Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vid tråltillverkning använt grovt trålgarn.

1916-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:24, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vid tråltillverkning använt grovt trålgarn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1916 kl. 2 e. m.

Bevillningsutslcottets betänkande, i anledning av väckt motion

om tullfrihet för vid tråltillverkning använt grovt trålgarn.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Hammarström, Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund,

Lyckholm, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstierna*, Röing, Christiernson,

Jeansson i Kalmar, Rune, Jonsson i Hökhult, Knaust, Forssman*, Nilsson i

Kristianstad, Johansson i Uppmälby och Lithander.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 41, hava herrar Hellberg i Ljungskile och Thore hemställt,

»att riksdagen ville för sin del besluta,

att tullfrihet må beviljas för till tråltillverkning använt grovt trålgarn,

betecknat i tulltaxan under rubrik nr 437 »Vegetabiliska spånadsämnen

(ej bomull) oblekt och ofärgat», genom restitution av tullmedel i

visst bestämt pris för kilogram färdiggjort trålnät i förhållande till erlagd

tullavgift för till detta ändamål använt importerat garn, och

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i Kungl.

Maj:ts nådiga förordning med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni

varor, att förstnämnda beslut realiseras».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Vid behandlingen av förevarande motion har bevillningsutskottet Utskottet.

kommit till den övertygelsen, att den svenska tråltillverkningen bör om

möjligt beredas utväg att komma i åtnjutande av tullrestitution i den omfattning,

som i motionen avses. Till frågans utredning har utskottet på

sätt grundlagen anvisar, begärt, att kommerskollegium och generaltullstyrelsen

måtte anbefallas att i den ordning, Kungl. Maj:t kunde finna gott bestämma,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 22 Käft. (Nr 24 J 1

13, mom. 1 genom tillägg i förteckningen pa där uppräknade

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

avgiva yttrande över motionen och därvid undersöka, enligt av utskottet

närmare givna anvisningar, genom vilka ändringar i tulltaxeförordningen

motionens syfte skulle kunna vinnas. Med anledning av denna framställning

har utskottet numera fått till sig överlämnat ett av nämnda båda

ämbetsverk gemensamt avgivet utlåtande, vilket är såsom bilaga vidfoga!

detta betänkande.

På sätt av kommerskollegii till utlåtandet gjorda särskilda uttalande

framgår, har kollegium ansett, att det framlagda förslaget till författningsändring

helst bort föregås av utredning av frågan, vilken inverkan den

inhemska fiskredskapstillverkningen kunde komma att röna av de ökade

möjligheter att tullfritt införa fiskredskap i riket, som förslaget kunde

innefatta. Utskottet har för sin del ansett denna uppfattning väl grundad,

och då en sådan utredning icke lär kunna på ett tillfredsställande

sätt verkställas annat än genom Kungl. Maj:ts föranstaltande, skulle utskottet

i frågans nuvarande läge icke kunna tillstyrka riksdagen att

antaga detsamma. Vid sådant förhållande har utskottet icke heller ansett

sig hava anledning att nu vare sig ingå i närmare prövning av det genom

utlåtandet framlagda förslaget ur de synpunkter, som utöver den av kommerskollegium

särskilt framhållna kunna erbjuda sig, eller att inlåta sig

på ett bedömande av de skäl, på vilka ämbetsverken stött sina omdömen

om de övriga utvägar till frågans lösning, som varit på tal. Utskottet har

i stället velat förorda, att riksdagen överlämnar det i motionen väckta

spörsmålet i hela dess vidd till Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av herrar Hellbergs i

Ljungskile och Thores förevarande motion, II: 41, måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa utredning av frågan, på vilket sätt

den svenska tillverkningen av trålar, som användas i

svenska fiskefartyg, må kunna beredas utväg att komma

i åtnjutande av tullfrihet för vid tillverkningen använt

grovt trålgarn, ävensom för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.

Stockholm den 12 maj 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

3

Bilaga.

Gemensamt yttrande av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen i anledning av den

i betänkandet behandlade motionen.

Till Konungen.

I eu inom riksdagens andra kammare väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion (n:r 41) har hemställts,

att riksdagen ville för sin del besluta,

att tullfrihet må beviljas för till tråltillverkning använt grovt trålgarn,

betecknat i tulltaxa under rubrik n:r 437 »Vegetabiliska spånadsämnen (ej

bomull) oblekt och ofärgat», genom restitution av tullmedel i visst bestämt pris

för kilogram färdiggjort trålnät i förhållande till erlagd tullavgift för till detta

ändamål använt importerat garn, och

att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i nådiga

förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911, § 13 mom.

