Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1916-06-06 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:42, Betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1916 kl. 7 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Oskar

Eklund, Lyckholm, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstierna,

Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Jonsson

i Hökhult, Jönsson i Revinge, von Hofsten och Nilsson i Kristianstad.

Genom en den 2 maj 1916 dagtecknad proposition, nr 225, vilken

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, samt med erinran om, att Kungl. Maj:t den 28 april 1916

till riksdagen avlåtit propositioner angående vissa åtgärder för lantförsvarets

stärkande och för sjöförsvarets stärkande, föreslagit riksdagen att

för beredande av medel till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

åtgärder antaga,

dels nedan intagna förslag till förordning om krigsmaterielskatt;

dels ock nedan intagna förslag till förordning angående statsverkets

krigsmaterielskattefond.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 37 käft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Förslag

till

förordning om krigsmaterielskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För beredande av medel till bestridande av kostnaderna för vissa,

av nuvarande krigstillstånd föranledda åtgärder för lantförsvarets och

sjöförsvarets stärkande skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd

krigsmaterielskatt, som för en gång utgår av inkomst på grund

av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

1 mom. Med skattskyldigs inkomst (totalinkomst) och förmögenhet

avses i denna förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 2 mom.

inkomsten i särskilt fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp och

det förmögenhetsbelopp, därför han vid taxeringen år 1916 till inkomstoch

förmögenhetsskatt, annorledes än på grund av efterbeskattning,

blivit taxerad eller, om särskilda skäl föranleda till avvikelse från den

vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.

2 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag

och solidariskt bankbolag år 1916 annorledes än på grund av efterbeskattning

blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga

det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den

närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må inkomsten på

framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp,

därför han åren 1914 och 1915 blivit samt år 1916 blivit eller

bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller, om han

allenast ettdera av åren 1914 och 1915 eller icke någotdera av dessa

är till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen av

summan av det år 1914 eller år 1915 taxerade inkomstbeloppet och det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 3

inkomstbelopp, därför han år 1916 blivit eller bort bliva taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet tredjedelen av sistnämnda

belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst finnes understiga

den skattskyldiges normala eller för den närmaste framtiden sannolikt

påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den normala

eller påräkneliga svarande högre belopp samt att inkomsten, där

den år 1916 vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit

uppskattad eller bort uppskattas till belopp, understigande 3,000 kronor

men icke 1,000 kronor eller ock uppgående till minst 3,000 kronor, ej

må upptagas till lägre belopp än i det förra fallet 1,000 kronor och i

det senare 3,000 kronor.

Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst

för något av åren 1914 och 1915 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom

efterbeskattningen förhöjda belopp.

3 mom. Därest icke vid taxeringen till krigsmaterielskatt kan

utrönas, med vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skola inkomsten och

förmögenheten upptagas till belopp, som de med ledning av den skattskyldiges

deklaration och andra handlingar kunna beräknas hava utgjort.

3 §.

Skattskyldiga enligt denna förordning äro:

a) annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt

bestämmelserna i 4—7 §§; samt

b) inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt bestämmelserna

i 8 och 9 §§.

4 §•

Har skattskyldig vid taxeringen år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

blivit eller bort bliva taxerad för förmögenhet, varav

fyra procent motsvarar eller överstiger totalinkomsten, skall hela denna

inkomst anses utgöra förmögenhetsinkomst. Understiger lyra procent

av förmögenheten totalinkomstens belopp, skall så stor del av totalinkomsten,

som motsvarar nämnda procent av förmögenheten, anses utgöra

förmögenhetsinkomst och den återstående delen arbetsinkomst.

Har skattskyldig icke vid nämnda taxering blivit eller bort bliva taxerad

för förmögenhet, skall hela totalinkomsten anses utgöra arbetsinkomst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Förmögenhetsinkomsten och arbetsinkomsten avrundas, där de ej

uppgå till fullt hundratal kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor

och utgöra, sålunda avjämnade, det till krigsmaterielskatt taxerade beloppet

av förmögenhetsinkomst och det till sådan skatt taxerade beloppet

av arbetsinkomst.

På ''enahanda sätt avjämnad totalinkomst utgör totalinkomstens

taxerade belopp.

5 §•

För skattskyldig, som i 3 § a) avses, inträder skyldighet att erlägga

krigsmaterielskatt:

för förmögenhetsinkomst, då totalinkomsten utgör minst 1,000

kronor; samt

för arbetsinkomst, då totalinkomsten uppgår till minst 3,000 kronor.

