Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.

1916-05-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:34, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

15

Nr 34.

Ankofrl till riksdagens kansli den 30 maj 1916 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 §

2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Oskar

Eklund, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstierna, Jesperson,

Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Danström, C. Th. Magnusson,

von Hofsten, Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Boa och Bergman.

Genom proposition, nr 240,'' av den 5 maj 1916, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga nedannämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av

2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker dels ock besluta, att, där restitution av skatt skall äga rum

för malt, som omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka,

restitutionen må utgå direkt av maltskattemedlen.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt

25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§

samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning av maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgivna undantag erläggas skatt

med trettiotre öre för varje kilogram, dock att för varje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret avverkade etthundratusen kilogrammen

malt utgår med tjugusju öre för kilogram och för de nästa etthundratusen

kilogrammen med trettio öre för kilogram.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en

fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger sex procent;

lagrat dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka

och som ej innehåller mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol

och är inbryggd men en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger

nio och fem tiondels procent;

skattefritt bryggeri varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

maltdrycker må tillverkas; samt

tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet över

bryggeriets skötsel.

8 §•

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter tillverkningsårets utgång

restitution av skatt, efter 24 öre för kilogram räknat, åtnjutas för

det under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst

för den tredjedel av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret avverkade

maltmängden samt icke till högre belopp, än att den återstående

skatten uppgår till minst det -i 5 § stadgade medeltal.

2. Jämväl må efter tillverkningsårets utgång restitution av skatt,

efter tio öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under samma år omedelbart

till lagrat dricka använda malt.

3. Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

åtnjutes under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för

den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda

maltdryckens tillverkning, restitution av skatt, beräknad efter den skattesats,

som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare

avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets

namn må dock användas en av vederbörande överkontrollör godkänd, såT

som ursprungsbeteckning lämplig förkortning därav eller ock bryggeriets

inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall

på etiketten ordet »svagdricka» vara det huvudsakligast framträdande.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om lagrat dricka.

25 §.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden av staten dagarvode,

som av kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arvode ej utgå med

högre belopp än tre kronor femtio öre för tillsyn å ett skattepliktigt

bryggeri och med högst en krona femtio öre för varje ytterligare bryggeri,

över vilket han har tillsyn.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1916.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan om*

förmälda statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottet hava jämväl överlämnats två i anledning av propo»

spioneri väckta motioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 7 sand. 31 käft. (Nr 33—34.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

THskottet

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

I motion II: 319, av herr Pålsson m. fl., har, såvitt eu är i fråga,

yrkats, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

I motion II: 331, av herr Waldén, föreslås, i vad detta ärende

angår, att riksdagen måtte, under förutsättning av bifall till Kungl.

Maj:ts proposition, nr 240, besluta, att av beskattningsåtgärden föranledd

inkomst tillföres den genom 1913 års förordning tillkomna fonden av

rusdrycksmedel.

Rörande motiveringen för motionärernas förslag får utskottet hänvisa

till de särskilda motionerna.

Det av Kungl. Maj:t genom förevarande proposition framlagda

förslaget till en höjning av maltskatten har, såsom framgår av föredragande

departementschefens anförande till det vid propositionen fogade

utdrag ur statsrådsprotokollet, påkallats av de behov, vilka vid statsregleringen

för år 1917 böra fyllas. Enligt utskottets mening torde det

emellertid kunna ifrågasättas, huruvida eu dylik höjning av maltskatten

stål- i överensstämmelse med de giundsatser, som fått tittryck i 1913

års riksdags beslut om begränsande av statsverkets beroende av från

rusdryckshanteringen härflytande medel. Ty även om maltskatten på

grund av bestämmelsen i i § av förordningen om statsverkets fond av

rusdrycksmedel är att hänföra till de medel, vilkas sammanlagda överskott

skall avsättas till nyssnämnda fond, lärer en höjning av maltskatten

icke kunna undgå att utöva inflytande på den medeltalsberäkning,

som jämlikt samma 1 § skall årligen verkställas. Härom stadgas

nämligen: »skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som

överskjuter detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.» Uppenbart torde vara, att den sålunda stadgade medelt.

