Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om spirituosaaccis m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1916-05-31 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:33, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om spirituosaaccis m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1916 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

''proposition med förslag till förordning om spirituosaaccis

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Oskar

Eklund, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstierna, Jesperson,

Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Danström, C. Th.

Magnusson, yon Hofsten, Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Boa och

Bergman.

Genom proposition, nr 238, av den 5 maj 1916, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet för samma dag föreslagit riksdagen att

antaga följande förslag till

1) förordning om spirituosaaccis,

2) förordning om tillägg till 14 § 2 mom. och 16 § i förordningen

den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin.

Förslag
till
förordning

om spirituosaaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

1. Vid försäljning av sådan spirituösa, som i mom. 2 avses, skall

i den ordning, bär nedan sägs, upptagas en särskild avgift, benämnd

spirituosaaccis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 31 höft. (Nr 33—34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

2. Spirituosaaccis utgår för brännvin och annat, som jämlikt

gällande förordning angående försäljning av brännvin är att såsom brännvin

anse, med undantag dock av sprit och renat egentligt brännvin,

som ej är tillsatt med smakförändrande ämnen.

3. I denna förordning förstås med

brännvins för säljning sbolag sådant bolag, som omförmäles i 12 eller

14 § i förordningen angående försäljning av brännvin, samt

spirituosahandlare innehavare av sådan utminuteringsrättighet, som

jämlikt 17 § 2 mom. i sistnämnda förordning av brännvinsförsäljningsbolag

överlåtits.

2 §•

Spirituosaaccis upptages vid all försäljning av accispliktig dryck,

där brännvinsförsäljningsbolag eller spirituosahandlare är säljare och

annan än sådant bolag eller sådan handlande är köpare.

Sådan accis utgöres dock icke för accispliktig dryck, vilken utföres

ur riket med iakttagande av de kontrollföreskrifter, som Kungl.

Maj:t fastställer.

3 §•

1. Spirituosaaccis utgår med

a) 30 öre för liter vid försäljning av punsch,

b) 30 öre för liter vid försäljning, annorledes än till förtäring på

stället, av arrak eller rom i mindre myckenhet än tvåhundrafemtio liter,

där försäljningen sker till annan än den, som innehar rättighet till detaljhandel

med brännvin,

c) 60 öre för liter vid annan försäljning av arrak eller rom, än

under b) sägs, samt

d) 60 öre för liter vid försäljning av andra accispliktiga drycker

än punsch, arrak och rom.

2. Vid försäljning av del av liter utgår spirituosaaccis med belopp,

som svarar mot den försålda myckenheten.

* §•

1. För spirituosaaccis ansvarar säljaren av den accispliktiga drycken.

2. Spirituosahandlare åligger att till vederbörande brännvinsförsäljningsbolag

avlämna av bolagets styrelse godkänd säkerhet för

spirituosaaccisens behöriga inbetalning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

3

5 §•

Spirituosahandlare åligger att senast den femtonde dagen i varje

månad dels å blankett enligt formulär, som av kontrollstyrelsen fastställes,

till det brännvinsförsäljningsbolag, som till honom överlåtit utminuteringsrättigheten,

avlämna på heder och samvete avgiven uppgift

om den myckenhet accispliktiga drycker, som han under nästföregående

månad försålt, dels ock till bolaget inbetala spirituosaaccisen för samma

drycker.

6 §•

1. Brännvinsförsäljningsbolag skall senast den tionde dagen i varje

månad å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta spirituösaaccis för

den myckenhet accispliktiga drycker, som bolaget under nästföregående

måuad försålt.

Där bolag överlåtit utminuteringsrättighet, skall bolaget senast den

adertonde dagen i varje månad å sagda giroräkning insätta spirituosaaccis,

som spirituosahandlare jämlikt 5 § inbetalt.

2. Brännvinsförsäljningsbolag åligger att senast den tjugonde

dagen i varje månad till kontrollstyrelsen avlämna dels, å blankett enligt

formulär, som av kontrollstyrelsen fastställes, av bolagets styrelse på

• heder och samvete bestyrkt uppgift om den myckenhet accispliktiga

drycker, som bolaget under nästföregående månad försålt, dels ock bevis,

att spirituosaaccis för samma drycker blivit vederbörligen insatt å statsverkets

giroräkning i riksbanken. ''

Har bolag överlåtit utminuteringsrättighet, skall bolaget, likaledes

senast den tjugonde dagen i varje månad, till kontrollstyrelsen avlämna

vederbörande spirituosahandlares i 5 § omnämnda uppgift ävensom bevis,

att av spirituosahandlare inbetald accis blivit å statsverkets giroräkning

insatt.