1, genom tillägg i förteckningen på där uppräknade varor, att förstnämnda

beslut realiseras.

Sedan bevillningsutskottet i skrivelse den 5 nästlidne februari anhållit om

åläggande för kommerskollegium och generaltullstyrelsen att på i skrivelsen

närmare angivet sätt i förenämnda, till utskottets behandling hänvisade fråga

verkställa utredning och avgiva förslag, har Eders Kungl. Maj:t genom nådig

remiss den 8 i samma månad anbefallt ämbetsverken att gemensamt avgiva och

till Eders Kungl. Maj:t inkomma med det i sagda skrivelse begärda yttrandet.

Till åtlydnad härav få ämbetsverken, med överlämnande av fem från tulldirektören

i Göteborg samt tullkammaren, packhusinspektionen och tullbevakningsinspektionen

i nämnda stad infordrade yttranden, i underdånighet anföra följande.

I förevarande motion hemställes, att genom ett tillägg till § 13 mom. 1

tulltaxeförordningen i detta författningsrum avsedd rätt till tullrestitution måtte

beredas för utländskt garn av viss beskaffenhet, använt vid tillverkning av

trålnät. Av motiveringen för denna hemställan finner man, att motionärens

avsikt är att restitutionsrätten skulle gälla även då trålnäten insattes i svenska

fiskefartyg.

Den i motionen angivna närmaste anledningen till motionärens framställning

är den begränsning av tullrestitutionsrätten, som lämnats i en av Eders

Kungl. Maj:t den 10 april 1915 meddelad resolution angående rätt för Jul.

Albrechtson & C:o aktiebolag i Göteborg att vid utförsel av trålar, som av

bolaget tillverkats av från utlandet infört bomullsgarn eller manillagarn, jämlikt

§ 13 mom. 5 tulltaxeförordningen återbekomma erlagd tullavgift för det utländska

garnet. Vid avgivande av utlåtande över Jul. Albrechtson*& C:o aktiebolags

ansökan om ifrågavarande tullrestitutionsrätt, hade nämligen generaltullstyrelsen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

— med hänsyn till de särskilda förhållanden, som föranleddes av tillvaron av

nådiga kungörelsen den 2 juni 1882 angående vissa föreskrifter i avseende å

saltsjöfisket vid bland annat bohusländska kusten — ansett att särskilda garantier

måste skapas mot att ifrågavarande trålar kunde utan återbetalande av restitutionsbeloppet

komma att åter införas till Sverige. I anledning härav föreslog

generaltullstyrelsen bland villkoren för tullrestitutionsrätten, att den eller de

personer, som tecknade bolagets firma skulle avlämna en under edlig förpliktelse

avgiven försäkran, att trålarna voro försålda till utlandet och icke avsedda att

insättas i svenska fiskefartyg. Denna bestämmelse intogs också bland villkoren

för åtnjutande av den genom ovannämnda resolution medgivna tullrestitutionsrätt

och. ha enahanda föreskrifter meddelats jemväl i andra resolutioner beträffande

restitutionsrätt vid utförsel av trålar och liknande varor, såsom sidväder och fisknät.

Bevillningsutskottet har nu uttalat, att utskottet anser den svenska tråltillverkningen

böra om möjligt beredas utväg att komma i åtnjutande av tullrestitutionsrätt

utan nämnda begränsning och har i detta syfte anhållit, att

ämbetsverken skulle i första hand undersöka frågan, huruvida tullrestitutionsförfarandet

enligt § lo mom. 1 lämpligen kunde vinna tillämpning i ifrågavarande

fall, samt, om så vore förhållandet, avgiva förslag till bestämmelser i detta

hänseende. Därjämte har utskottet anhållit, att ämbetsverken måtte avgiva

alternativt förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser, att det formella

hinder, som befunnits stå i vägen för tillämpningen å ifrågavarande fall av

restitutionsförfarandet enligt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen, måtte undanrödjas.

