till utskottets behandling nu föreliggande motionerna.

Motionerna I: 63 av herr Kvarnzelius m. fl. och II: 167 av herr

Edén m. fl., vilka äro med varandra likalydande, innehålla författningsförslag,

som äro i huvudsak likalydande med de av bevillningsutskottet

vid 1915 års riksdag framlagda förslagen.

Följande skiljaktigheter förefinnas emellertid:

1) motionärerna hava upptagit nykterhetskommitténs förslag till

bestämmelser om inrättande av lokala kontrollnämnder och i samband

därmed viss ändring i kommitténs förslag i fråga om bolagsstyrelsernas

sammansättning, under det att utskottet i sitt förslag anslöt sig till hittills

gällande bestämmelser i fråga om den lokala kontrollen från det

allmännas sida gentemot bolagen;

2) motionärerna föreslå, att den utskänkning, som bolag enligt

18 § i förslaget må kunna anordna i annan kommun än den, där

bolaget är bildat, allenast skall omfatta vin och Öl, under det utskottet

ansåg, att nämnda utskänkningsbefogenhet borde få omfatta alla slag

av rusdrycker;

3) motionärerna föreslå, att den utskänkning, som kan medgivas

Redogörelse

för motionerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

å passagerarfartyg i inländsk trafik, endast skall avse Öl, under det att

utskottet ansåg, att den jämväl borde få omfatta vin;

4) det slag av utskänkningsrättigheter, som utskottet upptog i

sitt förslag under 22 § (tillfälliga rättigheter till utskänkning av vin

och Öl), har icke upptagits av motionärerna;

5) motionärerna hava ur nykterhetskommitténs förslag upptagit

bestämmelser om förbud mot detaljhandel med rusdrycker inom eller

omedelbart invid park inom stads planlagda område, vilka bestämmelser

utskottet avstyrkte;

6) motionärerna föreslå i likhet med nykterhetskommittén ett i

flere hänseenden skärpt förbud mot utskänkning i samband med vissa

offentliga föreställningar och tillställningar, under det utskottet i huvudsak

upptog de i detta avseende nu gällande bestämmelser, som utskottet

emellertid utsträckte att dels avse samtliga slag av rusdrycker dels ock

omfatta offentlig danstillställning;

7) motionärerna föreslå, att rusdrycker icke må utminuteras efter

klockan 5 e. m., under det utskottet satte nämnda tidpunkt till klockan

6 e. m.;

8) motionärerna föreslå, att undantag från bestämmelsen, att rusdrycker

icke få serveras å sön- eller helgdag annat än i samband med

måltid, må kunna äga rum först från klockan 7 e. m., under det utskottet

satte nämnda tidpunkt till klockan 3 e. m.;

9) motionärerna föreslå, att innehavai’e av sådan rättighet till

utminutering av vin, som ej är förenad med handel med andra varor

än spritdrycker, må såsom partihandlare medgivas en övergångstid av

tre år, under det utskottet satte nämnda tid till fem år.

Motionerna I: 61 och II: 168, som äro med varandra likalydande,

innehålla enahanda författningsförslag som motionerna 1:63 och 11:167

utom i det avseendet, att bestämmelserna om utskänkning i samband

med måltidsinackordering hava uteslutits.

Motionerna I: 62 och II: 164, som till sin utformning ansluta sig till

bevillningsutskottets förslag år 1915, avvika emellertid i flere viktiga

avseenden från detta förslag. Skiljaktigheterna äro:

1) bestämmelserna om kommunal folkomröstning hava icke upptagits,

utan i stället har föreslagits, att vid beslut av stadsfullmäktige,

allmän rådstuga eller kommunalstämma om tillstyrkande av rätt till

detaljhandel, respektive rätt till utskänkning av vin och Öl skall erfordras

två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster;

2) alkoholgränsen mellan drycker, som skola vara underkastade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 5

förordningens försäljningsbestämmelser, och drycker, som skola få fritt

försäljas, föreslås till 3 volymprocent alkohol, under det enligt utskottets

förslag nämnda gräns var satt till 21U volymprocent;

3) i motionerna föreslås, att partihandlare icke må försända vin

och Öl till köpare i kommuner, där detaljhandel med rusdrycker icke

utövas; enligt utskottets förslag skulle dylik försändning vara förbjuden

allenast till köpare i kommuner, där på grund av kommunal folkomröstning

rättigheter till detaljhandel icke få meddelas;

4) enligt motionerna må utskänkning icke äga rum under gudstjänst,

varemot utskottet föreslog förbud mot utskänkning under högmässogudstjänst;
5)

i motionerna hava upptagits de ändringar av bevillningsutskottets

förslag, som angivits under punkterna 2—9 i den här ovan

intagna redogörelsen för motionerna 1:63 och 11:167;

6) som en följd av den ställning, som i motionerna intages till

frågan om alkoholgränsens höjande, ansluta sig motionerna beträflande

förslagen till förordning om försäljning av svagt alkoholhaltiga samt

tillagade alkoholfria drycker helt och hållet och i fråga om förslaget till

förordning om ändrad lydelse av maltdryckstillverkningsförordningen

beträffande 3 § till motsvarande förslag i propositionen nr 242 vid 1914

års senare riksdag.

De i motionen II: 166 av herr von Hofsten m. fl. intagna författningsförslagen

grunda sig i allt väsentligt på de av Kungl. Maj:t i

propositionen nr 242 vid 1914 års senare riksdag framlagda författningsförslagen

och skilja sig sålunda principiellt från motionerna I: 61

och 63 samt II: 168 och 167 samt, utom i fråga om frånvaron av bestämmelser

om kommunal folkomröstning, från motionerna I: 62 och II: 164.

I motionen II: 166 påyrkas vidare antagandet av samma bestämmelser

om ersättning till vissa utskänkningsinnehavare, som föreslagits i propositionen

nr 258 till 1914 års senare riksdag.

Beträffande ej mindre de särskilda författnings förslagen än även

de till stöd för dessa förebragta motiveringarna tillåter sig utskottet

hänvisa till motionerna.

Då, såsom den lämnade redogörelsen för motionerna giver vid

handen, i huvudsak enahanda förslag nu föreligga som 1914 och 1915,

och med hänsyn till deu utförliga behandling som särskilt år 1914 i

bevillningsutskottets betänkande ägnades denna fråga, har utskottet icke

funnit anledning att här ingå i detaljbehandling av författningsförslagen,

utan inskränker sig till att beröra de huvudpunkter, däri utskottets

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

uppfattning avviker från de genom motionerna I: 63 och II: 167 framlagda

förslagen, på vilka utskottets förslag är byggt.

I det till sistnämnda motioner fogade förslaget till förordning

angående försäljning av rusdrycker finnas införda de bestämmelser om

bolagsstyrelsernas sammansättning och den lokala kontrollens anordnande

genom särskilda kontrollnämnder, som föreslagits av nykterhetskommittén.

Bevillningsutskottet upptog däremot varken 1914 eller 1915 i sitt förslag

bestämmelser om kontrollnämnder, och i fråga om bolagsstyrelsernas

sammansättning anslöt sig utskottet bägge åren till nu gällande föreskrifter.

Yad utskottet sålunda föreslagit godkändes vid bägge riksdagarna

av andra kammaren, och i de av första kammaren antagna

förslagen förekommo, såsom ovan är omförmält, icke heller bestämmelser

om kontrollnämnder. Då utskottet icke blivit övertygat av de skäl, som

motionärerna innevarande år förebragt i berörda hänseende, har utskottet

icke heller nu upptagit förslaget om inrättande av sådana nämnder.

Åven i fråga om bolagsstyrelsernas sammansättning har utskottet

anslutit sig till 1915 års utskottsförslag, dock med avvikelse i nedan

angivna hänseende.

Enligt sistberörda förslag skulle bolagsstyrelse bestå av fem ledamöter,

av vilka två skulle utses av delägarna i bolaget, en utses i stad av

stadsfullmäktige och å landet av kommunalstämman, en av Konungens

befallningshavande och en av landstinget, dock att i stad, som icke deltager

i landsting, stadsfullmäktige skulle utse jämväl den ledamot, som eljest

skulle väljas av landstinget. Enligt de med motionerna I: 63 och II: 167

framlagda förslagen skall åter bolagsstyrelse bestå av tre ledamöter, av

vilka en, som tillika skall vara ordförande i styrelsen, utses av kontrollstyrelsen

och två av delägarna i bolaget. Enligt 19 § 2 mom. i det

förslag, som utskottet här framlägger, har kontrollstyrelsen att utöva

överinseende över bolagens verksamhet och meddela föreskrifter i olika

avseenden ifråga om deras förvaltning. Med hänsyn till dessa kontrollstyrelsens

uppgifter har det synts utskottet lämpligt, att styrelsen erhåller

en företrädare i varje bolagsstyrelse. Utskottet har därför i sitt

förslag, med uteslutande av Konungens befallningshavande, upptagit

kontrollstyrelsen såsom befogad att utse en ledamot i bolags styrelse.

I betraktande av kontrollstyrelsens nyss angivna ställning till bolagen

har det då synts naturligt, att den av kontrollstyrelsen utsedde ledamoten

erhåller ställning såsom ordförande i bolagsstyrelsen.

De ändringar, som vidtagits i vissa andra paragrafer av författningsförslaget

med hänsyn till att utskottet avstyrkt förslaget om inrättande

av kontrollnämnder, lära icke påkalla något utskottets särskilda yttrande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Beträffande 18 § och 21 § 2 mom. har utskottet av skäl, som 1914

års bevillningsutskott angav, anslutit sig till de förslag, som nu framställts

i motionen II: 166 under 19 § och 23 § 2 mom., avseende det förra,

att utskänkning, som av bolag anordnats i annan kommun än den, där

bolaget är bildat, må kunna omfatta alla slag av rusdrycker, det senare,

att utskänkning å passagerarfartyg må kunna omfatta både vin och Öl.

I enlighet med vad som föreslås i 25 § av det till motionen

II: 166 fogade förslaget anser utskottet, att bestämmelser böra meddelas

rörande rättighet till tillfällig utskänkning av vin och Öl. Utskottet

bar dock ansett, att utskänkningen av Öl bör vara underkastad den

särskilda inskränkning, som omnämnes i 20 § 1 mom. i det med motionerna

I: 63 och 1: 167 framlagda förslaget. Bestämmelser om dessa

tillfälliga utskänkningsrättigheter har utskottet infört som 22 § och

uppflyttat 22 § i sistnämnda förslag som 3 mom. i 21 §.

I 80 § har utskottet såsom ett tredje stycke infört den bestämmelsen,

att en liter sprit med en alkoholstyrka av 60 volymprocent eller

därutöver skall räknas som två liter brännvin och en liter punsch som en

halv liter brännvin. Enligt vad från kontrollstyrelsen inhämtats hava

brännvinsförsäljningsbolagen, på nämnda styrelses förslag, i de kontrollföreskrifter,

som de jämnlikt 15 § 2 mom. i gällande brännvinsförsäljningsförordning

från och med ingången av år 1916 tillämpa, upptagit

bestämmelsen, att en liter högprocentig sprit skall räknas som två liter

brännvin och en liter punsch som en halv liter brännvin. Det har synts

utskottet, att ett dylikt stadgande är av den betydelse, att det bör erhålla

stöd i lag, och, sedan från kontrollstyrelsens sida upplysts, att

styrelsen i detta sammanhang med högprocentig sprit avsåge sådan,

som innehölle minst 60 volymprocent alkohol, har utskottet ansett lämpligast

att giva bestämmelsen ovan först angivna avfattning.

Vid 1914 års senare riksdag framställdes befogade anmärkningar mot

ett då föreliggande förslag till bestämmelser om förbud mot detaljhandel

med rusdrycker inom eller invid för allmänheten upplåten park inom

stads planlagda område. Motionärerna hava upptagit bestämmelser om

ett dylikt förbud i 87 § 2 mom. Då emellertid de år 1914 anförda

skälen fortfarande äga full giltighet, har utskottet uteslutit de ifrågasatta

bestämmelserna ur förslaget.

Beträffande motionärernas förslag under 87 § 3 mom. och 88 §

1 mom. har utskottet ansett, att de förslag i motsvarande delar, som

innehållas i motionen II: 166, äro att föredraga. Utskottet har alltså

givit åt 88 § 1 mom. enahanda lydelse som 37 § 1 mom. i sistnämnda

motion och åt 87 § 2 mom. — på grund av att 87 § 2 mom. i niotio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

närernas förslag utgår, har 3 mom. uppflyttats till 2 mom. — en i

väsentliga delar enahanda lydelse som 36 § 3 mom. i motionen II: 166.

I enlighet med 1914 och 1915 års bevillningsutskott har utskottet

ansett, att den övergångstid, som i 130 § stadgas för vissa vinhandlare,

bör sättas till fem år och icke, som motionärerna föreslagit, allenast

till tre år.

Med den utformning, som utskottet givit åt förslaget om förordning

angående försäljning av rusdrycker, föreligger skäl att antaga, att

ersättningsanspråk komma att resas vid genomförandet av denna förordning.

Kungl. Maj:t och riksdagen hava också förutsett sådana framtida

anspråk och i främsta rummet för att möta dem bildat statsverkets

fond av rusdrycksmedel. Det hade givetvis varit önskvärt, att utskottet

nu kunnat förelägga riksdagen förslag till lösande av ersättningsfrågan,

men de utredningar, som härför erfordras, äro av den natur, att det

torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta om deras verkställande.

Utskottet vill därför uttala den förvissningen, att, därest det

förslag till förordning om försäljning av rusdrycker, som utskottet med

detta betänkande framlägger, varder gällande lag, Kungl. Maj:t kommer

att låta verkställa utredning av frågan, i vad mån ersättning bör utgå,

ävensom förelägga riksdagen det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, i anledning av motionerna

I: 61 av herr Ollas A. Ericsson in. fl.,

I: 62 av herr Karl Johan Ekman,

I: 63 av herr Kvarnzelius m. fl.,

II: 164 av herr Jonsson i Hökhult in. fl.,

II: 166 av herr von Hofsten m. fl.,

II: 167 av herr Edén m. fl. samt

II: 168 av herr Källman m. fl.,

måtte för sin del antaga vid detta betänkande såsom

bilagor fogade förslag till

a) förordning angående försäljning av rusdrycker;

b) förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6,

10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen den 9 juni 1905

angående försäljning av tillagade alkoholfria drycker

samt svagdricka;

c) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen

den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet;
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

d) förordning om ändrad lydelse av 13, 23 och

31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker;

e) förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§

i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin; samt

f) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen

den 18 juli 1913 angående statsverkets fond

av rusdrycksmedel; samt

2) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen

antager ovanberörda författningsförslag, måtte,

dels medgiva, att till sådan ägare av gästgiveri,

vilken på grund av bestämmelserna i 10 § av förordningen

den 9 juni 1905 angående försäljning av

brännvin vid tiden för ikraftträdandet av förordningen

angående försäljning av rusdrycker är berättigad att

utskänka brännvin, må för rättighetens upphörande

från och med år 1918 av staten utgivas ersättning

med årligt belopp, som av Konungens befallningshavande

fastställes efter de grunder, vilka finnas angivna

i kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning

till gästgivare, som avstå från dem jämlikt

förstnämnda lagrum tillkommande rätt till utskänkning,

ävensom att änka efter manlig ersättningstagare må,

därest äktenskapet blivit ingånget före den 1 maj

1907, efter mannens frånfälle under sin återstående

livstid äga att uppbära den ersättning, vartill mannen,

om han levat, varit berättigad,

samt bestämma, att gästgiveriägare, om han

vill komma i åtnjutande av ifrågavarande ersättning,

skall därom före den 1 september 1917 till Konungens

befallningshavande i det län, varest gästgiveriet är

beläget, ingiva ansökning och därvid styrka, att han

i egenskap av gästgivare fortfarande är till iskänkning

berättigad;

dels ock medgiva, att erforderliga medel för

gäldande av ersättningsbelopp, som enligt ovan angivna

grunder skola utbetalas, må utgå ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel, och att gästgivare beviljad

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 10 höft. (Nr 10.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

ersättning av Konungens befallningshavande må utbetalas

kvartalsvis vid början av varje kvartal från

och med ingången av år 1918.