Om äkta makar bort var för sig taxeras för inkomst till inkomstoch

förmögenhetsskatt, inträder skattskyldighet till krigsmaterielskatt

för förmögenhetsinkomst, då båda makarnas sammanlagda totalinkomst

uppgått till minst 1,000 kronor, samt för arbetsinkomst, då den sammanlagda

totalinkomsten utgjort minst 3,000 kronor.

1 mom. För skattskyldig, som i 3 § a) avses, utgår krigsmaterielskatt

efter belopp, som beräknas enligt följande grunder:

a) för förmögenhetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 1,000 kronor,

ökas detsamma med 200 procent.

del därav, som icke överstiger

- den del, som överstiger

1,000

kronor

7---

, med

----— ''—

200 procent

1,000 kronor

men

icke

3,000

kronor

, med

350

procent,

3,000

»

5,000

»

»

500

»

5,000

»

»

»

10,000

»

»

650

»

10,000

»

»

»

15,000

»

»

800

»

15,000

»

»

25,000

»

»

1,000

»

25,000

»

»

»

40,000

»

»

1,150

»

40,000

»

»

100,000

»

»

1,225

»

100,000

»

150,000

»

»

1,400

»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5

150,000

kronor

men icke

250,000 kronor, med

2,000

procent,

250,000

»

» »

350,000 » »

2,600

»

350,000

»

» »

450,000 » »

3,000

»

450,000

»

»

3,200

»

Det taxerade

beloppet

av förmögenhetsinkomsten

multipliceras

därefter med det tal, som uppkommer då det enligt ovan angivna beräkning

erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmaterielskatt

för förmögenhetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal,

dock att skatten icke i något fall må överstiga 24 procent av förmögenhetsinkomstens

taxerade belopp.

b) för arbetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 3,000 kronor,

ökas detsamma med 100 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 3,000 kronor, ökas

den del därav, som icke överstiger 3,000 kronor, med 100 procent samt

den del, som överstiger

3,000

kronor

men

icke

5,000

kronor,

med

175

procent,

5,000

)>

»

10,000

»

»

275

»

10,000

y>

»

-»

15,000

»

. »

375

»

15,000

»

»

25,000

»

475

»

25,000

»

»

35,000

»

»

625

»

35,000

»

»

»

50,000

»

»

700

»

50,000

»

»

»

75,000

»

y>

800

)>

75,000

»

»

»

100,000

»

»

900

»

100,000

»

»

»

150,000

»

»

1,200

)>

150,000

>

250,000

»

»

1,300

y>

250.000

»

»

350,000

»

)>

1,500

»

350,000

»

»

450,000

x>

»

1,700

»

450,000

»

1,900

»

Det taxerade beloppet av arbetsinkomsten multipliceras därefter

med det tal, som uppkommer då det enligt sist angivna beräkning

erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmaterielskatt

för arbetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal, dock

att skatten icke i något fall må överstiga 15 procent av arbetsinkomstens

taxerade belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

2 mom. År fråga om äkta makar, skall vid beräkning enligt

denna paragraf totalinkomstens taxerade belopp för vardera maken anses

utgöra summan av de taxerade beloppen utav varderas totalinkomst.

7 §•

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1916 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,

äger åtnjuta nedsättning i krigsmaterielskattens belopp med en

tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxering

skolat medgivas.

8 §•

1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga krigsmaterielskatt, då inkomst, som blivit

eller bort bliva år 1916 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent

av bolagets kapital, sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda

skatt år 1916 beräknas.

Det till krigsmaterielskatt taxerade beloppet utgöres i förevarande

fall av den i första stycket omförmälda inkomsten, upptagen i jämna

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf form kies, skulle

på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,

som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala

eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må

på framställning av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar

inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp,

varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åi’en 1914 och

1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de

fall, att bolaget endast ettdera av åren 1914 och 1915 eller ock icke

någotdera av dessa år taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande,

varom stadgats i 2 § 2 mom., skall äga tillämpning, dock att sådan

procentberäkning, som nu är sagd, icke får ske för bolag, som först

efter ingången av år 1914 trätt i verksamhet, samt att för bolag, vars

verksamhet börjat under år 1913 men ej pågått hela detta år eller ock

begynt med 1914 års ingång, procenten må beräknas till hälften av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 7

de sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets

taxering år 1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd.

Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade

procenten finnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden

sannolikt påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den

normala eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten

i något fall fastställas till lägre siffra än 57a
-

9 §.