alsberäkningen skulle komma att avsevärt förryckas, därest maltskatten,

genom en av riksdagen företagen förhöjning av maltskattesatserna, tillförde

statsverket en väsentligt ökad inkomst. Visserligen har herr

Waldén i motionen II: 331 till förekommande av berörda olägenhet föreslagit,

att den av den höjda maltbeskattningen föranledda inkomst skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr di. IB

tillföras statsverkets fond av rusdrycksmedel. Enligt utskottets mening

torde emellertid detta förslag icke låta sig praktiskt utföras, enär det

svårligen och i varje fall icke utan omfattande beräkningar kan fixeras,

vilken del av maltskattens totala belopp är att anse såsom beroende

av förhöjningen av denna skatt.

Såsom framgår av det till propositionen fogade utdrag ur statsrådsprotokollet

(sid. 16), har föredragande departementschefen uppmärksammat

de invändningar, som från olika håll inom riksdagen framställdes

mot det vid 1909 års riksdag framlagda förslaget om en höjning

av maltskatten. Det torde nämligen vara oundvikligt, att en dylik

höjning åstadkommer fördyrande av de drycker, som även den mindre

välsk lierade allmänheten konsumerar. Visserligen har man vid utarbetandet

av det föreliggande förslaget om höjd maltbeskattning sökt taga

hänsyn till nyssberörda synpunkt, och Kungl. Maj:t har i dylikt syfte

föreslagit, att vissa skattepliktiga maltdrycker, de s. k. lagrade drickorna,

med en alkoholhalt av högst 3.6 volymprocent och inbryggda på en

stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger 9.5 procent, skall undantagas

från den ifrågasatta skatteförhöjningen. Utskottet är emellertid

ej övertygat, att denna anordning i någon större grad är ägnad att

åstadkomma ökad konsumtion av de lagrade drickorna på bekostnad

av de starkare, skattepliktiga maltdryckerna. Anordningen skulle sålunda

vara av mycket underordnad betydelse ur nykterhetssynpnnkt, och då man

måste förutsätta, att konsumtionen av de maltdrycker, som träffades av

skatteförhöjningen, fortfarande komme att bliva avsevärd, särskilt bland

den ekonomiskt mindre bärkraftiga delen av befolkningen, skulle dessa

befolkningslager, som redan förut hårt träffats av dyrtiden, säkerligen få

bidraga till största delen av den genom maltskatteförhöjningen ökade

statsinkomsten.

De nu angivna synpunkterna hava ock antytts i den av herr

Pålsson m. fl. väckta motionen i ämnet.

Av det ovanstående framgår således, att enligt utskottets mening

den föreslagna höjningen av maltskatten dels icke låter sig förena med

de grundsatser, som fingo uttryck i 1913 års riksdags beslut om

begränsande av statsverkets beroende av från rusdryckshanteringen

härflytande medel, dels icke kan tillmätas nämnvärd betydelse ur

nykterhetssynpunkt, dels och slutligen skulle komma alt huvudsakligen

träffa de bredare, redan av ökade levnadskostnader hårt betungade folklagren.

Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig icke böra tillstyrka

Kung]. Maj:ts förevarande proposition.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34,

Utskottet får alltså hemställa:

1) att riksdagen, med bifall till motionen II: 319

av herr Pålsson m. fl., såvitt den avser förevarande

proposition nr 240, måtte avslå samma proposition; samt

2) att motionen II: 331, av herr TV aidén, såvitt

nn är i fråga, må anses besvarad genom vad utskottet

under 1) hemställt.

Stockholm den 30 maj 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservationer:

av herrar friherre C. J. Beck-Friis, friherre Fleming, Jesperson,

Jeansson i Kalmar, Bakström, Carl Th. Magnusson, von Hofsten och

Jönsson i Boa; samt

av herr Ollas A. Ericsson i fråga om motiveringen.

STOCKHOLM, ISVÄG MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 191fi. -

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:267 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 § a1 i texten