Stockholm den 6 mars 1916.

/

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

11

Bilaga.

Förslag

till

förordning angående försäljning av rusdrycker.

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

I denna förordning förstås

med spritdrycker: brännvin och andra alkoholhaltiga drycker, som

hålla mer än 22 volymprocent alkohol, ävensom sprit och absolut

alkohol;

med vin: alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt

och som hålla mer än 2V4, men ej mer än 22 volymprocent alkohol; och

med Öl: alla alkoholhaltiga maltdrycker, med undantag av sådana,

som enligt kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker äro att hänföra till svagdricka.

Spritdrycker, vin och Öl kallas med en gemensam benämning

rusdrycker.

2 §•

Försäljning av rusdrycker med undantag av sådan, som äger rum

enligt 3 §, delas i partihandel och detaljhandel.

Med partihandel förstås sådan handel, som bedrives till återförsäljare

i och för deras rörelse. Med detaljhandel förstås all annan försäljning.

Detaljhandel delas i utminutering (försäljning till avhämtning eller

försändning på rekvisition) och utskänkning (försäljning till förtäring

på stället).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Vid utminutering må ej tillåtas, att något av det sålda förtäres

på utminuteringsstället. Vid utskakning må ej tillåtas, att något av

det sålda från utskänkningsstället medföres.

Med rättighet till utminutering av spritdrycker följer rätt till

utminutering av vin och Öl samt med rätt till utskänkning av spritdrycker

rättighet till utskänkning av vin och Öl.

3 §■

1. Spritdrycker och vin må å apotek för medicinskt ändamål

säljas på behörig läkares, veterinärs eller tandläkares recept och med

iakttagande av de särskilda föreskrifter, som därom kunna utfärdas.

Sådant recept skall kvarlämnas och förvaras å apoteket.

I avseende å försäljning av sådana läkemedel, som innehålla sprit,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

2. Angående försäljning av rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål samt

av vin för kyrkligt behov meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.

4 §•

1. Tillstånd till försäljning av rusdrycker enligt denna förordning

må ej meddelas annan person än den, som äger god frejd, råder

över sig och sitt gods, gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i

övrigt vara lämplig till rörelsens utövande.

2. Sådant tillstånd må ej meddelas ämbete- eller tjänsteman,

som till följd av sin befattning kan komma att deltaga i beslut

angående tillverkning eller försäljning av rusdrycker eller däröver utöva

tillsyn, ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt eller i allmän

tjänst anställd lärare.

3. Den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel med

rusdrycker, må ej tilldelas rättighet till detaljhandel med sådana drycker.

4. Ej heller må tillstånd till försäljning av rusdrycker meddelas

den, som utövar tillverkning i skattefritt bryggeri.

5. Den, som ej äger undfå tillstånd till försäljning enligt denna

§, må ej heller vara styrelseledamot eller delägare i bolag, varom i denna

förordning sägs, dock att ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt

eller i allmän tjänst anställd lärare må vara styrelseledamot i

sådant bolag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

*

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 13

5 §•

Detaljhandel med rusdrycker må icke vara förenad med annan

handel, till vars drivande särskild anmälan fordras.

Vid utminutering må ock andra drycker än rusdrycker försäljas

till avhämtning eller försändas på rekvisition och vid utskänkning tillhandahållas

till förtäring på stället.

6 §■

Rusdrycker, som äro försatta med sackarin, få ej hållas till salu.

7 §•

1. Ej må någon vid personligt besök eller genom ombud hos

annan än innehavare av rätt att försälja rusdrycker till salu utbjuda

sådana drycker eller därå upptaga beställningar.

2. Ej må någon eljest, för egen eller annans vinning, vid personligt

besök eller genom ombud söka förmå annan att å utminuteringsställe

inköpa rusdrycker.

3. Ej heller må innehavare av rätt till utskänkning eller hos

honom anställd person å utskänkningsställe söka förmå gäst att därstädes

inköpa rusdrycker.

8 §•

1. Tillverkare eller partihandlare enligt 12 § 1 mom. må ej i samband

med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning avhända

sig rusdrycker till annan.

2. Den, som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, må ej

genom byteshandel avhända sig sådana eller eljest använda dem som

betalningsmedel.

9 §■

Den, som på kredit utskänker rusdrycker, må därför söka betalning

endast om försäljningen vid något tillfälle sker till myckenhet,

för vilken försäljningspriset ej understiger 50 kronor, eller ock försäljningen

avser vin eller Öl åt spisande gäster vid måltid.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

10 §.

1. Rusdrycker må till riket införas blott av den, som enligt 13 §

erhållit tillstånd att utöva partihandel med rusdrycker av det slag, som

införseln avser, ävensom av sådant bolag, som enligt denna förordning

driver utminuterings- eller utskänkningsrörelse.

2. Vid varje tullplats i riket skall över därstädes till införsel

angivna rusdrycker föras särskild förteckning enligt formulär, som av

generaltullstyrelsen fastställes efter kontrollstyrelsens hörande. Denna

förteckning skall vid varje års slut insändas till kontrollstyrelsen.

3. Rusdrycker må icke från tullverket utlämnas annorledes än

mot kvitto, utfärdat av den, som enligt 1 mom. är berättigad att införa

sådana drycker, dock att rusdrycker, som till bolag inkommit från utlandet,

må mot kvitto utlämnas till den, som visar sig hava erhållit

bolagets medgivande därtill.

4. Utan hinder av vad i denna § stadgas må

a) införsel av rusdrycker till riket äga rum för Konungens och

medlems av kungl. huset räkning och för utländska, här ackrediterade

sändebuds eget behov,

b) prov på rusdrycker, som till riket medföras av vederbörligen

legitimerad handelsresande, införas i vanlig ordning,

c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot

erläggande av stadgad tull införa rusdrycker intill viss mindre av

Konungen fastställd kvantitet,

d) resande åtnjuta den rätt till tullfri införsel av rusdrycker, som

är medgiven enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa

för inkommande varor, samt

e) till skeppsproviant hänförliga rusdrycker behandlas på sätt, som

är föreskrivet i 4 § k) av nyssnämnda förordning; dock må rusdrycker,

som enligt sistberörda författningsrum förtullats såsom överskott av

skeppsproviant, icke från fartyg ilandföras.

5. Angående införsel till riket av rusdrycker för vetenskapligt,

medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål

meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.

11 §•

Utöver de i denna förordning meddelade föreskrifter gäller för

försäljning av punsch, arrak och rom vad därom särskilt stadgas.

Angående villkoren för försäljning av denaturerat brännvin meddelas

särskilda bestämmelser av Konungen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

15

11 kap.

Om partihandel med rusdrycker.

12 §.

1. Den, som till avsalu äger tillverka rusdrycker eller bedriver

rening av brännvin, ävensom den, som enligt 13 § erhållit tillstånd

till partihandel, äger försälja det slags rusdrycker, som tillverkas eller

renas eller vilka tillståndet avser, dock inom riket endast till annan

innehavare av dylik rättighet samt till bolag, som enligt vad i denna

förordning sägs äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, i och för

deras rörelse.

2. Bolag, som i 1 mom. omförmäles, må ock försälja rusdrycker

till annan innehavare av rätt till detaljhandel med sådana drycker i och

för dennes rörelse.

13 §.

Där tillstånd till partihandel erfordras, meddelas sådant av kontrollstyrelsen.

Ansökning om tillstånd skall innehålla uppgift å den

kommun, där handeln skall utövas, samt vara åtföljd av intyg, utvisande

sökandens behörighet att idka rörelsen.

Tillstånd meddelas att gälla tillsvidare och så länge kontrollstyrelsen

ej finner skäl återkalla detsamma. Sker återkallelse på annan

grund än missbruk av försäljningsrättigheten, äger innehavaren därav

åtnjuta två års uppsägningstid.

14 §.

Partihandlare, varom i 12 § 1 mom. sägs, vare skyldig hålla sina

handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen

särskilt förordnat ombud och har att vid rörelsens utövande

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen för tillsyn

å rörelsen kan meddela.

15 §.

1. Avlider den, som efter tillstånd enligt 13 § utövar partihandel

med rusdrycker, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas, till dess

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

två år förflutit efter dödsfallet, därest tiden för rättigheten ej dessförinnan

utgått.

2. Försättes någon, som i 1 mom. avses, i konkurs, må rörelsen

för konkursboets räkning fortsättas, dock ej längre än till dess tre

månader förflutit efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.

3. I fall, som i denna § avses, åligger det dock stärbhuset eller

konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad

efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra anmälan

hos kontrollstyrelsen med uppgift därvid tillika å den person, som

antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan inom

föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke vara

därtill lämplig, anses försäljningsrätten hava upphört den dag, tiden

för anmälningsskyldigheten gick till ända eller kontrollstyrelsens beslut

i frågan delgivits den anmälningsskyldige.

16 §.

Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos

eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligga

rusdrycker må för visst fall utan hinder av de i denna förordning

givna föreskrifter försäljas till partihandlare, varom i 12 § 1 mom.

sägs, eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.

Ill kap.

Om rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.

17 §•

1. Detaljhandel med rusdrycker inom en kommun må med de

undantag, som i 18 samt i 20—23 §§ omförmälas, idkas endast av

särskilt, inom kommunen uteslutande för sådan detaljhandel bildat bolag

och icke mellan flera bolag fördelas.

2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens

befallningshavande för ett eller flera, högst tre kalenderår. Ansökan

om erhållande av rättighet skall före januari månads utgång året innan

försäljningen är avsedd att taga sin början av bolag skriftligen göras

hos Konungens befallningshavande med bifogande av intyg om delägarnas

behörighet att idka rörelsen, bolagets stadgar samt redogörelse

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 17

för hur bolaget ämnar bedriva sin verksamhet. Denna redogörelse skall

innehålla uppgifter om vilka av de i 1 § nämnda slag av rusdrycker

försäljningen skall avse, om antal försäljningsställen, dels för utminutering

och dels för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl, om grunderna

för försäljningsställenas förläggning, om i vilken omfattning utskänkningen

är avsedd att äga rum annorledes än vid måltid åt

spisande gäster samt om i vilka fall bolaget ämnar å annan, på sätt i

25 § 2 mom. stadgas, överlåta rättighet till utskänkning.

3. över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande

omedelbart efter ansökningstidens utgång inhämta utlåtanden,

i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat

och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.

Dessa utlåtanden, som skola avgivas före februari månads utgång,

böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning den sökta

rätten till detaljhandel anses böra medgivas, uppgift å det antal försäljningsställen,

som bör få anordnas, dels för utminutering och dels

för utskänkning av spritdrycker, vin och öl, ävensom förslag till de

inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning och

rörelsens bedrivande, som anses nödiga. Hava ansökningar inkommit

från flera bolag, skall, om upplåtande av rätt till detaljhandel tillstyrkes,

visst bolag förordas till erhållande av den sökta rättigheten.

* 4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens

befallningshavande avgivits, har Konungens befallningshavande, där ansökning

ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas vålla

olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra yttrande

från stadsfullmäktige eller kommunalstämma i sådan kommun.

5. Har ansökning blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma

inom den kommun, där försäljningen är avsedd att äga

rum, må densamma ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavaude

upplåtande av rätt till detaljhandel, må försäljningsställenas antal ej

sättas högre än det av stadsfullmäktige eller kommunalstämmau tillstyrkta.

Konungens befallningshavande skall därjämte vid upplåtelsen

föreskriva de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning

och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller

kommunalstämman föreslagna, såvida samma inskränkningar icke finnas

stå i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen ej kunna

anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.

6. Konungens befallningshavandes beslut i ämnet skall kungöras

i den eller de tidningar inom orten, där allmänna påbud för kommunen

vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande av besvär över be
Bihnng

till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 10 käft. (Nr 10.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

slutet från dagen för första kungörandet, vilken dag skall i kungörelsen

angivas.

18 §.

I kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats,

må rättighet till utskänkning av rusdrycker kunna tilldelas inom annan

kommun bildat bolag. Sådan rättighet må dock utövas endast om

bolaget erhåller rätt till detaljhandel inom den kommun, där bolaget

är bildat, och så länge sistnämnda rättighet är gällande.

Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den

i 17 § omförmälda tid innan försäljningen är avsedd att taga sin början,

och skall beträffande rättighetens upplåtande jämväl i övrigt lända

till efterrättelse vad i 17 § stadgas.

19 §.

1. Bolag, som i 17 och 18 §§ omförmäles, må icke avse att

bereda vare sig delägarna vinning utöver årlig ränta med högst fem

procent å de av delägarna tillskjutna kontanta medel eller kommun

någon ekonomisk fördel.

2. Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende

av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter, kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris

för samt alkoholstyrka hos rusdrycker ävensom angående räkenskapers

förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest i de i

denna förordning särskilt angivna hänseenden kan meddela.

Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet

härutinnan meddelas av Konungen.

3. Bolag äger ej vid utminutering hålla mer än ett försäljningspris

å en och samma varusort av rusdrycker, oavsett om större eller

mindre myckenhet försälj es.

Vid utminutering av vin och Öl åligger det bolag tillse, att, om

något slag av dessa drycker genom sin prisbillighet i förening med

hög alkoholhalt eller av annan anledning uppenbarligen är ägnat att

för allmänheten inträda som ersättning för spritdrycker, utminutering

av sådan dryck sker med iakttagande av samma bestämmelser, som

gälla för utminutering av spritdrycker.

4. Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, inköpa

fastighet eller inom redan förvärvad fastighet vidtaga annan mera omfattande

förändring än den, som påkallas av fastighetens underhåll eller

rörelsens behöriga utövande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 19

Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, förhyra andra

lägenheter än dem, vilka äro behövliga för den rörelse, som bolaget

självt utövar, eller utan sådant samtycke ingå affärsavtal för längre

tid än bolagets rättighet upplåtits, dock att hyresavtal må ingås till

fardag, som infaller under året näst efter utgången av nämnda tid.

Bolag må ej heller ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller

delägare i bolaget, eller låta avlöningen vare sig till styrelsen eller till

de hos bolaget anställda personer vara beroende på omsättningen av

rusdrycker eller utgå med viss del av vinsten.

5. Bolags delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone

sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse bar sitt säte.

Bolagets styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka en, som tillika

skall vara ordförande i styrelsen, utses av kontrollstyrelsen, två utses av

delägarna i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige och å landet

av kommunalstämman samt en av landstinget, dock att i stad, som icke

deltager i landsting, stadsfullmäktige utse jämväl den ledamot, som eljest

skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl fem suppleanter.

Därest å landet eller i stad, som deltager i landsting, nytt

bolag bildas å tid, då landstinget icke är samlat, må ordföranden i landstinget

å dess vägnar äga att utse ledamot i styrelsen jämte suppleant

för honom för tiden intill dess ledamot och suppleant blivit av näst

sammanträdande landsting utsedda.

Av kontrollstyrelsen, landsting, stadsfullmäktige eller kommunalstämma

utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.