Beträffande då först det redan i motionen framställda förslaget att bereda

restitutionsrätt enligt § 13 mom. 1 tulltaxeförordningen har packhusinspektioDen

i Göteborg i sitt den 16 nästlidne februari avgivna yttrande förklarat, att någon

möjlighet icke erbjödes att fastställa eu normal medelvikt för det i trålen ingående

utländska garnet. Sedan sagda inspektion anbefallts att efter konferens

med Jul. Albrechtson & C:o aktiebolag avgiva förnyat yttrande och eventuellt

förslag i detta hänseende, har inspektionen i sitt yttrande av den 21 innevarande

mars angivit ytterligare omständigheter, som ansåges hindra fastställande av en

gemensam restitutionssats för trålar och beredande av restitutionsrätt enligt

sistnämnda författningsrum.

Förutom de skäl, som av packhusinspektionen i Göteborg anförts mot att

i förevarande fall bereda restitutionsrätt enligt § 13 mom. 1, vilja ämbetsverken

ytterligare framhålla, dels att restitutionssatsen tydligen måste beräknas efter den

lägst tullbeskattade garnsorten, varigenom i många fall restitutionen icke skulle

komma att motsvara den erlagda tullen, dels ock att ifrågavarande begränsning

av restitutionsrätten gäller även i fråga om sillvadar och fisknät, för vilka liknande

förmån borde beredas, men att det torde få anses uteslutet, att man skulle

i § 13 mom. 1 upptaga samtliga dessa olika slag av fiskredskap med de olika

tullsatser, som betingas av deras växlande sammansättning av svenskt och utländskt

material. Ämbetsverken finna sålunda tullrestitutionsförfarande enligt

§13 inom. 1 icke kunna vinna tillämpning i ifrågavarande fall.

Ämbetsverken finna det även mest överensstämmande med de allmänna

grunderna för tullrestitution, om möjlighet kunde beredas att lämna- tullrestitutionsmedgivande

enligt § 13 mom. 5 utan ovannämnda begränsning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

5

Av de tullförvaltning»!'', som yttrat sig, hava framlagts olika förslag till

sådan ändring av tulltaxeförordningen, som skulle möjliggöra att lämna ifrågavarande

tullrestitutionsmedgivande utan begränsning. Samtliga dessa förslag lida

emellertid av väsentliga olägenheter.

Enklaste sättet att undanrödja hindret för tillämpning i ifrågavarande fall

av restitutionsförfarandet enligt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen synes vara

att genom ett tillägg till momentet h) i nämnda förordnings § 4 åstadkomma

ett tydligt medgivande, att till fiskefartyg hörande fiskredskap under de i sagda

moment angivna förutsättningar äro tullfria. Av en sådan bestämmelse kommer

även att framgå, att de under angivna omständigheter inkomna fiskredskap av

svensk tillverkning icke äro underkastade föreskriften i § 4 mom. q) tulltaxeförordningen

om återbetalning i förekommande fall av utbekommen tullrestitution.

Någon betänklighet med avseende å de allmänna konsekvenserna av ett

dylikt stadgande torde så mycket mindre föreligga, som det synes stå i god

överensstämmelse med de nu gällande bestämmelserna i ifrågavarande författniugsrum

och möjligen kan sägas närmast innefatta ett förtydligande av desamma.

Med det sålunda avsedda tillägget skulle i § 4 mom. h) tulltaxeförordningen

erhålla följande förändrade lydelse:

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder även inbegripna

till fartyg hörande husgerådssaker och till fiskefartyg hörande fiskredskap, för så

vitt dessa förnödenheter eller inventarier — — — — — — kvarbliva;

Därest eu sådan ändring beslutas, lärer Eders Kungl. Maj:t vid beviljande

av rätt till tullrestitution jämlikt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen vid utförsel

av trålar, fisknät och dylikt kunna låta de i motionen överklagade villkoren

bortfalla.

Enär de här ovan berörda åtgärderna avse att bereda möjlighet för svenskt

fiskefartyg att kunna bland sina inventarier införliva i Sverige av utländska

materialier tillverkad fiskredskap — närmast trålar — med rätt till restitution

av tull för dylika materialier, torde slutligen böra beröras frågan angående verificerande

av den utförsel, som — ehuru den i detta fall i verkligheten endast

bleve formell — fortfarande skulle utgöra grunden för restitutionen. Bevillningsutskottet

har i sin ovanberörda skrivelse framhållit, att det i § 13 mom. 1

c) tulltaxeförordningen upptagna villkoret, att utförsel skall verificeras genom

intyg av vederbörande myndighet å lossningsorten, icke lärer kunna vinna tilllämpning