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje

fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga krigsmaterielskatt med

följande belopp, nämligen:

Krigsmaterielskatt

per

100 kronor

När inkomsten

i förhållande till kapitalet

överstiger eller beräknas

Hvaråt.! pa •

Krigsmaterielskatt

per

100 kronor

När inkomsten

i förhållande till kapitalet

överstiger eller beräknas

överstiga:

5

men

ej

5 73 procent

57a

»

57a

)>

57a

»

6

))

6

»

»

67a

))

67a

»

»

67a

))

67a

»

7

))

7

y>

77a

y>

77a

»

77a

»

77a

»

»

8

»

8

»

»

87a

»

87a

y>

87a

»

87a

»

»

9

)>

9

»

»

97a

»

97a

»

»

97a

»

92/3

»

y>

10

»

10

»

y>

107s

»

107a

107a

107a

y>

11

»

11

»

»

117a

»

117a

»

»

117a

»

117a

»

»

12

»

12

»

127a

»

Kr.

2.75

127a

men

2.80

13

»

2.85

137a

))

2.90

14

»

2.95

147a

3.00

15

»

3.05

157,

3.io

16

»

3.15

167a

»

3.20

17

3.2 5

177a

))

3.30

18

»

3.35

187a

3.40

19

»

3.4 5

197a

»

3.50

20

»

3.55

21

3.60

22

3.6 5

23

3.7 0

24

»

3.7 5

25

»

3.80

26

»

ej 13

procent

Kr.

3.85

» 137a

3.90

» 14

3.95

» 147a

»

4.oo

» 15

4.05

» 157a

»

4.10

» 16

»

4.15

» 167a

»

4.20

» 17

4.25

» 177a

»

4.30

» 18

»

4.35

)) 187a

»

4.40

» 19

»

4.45

)) 197a

))

4.50

» 20

»

4.55

» 21

4.60

» 22

4.65

» 23

»

4.7 0

» 24

»

4.75

» 25

»

4.80

» 26

»

4.85

» 27

4.90

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

När inkomsten . . När inkomsten

i förhållande till kapitalet Krigsmateriel- j förhållande till kapitalet Krigsmateriel
överstiger

eller beräknas skatt Per överstiger eller beräknas skatt per

överstiga:

100 kronor

överstiga:

100 kronor

Kr.

Kr.

27

men

eJ

28

procent

4.95

50

men

ej 55

procent

5.45

28

»

29

5.oo

55

»

» 60

5.50

29

»

»

30

5.05

60

»

» 65

5.55

30

»

32

5.io

65

»

» 75

»

5.60

32

»

34

»

5.15

75

» 85

»

5.65

34

y>

36

»

5.20

85

» 90

5.70

36

»

»

38

5.25

90

» 95

»

5.75

38

x>

»

40

»

5.30

95

»

)) 100

»

5.80

40

))

45

5)

5.35

100

»

5.85

45

»

50

)>

5.40

10 §.

1 mom. Krigsmaterielskatten förfaller till betalning .under år 1917.

Skattskyldig äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med krigsmaterielskattens

erläggande, att nio tjugondedelar av skatten inbetalas under

vart av åren 1918 och 1919.

2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill

föranleda, må Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter

hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva

annan tid och ordning för krigsmaterielskattens erläggande, dock under

iakttagande, att hela skatten erlägges före slutet av år 1920.

3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd

med krigsmaterielskattens erläggande, äger skattskyldig vid den

första för inbetalning av krigsmaterielskatt utsatta uppbördsstämman

betala hela krigsmaterielskattebeloppet och vid senare uppbördsstämma

hela den då oguldna delen av samma belopp.

4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av krigsmaterielskatt

först utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd

krigsmaterielskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med åtta procent

av skattens belopp. Erlägger han å den andra för krigsmaterielskatts

inbetalning utsatta uppbördsstämman hela återstående beloppet av den

honom påförda skatten, äger han rätt till avdrag med tre procent av

samma belopp.

5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av krigsmaterielskatt

förordnar Konungen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

9

11 §•

Till ledning vid uträknandet av krigsmaterielskatt utfärdar Konungen

särskilda tabeller.

12 §.

Skattskyldig taxeras till krigsmaterielskatt å den ort, där lian år

1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

13 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola ock äga tillämpning i fråga om krigsmaterielskatt.

14 §.

Taxering till krigsmaterielskatt verkställes av en särskild nämnd,

kallad krigsmaterielskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av

Konungens befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta

ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till

antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i krigsmaterielskattenämnden.

Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses

till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i

länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller

suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigsmaterielskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens

befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må

vara avslutade före den 1 april 1917. Om tid och ställe för nämndens

sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande minst sex veckor

före sammanträdets början allmän kungörelse samt underrättar i god tid

dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i krigsmaterielskattenämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i krigsmaterielskattenämnd eller

inkallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 37 käft. (Nr 42.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota

tjugufem kronor.