6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall varje

år i mars eller april månad å tid, som av Konungens befallningshavande

bestämmes, verkställas för näst föregående år av tre revisorer, av vilka

en utses, i stad av stadsfullmäktige och å landet av kommunalstämman,

en av landstinget samt en av Konungens befallningshavande. I stad,

som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige jämväl den revisor,

som eljest skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl

tre suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller utom sig utse två

personer att å deras vägnar deltaga i inventering av bolagets tillgångar

vid löpande årets slut. över revisionen avgiva revisorerna berättelse,

vilken, utom redogörelse för bolagets ekonomiska ställning och förvaltning

samt vad övrigt revisorerna kunna finna skäl omnämna, skall

innehålla dels yttrande, huruvida bolaget förvaltats i överensstämmelse

med det i 95 § angivna syfte, dels till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet.

Av revisionsberättelsen, vid vilkens avfattande de föreskrifter

skola iakttagas, som meddelas av kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets

styrelse lämnats tillfälle att förklara sig över i berättelsen möjligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

gjorda anmärkningar, revisorerna före maj månads utgång översända

exemplar till Konungens befallningshavande, landstinget, stadsfullmäktige

eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen. Bolagets styrelse

må även till nämnda myndigheter insända sin förklaring.

Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper må även när

som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person,

som nämnda styrelse förordnat.

7. Styrelseledamöter samt revisorer och deras här ovan nämnda

ombud äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt grunder, som av

kontrollstyrelsen bestämmas.

8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan

landsting och i stad stadsfullmäktige samt på landet kommunalstämman

avgivit yttrande i ärendet. Sådant yttrande skall till kontrollstyrelsen

avgivas före september månads utgång.

9. Bolag åligger att inom mars månads utgång efter varje

kalenderårs slut å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela

den nettovinst, som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat. Då

bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts, på

enahanda sätt förfaras med det överskott av bolagets tillgångar, som

kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blivit guldna samt de av

delägarna tillskjutna medel återbetalats. Omförmälda nettovinst och

överskott tillfalla statsverket.

10. Förmenar någon, att bolag obehörigen vägrat att till honom

utminutera rusdrycker, eller att bolag beträffande ämne, varom det till
kommer

kontrollstyrelsen att meddela föreskrift, vidtagit åtgärd, som

kränker hans enskilda rätt eller strider mot förordningens syfte, må han

hos kontrollstyrelsen göra framställning om åvägabringande av rättelse

r det överklagade förhållandet. Over kontrollstyrelsens beslut ifråga om

bolags vägran att utminutera rusdrycker må klagan ej föras.

20 §.

1. Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka

Öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt till detaljhandel med

rusdrycker, av Konungens befallningshavande meddelas att gälla tillsvidare

för ett eller flera, högst tre kalenderår. Med måltid förstås

i detta mom. gäst mot betalning tillhandahållen mat till ett pris, som ej

understiger eller, där visst pris för måltiden ej avtalats, ej skäligen kan

anses understiga dubbla priset av det till måltiden utskänkta ölet.

2. Ansökning om rättighet, som i 1 mom. sägs, skall före utgången

av augusti månad året innan utskänkningen är avsedd att taga

sin början skriftligen göras hos Konungens befallningshavande med upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 21

gift å det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande

av intyg, utvisande sökandens behörighet att idka rörelsen.

3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande

efter augusti månads utgång inhämta utlåtanden, i

Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige

samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.

Dessa utlåtanden böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande jämte

förslag till de inskränkningar i avseende å försäljningens bedrivande,

som anses nödiga.

4. Har ansökningen blivit avstyrkt, i stad av stadsfullmäktige samt

å landet av kommunalstämma, må densamma av Konungens befallningshavande

ej bifallas. Medgiver Konungeus befallningshavande upplåtande

av rättighet, skola vid upplåtelsen föreskrivas de inskränkningar i avseende

å rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller kommunalstämman

föreslagna, såvida samma inskränkningar icke finnas stå

i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen ej kunna

anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.

21 §.

1. Rättighet till utskänkning av rusdrycker å passagerarfartyg,

som förmedla regelbunden persontrafik till utländsk hamn, må på ansökning

kunna tillsvidare för viss tid, högst ett år, av Konungens befallningshavande

i det län, varest fartygets rederi har sitt säte, tilldelas

person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse. Sådan utskänkning

må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget och må,

under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske till besättningen

och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal

intaga måltid.

2. Rättighet att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin

eller Öl å andra passagerarfartyg än som avses i 1 mom. må på ansökning

kunna av Konungens befallningshavande i det län, varest fartygets rederi

har sitt säte, tilldelas person, som är behörig idka utskänkningsrörelse.

Sådan utskänkning må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget

och må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske

till besättningen och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal

intaga måltid. Utskänkningen av Öl skall härjämte vara underkastad

den särskilda inskränkning, som i 20 § 1 mom. omnämnes.

3. Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin

eller Öl å statens järnvägars eller enskild, till persontrafik upplåten

järnvägs tåg må på framställning av järnvägens styrelse kunna av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Körningens befallningshavande i det län, varest styrelsen har sitt säte,

meddelas person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse.

22 §.

Där i något fall utskänkning av vin eller Öl tillfälligtvis kan vara

av omständigheterna påkallad, må på därom gjord ansökning Konungens

befallningshavande, sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma blivit

hörda, kunna tillsvidare för kortare tid än år eller för visst tillfälle

meddela rättighet att vid måltid till spisande gäster utskänka sådana

drycker; utskänkningen av Öl skall dock vara underkastad den särskilda

inskränkning, som i 20 § 1 mom. omnämnes. Har ansökningen blivit

avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma, må densamma av

Konungens befallningshavande ej bifallas.

23 §.

1. Mottager någon i sitt hem mot betalning gäster till bespisning

vid slutet bord och har avtal om bespisningen träffats för en tid

av minst en vecka, må han, med den inskränkning, varom i 20 § 1

mom. sägs, och efter det sådant bevis för honom meddelats, som nedan

omförmäles, utan särskilt tillstånd till gästerna vid deras måltider

utskänka Öl. Sådan utskänkning må dock äga rum endast i kommun,

där rättighet till detaljhandel enligt 17, 18 eller 20 § är gällande.

2. Vill någon bedriva utskänkning, som i 1 mom. avses, göre därom

skriftligen anmälan i Stockholm hos överståthållarämbetet, i annan stad

hos magistraten och på landet hos länsmannen med uppgift å det ställe,

där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande av intyg om god

frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan annorledes föreskri

ves, meddelas bevis, att anmälan behörigen skett.

3. Bevis, som i 2 mom. omförmäles, må ej meddelas den, till

vilken veterligen rusdrycker ej må utminuteras eller som veterligen

under något av de senaste tre åren meddelats förbud mot fortsättande

av utskänkningsrörelse, varom i denna § är fråga.

24 §.

Den, som erhållit tillstånd till utskänkning enligt 20 §, 21 § 2 och

3 mom. eller 22 §, är skyldig att hos det eller de bolag, Konungens befallningshavande

bestämmer, inköpa alla för rörelsen erforderliga rusdrycker.

Den, som äger rätt till utskänkning, som avses i 23 §, skall

inköpa för rörelsen erforderligt Öl i den ordning, som i V kapitlet är

stadgad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

23

25 §.

1. Bolag må ej till annan överlåta rättighet till utminutering.

2. Bolag äger till enskild person överlåta rättighet till utskänkning.

Sådan överlåtelse vare ej gällande, utan att Konungens

befallningshavande, efter prövning av villkoren för densamma, giver

tillstånd till den överlåtna rättighetens utövning.

Med överlåtelse av ntskänkningsrättighet följer skyldighet för den,

till vilken sådan rättighet blivit överlåten, att hos bolaget inköpa alla

för rörelsen erforderliga rusdrycker, och skall bolaget med iakttagande

av de föreskrifter, kontrollstyrelsen därutinnan kan utfärda, vid överlåtelse

stadga sådana villkor för dylikt inköp, att rättighetsinnehavares

ekonomiska fördel så långt ske kan ej göres beroende på myckenheten

av utskänkta rusdrycker.

3. Överlåtelse av rättighet till utskänkning, som avses i 20—23 §§,

vare förbjuden.

26 §.

1. Avlider den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20,

21 eller 22 § innehar rättighet till utskänkning, eller försättes han i

konkurs, må rörelsen för stärbhusets eller konkursboets räkning fortsättas,

dock icke längre än till dess tre månader förflutit efter dödsfallet

eller efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.

2. Avlider den, som efter anmälan enligt 23 § äger rätt att

utskänka Öl, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas till dess tre

månader förflutit efter dödsfallet.

3. I fall, som i 1 mom. avses, åligger det stärbhuset eller

konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad

efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra anmälan

hos Konungens befallningshavande med uppgift därvid tillika å den

person, som antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan

inom föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke

vara därtill lämplig, anses försäljningsrättigheten hava upphört den dag,

tiden för anmälningsskyldigheten gick till ända eller beslut i frågan

meddelades.

27 §.

Konungens befallningshavande äger att vid meddelande av tillstånd

till detaljhandel eller sedermera under rörelsens utövande stadga

de inskränkningar i avseende å densamma, som kunna anses erforderliga.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

28 §.

1. Då försälj ningsrättighet beviljas, skall Konungens befallningshavande

utfärda tillståndsbevis med angivande däri av det lagrum,

varå tillståndet grundar sig, varest eller efter vilka grunder försäljningsställe

skall förläggas ävensom för vilken tid rättigheten må begagnas;

skolande i tillståndsbeviset jämväl utsättas de föreskrifter i avseende å

rörelsens utövande, som lämnats vid tillståndets meddelande.

2. Avskrift av tillståndsbevis skall Konungens befallningskavande

tillställa kontrollstyrelsen ävensom i andra fall än som avses i 21 §

magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten. Vad i

detta mom. är sagt om magistratens underrättande äger ej tillämpning

i Stockholm.

Om beslut, varom i 26 § förmäles, skall Konungens befallningshavande

lämna underrättelse till dem, som enligt detta mom. skola

erhålla meddelande om beviljat tillstånd.

3. Har någon av länsman undfått bevis, att anmälan enligt 23 §

behörigen skett, skall länsmannen därom underrätta kommunalnämndens

ordförande i den kommun, där rörelsen skall utövas.

IV kap.

Angående kommunal folkomröstning om förbud mot upplåtande av

rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.

29 §.

Genom kommunal folkomröstning må i enlighet med de i detta

kapitel meddelade bestämmelser avgöras, huruvida inom en kommun

få meddelas sådana rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, som

omförmälas i denna förordning.

Bestämmelserna i detta kapitel äga dock icke tillämpning å de

i 21 § omförmälda rättigheter till utskänkning å passagerarfartyg och

järnvägståg.

Kommunal folkomröstning skall avse alla slags rusdrycker och

må icke verkställas oftare än vart tredje år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

25

30 §.

Om vid kommunal folkomröstning minst två tredjedelar av de

röstande uttalat sig för förbud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel

med rusdrycker, vare förbud i sådant avseende för kommunen

gällande, och må ej tillstånd, som meddelats enligt 20 eller 22 §, gälla

längre än till utgången av det år, under vilket omröstningen vunnit

laga kraft, och ej heller sådan försäljning, som avses i 23 §, efter utgången

av nämnda år inom kommunen äga rum.

År, då framställning om omröstning göres, frågan om upplåtande

av sådan rättighet till detaljhandel, som omröstningen avser, på prövning

beroende, må rättigheten ej upplåtas, förrän det visat sig, att förbud

däremot ej varder för kommunen gällande.

31 §.

För upphävande av förbud, varom i 30 § sägs, erfordras, att vid

ny folkomröstning minst två tredjedelar av de röstande uttalat sig för

upphävandet.

32 §.

Röstberättigad vid sådan omröstning, som i 29 § sägs, är envar

i kommunen mantalsskriven, välfräjdad svensk man och kvinna från och

med kalenderåret näst efter det, varunder han eller hon uppnått 21 års

ålder, dock ej den, som står under förmynderskap eller fattigvårdsstyrelses

målsmansrätt.

Varje röstande tillkommer en röst.

Rösträtt må ej utövas av annan röstberättigad än den, som vid

omröstningen personligen inställer sig.

33 §.

Berättigad att påkalla kommunal folkomröstning är envar, som

enligt 32 § äger rösträtt.

34 §.

Framställning om anordnande av kommunal folkomröstning skall

göras skriftligen hos Konungens befallningshavande under februari

månad samt avfattas enligt formulär 1 vid denna förordning.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 10 häft. (Nr 10.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

35 §.

Har framställning enligt 34 § gjorts av så många personer, att

deras antal uppgår till minst en tjugondei av kommunens mantalsskrivna

befolkning enligt senaste justerade mantalslängd, skall Konungens befallningshavande

i länskungörelserna och i den eller de tidningar inom

orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas, giva det

tillkänna med utsättande av viss tid av fjorton dagar, under vilken tid

jäv, skriftligen avfattade, må kunna införas mot deras behörighet, som

gjort framställningen.

Varder vid prövning av anfört jäv utrett, att framställningen icke

omfattas av röstberättigade till ett antal, utgörande minst en tjugondei

av kommunens mantalsskrivna befolkning, förklare Konungens befallningshavande

frågan om omröstning förfallen.

Föranleder jäv ej dylikt beslut eller har jäv ej inom föreskriven

tid anförts, utlyse Konungens befallningshavande ofördröjligen omröstning.

Över Konungens befallningshavandes beslut i anledning av sådant

jäv, som i denna paragraf sägs, må klagan ej föras.

36 §.

Omröstning skall, där ej Konungens befallningshavande på framställning

av omröstningsnämnden eller magistraten i fråga om kommun

med större folkmängd annorlunda förordnar, verkställas minst nio, högst

tolv veckor efter dess utlysande samt utsättas till sön- eller helgdag

och, om behovet det kräver, jämväl till närmast föregående eller efterföljande

dag.

Omröstningen skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till

klockan 9 eftermiddagen, dock att uppehåll göres för den tid högmässogudstjänst

inom kommunen pågår. Där å någon ort andra tider

för omröstningen finnas mera lämpliga, äger Konungens befallningshavande

att på framställning av omröstningsnämnden eller magistraten

därom förordna, med iakttagande att tillträde till omröstningen skall

finnas minst tre timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst två

timmar efter klockan 6 eftermiddagen.

37 §.

Vid utlysande av kommunal folkomröstning tillkännagive Konungens

befallningshavande i länskungörelserna och i den eller de tid
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

ningar inom orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas,

dag och tid för omröstningen samt stället för densamma. Kungörelsen

skall jämväl innehålla den proposition, efter vilken omröstningen

skall försiggå, avfattad i överensstämmelse med det vid denna förordning

fogade formulär 2, ävensom en erinran om den skyldighet, som

jämlikt 56 § åligger vederbörande omröstningsförrättare att ofördröjligen

till Konungens befallningshavande insända avskrift av omröstningsprotokollet.

År kommun på landet indelad i två eller flera omröstningsdistrikt,

skall i kungörelsen jämväl tillkännagivas, vilken omröstningsnämnd,

som skall verkställa slutlig sammanräkning av de inom samtliga distrikt

avgivna rösterna.

V -kf ■

38 .

År kommun, på sätt i 19 §, i lagen om val till riksdagen sägs,

delad i två eller flera valdistrikt, • skall samma distriktsindelning gälla

vid kommunal folkomröstning.

39 §.

Omröstning förrättas på landet inför en omröstningsnämnd; och

skall såsom sådan tjänstgöra den valnämnd, som, enligt lagen om val

till riksdagen, på landet är valförrättare vid valen till andra kammaren.

I omröstningsnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden

vara närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken

de flesta röstande förena sig, eller vid lika röstetal den mening, ordföranden

biträder.

Vid omröstningsnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden.

40 §.

- I stad, som utgör ett omröstningsdistrikt, förrättas omröstningen

inför magistraten.