å ifrågavarande fall. De i detta författningsrum meddelade föreskrifterna

angående verificerande av utförsel av sådan vara, för vilken restitution

enligt sagda moment skall utgå, hava i tulltaxeförordningen uttryckligen förklarats

skola gälla även beträffande restitution enligt mom. 2 och mom. 3. I

fråga om restitution enligt mom. 5, allt i samma paragraf, innehåller författningen

emellertid endast föreskrift, att medgivande till sådan restitution ankommer

på prövning av Konungen, som jämväl bestämmer de närmare villkoren

för rättighetens tillgodonjutande. Ehuru således någon författningsföreskrift

ej meddelats om tillämpning beträffande utförseln av i sistnämnda författningsrum

avsedd restitutionsvara av bestämmelserna i nämnda § 13 mom.

1 c), bär dock Eders Kungl. Maj:t alltid plägat i resolutioner angående rätt till tullrestitution

enligt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen föreskriva, att utförseln skall

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 22 käft. (Nr 24).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24..

verificeras på sätt i § 13 tulltaxeförordningen stadgas — vilken hänvisning beträffande

utförsel sjöledes gäller bestämmelserna i mom. 1 c). Enligt dessa bestämmelser

skall, därest utförseln sker i fartyg av under 30 tons dräktighet,

utförseln verificeras genom sådant intyg av myndighet å lossningsorten, som av

bevillningsutskottet omförmälts, och tydligen är det i fråga om utförsel med

fiskefartyg av sådant mindre tontal, som bevillningsutskottet önskat förändrade

föreskrifter.

Enligt ämbetsverkens förmenande torde ovan antydda avfattning av § 13

mom. 5 tulltaxeförordningen innebära rätt för Eders Kungl. Maj:t att i restitutionsmedgivande

jämlikt detta författaingsrum beträffande utförselns verificerande

meddela föreskrifter, som i ett eller annat avseende avvika från de allmänna

i inom. 1 c) meddelade, och i sådant fall skulle Eders Kungl. Maj:t vara

oförhindrad att bestämma annan form för verificering av i fiskefartyg av mindre

dräktighet än 30 ton intagen fiskredskap än sådant intyg, som ovan omförmälts.

Därest emellertid, mot förmodan, bestämmelserna i § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen

icke skulle anses innebära eu sådan rätt för Eders Kungl. Maj:ts om nyss

omförmälts, synes enda utvägen att bereda möjlighet till ett sådant förfarande,

som bevillningsutskottet torde hava avsett, vara att på t. ex. följande sätt införa

ett tillägg i § 13 mom. 1 c) tulltaxeförordningen:

c) att utförseln skall, där Konungen ej annat särskilt föreskriver, verificeras

— — — — — — — — — — skick.

Till ovanstående har kommerskollegium för sin del velat göra följande särskilda

uttalande.

Ehuru kollegium fortfarande är av den uppfattningen, att någon författningsändring

icke erfordras för att den svenska fiskredskapstillverkningen skall

kunna beredas den ifrågavarande tullrestitutionsrätten utan den särskilda begränsningen,

vill kollegium för sin del icke motsätta sig ovan angivna av generaltullstyrelsen

föreslagna ändring av tulltaxeförordningen § 4 mom. h), vilken

författningsändring i varje fall synes underlätta möjligheterna att lämna den

ifrågasatta tullrestitutionsrätten i full utsträckning. Kollegium anser sig dock

därvid böra göra den erinran, att därest den föreslagna ändringen icke kan anses

innefatta allenast ett förtydligande av momentets nuvarande bestämmelser, densamma

öppnar sannolikt icke oväsentligt ökade möjligheter att tullfritt införa

fiskredskap i riket. Då det kan vara ovisst, vilken inverkan detta kan hava å

den inhemska fiskredskapstillverkningen, anser kollegium, att förslaget till författningsändring

helst bort föregås av utredning i detta hänseende.

Kemissakten återställes.

Stockholm den 24 mars 1916.

Underdånigst:

Staffan Cederschiöld. K. A. Fryxell.

E. M. Bilus. John Ewerlöf,

föredragande.

Nils Carlsson. Berndt Forsgrén.

Arvid Nyström.

O. L. Svanbäcks Boktryckeri Stockholm 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:259 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vid tråltillverkning använt grovt trålgarn. s. 12 i texten