15 §.

1 mom. En var, vilkens taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

kan föranleda skattskyldighet till krigsmaterielskatt, äger

att hos krigsmaterielskattenämnden göra skriftlig framställning om ny

uppskattning av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning

skall, vid påföljd att den eljest icke av krigsmaterielskattenämnden upptages

till behandling, ingivas till Konungens befallningshavande i det

län, där den skattskyldige år 1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

senast före klockan 12 på tjugonde dagen före krigsmaterielskat.

tenämndens sammanträde.

2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § a) avses, eller i 8 §

omförmält bolag, vilket senast med ingången av år 1914 trätt i verksamhet,

att inkomst, sådan den år 1916 blivit eller bort bliva taxerad

till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala

eller den för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,

må hos krigsmaterielskattenämnden göras framställning om

'' inkomstens eller procenttalets beräknande till lägre belopp, som i 2 §

2 mom. och 8 § 2 mom. sägs.

Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke av vare sig

krigsmaterielskattenämnden eller högre myndighet komma under prövning,

ingivas till samma Konungens befallningshavande och inom samma tid,

som här ovan i 1 mom. stadgats; och skola, med enahanda påföljd, vid

framställningen fogas dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som

den skattskyldige må hava åren 1914 och 1915 behörigen avlämnat,

dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. Vid bolags framställning

skall ock, vid ovannämnda påföljd, fogas intyg, att bolaget

vid ingången av år 1913 utövat sin verksamhet eller, då verksamheten

först senare begynt, att densamma av bolaget utövats vid ingången av

år 1914.

3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga

erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att vid krigsmaterielskattenämndens

sammanträde framlägga fullständiga förslag till taxeringarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 11

för krigsmaterielskatt enligt formulär, som av Konungen fastställes,

ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängd^- och övriga handlingar, som för taxeringarnas verkställande må erfordras.

Anses totalinkomsten eller förmögenheten böra beräknas till andra

belopp än vartill desamma år 1916 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall i förslaget antecknas den beräknade inkomsten eller förmögenheten

jämte grunderna för beräkningen. Jämväl skall, där inkomstens

förhållande till kapitalet anses böra bestämmas enligt 8 §

2 mom., i förslaget angivas grunderna för beräkningen.

Förslaget till krigsmaterielskattetaxeringen skall, i vad en var

skattskyldig angår, vidhäftas hans år 1916 avlämnade deklaration. Har

skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall förslaget sedermera biläggas

krigsmaterielskattenämndens protokoll.

Fastställes icke av nämnden taxeringen till krigsmaterielskatt i

överensstämmelse med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma

av protokollsföraren antecknas å förslaget.

17 §•

I särskild längd, benämnd krigsmaterielskattelängd, vartill formulär

fastställes av Konungen, upptagas den skattskyldiges namn, antalet barn,

därför nedsättning äger rum, och skattebeloppen. Längden underskrives

av krigsmaterielskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,

där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och

justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst

skall underrättelse om beloppet av skattskyldig påförd krigsmaterielskatt

i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt honom

tillsändas under hans i 1916 års deklaration uppgivna adress, där ej

annan senare av honom uppgivits. Därest taxeringen till krigsmaterielskatt

grundas å annan uppskattning av den skattskyldiges inkomst och

förmögenhet än den, som verkställts vid hans taxering år 1916 till

inkomst- och förmögenhetsskatt, utan att därom framställning, som i

15 § 1 mom. sägs, blivit gjord eller ock efter framställning enligt 15 §

taxeringen till krigsmaterielskatt bestämmes annorlunda än i framställningen

avses, skall underrättelsen tillika innehålla de grunder, efter

vilka taxeringen bestämts.

Anteckningarna i krigsmaterielskattelängden verkställas samt protokollet

föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

därtill förordnat; och åligger det dessa att lämna de skattskyldiga

underrättelse, varom ovan sägs.

18 §.

Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst

skola, utom vad Stockholms stad angår, krigsmaterielskattelängderna

översändas till vederbörande häradsskrivare eller magistrat

för debiterings verkställande.

Längderna skola därefter före utgången av år 1917 till Konungens

befallningshavande återställas för att jämte krigsmaterielskattenämndens

protokoll biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.

19 §.