År stad delad i flera omröstningsdistrikt, skall magistraten för

varje distrikt utse tre eller flera deputerade att vara omröstningsförrättare

i distriktet. Av dessa för den främste ordet. Protokollet över

omröstningen föres av den, magistraten därtill utsett.

Till deputerad må i fall av behov utses den, som eljest ej tillhör

magistraten.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

41 §.

Har kommunal folkomröstning utlysts, skall för kommunen, eller,

om den är delad i flera omröstningsdistrikt, för vart och ett av dessa

röstlängd snarast möjligt upprättas. Närmare föreskrifter i avseende

härå så ock om skyldighet för vederbörande myndighet att lämna uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen.

Senast inom sex veckor efter omröstningens utlysande skall röstlängd

vara avsänd eller avlämnad, å landet till omröstningsnämndens

ordförande och i stad till magistraten, där denna ej själv verkställt

upprättandet. På framställning av omröstningsnämnden eller magistraten

äger Konungens befaHningshavande dock i fråga om kommun med

större folkmängd medgiva utsträckning av den tid, inom vilken röstlängd

skall vara avsänd eller avlämnad.

42 §.

Röstlängden skall under tio dagar vara å lämpligt ställe inom

omröstningsdistriktet under behörig tillsyn framlagd för granskning;

och åligger det omröstningsnämndens ordförande eller magistraten att

omedelbart efter röstlängdens upprättande kungöra tid och ställe för

framläggandet, den tid, inom vilken anmärkning mot röstlängd skall,

jämlikt 43 § här nedan, vara till omröstningsnämndens ordförande eller

magistraten inlämnad, samt tid och ställe för prövning enligt 46 § av

sålunda gjorda anmärkningar.

Kungörelsen skall avfattas enligt formulär 3 vid denna förordning

samt uppläsas i kyrkan och, där så ske kan, införas i den eller de tidningar

inom orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas.

43 §.

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig

påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara i längden

upptagen såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen

avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till

omröstningsnämndens ordförande eller magistraten sist före klockan 12

på dagen å femte dageu efter utgången av den tid, under vilken röstlängden

varit för granskning framlagd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

29

44 §.

Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne av omröstningsnämndens

ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna

posten sändas underrättelse, med angivande av dagen för anmärkningens

prövning. Blanketter till sådan underrättelse, avfattade i överensstämmelse

med formulär 4 vid denna förordning, skola av Konungens

befallni ngsha v ande hållas vederbörande till banda.

45 §.

Varder anmärkning ej ingiven inom föreskriven tid, kommer den

ej under prövning.

46 §.

Å femte dagen efter utgången av den för framställande av anmärkning

mot röstlängden bestämda tid eller, om nämnda dag är söneller

helgdag, nästa helgfria dag därefter sammanträder på landet för

varje distrikt omröstningsnämnden för prövning av de mot röstlängden

framställda anmärkningar. Samma lag vare i stad för magistraten,

dock att sammanträde, som skulle hållas å allmän rättegångsdag, i

stället äger rum nästa helgfria dag. Sammanträdet skall börja klockan

10 förmiddagen, och vare förhandlingarna offentliga.

Vid sammanträdet lämnas tillfälle till bemötande av gjorda anmärkningar

med rätt för den, mot vilkens rösträtt anmärkning blivit

enligt 43 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat

efter den för framställande av anmärkning mot röstlängden bestämda tid.

Över varje i behörig tid framställd anmärkning skall omröstningsnämnden

eller magistraten omedelbart eller senast dagen efter slutad

förhandling avkunna beslut, vilket, med angivande i korthet av skälen

därför, tecknas å den prövade anmärknmgsskriften, som bilägges protokollet.

över sådant beslut må särskild Klagan ej föras.

I röstlängden införas de rättelser, som av nämnda beslut föranledas.

47 §.

Sedan i anledning av framställd anmärkning mot röstlängd beslut

avkunnats, samt rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts,

underskrives densamma av omröstningsnämnden eller magistraten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

.Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts,

varde intyg därom av omröstningsnämndens ordförande eller magistraten

tecknat å längden.

Sedan rostlängden blivit behörigen underskriven eller försedd med

intyg, varom nyss är sagt, lände densamma vid omröstningen till efterrättelse.

48 §.

Anföras besvär över omröstning, vid vilken av omröstningsnämnden

eller magistraten meddelat beslut i fråga om anmärkning mot röstlängden

tjänat till efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot

beslutet fullföljas. Vid sådan klagan må ej andra bevis gälla än de,

som hos omröstningsnämnden eller magistraten varit i laga ordning

företedda. Har på klagan, som i samband med besvär över omröstning

blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, där

ny omröstning förordnats skola äga rum, omröstningsnämndens eller

magistratens ordförande i längden införa de av beslutet töranledda

rättelser.

49 §.

Omröstningen äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal

hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de röstande tillåtas inom

omröstningslokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som omröstningsförrättaren för ordningens upprätthållande och

omröstningens behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning,

som ej kan avstyras, äge omröstningsförrättaren att avbryta förrättningen.

I omröstningslokal skall propositionen för omröstningen finnas

anslagen.

'' 50 §.

Omedelbart före omröstningens början skall ordföranden visa de

närvarande, att rösturnan är tom.

Omröstningen skall ske med omärkta, enkla och slutna sedlar av

vitt papper. Ogill vare varje annan röstsedel.

Röstsedlar skola genom omröstningsförrättarens försorg tillhandahållas

inom omröstningslokalen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Den, som vill rösta, skall personligen, sedan ordföranden förvissat

sig om att vederbörande är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad,

under omröstningsnämndens tillsyn avlämna röstsedeln, i sammanhang

varmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att

rösträtten utövats.

51 §.

Då uppehåll i förrättningen sker, skall rösturnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

omröstningsförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

52 §.

De röstberättigade, som äro tillstädes i omröstningslokalen eller

a anvisad plats därintill, men som ej hunnit deltaga i omröstningen

vid det klockslag, då omröstningen skall sluta eller då uppehåll däri

göres av annan apledning än för högmässogudstjänst, äga rätt att avlämna

sina röstsedlar.

53 §.

När alla röstberättigade, som vid det för omröstningens slut fastställda

klockslag äro tillstädes, avlämnat sina röstsedlar, förklare ordföranden

röstningen avslutad.

Omedélbart därefter verkställes röstsammanräkningen.

Efter det jämförelse med anteckningarna i röstlängden skett, inläggas

röstsedlarna, de godkända och de underkända var för sig, i omslag,

vilka förses med minst två närvarandes sigill. De sålunda inlagda

röstsedlarna skola förvaras intill dess omröstningen vunnit laga kraft

eller förordnande om ny omröstning meddelats.

54 §.

I det protokoll, som i. överensstämmelse med det vid denna förordning

fogade formulär 5 ifibd däri gjorda anvisningar skall föras vid

förrättningen, antecknas särskilt:

antalet giltiga ja- och nejröster ävensom antalet av de röstberättigade,

som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i omröstningen;

^

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

därest någon förvägrats rösta, dennes namn samt orsaken till

sådan vägran;

om röstsedel förklaras ogill, grunden för detta beslut.

1 protokollet avtryckas även de sigill, varmed röstsedlarna förseglats.

55 §.

Varder sedan omröstningen avslutats nödvändigt att uppskjuta

och avbryta förrättningen, skola alla röstsedlar inläggas i omslag, vilka

förseglas under minst två närvarandes sigill samt jämte andra till omröstningen

hörande handlingar läggas i säkert förvar; och må förrättningen

icke ånyo företagas, innan omröstningsförrättaren inför öppna

dörrar förvissat sig om, att de åsätta sigillen äro obrutna.

56 §.

1. Omröstningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsande

av det under förrättningen förda protokollet, som till riktigheten bestyrkes

av ordföranden och två av de närvarande.

2. Utgör kommun ett omröstningsdistrikt, är förrättningen avslutad

med uppläsande av det i 1 mom. omförmälda protokoll. Ordföranden

insänder därefter ofördröjligen bestyrkt avskrift av protokollet

till Konungens befallningshavande, som låter offentliggöra resultatet av

omröstningen i länskungörelserna samt i den eller de tidningar inom

orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas.

3. Utgör kommun två eller flera omröstningsdistrikt, skall den

slutliga röstsammanräkningen för hela kommunen verkställas i stad av

magistraten och på landet av den bland kommunens omröstningsnämnder,

som Konungens befallningshavande därtill förordnat. För

nämnda ändamål åligger det omröstningsförrättarne i distrikten att

ofördröjligen till magistraten eller vederbörande omröstningsnämnd insända

bestyrkt avskrift av protokollet över omröstningen. Jämväl vid

den slutliga röstsammanräkningen, vilken äger rum inför öppna dörrar,

föres protokoll, som omedelbart uppläses och till riktigheten bestyrkes

av ordföranden och två av de närvarande. Med uppläsande av detta

protokoll är förrättningen avslutad.

Ordföranden insänder därefter ofördröjligen bestyrkt avskrift av

protokollet över slutsammanräkningen till Konungens befallningshavande,

som låter offentliggöra resultatet av omröstningen på sätt i 2 mom.

stadgas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

33

57 §.

Medlem av kommun, som icke åtnöjes med omröstningen, äger

rätt, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet icke tillkommit i laga

ordning, att däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål

äger klaganden att begära behörigt protokollsutdrag, i stad hos magistraten

och på landet hos omröstningsnämndens ordförande, eller, då

kommun är uppdelad i flera omröstningsdistrikt, hos den bland ordförandena,

inför vilken enligt 56 § av denna förordning den slutliga

sammanräkningen sker. Protokoll skall inom högst tre dagar till klaganden

utlämnas; och skall han vid förlust av talan sist inom 10 dagar

efter förrättningens avslutande sina till Konungen ställda besvär ingiva

till Konungens befallningshavande, som genom tillkännagivande i länskungörelserna

och i den eller de tidningar inom orten, där allmänna

påbud för kommunen vanligen meddelas, utsätter viss kort tid, inom

vilken förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande

avgivas. Sedan den tid tilländagått, har Konungens befallningshavande

att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hava inkommit,

ofördröjligen till Konungen insända för att i regeringsrätten skyndsamt

föredragas och avgöras.

Föranleda besvären upphävande av det genom omröstningen fattade

beslutet på annan grund än att den i 30 och 31 §§ för besluts

åstadkommande stadgade majoritet icke ernåtts, skall Konungens befallningshavande,

på sätt i 37 § sägs, ofördröjligen utlysa ny omröstning.

58 §.

I ärende rörande kommunal folkomröstning må det vara envar

tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning, på eget

äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna

posten; dock att vad sålunda är stadgat, ej äger tillämpning i fråga

om besvär.

59 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning

mot röstlängd, som i 43 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för

talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen

framställas eller åtgärden vidtagas å nästa söckendag.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 10 höft. (Nr 10.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

60 §.

Kostnaderna för anordnande av kommunal folkomröstning skola

gäldas av vederbörande kommun, som jämväl har att tillhandahålla för

omröstning lämplig lokal.

V kap.

Särskilda föreskrifter om utminutering av rusdrycker.

61 §.

Utminutering av rusdrycker må ej äga rum till annan än ddfi,

som hos bolag, vilket äger rätt till utminutering, skriftligen anmält

sig önska inköpa sådana drycker med uppgift å sitt fullständiga namn,

födelseår och födelsedag, yrke, bostad samt hemvist.

Den, som gör anmälan, vare på anfordran skyldig att till riktigheten

styrka de i anmälan lämnade uppgifter.

. 62 §.

Föreligger ej veterligen i avseende å- den, som gjort anmälan,

sådant hinder för utminutering, varom i 65 och 66 §§ stadgas, har

bolaget, därest bolaget eljest finner utminutering till honom kunna äga

rum, att, efter iakttagande av vad i 74 § för där avsett fall finnes

stadgat, tillställa honom en motbok, innehållande _ anvisning å visst

utminuteringsställe, varest han må hos bolaget göra inköp av rusdrycker.

Därest anmälan avser mera än ett slag av rusdrycker, må bolaget kunna

utfärda särskild motbok och anvisa särskilt utminuteringsställe för inköp

av varje sådant slags dryck.

Göres anmälan, som i 61 § avses, av kvinna, pröve bolaget, huruvida

och med vilka förbehåll rusdrycker må till henne utminuteras. Lag

samma vare, om anmälan göres av någon, som saknar stadigt hemvist.

63 §.

Bolag må, på köpares begäran eller om så eljest prövas lämpligt,

i stället för redan anvisat utminuteringsställe anvisa annat sådant

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

för inköp hos bolaget; och skall anteckning om sistnämnda utminuteringsställe

göras i den i 62 § omförmälda motbok.

64 §.

Vill någon, som äger att hos visst bolag inköpa rusdrycker, i

stället verkställa sådant inköp hos annat bolag, må sistnämnda bolag,

därest han företer den för honom hos förstnämnda bolag gällande motbok,

med iakttagande av vad i 75 § stadgas, anvisa honom utminuteringsställe;

och skall anteckning härom göras i motboken.

65 §.

Bolag må ej utminutera rusdrycker till köpare under tid, då han

veterligen’! äger att hos annat bolag å utminuteringsställe inköpa rusdrycker

av det slag, försäljningen avser.

66 §.

Rusdrycker må icke utminuteras till

1) den, som icke fyllt 21 år;

2) den, som under de senaste två åren mer än en gång blivit

sakfälld för fylleri;

3) den, som under de senaste tre åren dömts till ansvar för brott,

som i allmänna strafflagen är belagt med straff, om rätten funnit brottet

hava begåtts under inflytande av starka drycker;

4) den, som under de senaste tre åren undergått straffarbete eller

fängelse, som i fall, varom under 3) sägs, blivit honom annorledes än

som forvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagt;

5) den, som under de senaste tre åren antingen fällts till ansvar

för sådan olovlig försäljning av* rusdrycker, som avses i 106 §, eller för

olovligt tillhandagående med anskaffande av rusdrycker eller ock för

sådant brott undex-gått fängelse, som honom omedelbart ålagts, eller

straffarbete, vartill ådömt fängelse förvandlats;

6) den, som under de senaste tre åren undergått tvångsarbete;

7) den, angående vilken Konungens befallningshavande under de

senaste tre åren genom slutligt beslut förordnat, att han skall intagas

å allmän anstalt för vård av alkoholister, eller som under de senaste

tre åren vårdats^å sådan anstalt;

8) £den, som under de senaste tre åren å lasarett eller därmed

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt

för sinnessjuka vårdats för delirium tremens eller annan sinnessjukdom,

som otvetydigt uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker; samt

9) den, angående vilken nykterhetsnämnd enligt 67 § förordnat,

att rusdrycker icke må till honom utminuteras, under den tid beslutet

avser.

Vad under 2), 3) och 5) i denna § sägs skall ej äga7tillämpning,

där det visas, att den, varom är fråga, genom högre rätts laga kraftägande

utslag blivit befriad från ansvar för brott, som där avses. Ej

heller skall vad under 7) och 9) sägs äga tillämpning, där beslut, som

där avses, visas hava blivit efter förd klagan upphävt.

67 §.

Brukar någon, som vistas inom kommunen, rusdrycker till uppenbar

skada för sig eller andra, äger nykterhetsnämnden, där så finnes

skäligt, förordna, att under viss tid, högst tre år från beslutets dag,

rusdrycker icke må till honom utminuteras.

Sådant beslut må dock fattas endast efter anmälan från kommunalnämnd,

fångvårdsstyrelse, kyrkoråd, skolråd, folkskolestyrelse, barnavårdsnämnd,

fosterbarnsnämnd, hälsovårdsnämnd, polismyndighet, präst,

läkare, lärare i allmän tjänst eller anhörig eller närstående till den, beslutet

gäller, eller ock efter anhållan av denne.

