Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en särskild penningskatt å ogifta personer m. fl. /n.. ^ \

1916-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:4, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en särskild penningskatt å ogifta personer m. fl. /n.. ^ \

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1916 kl. 4 e. m»

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en särskild

penningskatt å ogifta personer m. fl. /n.. ^ \

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström, frih. O. J. BeckFriis,

Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, Lyckholm, Antonsson, K. A. Nilson, frih. Fleming,

frih. Palmstierna, Jeansson i Kalmar, Källman, Jonsson i Hökhult, Petrén, Månsson,

Berg i Staby, Jönsson i Bevinge och Holmström.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 84, föreslår herr Johansson i Brånalt, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om, att utredning verkställes,

antingen genom den arbetande kommunalskattekommittén, eller

annorledes, om särskild penningskatt å ogifta män och kvinnor i viss ålder,

ävensom å gifta makar med inga eller högst 2 barn att försörja, och därefter

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda

».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Såsom i motionen erinras, framfördes av herr Johansson jämväl vid Utskottet.

förra årets riksdag motion i förevarande ämne, II: 48, vilken slutade med

i sak enahanda yrkande som den nu väckta. Samtidigt förelågo motioner

rörande skattelindringar för familjeförsörjare och ändrade bestämmelser för

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 4 käft. (Nr 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

äkta makars taxering. Bevillningsutskottet, som företog dessa ärenden till

behandling i ett sammanhang och på angivna skäl i sitt betänkande nr 10

avstyrkte alla motionerna, yttrade särskilt i fråga om herr Johanssons

motion följande:

»Vad slutligen beträffar herr Johanssons i Brånalt motion, II: 48,

måste utskottet uttala starka tvivelsmål rörande lämpligheten av den väg

motionären förordat. Rättvist är, att en ensam person, som icke betungas

av försörjningsskyldighet för andra och således själffallet besitter större

skatteförmåga, lämnar relativt större direkt bidrag till det allmänna. Enligt

utskottets uppfattning är det emellertid osäkert, i vad mån motionärens

förslag komme att verka i sådan riktning. Den naturliga försörjningsplikten,

den må föreligga för den ogifte eller gifte, är efter utskottets

åsikt den enda rationella grunden för ifrågavarande skattelättnader,

men det är långt ifrån alltid så, att vederbörandes civilstånd berättigar

till slutsatser i detta avseende. Erinras må, att änklingar och änkor ofta

nog hava större svårigheter än de gifta att draga försorg om en talrik

barnskara, ävensom att i många fall försörjningsplikt mot föräldrar och

andra anhöriga kan hindra en person att ingå äktenskap. Någon motsvarighet

till den föreslagna särskilda skatten å ogifta personer m. fl.

lärer, efter vad utskottet kunnat inhämta, ej heller finnas i andra europeiska

länder. Till den del, denna skatt skulle drabba barnlösa makar

och makar med blott ett eller två barn, är den ock olämplig. Om däremot

större lättnader i de normala skatterna beredas dem, som hava flera

barn att försörja, följer därav i sin ordning, att såväl ogifta som barnlösa

få relativt större andel i landets skattebörda, i all synnerhet den kommunala.»

Mot detta yttrande reserverade sig sex ledamöter, likväl endast i så

måtto, att de »ansett, att i utskottets motivering till dess avstyrkande av

herr Johanssons i Brånalt motion, II: 48, bort givas uttryck åt, att vid

en allsidig utredning av de beskattningsproblem, som beröras i utskottets

betänkande, den huvudtanke, som ligger bakom sagda motion och tidigare

förslag i enahanda riktning, kan förtjäna att upptagas till prövning, om

också ett eventuellt realiserande av densamma givetvis bör ske efter andra

grunder och helt annan mattstock än motionären satt i fråga».

Båda kamrarna godkände utskottets hemställan, andra kammaren dock

med bifall beträffande motiveringen till reservationen.

Motionären har i år givit sitt förslag en omformulerad motivering.

Några nya synpunkter och skäl av mera övertygande art kunna emellertid

ej anses förebragta. Då ej heller själva sakförhallandeua kommit i något

ändrat läge, får utskottet hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

3

att herr Johanssons i Brånalt förevarande motion,

II: 84, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en

särskild penningskatt å ogifta personer m. fl., icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 februari 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KAKLSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.