7 §•

Kontrollstyrelsen skall före utgången av varje månad till statskontoret

avlämna uppgift å den under nästföregående månad influtna spirituosaaccisen.

8 §‘

1. Den som, mot bättre vetande, i uppgift, varom i 5 eller 6 §

förmäles, upptager mindre myckenhet än som försålts, bete från och med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

1,000 till och med 5,000 kronor och vare detalj handelsrätten förlustig.

Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 3 § stadgade avgift

för den myckenhet, som icke blivit redovisad.

2. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift,

som i 5 eller 6 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften

utebliver. Har spirituosaaccis icke inbetalats eller å bankräkning insatts

inom tid, som i 5 eller 6 § bestämmes, äger kontrollstyrelsen genom

lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där

sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången av månaden

näst efter den, under vilken de drycker, för vilka accisen utgått, blivit

försålda, må accisen genast utmätas; har uppgift ej blivit, på sätt i 5

eller 6 § stadgas, till vederbörande avlämnad, må accis utmätas till ett

belopp, motsvarande hela den myckenhet, som blivit försåld under de

två sista månader, för vilka uppgifter föreligga.

3. Av böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfälle hälften

åklagaren och hälften kronan. Finnes särskild angivare, tage han hälften

av åklagarens andel; är kontrollstyrelsen angivare, tillfälle angivarandelen

kronan.

4. Vid bristande tillgång förvandlas böterna enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes,

och gäller tillsvidare, dock ej länge än till utgången av år 1917,

såframt icke annorlunda varder i grundlagsenlig ordning bestämt.

Förslag

till

förordning om tillägg till 14 § 2 mom. och 16 § i förordningen den 9 juni

1905 angående försäljning av brännvin.

Härigenom förordnas, att till 14 § 2 mom. av förordningen den

9 juni 1905 angående försäljning av brännvin skall fogas ett nytt stycke

av följande lydelse och att 16 § av samma förordning skall erhålla ett

nytt, sjätte, moment av den lydelse nedan angives:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

5

%

14 §.

2. Därest — — — — — förkasta.

Innehavare av rättighet, varom i detta mom. förmäles, vare skyldig

att hos i 12 eller 14 § omförmält bolag, som bestämmes av Kungl.

Majrts befallningshavande, inköpa allt för rörelsen erforderligt egentligt

brännvin.

16 §.

6. Innehavare av rättighet, varom i denna § förmäles, vare skyldig

att hos i 12 eller 14 § omförmält bolag, som bestämmes av Kungl.

Maj:ts befallningshavande, inköpa allt för rörelsen erforderligt egentligt

brännvin.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottet hava jämväl överlämnats tre i anledning av propositionen

väckta motioner.

I motion I: 129, av herr K. G. Karlsson, hemställes, »att riksdagen

måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts omförmälda proposition, nr

238, för sin del besluta, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande ändrade

lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt, spirituosaaccis och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter

restitution för denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt

bryggeri omedelbart använts för tillverkning av svagdricka, till en säx-skild

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utikottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

fond avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000

kronor.

Skulle för tre----ytterligare nedgått.»

I motion II: 319, av herr Pålsson m. fl., har, såvitt nu är i fråga,

yrkats, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 238 med

förslag till förordning om spirituosaaccis m. m.

I motion II : 331, av herr Waidén, föreslås, i vad detta ärende

angår, att riksdagen måtte, under förutsättning av bifall till Kungl.

Maj:ts proposition nr 238, besluta, att av beskattningsåtgärden föranledd

inkomst tillföres den genom 1913 års förordning tillkomna fonden av

rusdrycksmedel.

Rörande motiveringen för de motionsvis framförda förslagen får

utskottet hänvisa till de särskilda motionerna.

Det av Kungl. Maj:t genom förevarande proposition framlagda

förslaget till förordning om spirituosaaccis innebär en ny form för beskattning

av brännvinsförbrukningen. Den nya beskattningen är avsedd

att träffa samtliga slag av brännvin utom renat egentligt brännvin

och sprit. Spirituosaaccis skulle således komma att utgå vid försäljning

av de finare brännvinssorterna såsom konjak, whisky, likörer,

glögg, punsch, arrak och rom, akvavit, kumminbrännvin, genever m. fl.