Över beslutet må besvär inom trettio dagar från delfåendet anföras

hos Konungens befallningshavande.

68 §.

Som hemortsbolag för viss person anses det bolag, som idkar utminutering

av spritdrycker inom den kommun, där personen har sitt

hemvist, eller, om sådant bolag ej driver rörelse inom denna kommun,

det bolag för utminutering av spritdrycker, som kontrollstyrelsen för

kommunen anvisat.

69 §.

1. Om någon genom utslag av underrätt blivit sakfälld för fylleri,

eller för sådan olovlig försäljning av rusdrycker, som avses i 106 §, eller

för olovligt tillhandagående med anskaffande av sådana drycker, skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

från rätten inom en vecka efter utslagets meddelande därom insändas

uppgift till hemortsbolaget för den, som uppgiften avser; dock må i

fall, där ovisshet råder om den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas

till Konungens befallningshavande i det län, varest den sakfällde bar

sitt hemvist.

Lag samma vare, där högre rätt dömer till ansvar för brott,

varom i detta mom. sägs, och uppgift på grund av stadgandet i samma

mom. ej bort från lägre rätt avsändas.

2. Om underrätt fällt någon till ansvar för brott, som i allmänna

strafflagen är belagt med straff, samt därvid funnit brottet hava begåtts

under inflytande av starka drycker, skall från rätten inom en vecka

efter utslagets meddelande därom avsändas uppgift till hemortsbolaget

för den, som uppgiften avser; dock må i fall, där ovisshet råder om

den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas till Konungens befallningshavande

i det län, varest den sakfällde bar sitt hemvist.

Lag samma vare, om högre rätt i mål, som i detta mom. avses,

dömer tilltalad, som blivit av lägre rätt frikänd, till ansvar och den högre

rätten finner brottet hava begåtts under inflytande av starka drycker.

3. Angående den, som frigives vare sig från straffanstalt efter

undergånget straffarbete eller fängelse, som honom annorledes än som

förvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagts genom utslag, varom

uppgift skolat lämnas enligt 1 eller 2 mom., eller från tvångsarbetsanstalt,

skall vederbörande fängelsedirektör såvitt möjligt i god tid före

frigivningen insända uppgift till den frigivnes hemortsbolag eller, i fall

där ovisshet råder om rätt hemortsbolag, till Konungens befallningshavande

i det län, inom vilket den frigivne har sitt hemvist. Motsvarande

skyldighet åligger vederbörande läkare vid lasarett eller därmed

jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt

för sinnessjuka beträffande den, som utskrives från anstalten efter där

erhållen vård för delirium tremens eller annan sinnessjukdom, som otvetydigt

uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker, ävensom föreståndare

för allmän anstalt för vård av alkoholister beträffande den.

som utskrives från sådan anstalt.

70 §.

Uppgift, som på grund av stadgandena i 69 § inkommit till

Konungens befallningshavande, skall genom Konungens befallningsbavandes

försorg ofördröjligen tillställas hemortsbolaget för den, som

uppgiften avser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

§■

Har Konungens befallningshafvande genom slutligt beslut förordnat

om någons intagande å allmän anstalt för vård av alkoholister, skall

Konungens befallningshavande ofördröjligen tillställa hans hemortsbolag

uppgift därom.

72 §.

Har nykterhetsnämnd jämlikt 67 § i avseende å någon förordnat,

att rusdrycker icke må till honom utminuteras, åligger det nämnden

att ofördröjligen till hans hemortsbolag meddela uppgift därom och om

beslutets giltighetstid.

73 §.

Över dem, vilka bolag anvisat utminuteringsställe för inköp av

rusdrycker, skall hos bolaget föras förteckning. I denna förteckning

skola jämväl upptagas de personer, i avseende å vilka enligt bolaget

tillhandakomna uppgifter hinder förefinnes för utminutering, varom i

66 § under 2)—9) förmäles.

74 §.

Om någon enligt 61 § anmäler sig för inköp av rusdrycker hos

annat än sitt hemortsbolag, må utminuteringsställe ej anvisas honom,

innan meddelande om den gjorda anmälan lämnats till hemortsbolaget

och upplysning därifrån inhämtats, om i avseende å honom veterligt

hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 65 och 66 §§ stadgas.

Hemortsbolaget skall, om sådant hinder ej förefinnes, uppföra honom i

den i 73 § omförmälda förteckning med anmärkning, att han ej äger

hos bolaget inköpa rusdrycker av det slag, anmälan avser, och med anteckning

om det bolag, varest han gjort anmälan. Om sedermera i

avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer,

skall sistnämnda bolag därom ofördröjligen underrättas av hemortsbolaget.

Därest bolag, hos vilket någon anmält sig för inköp av rusdrycker,

prövar erforderligt att i avseende å honom inhämta upplysning,

varom i denna § sägs, hos annat bolag, som under något av

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

de tre sista kalenderåren före det anmälan sker vant att anse som

hans hemortsbolag, skall för sistnämnda bolag gälla vad i denna § om

hemortsbolag är stadgat.

75 §.

Då någon enligt 64 § mot företeende av för honom förut gällande

motbok anvisas utminuteringsställe av bolag, åligger det bolaget att

därom ofördröjligen lämna meddelande till det bolag, som utfärdat

motboken, samt från detta bolag inhämta upplysning, om i avseende

å honom veterligt hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 65

och 66 §§ stadgas. Sistnämnda bolag skall, om sådant hinder ej förefinnes,

avföra honom som köpare ur den i 73 § omförmälda förteckning

och där anmärka, hos vilket bolag han äger göra inköp. Om

sedermera i avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer,

skall detta bolag därom ofördröjligen underrättas av det bolag,

som utfärdat motboken.

76 §.

° • • • •

A varje utminuteringsställe skall finnas förteckning å dem, som

där äga göra inköp av rusdrycker.

77 §.

1. Vid utminutering må rusdrycker i den ordning här nedan

stadgas antingen å utminuteringsställe avhämtas eller därifrån efter

rekvisition av köpare och på hans bekostnad till honom försändas.

2. Avhämtning å utminuteringsställe må äga rum endast mot

avlämnande av köparens egenhändigt undertecknade rekvisition och

erläggande av kontant betalning. Gäller inköpet spritdrycker, skall

därjämte köparens motbok uppvisas. Avhämtas dryckerna genom ombud,

må som sådant ej begagnas person, till vilken veterligen, enligt

vad i 66 § stadgas, rusdrycker ej må utminuteras.

3. Spritdrycker må från utminuteringsställe försändas endast till

köpare inom kommun, där bolaget erhållit rätt till utminutering. Innan

sådan försändning sker, skall köparens motbok hava företetts samt

skriftlig rekvisition och betalning för varan erhållits.

Vin och Öl må från utminuteringsställe försändas endast efter det

köparens skriftliga rekvisition och betalning för varan erhållits, dock

att sådana drycker må till köpare inom kommunen i dennes bostad av

bolaget avlämnas mot att den skriftliga rekvisitionen och betalningen

därvid erhållas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

4. Rekvisitioner, som i 2 och 3 mom. avses, skola tillhöra för

köparen utfärdad motbok samt för varje innehavare av sådan å utminuteringsställe

förvaras. Vid försäljning av spritdrycker skall i motboken

införas uppgift å varje försåld post spritdrycker och dagen för

försäljningen.

78 §.

Bolag äger överenskomma med den, som äger rätt till partihandel

med vin eller öl, att sådana från bolaget inköpta drycker jämväl

må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen för sådant fall meddelade

föreskrifter, av partihandlaren försändas direkt till köpare.

Sådan försändning må dock ej ske till köpare, boende inom kommun,

där på grund av kommunal folkomröstning rättigheter till detaljhandel

med rusdrycker ej få meddelas. •

79 §.

1. Motbok gäller endast för den person, å vilken den är utställd,

och må förty ej någon tillhandagå med att å egen motbok för annans

räkning anskaffa rusdrycker eller med att låta egen motbok av annan

användas för inköp för dennes räkning.

2. Det vare ock i andra fall än i 1 mom. avses förbjudet att

yrkesmässigt eller eljest mot ersättning tillhandagå annan med anskaffande

av rusdrycker.

3. Har motbok för någon förkommit, äger vederbörande bolag

pröva, under vilka förbehåll ny motbok må till honom utlämnas.

SO §.

Spritdrycker må ej till någon utminuteras i större myckenhet än

en liter i kalenderveckan.

Efter därom skriftligen gjord framställning äger dock bolag, om

särskilda skäl föreligga, medgiva köpare rätt att för visst tillfälle inköpa

större myckenhet än sålunda stadgats.

En liter sprit med en alkoholstyrka av sextio volymprocent eller

därutöver räknas som två liter brännvin och en liter punsch som en

halv liter brännvin.

81 §.

Spritdrycker må ej utminuteras i mindre myckenhet än tre tiondels

liter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

41

82 §.

Anhåller någon å honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa

visst slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas, men av

vederbörande bolag ej hålles i lager, vare bolaget, därest det eljest

finner utminutering till honom kunna äga rum och han som säkerhet

för betalningens fullgörande nedsätter det belopp, bolaget kan fordra,

pliktigt från namngiven firma vare sig inom eller utom riket söka till

skäligt pris anskaffa varan.

83 §.

Närmare bestämmelser angående förande av de i 73 och 76 §§

omförmälda förteckningar och i samband därmed stående frågor meddelas

av kontrollstyrelsen, som jämväl har att upprätta och tillhandahålla

formulär till de i detta kapitel avsedda motböcker, uppgifter och

meddelanden.

Då bolag upphör med sin utminutering, lände i fråga om anvisning

av utminuteringsställe till dem, som hos bolaget ägt göra inköp, ävensom

beträffande huru med ovanberörda förteckningar och de i 77 §

omförmälda rekvisitioner skall förfaras jämväl till efterrättelse vad

kontrollstyrelsen därom stadgar.

VI kap.

Övriga föreskrifter angående detaljhandel med rusdrycker.

84 §.

1. Försäljningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg

eller torg.

2. De rum, som nyttjas för utskänkningsrörelse, skola vara ljusa

och luftiga, hava en i förhållande till rörelsens omfattning tillräcklig

storlek samt hållas i ordentligt skick.

85 §.

Försäljning må ej ske annorstädes än i lokal eller å plats, som

blivit för försäljningens bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 10 käft. (Nr 10.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

i stad av stadsfiskal och på landet av kronobetjänt jämte två personer,

utsedda en av nykterhetsnämnden i kommunen samt en i Stockholm

av överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet

av kommunalnämnden. Besiktningsmännen skola, därest försäljningsställe

godkännes, om besiktningen utfärda bevis, vilket skall innehålla

beskrivning å den besiktigade lägenheten.

Innan bevis om besiktningen utfärdats, må försäljning ej börjas.

Vad i denna § är stadgat gäller jämväl, då ny rättighet meddelas

att utövas i lägenhet, som förut varit använd som försäljningsställe.

Kostnad för besiktning gäldas av tillståndshavaren med belopp,

som bestämmes av Konungens befallningshavande.

86 §.

1. Om tillstånd meddelats till försäljning å angivet försäljningsställe,

må ombyte av sådant ej ske, med mindre den myndighet, som

meddelat tillståndet, därtill giver sitt bifall; skolande dessförinnan tillfälle

att yttra sig i ärendet lämnas samma myndigheter, som blivit

hörda över ansökningen om ifrågavarande försäljningsrättighet.

2. Om beslut enligt 1 mom. meddele Konungens befallningshavande

underrättelse till dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla

meddelande om beviljat tillstånd.

3. Sker ombyte av försäljningsställe, som i 23 § avses, skall

därom anmälan ske och underrättelse meddelas i enlighet med vad i

nämnda § och 28 § 3 mom. stadgas.

87 §.

1. Inom eller omedelbart invid kasernområde, läger eller annat

område, som blivit för krigsmaktens behov upplåtet, vare detaljhandel

med rusdrycker förbjuden.

2. Vid offentligt skådespel eller varieté-, cirkus- eller annan dylik

föreställning eller, med undantag av konsert, vid vilken uteslutande

utföres instrumentalmusik, varje annan föreställning, till vilken allmänheten

har tillträde, eller vid offentlig danstillställning må utskänkning

av rusdrycker icke ske i lokal eller å plats, därifrån är utsikt

till skådebanan eller till annan plats, där föreställningen eller danstill
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

ställningen äger ram; dock må Konungens befallningsh^vande, efter

magistratens och kommunalnämndens hörande för särskilt tillfälle medgiva

undantag från det sålunda meddelade förbud.

88 §.

1. Utminutering av rusdrycker må äga rum endast söckendagar

under högst åtta timmar, dock ej före klockan 9 förmiddagen eller efter

klockan 6 eftermiddagen.

2. Utskänkning av spritdrycker må begynna tidigast klockan 12

middagen samt utskänkning av vin och Öl tidigast klockan 9 förmiddagen;

och må utskänkningen ej fortfara längre än till klockan 10

eftermiddagen.

Utskänkning av rusdrycker, som äger rum å sön- och helgdagar

eller å andra dagar före klockan 3 eftermiddagen, vare tillåten endast

vid måltider åt spisande gäster.

Under högmässogudstjänst vare all utskänkning förbjuden.

3. Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av att

tiden för utskänknings avslutande bestämmes senare än till klockan 10

eftermiddagen eller att utskänkning av rusdrycker under sön- och helgdagar

efter klockan 7 eftermiddagen sker annorledes än vid måltider

åt spisande gäster, äger Konungens befallningshavande efter framställning

i stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma

samt efter magistrats eller kommunalnämnds hörande därom förordna.

89 §.

1. Å tider, då handel med rusdrycker enligt nästföregående §

ej är tillåten, vare allt utlämnande av rusdrycker från detalj handelsställe

förbjudet.

2. Då utskänkning ej är medgiven, vare det förbjudet att låta

rusdrycker å utskänkningsställe förtäras.

90 §.

Om tillstånd erhållits att utskänka endast vin eller öl, vare det

förbjudet att låta spritdrycker å utskänkningsstället förtäras ävensom

att hava spritdrycker förvarade å utskänkningsstället eller eljest på

sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.

Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe

förtära spritdrycker.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

/

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

91 §.

1. Vid iskänkning av rusdrycker skall lagad mat alltid vara

att tillgå, dock att vad sålunda stadgas ej äger tillämpning vid utskärning

av vin i samband med servering av konditorivaror..

2. I utskänkningslokal skall friskt dricksvatten ständigt hållas

för varje gäst lätt tillgängligt.

3. Rusdrycker må å försäljningsställe icke utlämnas till den, som

synbarligen är berörd av starka drycker, och må sådan person ej heller

tillåtas att å utskänkningsställe förtära rusdrycker. Ej heller må å utskänkningsställe

rusdrycker utlämnas till den, som veterligen gjort sig

känd för att missbruka sådana, eller till någon, som skäligen kan antagas

ej hava fyllt 18 år.

4. Överlastad person får ej utdrivas från utskänkningsställe, där

han förtärt rusdrycker, eller lämnas utan vård.

92 §.

1. Under det detaljhandel med rusdrycker pågår, får dörren till

försäljningsrummet ej vara låst.

2. Å försäljningsställe skola ett exemplar av denna förordning

och bestyrkt avskrift av det tillståndsbevis, som enligt 28 § 1 mom. utfärdats

för rörelsens innehavare, ävensom prislista å de rusdrycker, som

å stället tillhandahållas, vara för köpare tillgängliga. Därjämte skall å

försäljningsställe finnas för samtliga gäster synligt anslag, som tydligt

angiver, å vilka tider därstädes försäljning av rusdrycker får äga rum.

93 §.