1 mom. Över krigsmaterielskattenämnds beslut må besvär anföras

av kronans ombud ävensom av vederbörande skattskyldig, ändå att ban

ej hos krigsmaterielskattenämnden gjort framställning, som i 15 § 1 mom.

sägs. I besvären äger skattskyldig icke påkalla medeltalsberäkning enligt

2 § 2 mom. eller 8 § 2 mom. i vidare mån, än ban må hava bos krigsmaterielskattenämnden

i framställning enligt 15 § 2 mom. påyrkat.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 31 juli

1917 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke

varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av

krigsmaterielskattelängd och 1916 års taxeringslängd som krigsmaterielskattenämndens

protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår,

samt därefter förklaring över besvären infordrats från vederbörande,

insänder Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten

samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären

anses påkalla.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

20 §.

Den, som taxerats till krigsmaterielskatt å ort, där han icke är

skattskyldig för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till

prövning, inom natt och år, efter det att krigsmaterielskatt första gången

vederbörande avfordrats, ingivas till Konungens befallningshavande i det

län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i enahanda

ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1916

ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till krigsmaterielskatt eller åsättas den taxering

till sådan skatt, som därav kan föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigsmaterielskattelängden

och krigsmaterielskattenämndens protokoll eller, därest nämnden

vid tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat

sitt arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

Till krigsmaterielskatt skattskyldigas år 1916 avlämnade deklarationer,

vilka ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna

för år 1917 överlämnas till kammarrätten och därstädes förvaras.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,

51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande krigsmaterielskattenämnden och förfarandet

vid taxering till krigsmaterielskatt.

Vad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer

skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan

omförmälda avskrifter av deklarationer.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1916, samt han genom det förfarande,

vilket föranlett efterbeskat.tningen, kommit att alldeles icke eller till för

ringa belopp taxeras till krigsmaterielskatt, skall särskild krigsmateriel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

skatt påföras honom till belopp, som genom berörda förfarande undandraga.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild

krigsmaterielskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant fall stadgats beträffande

sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd krigsmaterielskatt förfaller i

sin helhet till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen

påförda inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av

sådan krigsmaterielskatt äger avdrag, som i 10 § 4 mom. sägs, icke rum.

Efterbeskattning till krigsmaterielskatt sker i sammanhang med

efterbeskattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga

om klagan över efterbeskattning till krigsmaterielskatt vad som stadgats

rörande överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till krigsmaterielskatt göres anteckning i

särskild krigsmaterielskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § a) avses, skulle på

grund av hans ekonomiska ställning finnas möta synnerligen stor svårighet

att erlägga krigsmaterielskatt, äger den prövningsnämnd, som har att

besluta i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och

efter kronoombudets skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva

den del av krigsmaterielskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning

skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden

sammanträder. Framställning, som här avses, skall ingivas

till Konungens befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i

länen den 15 juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är

helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldiga härom erinras

genom den kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,

utöver vad enligt 10 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd

medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom. är

föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, dock att sådant uppskov

ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast

före utgången av år 1922. Prövningsnämnd må, där den så finner

lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1 avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om

anstånd ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande

eftergivande av skatt.

3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande

av krigsmaterielskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas

erläggande, må föras i den för överklagande av prövningsnämnds

beslut rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

ordning.

4 mom. Där krigsmaterielskatt eftergivits eller anstånd på sätt i

2 mom. sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i

ärendet genom protokollsförarens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för

taxering till krigsmaterielskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens

befallningshavandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet

föranledda kostnader har krigsmaterielskattenämnden att efter

förslag av Konungens befallningshavande använda erforderliga medel.

A krigsmaterielskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter

i denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

såsom för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande

krigsmaterielskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande

efter granskning av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av krigsmaterielskattelängderna, upprättade

i överensstämmelse med fastställt formulär, skola före den 1 oktober

1917 av vederbörande häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm,

insändas till Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade bör i

varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets

hela påförda krigsmaterielskatt; och skall i Stockholm sådant sammandrag

upprättas av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och

Stockholms stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta

blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

tjänstemän, skola av Konungens befallningshavande till statskontoret

insändas före den 1 december 1917.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen

hunnit därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket

inom statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas

från trycket och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

Förslag

till

förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statsverkets inkomster av krigsmaterielskatten skola, i den mån

de icke anvisas å stat för år 1917, avsättas till en särskild fond, benämnd

krigsmaterielskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen

om krigsmaterielskatt avsedda ändamål.

2 §.

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.

3 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,

läggas till kapitalet.

4 §•

Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen

gemensamt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. ■ 17

Till utskottet hava jämväl överlämnats nedannämnda tre i anledning

av propositionen väckta motioner.