Enär dessa drycker huvudsakligen torde förbrukas inom de mera burgna

samhällsklasserna och prisen å hithörande drycker i allmänhet äro betydligt

högre än å det renade brännvinet, har den föreslagna beskattningen

i viss mån karaktären av en lyxbeskattning. Såsom föredragande

departementschefen i det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

erinrat, har 1902 års riksdag i skrivelse den 2 maj samma

år uttalat sig för en särskild beskattning å dessa slags drycker. Ifrågavarande

riksdagsskrivelse föranledde visserligen endast införande av en

särskild beskattning å punsch, den nuvarande stämpelavgiften å denna

dryck, men samma skäl, som föranledde påläggande av sistnämnda avgift,

föreligga enligt utskottets mening jämväl i fråga om en särskild

beskattning av andra finare slag av brännvin. Ur nu anförda synpunkter

anser utskottet den föreslagna spirituös aaccisen innebära en

lämplig- beskattningsåtgärd.

ft

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 7

Såsom i de i ärendet väckta motionerna erinrats, beslöt emellertid

1913 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t att begränsa statsverkets

beroende av de medel, som inflöto på grund av skatter och avgifter, vilka

pålagts tillverkningen och försäljningen av alkoholhaltiga drycker. Genom

den av nyssnämnda riksdag antagna förordningen om statsverkets fond av

rusdrycksmedel bestämdes, att av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt, punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel

skulle, efter restitution för denaturerat brännvin och för malt, som vid

skattepliktigt bryggeri omedelbart använts för tillverkning av svagdricka,

till en särskild fond avsättas vad som för varje år översköte ett belopp

av 41,900,000 kronor. Vidare bestämdes, att om för tre på varandra

följande år medeltalet av ovannämnda inkomster understege 41,900,000

kronor, skulle därefter vad som översköte detta medeltalsbelopp avsättas

till fonden. På enahanda sätt skulle förfaras, om därefter vid årligen

verkställd uträkning befunnes, att medeltalet av ovannämnda inkomster

under närmast föregående tre år ytterligare nedgått. Fonden, som benämnes

statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd att i främsta

rummet användas till reglering av sådana ekonomiska förhållanden, som

äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande och avveckling. Där särskilda omständigheter därtill föranleda,

må emellertid, enligt uttryckligt stadgande, fondens medel även

användas för andra sociala ändamål.

Såsom framgår av här ovan lämnade redogörelse för 1913 års

riksdags beslut i fråga om begränsandet av statsverkets beroende av

de s. k. rusdrycksmedlen, kan den föreslagna spirituosaaccisen icke anses

vara av beskaffenhet att utan vidare tillhöra de medel, vilkas överskott

skulle tillföras statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Gent emot spirituosaaccisens undantagande från förordningen om

statsverkets fond av rusdrycksmedel hava i samtliga i ämnet väckta

motioner framställts erinringar. Sålunda har herr Pålsson m. fl. i motionen

II: 319 med hänsyn till dels att spirituosaaccisen icke föreslagits

skola ingå bland de s. k. rusdrycksmedlen, dels att accisen skulle öka

statsverkets beroende av rusdryckshanteringen, yrkat att riksdagen

måtte avslå den förevarande propositionen. Herr Iv. G. Karlsson åter

har i motionen I: 129 föreslagit, att spirituosaaccisen skulle hänföras till

de rusdrycksmedel, vilkas överskott skall tillgodoföras rusdrycksmedelsfonden

och i dylikt syfte lämnat förslag om ändrad lydelse av 1 § i

förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel. Slutligen

har herr Waldén föreslagit dels i motionen II: 331, att spirituosaaccisen

skall till hela sitt belopp inflyta till rusdrycksmedelsfonden och dels i

s. 8 Kontrollera mot PDF

«

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

annan motion, II: 332, att ett motsvarande anslag ur fonden måtte beslutas

att utgå till av kristiden föranledda sociala ändamål.