I öppen salubod för handel med andra varor än rusdrycker ävensom

i de för rörelsen använda lägenheter, vid torghandel och auktioner,

vid handel med lappbefolkningen samt eljest vid yrkesmässig handel

med andra varor än rusdrycker vare utdelning av sådana drycker även

utan betalning förbjuden.

94 §.

Stadgande^ i 84, 85, 88, 89 och 92 §§ skola ej äga tillämpning

å iskänkning, varom förmäles i 23 §.

Ej heller skall vad i 88 och 89 §§ stadgas äga tillämpning å utskänkning,

som avses i 21 §.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

45

VII kap.

Om tillsyn å detaljhandel med rusdrycker och övervakande av

nykterhetstillståndet.

95 §.

All försäljning av rusdrycker skall ordnas så, att därmed åstadkommes

så ringa skada som möjligt och att syftet med de i denna

förordning givna stadganden sålunda i största möjliga utsträckning

vinnes.

90 §•

Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet

inom kommunen.

Nämnden åligger därvid särskilt

att hålla förteckning över dem, som nämnden jämlikt 67 § förklarat

obehöriga att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker;

att genom upplysningar och råd till försäljare söka förebygga

missbruk av rusdrycker;

att bereda de ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka i

stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma till nämnden

remitteras; samt

att till stadsfullmäktige eller kommun alstämman göra framställning

om vidtagande av nykterhetsfrämjande åtgärder och avgiva årlig berättelse

angående sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom

kommunen.

97 §.

Bolag och innehavare av från bolag överlåten rättighet vare

pliktiga tillhandagå kommunens nykterhetsnämnd eller av nämnden

utsett ombud med erforderliga upplysningar samt att hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för nämnden eller

sådant ombud.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Bolag vare ock på anfordran skyldigt låta vederbörande nykterhetsnämnd

eller av sådan nämnd utsedd person taga del av de i 73 och

76 §§ omförm|lda förteckningar.

Ordföranden i nykterhetsnämnden i den kommun, där bolaget utövar

sin verksamhet, eller annan av nämnden utsedd ledamot äger

närvara vid sammanträden med bolagets styrelse och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten.

98 §.

Det åligger Konungens befallningshavande att övervaka iakttagandet

av vad i denna förordning är stadgat.

Polismyndighet i stad samt kronobetjänt och kommunalnämnd å

landet skola tillse, att å ställe, där detaljhandel med rusdrycker idkas,

ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade föreskrifter

noga efterföljas.

För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan

för rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må Konungens befallningshavande

förordna lämplig polisman att fullgöra vad enligt denna

förordning åligger kronobetjänt.

99 §.

Innehavare av rättighet till detaljhandel eller i hans frånvaro den,

som försäljningen ombesörjer, vare skyldig att efter anfordran lämna

dem, som hava att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden av denna

förordning, tillträde till de försäljningsställen, vilka deras tjänsteåligganden

avse.

100 §.

Tredskas bolag att fullgöra de i denna förordning för bolag meddelade

föreskrifter eller de föreskrifter, som kontrollstyrelsen kan hava

för bolaget utfärdat, äger Konungens befallningshavande efter omständigheterna

förelägga bolagets styrelseledamöter vite eller förbjuda bolaget

att efter utsatt skälig tid fortsätta med försäljningen, om ej de åsidosatta

föreskrifterna iakttagas, eller återkalla bolagets rättighet till detaljhandel

att upphöra med löpande kalenderårs utgång.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

47

101 §.

1. Tillstånd, som meddelats enligt 20—22 §§, må av Konungens

befallningshavande återkallas, när helst Konungens befallningshavande

finner skäl därtill, och skall återkallelse av tillstånd, som meddelats

enligt 20 eller 22 §, äga rum, då i stad stadsfullmäktige och på landet

kommunalstämma det påyrka.

2. Över beslut, varigenom tillstånd enligt denna § återkallats,

må klagan ej föras.

102 §.

1. Vid ting, uppbördsstämma, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte,

marknad, torgdag, auktion, arbetsinställelse eller där trupp

är för flere dagar sammandragen så ock vid annan till större folksamling

ledande förrättning ävensom då eljest skäligen kan befaras, att öppethållande

av försäljningsställe kan föranleda oordningar, eller då försäljning

visar sig föranleda sådana, må Konungens befallningshavande

ävensom i stad polismyndighet samt å landet kronobetjänt och kommunalnämnd

för visst tillfälle förbjuda bedrivandet av eljest tillåten detaljhandel

med rusdrycker eller för sådant tillfälle föreskriva de inskränkningar

i samma handel, som kunna finnas nödiga.

2. Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet

eller nöd i större omfattning är rådande nödigt att meddela förbud mot

bedrivande av detaljhandel med rusdrycker eller att föreskriva inskränkningar

i sådan handel, äge Konungen därom förordna. I fall, varom

nu är sagt, må ock sådant förordnande, även om det ej kan anses

erforderligt för ordningens upprätthållande, meddelas av Konungens

befallningshavande, där Konungen det medgivit.

103 §.

1. Därest av detaljhandel, vartill tillstånd enligt denna förordning

erhållits, oordningar föranledas eller å försäljningsställe, varest

dylik handel idkas, osedlighet bedrives och sådant fortfar, oaktat skedd

erinran från polismyndighet i stad samt kronobetjänt eller kommunalnämnd

å landet, må i stad magistraten och på landet kommunalnämnden

förbjuda försäljningens fortsatta bedrivande. Beslutet därom

gånge genast i verkställighet, men skall, vid äventyr att förbudet eljest

går åter, senast inom åtta dagar underställas prövning av Konungens

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

befallningshavande, som, därest tillståndet, enligt vad i detta kapitel

sägs, ej finnes böra återkallas, har att för viss tid fastställa förbudet

eller ock upphäva detsamma.

1 Stockholm tillkommer det i fall, som i detta mom. sägs, överståthållarämbetet

att meddela förbud, varom där förmäles.

2. Om sådan utskänkning, varom förmäles i 23 §, befinnes ske

i större omfattning eller på annat sätt än i nämnda lagrum avses, må

Konungens befallningshavande ävensom i annan stad än Stockholm

magistrat samt på landet kommunalnämnd förbjuda fortsättande av rörelsens

bedrivande. I fråga om verkställighet och underställning av sådant

beslut, som meddelats av magistrat eller kommunalnämnd, skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse vad i 1 mom. finnes stadgat.

104 §.

Därest av försäljning, som bedrives av bolag eller innehavare av

från bolag överlåten rättighet, vid upprepade tillfällen oordningar föranledas

eller å försäljningsställe, där sådan rörelse utövas, osedlighet

bedrives, må Konungens befallningshavande, på anmälan av i stad

polismyndighet eller stadsfullmäktige och på landet kronobetjänt eller

kommunens eller angränsande kommuns kommunalnämnd eller kommunalstämma,

äga att indraga rättighet till sådan försäljning eller ock därifrån

skilja innehavaren.

105 §.

Återkallelse av meddelat tillstånd samt förbud mot försäljning,

varom ovan sägs, skola delgivas rörelsens innehavare eller i hans frånvaro

den, som besörjer försäljningen. Därest försäljningen grundar sig

på särskilt tillstånd, skall underrättelse om återkallelse och förbud lämnas

dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla meddelande om beviljat tillstånd,

dock att underrättelse om förbud ej skall meddelas kontrollstyrelsen.

Har Konungens befallningshavande meddelat förbud, som

avses i 103 § 2 mom., skall underrättelse därom meddelas i annan stad

än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden och länsmannen

i orten.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

49

Vill kap.

Ansvarsbestämmelser m. m.

106 §.

1. Den, som utan att äga rätt till försäljning enligt denna förordning,

avyttrar rusdrycker, straffes för olovlig försäljning med böter

från och med trettio till och med tvåhundra kronor.

_ 2. Beträdes någon andra gången eller oftare med olovlig försäljning

av rusdrycker eller bedriver någon olovlig försäljning i större

omfattning eller yrkesmässigt, straffes med böter från och med femtio

till och med två tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

3. I fall, som i denna § avses, vare de å försäljningsstället med

därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljning avsedda

rusdrycker tillika med kärl och emballage, vari de förvaras, underkastade

beslag och förbrutna.

4. Vad i denna § stadgas skall jämväl äga tillämpning, om någon,

som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, genom byteshandel avhänder

sig sådana eller eljest använder dem som betalningsmedel.

107 §.

Överskrider den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel

med rusdrycker, honom enligt samma mom. tillkommande försäljningsrättighet,

straffes med böter från och med trettio till och med fem tusen

kronor. Åro omständigheterna försvårande eller beträdes någon andra

gången eller oftare med sådan förbrytelse, må ock dömas till fängelse.

108 §.

Överskrides den i 3 § 1 mom. stadgade rättighet till försäljning

av rusdrycker i visst fall å apotek, vare lag som i 106 § sägs.

109 §.

1. Avyttrar den, som handhar detaljhandel med rusdrycker, sådana

drycker av annat slag än försäljningsrättiglieten avser,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 10 höft. (Nr 10.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

eller beträdes den, som handhar utminutering, med olovlig

utskänkning eller den, som handhar utskänkning, med olovlig utminutering,

eller idkar någon detaljhandel med rusdrycker å annat ställe än

därtill uppgivet eller medgivet är,

eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd

till försäljning eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen,

straffes som i 106 § 1 och 2 mom. sägs.

2. -Har försäljning skett av drycker av annat slag än försäljningsrätten

avser, skall i fråga om sådana drycker tillämpas även vad

106 § 3 mom. finnes stadgat.

no §.

Förbrytelse mot 6 §, 7 § 3 mom., 90, 91 eller 92 § straffes med

böter från och med tio till och med ett hundra kronor.

in §.

Bryter den, som handhar tillåten försäljning av rusdrycker, i

andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna förordning

är stadgat eller mot de föreskrifter, som vederbörande myndighet i

enlighet med denna förordning kan hava meddelat, straffes med böter

från och med tio till och med ett tusen kronor.

112 §.

Dömes den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20, 21

eller 22 § äger rätt till utskänkning av rusdrycker, till ansvar efter

109 eller 111 §, och har han förut undergått bestraffning för förbrytelse,

varom sägs i någon av dessa §§, skall han tillika förklaras sin

rätt till försäljning förlustig.

Lag samma vare, om sådan rättighet avser utskänkning av endast

vin eller Öl och rättighetsinuehavaren dömes till ansvar för olovlig

försäljning av spritdrycker.

113 §.

Bryter någon, som ej handhar försäljning enligt denna förordning,

mot 7 § 1 eller 2 mom. eller förbryter sig någon mot stadgandet i

93 §, straffes som i 111 § sägs.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

51

114 §.

Tillhandagår någon mot föreskrifterna i 79 § 1 eller 2 mom.

med anskaffande av rusdrycker, dömes till böter från och med tio till

och med ett hundra kronor. Sker förbrytelsen i större omfattning eller

yrkesmässigt eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan

förbrytelse, vare straffet böter från och med femtio till och med femhundra

kronor eller fängelse i högst sex månader.

115 §.

1. Rusdrycker, som till riket införas av annan än den, vilken

enligt 10 § är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest

varan i behörig ordning angivits till tullbehandling, åter utföras; sker

ej återförsel, förfares på sätt i 122 § är stadgat.

2. År införsel av rusdrycker att anse som olovlig varuinförsel

enligt vad i tullstadgan sägs, skola de i kap. 9 samma stadga förekommande

bestämmelser lända till efterrättelse; dock skall i fråga om

försäljningen av olovligt införda rusdrycker gälla vad i 122 § här

nedan stadgas.

3. Den, som mot stadgandet i 10 § 4 mom. från fartyg ilandför

rusdrycker, vilka förtullats såsom överskott av skeppsproviant, böte

från och med tio till och med ett tusen kronor och vare dryckerna tillika

med kärl och emballage underkastade beslag och förbrutna.

116 §.

Försäljer någon till dryck ej hänförlig alkoholhaltig vätska och

sker försäljningen under omständigheter, vilka kunna giva säljaren

skälig anledning antaga, att vätskan är avsedd att användas som dryck,

straffes som i 106 § 1 och 2 mom. sägs, och vare å försäljningsstället

med därtill hörande lägenheter befintlig vara, varav försäljning skett,

tillika med kärl och emballage underkastad beslag och förbruten.

117 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med tillsyn å sådan

försäljning av rusdrycker, soin bedrives av partihandlare, varom i 12

§ 1 mom. sägs, eller av innehavare av överlåten rättighet, vare för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

bjudet att, där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa

sådana försäljares affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej

av omständigheterna, att han om de affärsförhållanden erhållit kännedom

å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från

och med trettio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra

skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans

fördel, må dömas till fängelse.

118 §.

Skulle den, som är pliktig att åtala förbrytelser mot denna förordning,

själv beträdas med olovlig försäljning av rusdrycker, vare det

ansett som försvårande omständighet, och vare han därjämte förlustig

tjänsten.

119 §.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse

mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, dömas till de böter eller det fängelsestraff, som äro

stadgade för sådan förbrytelse; dock må sammanlagda fängelsestraffet

icke överstiga två år.

120 §.

Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av detaljhandel

enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i

hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av honom

själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett

utan hans vetskap och vilja.

121 §.

1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer, vilka

särskilt antagits att vaka över förordningens efterlevnad, åligger att

åtala förbrytelser mot densamma.

2. I övrigt äger envar rättighet att för sådana förbrytelser anställa

åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

varandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos vilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjänare

mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

3. Då åtal anställes av annan än den, som är nämnd i 1 mom.,

give han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att denne må

kunna övervara målets utförande.

122 §.

1. Rättighet att verkställa beslag tillkommer, förutom tullmyndighet

i fall som i 115 § sägs, de i 121 § 1 mom. omförmälda allmänna

åklagare. Beslag, som verkställes av annan än tulltjänsteman, skall

göras i två vittnens närvaro.

2. Då rusdrycker enligt denna förordning dömts förbrutna, skola

de hembjudas till försäljning till bolag, som äger rätt till detaljhandel

med rusdrycker, eller till sådan partihandlare, som avses i 12 § 1 mom.;

och vare dylikt bolag skyldigt att till skäligt pris inköpa sålunda hembjudna

rusdrycker. År mängden så ringa, att dess värde ej anses motsvara

forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.

Lag samma vare i fråga om försäljning av rusdrycker på grund

av bestämmelser i tullstadgan eller andra författningar.

3. Då Öl jämlikt denna förordning blivit taget i beslag, äger

beslagaren, sedan syn och värdering av två ojävige män hållits, därmed

förfara i nyss stadgad ordning, innan frågan om detsamma skall anses

förbrutet blivit slutligen avgjord.

123 §.

Böter, som äro ådömda efter denna förordning, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

124 §.

Av böter, som enligt denna förordning ådömas, samt av värdet

av rusdrycker, som enligt denna förordning dömas förbrutna, tillfalla

två tredjedelar åklagaren och en tredjedel den kommuns fattigkassa,

där den åtalade förbrytelsen är begången. Finnes särskild angivare eller

är annan än åklagaren beslagare, äger sådan angivare eller beslagare

taga hälften av åklagarens andel.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

125 §.

Ej vare någon jävig att bära vittne angående olovlig försäljning

av rusdrycker endast på den grund, att han därvid tillhandlat sig eller

förtärt sådana drycker.

126 §.

Förbrytelser mot denna förordning skola åtalas och avdömas vid

allmän domstol, dock att i stad, där poliskammare finnes, åtal för

sådana förbrytelser skola behandlas i hittills vanlig ordning.

127 §.

Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning

tillkommer i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga, och

skall vad som tillhör kommunalstämmas handläggning tillkomma kommunalfullmäktige,

där sådana finnas.

Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat, vare

i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt

tillsatta styrelse, och skall vad enligt III, VI, VII och VIII kapitlen i

denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkomma poliskammare

i stad, där sådan finnes.

IX kap.

Särskilda föreskrifter i avseende å förordningens ikraftträdande m. ni.

128 §.

Denna förordning, varigenom förordningarna den 9 juni 1905

angående försäljning av brännvin samt angående försäljning av vin och

öl upphävas, träder i kraft den 1 januari 1918, från vilken dag försäljning

av rusdrycker blott må utövas av den, som enligt denna förordning

därtill äger rättighet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Härvid skall dock iakttagas,

dels att åtgärder, som före sistnämnda dag erfordras i avseende

å ordnandet av handeln med rusdrycker enligt denna förordning, skola

vidtagas i enlighet med bestämmelserna i densamma,

dels att IV kapitlet skall tillämpas under år 1917,

dels ock att i avseende å bolag, som under år 1917 utövar rätt

till försäljning av brännvin, granskning av förvaltning och räkenskaper,

beslut om ansvarsfrihet samt inleverering till statsverket av avgifter,

nettovinst och överskott av bolagets tillgångar skola ske enligt nu

gällande föreskrifter.

129 §.

Intill dess denna förordning träder i kraft, må rätt till detaljhandel

med brännvin enligt 11 och 13 §§ i förordningen den 9 juni

1905 angående försäljning av brännvin samt rätt till iskänkning av

vin och Öl enligt 7 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning

av vin och Öl ej meddelas att gälla för längre tid än till den

1 januari 1918.

130 §.

Den, som efter överlåtelse enligt 17 § 2 mom. i förordningen den

9 juni 1905 angående försäljning av brännvin idkar utminutering av

rusdrycker, och den, som jämlikt 13 § i förordningen den 9 juni 1905

angående försäljning av vin och Öl idkar utminutering av vin, som ej

är förenad med handel med andra varor än spritdrycker, må, om han

före den 1 januari 1918 hos kontrollstyrelsen därom gör anmälan,

under en tid av fem år efter sistnämnda dag utan särskilt tillstånd

fortsätta försäljningen i fråga, dock blott i den ordning, som i II kapitlet

föreskrives för partihandlare. Det åligger kontrollstyrelsen att på nu

avsedd försäljningsidkares framställning meddela nödiga föreskrifter för

att underlätta försäljningen av det lager av ifrågavarande drycker,

som han vid tiden för förordningens trädande i kraft innehar.

131 §.

1. Rusdrycker, som före den 1 januari 1918 från utlandet inkommit

till riket, må från och med sagda dag icke av tullverket utlämnas

till annan än den, som enligt 10 § äger rätt till införsel av

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

sådana drycker; dock att den, som enligt 130 § äger rätt att efter

nämnda dag fortsätta försäljning av rusdrycker, må under tiden för

denna rättighets bestånd äga utbekomma sådana drycker, som för hans

räkning inkommit och angivits till förtullning eller till uppläggning å

nederlag eller transitupplag före utgången av år 1917.

2. Kan på grund av vad nu är stadgat utlämnande av rusdryck,

som inkommit till riket före utgången av år 1917, icke äga rum eller

har den, som enligt 130 § äger fortsätta försäljning av rusdrycker, icke

begagnat sig av den honom enligt 1 mom. tillerkända rätt, må varan på

ägarens begäran återutföras. Sker ej återutförsel, i förstnämnda fall

inom loppet av år 1918 och i sistnämnda fall inom ett år efter försäljningsrättens

upphörande, hemfalle varan till kronan, och varde för

dess räkning behandlad på sätt i 122 § sägs.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

57

Formulär 1.

Till Konungens befallningshavande i N. N. län.

Jämlikt förordningen angående försäljning av rusdrycker den .................. 19 ... får jag

(få vi) härigenom anhålla, att folkomröstning om förbud mot upplåtande av rättigheter till

detaljhandel med sådana drycker måtte i N. N. kommun anordnas år 19....

På heder och samvete försäkrar jag mig (försäkra vi oss var och en för sin del) vara i

N. N. kommun mantalsskriven (-vna), välfrejdad (-dåde) svensk (-ske) medborgare, före detta års

början hava fyllt 21 år samt ej stå under förmynderskap eller fattigvårdsstyrelses målsmansrätt.

Egenhändig namnunderskrift

Datum

Bostadsadress

«

Formulär 2 A.

Voteringsproposition A.

Den, som vill, att inom N. N. kommun förbud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel

med rusdrycker må införas, röstar

.Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Varda nejröster vid omröstningen avgivna till ett antal, motsvarande mer än en tredjedel av

samtliga avgivna röster, vare frågan om införande av sådant förbud förfallen.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 10 höft. (Nr 10.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Formulär 2 B.

Voteringsproposition B.

Den, som vill, att det inom N. N. kommun gällande förbudet mot upplåtande av rättigheter

till detaljhandel med rusdrycker må upphävas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Varda nejröster vid omröstningen avgivna till ett antal, motsvarande mer än en tredjedel av

samtliga avgivna röster, vare frågan om förbudets upphävande förfallen.

Formulär 3.

KUNGÖRELSE.

Härmed tillkännagives, att röstlängden till efterrättelse vid kommunal folkomröstning om

förhud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker inom N. N. kommun finnes

under tiden från och med den .................. till och med den ............... framlagd i ...............1

för att där vara för granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, vilken rösträtt enligt denna

längd ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser, att annan icke

må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis, han vill åberopa, ingiva till...........................2 3 sist å............8 dagen

den ...........................8 före klockan 12 på dagen, ävensom att prövning av de mot röstlängden

framställda anmärkningar äger rum i ...........................4 * .........6 dagen den .......................6.

Ort och tid.

Underskrift.

Formulär 4.

Härigenom varder Eder till kännedom meddelat, att i rätt tid anmärkning(ar) framställts

däremot, att i den röstlängd som detta år upprättats för att i N. N. kommun (stad) [N. N. omröstningsdistrikt

inom N. N. kommun (stad)] tjäna till efterrättelse vid kommunal folkomröstning

om förbud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, Ni upptagits såsom

röstberättigad, samt att anmärkningen(arna) avser (avse) att...........................

Prövning av anmärkningen(arna) äger rum i ........................... dagen den.....................

med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att bemöta anmärkningen(ama).

Poststämpelns datum.

Underskrift.

1 Här angives den lokal, i vilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande

av lokal iakttages, att behörig tillsyn över längden må kunna å det angivna stället utövas till

förekommande av att eljest anteckning i längden skulle av någon kunna verkställas.

2 Omröstningsnämndens ordförande, magistrat och stadsstyrelse.

3 Här utsättes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna

sist skola vara ingivna.

4 Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

6 Här utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning

bestämda tid.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Formulär 5.

59

Protokoll, fört i N. N. kommun (stad) [N. N. omröstningsdistrikt av

N. N. kommun (stad)] vid folkomröstning angående väckt förslag om

införande (upphävande) av förbud mot upplåtande av rättigheter till

detaljhandel med rusdrycker inom kommunen (staden) å ............

(omröstningslokalen) i ........................... (orten) den .....................

(dag (-ar), månad, år).

Till förrättande av den folkomröstning, som blivit utsatt att bållas härstädes.........dagen

,?n ........................ (och ............dagen den ........................) sammanträdde klockan......(och

klockan ......) omröstnmgsnämnden (stadens magistrat1, magistratens deputerade2 *).......................8.

Omröstningen fortgick till klockan ...... med uppehåll .....................4 5 6 7.

Vid omröstningen avgåvo3 av ..................... röstande ..................... giltiga jaröster och

..................... giltiga nejröster.

......................... 6

................................ 6

Samtliga röstsedlar inlades efter verkställd räkning i ............ (antal) omslag, som förseglades

med de ...... (antalet) sigill, som här nedan finnas avtryckta.

Vid protokollet

N. N.

Avtryck

av

sigill.

Avtryck

av

sigill.

Att detta protokoll vid omröstningsförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas.

N. N.

N. N.

Ordförande.

N. N.

1 I stad, som utgör ett omröstningsdistrikt.

2 I stad, som består av liera omröstningsdistrikt.

8 Har omröstningen till följd av gudstjänst ej hunnit börja å bestämd tid, varde detta

här anmärkt.

4 Här angivas tider, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt ram.

5 Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens

namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.

6 Har röstsedel förklarats ogin, angives detta här jämte grunden därför.

7 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14

§§ i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning

av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka.

Härigenom förordnas, att 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen

den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria

drycker samt svagdricka skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

1. Försäljning--— — — — — — — — — — gällande.

2. Lika med tillagade, alkoholfria drycker anses i denna förordning

alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt och

som ej innehålla mer än 2 lU volymprocent alkohol.

3. Vad i 1 mom. är stadgat galle ock försäljning av svagdricka,

då denna ej sker till förtäring på stället.

4. Med svagdricka förstås — — — svagdricka ävensom alkoholfria

maltdrycker. 2

Den —

svagdricka.

2 §•

--utskänkning av spritdrycker, vin eller Öl,---

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

61

3 §.

1. \ ill----—------— — — ombytes.

2. Bevis — — — — förbjudits att försälja spritdrycker, vin

eller Öl, — — — tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller Öl återkallats,

eller att han dömts förlustig rätt till försäljning av sådana

drycker eller drycker, som avses i denna förordning.

3. Vill någon — — — — förordning, eller att försälja spritdrycker,

vin eller Öl upphört---tillstånd att försälja spritdrycker,

vin eller Öl återkallats, —--— tillämpning.

4. Inom--— — — — — — — — — — — — tillstånd.

5. Har — — — — — — —--— — — — — upphört.

6 §•

1. Utskänkning---— — — — — —---resande.

2. Om utskänkning på grund av anmälan eller tillstånd enligt

3 § idkas, vare det förbjudet att låta rusdrycker å utskänkningsstället

förtäras ävensom att hava sådana drycker förvarade å utskänkningsstället

eller eljest på sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.

Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe

förtära rusdrycker.

10 §.

1. Den — — — — — — — — — — — — — — kronor.

2. överträder — — — — — — — —--— — — sagt.

3. Överträder — — — — — — — — — — — — kronor.

4. Förbryter sig någon mot vad i 5 § eller 6 § 2 mom. är

föreskrivet, eller utövar någon utskänkning av i denna förordning avsedda

drycker å otillåten tid, böte från och med fem till och med

trettio kronor.

H §•

Varder--— — olovlig försäljning av spritdrycker, vin eller

Öl — — — — föranleda.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

13 §.

Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av försäljning

enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i

hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av

honom själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen

skett utan hans vetskap och vilja.

14 §.

Om — — — — försäljning av rusdrycker är eller varder stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1918.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

63

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18

juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.

Härigenom förordnas, att 7 § i förordningen den 18 juni 1864

angående utvidgad näringsfrihet skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

1 mom. Sådan — — — — — — — — — — — — yrket.

2 mom. Tillverkning eller beredning av drycker, hållande mer

än 21/4 volymprocent alkohol, må i andra fall än som avses i kungl. förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker och kungl. förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin, icke, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd,

äga rum i reningsverk, vinfabrik eller annan byggnad, som för

ifrågavarande verksamhet anlagts eller inrättats efter ingången av juli

månad 1916. Lag samma vare angående tillverkning och beredning av

nu ifrågavarande drycker i härför förut använd byggnad, varest sådan

verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation och ej återupptagits

före ingången av juli månad 1916.

Denna förordning träder genast i kraft.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 13, 23 och 31 §§ i förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

skola erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

1. I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker

än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1916, må

sådan tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd.

Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande drycker

i bryggeri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning än

reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1916.

2. Då skattepliktigt — — — — —--— — — —--

företräda honom inför kontrolltjänsteman;

varjämte vid anmälan skall fogas dels, därest bryggeriet ej står

under tillsyn av kontrollör, då anmälan göres, intyg — — — — —

ordningsstadgans föreskrifter, dels ock i fall som avses i 1 mom. bevis

att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som där är sagt.

3. Samtidigt —---(— nuv. 2 mom.) — — — — kronor.

4. Ingives-----(= nuv. 3 mom.) — — — — krossas.

5. Har--—---(= nuv. 4 mom.) — — — återkallas.

6. När--—---(= nuv. 5 mom.) — — — — kronor.

7. Förfaller —---(= nuv. 6 mom.) — — — återkallas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

65

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare

avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I stället — — —

varumärke.

Beträffande--— —--— — — — proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall

på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig och

vara tydligt framträdande.

På sålunda------—---utlämnas.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare

avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I stället---

varumärke.

Beträffande — —--— — — — — — proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall

på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig och

vara tydligt framträdande.

Denna förordning träder genast i kraft.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt.

10 höft. (Nr 10.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den

11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober

1907 angående tillverkning av brännvin skola erhålla följande ändrade

lydelse:

1 §■

1. Brännvin —--—--— — — — — konkursboet.

2. Överståthållare —---------förordning.

3. Å-----—--— —--— — förbjuden.

4. I bränneri, som anlagts eller för brännvinstillverkning inrättats

efter ingången av juli månad 1916, må sådan tillverkning ej äga rum,

utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd. Lag samma vare angående

tillverkning i bränneri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan

anledning än reparation och ej återupptagits före ingången av juli

månad 1916.

4 §‘

Den, som — — — — — — — — samt därvid avlämna bevis,

dels att han är behörig att utöva brännvinstillverkning dels ock i fall

som avses i 1 § 4 mom. att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som

där är sagt. Av bolag — — — — — — — — — — — utfärdat.

Denna förordning träder genast i kraft.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

67

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse avi § iförordningen den 18 juli

1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §■

Av--— — punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skal

efter restitution — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — nedgått.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1918.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer.

Reservajtioner:

A) i fråga om utskottets författningsförslag

1) av herrar Nilsson i Bonarp och von Hofsten, vilka anfört:

Efter handläggning inom bevillningsutskottet av årets nykterhetsmotioner

föreligger uti berörda ärende åter samma situation som under

tvenne föregående riksdagar: utskottets majoritet har med några mindre

ändringar godtagit nykterhetskommitténs förslag; vi för vår del, som

icke känna oss övertygade om den praktiska nykterhetseffekten av det

lokala vetot, yrka fortfarande bifall till de författningsförslag i nu ifrågavarande

hänseenden, vilka tvenne gånger vunnit första kammarens bifall

och vilka innefattas uti motion nr 11: 166 vid innevarande riksdag av herr

von Hofsten med flere. Denna motion skiljer sig från motsvarande vid

1915 års riksdag därutinnan, att i densamma icke i år upptagits frågan

om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning och förslag

— under förutsättning av lagförslagets ikraftträdande år 1917 — angående

ersättning åt vissa rättighetsinnehavare och andra. — De vid

motionen fogade författningsförslag äro lika lydande med de förslag,

som framlagts genom Kungl. Alajfls proposition nr 242 vid 1914 års

senare riksdag med de tillägg allenast, vilka påkallas av under 1915

års riksdag redan beslutade ändringar uti ifrågavarande lagstiftning,

varjämte vissa tidsbestämmelser jämkats efter föreliggande förhållanden.

Då de synpunkter och förslag, vilka uti angivna motion nr II: 166

framlagts, blivit genom ärendets föregående behandling ingående debatterade

och framhållna, anse vi icke nödigt här ytterligare inlåta oss

på själva sakfrågan.