I motion II: 318, av herr Pålsson m. fl., har föreslagits:

»l:o) att riksdagen, därest Kungl. Maj:ts förslag till en krigsmaterielskatt

anses böra i huvudsak biträdas, måtte i detta förslag vidtaga

sådana ändringar, att

a) föremålet för skatten utsträckes till att omfatta jämväl de kostnader,

som statsverket fått vidkännas i och för neutralitetsvakten under

pågående krig, t. ex. genom inskjutande i § 1 mellan orden ''stärkande’

och ''skall'' av orden ''ävensom till gäldande av förskjutna neutralitetskostnader’;
b)

skattesystemet så omlägges, att skyldighet att erlägga krigsmaterielskatt

(§ 5 i förordningsförslaget) inträder för förmögenhetsinkomst

först då totalinkomsten utgör minst 3,000 kronor samt för arbetsinkomst

först då totalinkomsten uppgår till minst 5,000 kronor; i följd varav

ändringar påkallas i en del andra bestämmelser, varvid man antingen

kan bibehålla samma procentsatser, som Kungl. Maj:t föreslagit för motsvarande

taxerade inkomst eller däri vidtaga förskjutningar allt efter det

belopp, som erfordras att uttaga;

c) där så anses påkallat i följd av utvidgningen av föremålet för

skatten, skatten benämnes ''neutralitetsskatt'' eller ''krigsmateriels- och

neutralitetsskatt’ eller något dylikt, vilket påkallar en mängd jämkningar

av formell natur; samt

d) de följdändringar i övrigt i såväl förordningen om krigsmaterielskatt

som i förordningen angående statsverkets krigsmaterielskattefond,

komma till stånd, vilka kunna påkallas av ändringsförslagen under a), b)

och c) eller som eljest befinnas önskvärda;

2:6) att riksdagen alternativt, och i stället för den av Kungl.

Maj:t föreslagna krigsmaterielskatten, beslutar en ny värnskatt till erforderligt

belopp att utgå i huvudsaklig anslutning till kungl. förordningen

om värnskatt den 9 oktober 1914 med iakttagande särskilt,

a) att skattens ändamål angives vara att bereda medel till bestridande

dels av de kostnader för vissa av nuvarande krigstillstånd föranledda

åtgärder till lantförsvarets och sjöförsvarets stärkande, som i följd

av Kungl. Maj:ts framställningar kunna av riksdagen beslutas, dels ock

av förskjutna neutralitetskostnader;

, b) att den nya värnskatten skall grundas på taxeringen år 1916 och

taxeras å den ort, där den skatt skyldige nämnda år skolat taxeras för

inkomst- och förmögenhetsskatt samt förfalla till betalning år 1917, med

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7- sand. 37 höft. (Nr 42.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottat.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

rätt för skattskyldig att i så måtto åtnjuta anstånd med skattens erläggande,

att allenast t. ex. Vio av skatten behöver inbetalas under år 1917

och återstoden under 1918 eller under 1918 och 1919 allt eftersom

det belopp, som erfordras att uttaga, befinnes påkalla en större eller

mindre utsträckning av tiden; samt

c) att av dessa grunder påkallade följdstadganden ävensom vad eljest

kan anses nödigt och önskvärt iakttagas i den nya förordningen om

värnskatt, som vederbörande utskott, därest nämnda skatteform tillgripes,

lärer hava att föreslå.»

I motion II: 324, av herr Nilsson i Linnås, hemställes, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna

förordningen om krigsmaterielskatt

»a) att skattskyldighet för förmögenhet inträder vid totalinkomst

från 1,000 till och med 1,500 kronor då förmögenhetsinkomsten uppgår

till 800 kronor; samt vid totalinkomst från och med 1,500 kronor till

och med 2,000 kronor då förmögenhetsinkomsten uppgår till 500 kronor;

b) att skattskyldigheten för inkomst av skogsbruk måtte bortfalla, eller

om detta icke kan bifallas, att sådan inkomst fördelas på minst tio år.»

I motion II: 326, av herr Ingvarson, hemställes, »att riksdagen

måtte besluta

a) med ändring av Kungl. Maj:ts förslag till''förordning om krigsmaterielskatt’

antaga en ''förordning om tilläggsskatt’, lika lydande med

Kungl. Maj:ts förslag utom såtillvida, att ordet ''krigsmaterielskatt'' i

rubriken utbytes mot ordet ''tilläggsskatt'', att § 1 i sin nuvarande

lydelse helt utgår och ersättes av en bestämmelse att skattens avkastning

skall ingå till statsverket, samt att övriga paragrafer omarbetas i

anslutning härtill; samt

b) att Kungl. Maj:ts förslag till ''förordning om krigsmateriel skattefond’

avslås.»