Yad först beträffar det av herr Pålsson m. fl. framställda avslagsyrkandet

vill utskottet framhålla, att den omständigheten, att statsverkets

beroende av rusdrycksmedlen begränsats till ett visst belopp,

icke torde innebära, att nya skatter eller avgifter icke skulle få påläggas

förbrukningen av alkoholhaltiga drycker. I detta avseende vill utskottet

erinra därom, att nykterhetskommittén i sitt utlåtande den 15 december

1912 över rusdrycksmedelskommitténs förslag till statens, kommunernas,

landstingens och hushållningssällskapens frigörande från ekonomiskt

beroende av från rusdryckshanteringen härflytande medel bland annat

i fråga om begränsningen av statsverkets beroende (sid. 28>) yttrade:

»Staten synes därför hava alla skäl att räkna med väsentligt

minskade inkomster av rusdrycksmedlen, även om detta skulle i någon

mån kunna kompenseras genom de av rusdrycksmedelskommittén antydda

åtgärderna, att vissa grenar av rusdryckshanteringen, som nu

handhavas av enskilda och bereda dem ekonomiska fördelar, omhändertoges

av staten.»

Härav synes framgå, att nykterhetskommittén tänkt sig att minskningen

i statsinkomster genom de för det dåvarande ifrågasatta restriktionerna

skulle i någon mån kunna uppvägas genom förstatligandet av

vissa grenar av rusdryckshanteringen. Denna tanke har i visst avseende

realiserats genom 1915 års riksdags beslut om bifall till de vid Kungl.

Maj:ts proposition nr 81 fogade förslag om ändrad lydelse av vissa paragrafer

i brännvinsförsäljningsförordningen, varigenom kontrollstyrelsen

fick överinseende över brännvinsförsäljningsbolagen och erhöll befogenhet

att meddela föreskrifter i avseende å inköp av, försäljningspris för

och alkoholstyrka hos brännvin ävensom beträffande bolagens förvaltning.

Genom att kontrollstyrelsen t. ex. höjer försäljningspriset å brännvin,

komma givetvis ökade inkomster att tillföras statsverket och kommer

därmed i sak samma förhållande att inträffa, som om riksdagen beslöte

påläggande av en ny eller ökad beskattning å förbrukningen av alkoholhaltiga

drycker.

Åven om åtgärder av nu angivet slag icke må anses strida mot

1913 års riksdags beslut, beträffande begränsandet av statsverkets beroende

av rusdrycksmedel, så är det likväl otvetydigt, dels att de

för statsverkets omedelbara behov använda inkomsterna av rusdryckshanteringen

icke få överstiga 41,900,000 kronor, dels att den medeltalsberäkning,

som jämlikt förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel

skall från och med år 1917 för varje år verkställas, icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

bör rubbas genom tillkomsten av nya skattekällor, och finner utskottet

det vara synnerligen angeläget, att icke detta riksdagens beslut genom

nya stadganden till någon del sättes ur kraft.

Enär enligt Kungl. Maj:ts förslag spirituosaaccisen icke skulle

komma att inbegripas under de i förordningen angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel omförmälda inkomster, på grund varav statsverkets

beroende av från rusdrycksbanteringen härflytande inkomster

skulle komma att ökas med det belopp, som spirituosaaccisen skulle

tillföra statsverket, kan utskottet icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i

detta avseende. Ej heller kan utskottet tillstyrka det av herr K. G.

Karlsson i motionen I: 129 framställda förslag, att inkomsten av spirituosaaccisen

skall jämställas med statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt, punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel.

Med antagande av detta förslag skulle nämligen medeltalsberäkningen

för de närmast följande åren med all sannolikhet komma att väsentligt

förryckas. De olägenheter, som äro förbundna med införande av en ny

alkoholbeskattning med hänsyn till innebörden av 1913 års riksdags

beslut i fråga om begränsningen av statsverkets inkomster av rusdrycksmedlen,

torde däremot kunna undvikas om, såsom herr Waldén föreslagit

i motionen II: 331, inkomsten av spirituosaaccisen tillföres statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Då spirituosaaccisen får anses motiverad uteslutande med hänsyn