På grund av vad sålunda och förut i ärendet anförts, få vi hemställa

om bifall till de uti motion nr 11: 166 av herr von Hofsten med

flere gjorda yrkanden.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10» Reservationer. 69

2) av herrar Hammarström och Forssman, vilka instämt i det av

herrar Nilsson i Bonarp och von Hofsten i deras ovan införda reservation

gjorda yrkandet;

3) av herr Jonsson i Hökhult, som ansett att utskottet bort tillstyrka,

att riksdagen måtte för sin del antaga de lagförslag,

som innefattas i de av herr K. J. Ekman i

första kammaren och herr J. A. Jonsson m. fl.^i

andra kammaren väckta motionerna jämte de hemställanden

i övrigt, som innehållas i sagda motioner;

4) av herr Antonsson, som anfört:

Såväl vid 1914 års senare riksdag som vid riksdagen 1915 förelågo

till behandling olika förslag till nykterhetslagstiftning med ungefär

samma innehåll som innefattas i nu föreliggande motioner.

Då jag fortfarande är av den uppfattningen, att en lagstiftning i

överensstämmelse härmed icke kan bliva till verkligt gagn för vårt land,

har jag för min del icke kunnat biträda något av de förevarande lagförslagen.

Det tryckande förmynderskap, som genom antagande av vare sig

det ena eller andra av dessa förslag skulle påläggas den enskilde, är

ovärdigt fria medborgare och utgör enligt min mening en fara för vårt

folks fortsatta utveckling till beståndande nykterhet och ansvarskänsla.

Samma uppfattning uttalades på sin tid jämväl av nästan alla

statsmyndigheter, vilka under ämbetsmannaansvar avgivit yttrande över

det av nykterhetskommittén utarbetade lagförslaget, vilket förslag i

väsentliga delar varit en förebild för de nu förevarande.

Sedan vid 1915 års riksdag antagits en lag om genomförande

av obligatorisk kontroll å utminuteringen och om förbud för den enskilde

av import av alla slags spritdrycker, att träda i kraft från och med

1916, och då denna märkliga, i den enskildes förhållande djupt ingripande

lagstiftning, i sin tillämpning rörande den personliga kontrollen, ännu

icke erhållit fast form, utan fastmer är föremål för olika försök och

man sålunda befinner sig på experimentets stadium, torde så mycket

mindre anledning förefinnas att redan nu företaga ytterligare lagstiftning

på ifrågavarande område.

fin omständighet slutligen, som vid denna frågas avgörande icke

bör lämnas obeaktad, utan mana till varsamhet, är den kraftiga reaktion,

bland stora grupper inom olika partier av vårt folk, som uppstått mot

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer.

de många bestämmelser och restriktioner på förevarande område, vilka

under senare tiden dekreterats.

I anslutning till vad som anförts har jag inom utskottet yrkat,

att de i ämnet väckta motionerna icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

5) av herrar Lyckhohn och friherre Fleming, vilka i huvudsak

instämt i den av herr Antonsson avgivna reservationen och som ytterligare

skäl för avslagsyrkandet anfört:

Enligt vårt förmenande åligger det staten, att, då den i allmänt

intresse undertrycker enskildes näringsfrihet, bereda full ersättning åt

alla dem, som genom en dylik åtgärd komma att lida skada. Med

denna uppfattning kunna vi icke biträda en lagstiftning i restriktiv

riktning beträffande försäljningen av alkoholhaltiga drycker utan ett

samtidigt ordnande av ersättningsfrågan;

6) av herr Jesper son, som anfört:

Då riksdagen sistlidet år beslöt genomgripande ändringar i förordningen

om brännvinshandeln särskilt genom bestämmelsen om individuell

kontroll till förhindrande av missbruk, vilken av kontrollstyrelsen

skall ordnas och övervakas, har jag ansett att riksdagen icke redan så

snart därefter bör ytterligare lagstifta i denna fråga utan avvakta resultatet

av vad som vid årsskiftet genomförts och möjligen ytterligare

kommer att förordnas, varefter man med större säkerhet, om så skulle

behövas, kan fortsätta lagstiftningsarbetet i denna angelägenhet. Överallt

där man gått brådstörtat fram i nykterhetslagstiftning har det lett

till ledsamma lagöverträdelser, till stor skada för den respekt alla landets

lagar böra åtnjuta, och man bör därför icke här i landet förfara på

samma sätt. En verklig folknykterhet kan endast åstadkommas på

övertygelsens väg, stödd av måttfulla restriktioner.

På grund härav har jag ansett att utskottet bort hemställa,

att föreliggande motioner icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer.

71

B) I fråga om vissa delar av utskottets författningsförslag och motivering:

av herr K. G. Karlsson, som anfört:

Vid behandlingen av de motioner angående brännvins- samt vin- ikomrust
och

ölhandelns ordnande, som vid 1914 års senare riksdag förelågo,

yttrade bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 28 beträffande frågan 30 och 3i §§.

om den majoritet, som skulle erfordras för lokalt förbuds införande eller

upphävande, följande:

»Enligt ifrågavarande stadganden i huvudmotionärernas förslag erfordras det

för införandet av försäljningsförbud genom kommunal folkomröstning, att minst %

bland de röstande uttalat sig därför, samt för upphävande av dylikt förbud, att

minst */s av de röstande röstat för upphävandet. Till stöd för kravet på kvalificerad

majoritet vid omröstning om förbuds införande har åberopats nödvändigheten

av att de lokala förbuden uppbäras av en stark folkopinion å vederbörande

ort. Emellertid synes denna grundförutsättning för tillämpande av lokala förbud

genom den i huvudmotionema föreslagna kvalificerade majoriteten icke i tillräcklig

grad hava blivit tillgodosedd. Genom att till grund för den kvalificerade majoriteten

lägga antalet röstande vinnes nämligen knappast tillräcklig garanti för att

bakom ett förbudsbeslut står flertalet av kommunens myndiga befolkning. Och i

fråga om bibehållandet av ett redan infört förbud innebär ju förslaget, att, om det

gällande förbudet har anslutning allenast av minst 1/s av de röstande, det fortfarande

skall gälla, vilket tydligen icke fyller kravet på stödet av en stark folkopinion

för förbudets upprätthållande.

I en av de föreliggande motionerna, II: 165 av herr J. Jeansson i Kalmar,

har yrkats, att majoriteten skall beräknas, icke efter antalet röstande, utan efter

antalet i kommunen i denna fråga röstberättigade. En dylik grund för majoritetens

beräknande finnes i Norge, där det kräves V2 av de röstberättigade för införande

resp. upphävande av förbud. Ehuru vissa anmärkningar kunna framställas jämväl

mot detta sätt för majoritetens beräknande, synes det dock erbjuda sådana fördelar

framför den i huvudmotionerna föreslagna metoden, att utskottet ansett sig böra

förorda herr Jeanssons förslag.»

I överensstämmelse med den uppfattning, som kommit till uttryck

i sagda yttrande, avfattades också ifrågavarande bestämmelser utan att

reservation däremot anmäldes i utskottet. Första kammaren avslog som

bekant hela det kapitel i författningsförslaget, som handlade om kommunal

folkomröstning, men andra kammaren godkände förslaget i den

form, utskottet givit detsamma.

I år likasom i fjol ha motionärerna upptagit samma yrkande som

1914 års s. k. »huvudmotionärer» och detta liar vunnit utskottets bifall.

Då jag emellertid fortfarande anser den ståndpunkt till denna fråga,

s. 72 Kontrollera mot PDF

20 §.

72 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer.

som så väl utskottet som andra kammaren intogo år 1914, vara den

riktiga, har jag inom utskottet yrkat att ifrågavarande paragrafer skulle

erhålla nedanstående lydelse:

30 §.

1. Om vid kommunal folkomröstning minst hälften av de i röst
längden

uppförda röstberättigade uttalat sig för förbud mot upplåtande

av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, vare förbud i sådant

avseende för kommunen gällande.

2. För upphävande av förbud, varom i 1 mom. sägs, erfordras,

att vid ny folkomröstning minst hälften av de i röstlängden uppförda

röstberättigade uttalat sig för upphävandet.

31 §.

1. Har genom kommunal folkomröstning förbud mot upplåtande

av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker blivit gällande, må ej

tillstånd, som meddelats enligt 20 eller 22 §§, gälla längre än till ut
gången

av det år, under vilket omröstningen vunnit laga kraft, och ej

heller sådan försäljning, som avses i 23 §, efter utgången av nämnda

år inom kommunen äga rum.

2. År, då framställning om omröstning göres, frågan om upplåtande

av sådan rättighet till detaljhandel, som omröstningen avser,

på prövning beroende, må rättigheten ej upplåtas, förrän det visat sig,

att förbud däremot ej varder för kommunen gällande.

Denna paragraf avser att inom kommun, där bolag ej erhållit

rättighet till detaljhandel med alkoholhaltiga drycker, bereda tillfälle för

enskild person att i samband med måltid få utskänka Öl till spisande

gäst. Det synes mig, att paragrafen bort omfatta tillåtelse för samma

utskänkningsrättsinnehavare att i samband med måltid till spisande gäst

utskänka även vin. Det är sant, att liknande begränsning av mängden

utskänkt vara, som utskottet föreslagit beträffande Öl, icke gärna kan

införas för vin. Men då utskänkning enligt 20 § icke skulle kunna

komma till stånd utan stadsfullmäktiges eller kommunalstämmas tillstyrkande

och dessutom den kommunala folkomröstningen till sist har

avgörandet i sin hand, torde någon egentlig fara för missbruk av rättigheten

icke förefinnas. På grund härav anser jag, att 20 § 1 mom. bör

erhålla följande lydelse:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer. 73

Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka

vin och Öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt

till detaljhandel med rusdrycker, av Konungens befallningshavande

meddelas att gälla tills vidare för ett eller flera, högst

tre kaleuderår. I fråga om utskänkning av Öl förstås med

måltid i detta moment gäst mot betalning tillhandahållen mat

till ett pris, som ej understiger eller, där visst pris för måltiden

ej avtalats, ej skäligen kan anses understiga dubbla priset

av det till måltiden utskänkta ölet.

I överensstämmelse med den ståndpunkt bevillningsutskottet intog

vid 1914 års senare riksdag anser jag, att undantagsbestämmelsen i

denna paragrafs andra stycke har en väl snäv avfattning och att bolag

må kunna medgiva köpare rätt att jämväl tillsvidare inköpa större

myckenhet än vad i paragrafen stadgas. På grund härav anser jag, att

denna paragraf bör erhålla följande lydelse:

Spritdrycker må ej till någon utminuteras i större

myckenhet än en liter i kalenderveckan. ^

Efter därom skriftligen gjord framställning äger dock

bolag, om särskilda skäl föreligga, medgiva köpare rätt att

för visst tillfälle eller tillsvidare inköpa större myckenhet än

sålunda stadgats.

Enligt detta moment skulle obligatoriskt förbud mot att om sönoch

helgdagar utskänka alkoholhaltiga drycker annorledes än vid måltider

åt spisande gäster vara gällande intill kl. 7 e. m. Såväl vid 1914

års senare riksdag som förra aret ansåg bevillningsutskottet, att sådant

förbud icke borde vara gällande längre än till kl. 3 e. m. Med stöd

av de skäl, jag anfört i min reservation till nykterhetskommitténs förslag,

anser jag fortfarande, att momentet bör erhålla följande lydelse:

Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av

att tiden för utskänknings avslutande bestämmes senare än till

kl. 10 e. m. eller att utskänkning av rusdrycker annorledes än

vid måltid åt spisande gäster äger rum under sön- och helgdagar

med början efter kl. 3 e. m., äger Konungens befallningshavande

efter framställning i stad av stadsfullmäktige ocli på

landet av kommunalstämma samt efter magistrats eller kommunalnämnds

hörande därom förordna.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. It) höft. (Nr 10.)

w §.

88 § 3 inom.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer.

Beträffande frågan om gränsen i försäljning savseende mellan starkare

och svagare maltdrycker vidhåller jag den uppfattning, som jag tidigare

givit uttryck åt vid utskottsbehandlingen av denna fråga, och anser

alltså, att gränsen 3.6 volymprocent borde godkännas, men att maltdrycker

med en alkoholhalt mellan 2.2 5 och 3.6 volymprocent skulle i

försälj ningsavseende intaga en särställning, i det att för dessa drycker

även framdeles skulle tillämpas ungefär samma bestämmelser som för

närvarande gälla för Öl, möjligen med någon ytterligare lättnad. Emellertid

torde det med fog kunna ifrågasättas om icke, då frågan skall erhålla

sin slutgiltiga lösning, det vore skäl att tillgodose de krav, som

framställts från bryggeritekniskt håll, där ju onekligen förefinnas de

största förutsättningarna att bedöma varans kvalité. Man har där föreslagit

att gränsen skulle bestämmas till 3 viktprocent (=3.7 5 volymprocent).

Den högst obetydligt större alkoholhalten, som ett tillmötesgående

av detta krav skulle medföra, torde spela ringa eller ingen roll

jämförd med betydelsen av att erhålla en dryck, som på grund av sina

verkligt goda egenskaper kunde upptaga en framgångsrik tävlan med

de alkoholstarkare ölsorterna.

Beträffande ersättningsfrågan vill jag här endast uttala, att jag

fortfarande vidhåller den uppfattning, som jag på sin tid gjorde gällande

i min till nykterhetskommitténs betänkande fogade reservation, nämligen

att det på goda grunder kan ifrågasättas, om icke ersättning bör av

staten lämnas i sådana fall, där lagstiftningen tvingar en näringsidkare

att helt och hållet nedlägga en hittills som laglig ansedd hantering, av

vilken han haft sin huvudsakliga inkomst och som han skött i enlighet

med lagens föreskrifter.

C) i fråga om motiveringen:

av herrar friherre Palmstierna, Christiernson, Sandler, Källman och

Petrén, vilka yrkat, att viss del av motiveringen, nämligen det å sid.

8 intagna stycket »Med den utformning — — — — — —--—

utredningen kan föranleda» måtte utgå.

D) särskilt yttrande:

av herrar Ollas A. Ericsson, Eklund, K. A. Nilson, friherre Palmstierna,

Christiernson, Sandler, Rune, Källman och Petrén, vilka anfört:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer. 75

Under överläggningarna inom bevillningsutskottet hava av en eller

flere bland oss framställts yrkanden om annan lydelse av enstaka paragrafer

i författningsförslaget än den som av bevillningsutskottet förordats.

Men i syfte att för vår del söka medverka till största möjliga

samling omkring det väsentliga i reformförslaget, hava vi avstått från

att reservationsvis framföra dessa avvikande meningar.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. Reservationer.

Innehållsförteckning.

Betänkande.

Sid.

Till utskottet hänvisade motioner................................................................................... 1

Behandlingen vid 1914 års senare riksdag samt 1915 års riksdag av motsvarande författnings
förslag

............................................. 2

Redogörelse för motionerna .......................................................................................... 3

Utskottets yttrande ............................................. 5

För fattning sförslag.

Förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker.......................................... It

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen

den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka RO

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni 1864 angående

utvidgad näringsfrihet .............................................................................. 63

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker........................... 64

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober

1907 angående tillverkning av brännvin .............................................................. 66

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel......................................................... 67

Reservationer.

A. I fråga om utskottets författningsförslag :

1) av herrar Nilsson i Bonarp och von Hofsten ................................................. 68

2) av herrar Hammarström och Forssman .......................................................... 69

3) av herr Jonsson i Hökhult.................................................................................. 69

4) av herr Antonsson .......................................................................................... 69

5) av herrar Lyckholm och friherre Fleming ......................................................... 70

6) av herr Jesper son ............................................................................................. 70

B. I fråga om vissa delar av utskottets författning sför slag och motivering:

av herr K. G. Karlsson ...................................................................................... 71

C. I fråga om motiveringen:

av herrar friherre Palmstierna, Christiernson, Sandler, Källman och Petrén ......... 74

D. Särskilt yttrande:

av herrar Ollas A. Ericsson, Eklund, K. A. Nilson, friherre Palmstierna, Christiernson,

Sandler, Rune, Källman och Petrén................................................................. 74

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.