*

Beträffande vad som anförts till stöd för de sålunda i detta ämne

föreliggande förslagen får utskottet hänvisa dels till ovannämnda statsrådsprotokoll,

dels ock till de särskilda motionerna.

Det förslag till förordning om krigsmaterielskatt, som Kungl.

Maj:t med förevarande proposition framlagt, är, på sätt departementschefen

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i ämnet angivit, avsett att

bereda medel till täckande av de anslag till sjöförsvarets och lantför
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 19

svarets stärkande, som Kung! Maj: t genom propositionerna 219 och

220 äskat av innevarande riksdag. Det härför erforderliga beloppet,

vilket avsetts att under åren 1917—1919 uttagas genom ifrågavarande

skatt, har departementschefen beräknat till 54,000,000 kronor. Med

bifall till statsutskottets i anledning av sistnämnda två propositioner

avgivna utlåtande har riksdagen numera beslutat att till sjö- och lantförsvarets

stärkande bevilja anslag å sammanlagt 8,046,050 kronor

ävensom att de för bestridande av nämnda anslag erforderliga beloppen

må av Kungl. Majrt redan under innevarande år av tillgängliga medel

förskjutas för att framdeles hos riksdagen anmälas till ersättande.

Den av Kungl. Maj:t angivna förutsättningen för krigsmaterielskatten

är följaktligen icke vidare för handen, och lärer således utskottet

sakna anledning att vidare ingå i prövning av Kungl. Maj:ts

förslag.

I två av de väckta motionerna har emellertid, på sätt ovan framgår,

satts i fråga att en skatt efter i huvudsak samma grunder skulle

uttagas utan hänsyn till det för krigsmaterielskatten förutsatta ändamålet

eller med hänsyn till jämte detta även andra ändamål. I sistberörda

syfte har av herr Pålsson m. fl., i anslutning till yrkande i annan av

samma personer väckt motion om avslag å Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

givna förslag om täckande genom tillfälliga lånemedel av

27,000,000 kronor av statsverkets kostnader för neutralitetens upprätthållande,

påyrkats, att skatten måtte få användas även för bestridande

av sistnämnda kostnader, varjämte alternativt ifrågasatts, att formen

för skatten skulle bliva en ny värnskatt efter mönster av den nu utgående

värnskatten. Herr Ingvarson har i sin nyssnämnda motion föreslagit,

att inkomsten av skatten skulle utan varje ändamålsbestämmelse

ingå till statsverket, men av motiveringen framgår, att skatteinkomsten

av motionären avsetts att i främsta rummet tagas i anspråk för neutralitetskostnadernas

täckande.

Med avseende å riksdagens här ovan återgivna beslut rörande

anslaget till krigsmateriel och medels anskaffande därtill och då utskottet

icke kunnat biträda något av de i sistnämnda bägge motioner framställda

förslagen i fråga om användningen av de avsedda skattemedlen,

är utskottet förhindrat tillstyrka bifall till någondera av dessa motioner.

Herr Nilssons i Linnås motion avser blott vissa ändringar i Kungl.

Maj:ts författningsförslag, på vilka utskottet, efter vad ovan anförts,

uppenbarligen saknar skäl att nu ingå.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

På grund av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr

225, med förslag till förordning om krigsmaterielskatt

m. m., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd,

2) att motionerna

a) II: 318, av herr Pålsson m. fl., och

b) II: 326, av herr Ingvarson, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

3) att motionen II: 324, av herr Nilsson i Linnås,

må anses besvarad genom vad utskottet ovan under

1) hemställt.

Stockholm den 6 juni 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

21

Reservation:

av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Sandler, Källman och

Nilsson i Kristianstad, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av medel

till bestridande av kostnaderna för vissa åtgärder för lantförsvarets och

sjöförsvarets stärkande besluta upptagandet av en särskild skatt benämnd

krigsmaterialskatt och att av denna influtna icke omedelbart disponerade

medel skola avsättas till en nybildad statsverkets krigsmaterielskattefond.

Med anledning härav har herr Pålsson in. fl. uti eu inom andra kammaren

väckt motion nr 318 dels hemställt, att riksdagen, därest Kungl.