till det särskilt nu under rådande kris trängande statsbehovet av nya

skattekällor, kan det från denna synpunkt anses vara av underordnad

betydelse, om formen för det avsedda beloppets ingående till statsverket

blir den i propositionen tänkta eller, såsom herr Waldén, i konsekvens

med yrkandet i motionen 11:331, föreslagit i sin till '' statsutskottet

remitterade motion II: 332, ett direkt anslag från statsverkets fond av

rusdrycksmedel för vissa statsbehov av social natur till belopp motsvarande

vad som genom spirituosaaccisen beräknas tillflyta fonden. Den

av herr Waldén förordade vägen har likväl det väsentliga företrädet, att

den på ett antagligt sätt förenar hänsynen till de år 1913 fastslagna

principerna och till det närvarande behovet av medel för bestridande av

särskilda av kristiden föranledda sociala ändamål, och har utskottet därför

funnit sig böra tillstyrka det i motionen II: 331 gjorda förslaget. Härvid

finner sig utskottet likväl, ehuru den föreslagna skatten är avsedd att

utgå endast under kortare i propositionen angiven tid, böra uttala att

ett bifall till propositionen i nu förordad form icke får föranleda, att

till rusdrycksmedelsfonden av denna skatt inflytande medel under andra

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 31 höft. (Nr 33—34.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

förhållanden än sådana, vilka motsvara vad som nu framkallat extra

ordinarie behov, brukas för i statsverkspropositionen upptagna ändamål.

Förverkligandet av herr Waldéns förslag förutsätter upptagande i

förordningen angående merberörda fond av föreskrift därom, att spirituosaaccisen

skall ingå i fonden och har utskottet utarbetat här nedan återgivet

förslag till sådan föreskrift, som lämpligen bör få sin plats i 1 §.

Emot innehållet i de av Kungl. Maj:t föreslagna förordningarna

har utskottet icke haft annat att erinra än, dels att av rent praktiska

skäl brännvinsförsäljningsbolag synts böra medgivas utsträckt tidsfrist

för fullgörandet av vissa i 6 § av förordningen om spirituosaaccis föreskrivna

åligganden, dels ock att den i 8 § 2 mom. stadgade påföljd för

underlåtenhet att inom föreskriven tid avlämna uppgift om den försålda

myckenheten accispliktiga drycker jämväl bör avse underlåtenhet att

inom föreskriven tid avlämna bevis att accis blivit vederbörligen insatt

å statsverkets giroräkning i riksbanken.

Med åberopande av vad sålunda här ovan anförts får utskottet

hemställa:

1) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen,

i anledning av herr Waldéns motion II: 332,

beslutar, att ett belopp motsvarande den beräknade

inkomsten av spirituosaaccisen skall av rusdrycksmedelsfonden

tagas i anspråk för av kristiden föranledda

utgifter för sociala ändamål, måtte antaga Kungl. Maj:ts

förevarande förslag till förordning om spirituosaaccis,

dock att åt 6 och 8 §§ måtte givas följande ändrade

lydelse:

« §•

1. Brännvinsförsäljningsbolag skall senast den

femtonde dagen i varje månad å statsverkets giroräkning

i riksbanken insätta spirituosaaccis för den

myckenhet accispliktiga drycker, som bolaget under

nästföregående månad försålt.

Där bolag överlåtit utminuteringsrättighet, skall

bolaget senast den adertonde dagen i varje månad å

sagda giroräkning insätta spirituosaaccis, som spirituosa•

handlare jämlikt 5 § inbetalt.

2. Brännvinsförsäljningsbolag åligger att senast

den tjugufemte dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

avlämna dels, å blankett enligt formulär, som av kontrollstyrelsen

fastställes, av bolagets styrelse på heder

och samvete bestyrkt uppgift om den myckenhet accispliktiga

drycker, som bolaget under nästföregående

månad försålt, dels ock bevis, att spirituosaaccis för

samma drycker blivit vederbörligen insatt å statsverkets

giroräkning i riksbanken.

Har bolag överlåtit utminuteringsrättighet, skall

bolaget, likaledes senast den tjugufemte dagen i varje

månad, till kontrollstyrelsen avlämna vederbörande spirituosahandlares

i 5 § omnämnda uppgift ävensom bevis,

att av spirituosahandlare inbetald accis blivit å statsverkets

giroräkning insatt.

8 §•

1. Den som, mot bättre vetande, i uppgift, varom

i 5 eller 6 § förmäles, upptager mindre myckenhet

änfsom försålts, böte från och med 1,000 till och med

5,000 kronor och vare detalj handelsrätten förlustig.

Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 3 §

stadgade avgift för den myckenhet, som icke blivit

redovisad.

2. Underlåter någon att inom föreskriven tid

avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, som i 5 eller

6 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften

eller beviset utebliver. Har spirituosaaccis icke inbetalats

eller å bankräkning insatts inom tid, som i 5 eller 6 §

bestämmes, äger kontrollstyrelsen genom lämpliga viten

tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet.

Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före

utgången av månaden näst efter den, under vilken de

drycker, för vilka accisen utgått, blivit försålda, må

accisen genast utmätas; har uppgift ej blivit, på sätt

i 5 eller 6 § stadgas, till vederbörande avlämnad, må

accis utmätas till ett belopp, motsvarande hela den

myckenhet, som blivit försåld under de två sista månader,

för vilka uppgifter föreligga.

3. Av böter, som enligt denna förordning ådömas,

tillfälle hälften åklagaren och hälften kronan. Finnes

särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

är kontrollstyrelsen angivare, tillfälle angivarandelen

kronan.

4. Vid bristande tillgång förvandlas böterna

enligt allmän strafflag.

2) att riksdagen måtte, vid bifall till vad under

1) hemställts, antaga Kungl. Maj:ts omnämnda förslag

till förordning om tillägg till 14 § 2 mom. och 16 §

i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning

av brännvin;

3) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen

antager det under 1) omförmälda författningsförslag,

måtte, i anledning av motionen II: 331 av herr

Waldén, såvitt motionen avser förslaget till förordning

om spirituosaaccis, för sin del antaga följande förslag till

ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913

i angående statsverkets fond av rusdrycksmedel:

1 §•

Av statsverkets -—• — — — — — — — —

41,900,000 kronor.

Skulle för----ytterligare nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst

av spirituosaaccis.

4) att de i detta betänkande behandlade motionerna
a)

I: 129, av herr K. G. Karlsson, samt

b) II: 319, av herr Pålsson m. fl., såvitt motionen

avser förslaget till förordning om spirituosaaccis,

må anses besvarade genom vad utskottet under

1)—3) hemställt.

Stockholm den 31 maj 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K.. G. KARLSSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

13

Reservationer:

av herrar Oskar Eklund, K. A. Nilson och Bergman, vilka anfört:

Vi dela de i motion II: 319 av herr Pålsson m. fl. framförda

synpunkterna och anse, *att utskottets förslag icke undanröjer den i

nämnda motion framförda principiella invändningen mot bifall till Kungl.

Maj:ts förslag om införande av spirituosaaccis. Den omständigheten,

att de genom spirituosaaccisen inflytande medlen först tillföras statsverkets

fond av rusdrycksmedel för att sedan därifrån i form av anslagtagas

i anspråk för statsregleringsändamål, upphäver icke, sakligt sett,

att statsverket genom den ifrågavarande beskattningen i strid mot beslutet

av år 1913 ökar sitt ekonomiska beroende av rusdryckshanteringen.

Att den ifrågasatta skatteförhöjningen skulle bli av rent tillfällig

natur synes knappast antagligt. Dels torde det icke vara lämpligt

att minska på spirituosan en gång lagd beskattning, dels torde en

för statsverket en gång använd inkomstkälla näppeligen kunna övergivas.

Ur nvkterhetssynpunkt har den föreslagna spirituosaaccisen ingen

betydelse. För att i någon mån verka hämmande på konsumtionen

kräves säkerligen betydligt högre skatteökning. Såsom framgår av föredragande

departementschefens anförande till det vid propositionen fogade

utdrag ur statsrådsprotokollet, är spirituosaaccisen också motiverad ur

rent finansiell synpunkt. Under dessa omständigheter hava vi, som

anse att ett bifall till Kung]. Maj:ts förslag även enligt utskottets linje

skulle kränka den i 1913 års beslut fastslagna grundsatsen om begränsning

av statsverkets beroende av rusdrycksmedlen, icke kunnat biträda

utskottets hemställan.

Då vi därjämte anse, att ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag om

tillägg till 14 § 2 mom. och 16 § i förordningen den 9 juni 1905 angående

försäljning av brännvin, vilken ändring i och för sig är befogad

och av omständigheterna påkallad, icke bör göras beroende av beslutet

beträffande spirituosaaccis, ha vi yrkat, att utskottet skulle hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till motionen

II: 319 av herr Pålsson m. fl., avslå Kungl. Maj:ts

förslag till förordning om spirituosaaccis;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

2) att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts förslag

till förordning om tillägg till 14 § 2 mom. och

16 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning

av brännvin; samt

3) att motionerna I: 129 av herr K. G. Karlsson

och II: 331 av herr Waldén icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

av herrar friherre Talmstierna, Sandler, Källman och Nilsson i

Kristianstad, samt

av herr Rune.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.