Maj:ts förslag till en krigsmaterielskatt i huvudsak biträdes, måtte i

detta förslag vidtaga sådana ändringar, varigenom inflytande skattemedel

må användas för bestridande icke endast av utgifterna för beslutad

krigsmateriel, utan även de kostnader som statsverket fått vidkännas i

och för neutralitetsvakten under pågående krig, dels under nämnda förutsättning

påyrkat vissa ändringar i skattesystemet; samt alternativt och

i stället för den av Kungl. Maj:t föreslagna krigsmaterielskatten förordat

beslutandet av en ny värnskatt till erforderligt belopp att utgå i huvudsaklig

anslutning till kungl. förordningen om värnskatt den 9 oktober

1914 med vissa i motionen föreslagna ändringar. Vidare har herr J. Ingvarson

uti en inom andra kammaren väckt motion nr 326 i huvudsak

hemställt, att riksdagen i Kungl. Maj:ts förslag till förordning om krigsmaterielskatt

måtte vidtaga sådan ändring av § 1, att skattens avkastning

skall ingå till statsverket, samt att Kungl. Maj:ts förslag till förordning

av krigsmaterielskattefond avslås.

Utskottet som funnit sig kunna i huvudsak tillstyrka förslaget till

förordning, i vad det avser upptagande av en tillfällig skatt, har likväl

i överensstämmelse med vad av motionärerna framhållits ansett, att inflytande

skattemedel icke böra avsättas till en särskild 1''ond, avsedd att

användas uteslutande lör de i förordningen angivna ändamål, utan böra

på enahanda sätt som andra skattemedel ingå till statsverket. Alldeles

oberoende av hur riksdagens beslut utfaller beträffande de ändamål, för

vilka Kungl. Maj:t äskat .skatten, föreligger tillräcklig anledning för

skattens upptagande, i första rummet för neutralitetskostnadernas täckande

samt för bestridande av de utgifter statsverkets under kristiden

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

stegrade behov eljes påkalla. Det synes utskottet kunna starkt ifrågasättas,

huruvida de sammanlagda kostnaderna för neutralitetsvakten under

1915 inalles 56,047,337 kronor 2 öre böra till ett belopp av 27 miljoner

kronor täckas av lånemedel utan angivande av sättet för deras återbetalande

å 1918 och 1919 års budgeter. Utskottet finner det icke heller

överensstämmande med en försiktig statshushållning att helt på framtiden

undanskjuta täckandet av innevarande års neutralitetskostnader,

för vilkas bestridande Kungl. Maj:t av riksdagen äskat inalles 60 miljoner

kronor förutom det belopp av 20 miljoner kronor, vilket i anledning

av att kreditivet under den tid riksdagen är samlad begäres bli

ställt till Kungl. Maj:ts förfogande. Härtill kommer, att statsverkets

kassafond, som under kristiden tagits i bruk för täckande av brist i

1915 års statsreglering och med 20.7 miljoner kronor anlitats vid uppgörandet

av statsregleringen för år 1916 och dessutom skall möta väntad

brist i 1916 års stat, är såsom även statskontoret framhållit i behov

av betydande förstärkning.

Dessa omständigheter synas tala för att, även om det ändamål,

varför den av Kungl. Magt föreslagna skatten avsetts, helt eller delvis

bortfaller till följd av något riksdagens beslut, riksdagen likväl utnyttjar

den skatteförmåga Kungl. Magt ansett vara befintlig och därigenom tillför

statsverket nödvändiga belopp för bestridande av de under kristiden

åsamkade betydande utgifterna.

I detta syfte vill utskottet föreslå, att skatten benämnes krigstidsskatt,

och att i § 1 den ändring göres att orden: »vissa» samt »för

lantförsvarets och sjöförsvarets stärkande» måtte utgå, samt att uti

denna och följande paragrafer av namnförändringen påkallade ändringar

vidtagas, varjämte under förutsättning av att utskottets förslag i denna

del av riksdagen bifalles Kungl. Mapts förslag till förordning om krigsmaterielfond

måtte i överensstämmelse med vad i motionen nr 326 yrkas

av riksdagen avslås.

Beträffande den i förordningen föreslagna gränsen för skattskyldigheten

har utskottet funnit denna ifråga om skatt på förmögenhetsinkomst,

när totalinkomsten är 1,000 kronor, vara för låg och ansett sig

böra föreslå, att skattskyldigheten inträder för förmögenhetsinkomst, först

när denna till ett belopp av minst 200 kronor ingår uti en totalinkomst

av minst 1,000 kronor. Med denna bestämmelse befrias från skattskyldighet

inkomsttagare, för vilka särskilt ömmande omständigheter

kunna anses föreligga.

Utskottet finner sig även, med anledning därav att i Kungl. Mapts

proposition (§ 7) införts ett från värnskatteförordningen hämtat stadgande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

om barnavdrag, böra uttala, att riksdagen på förslag av utskottet med

anledning av väckt motion om detta stadgandes mer allmänna tillämpning

uttalat starka principiella betänkligheter mot denna form för barnavdrag

och avslagit den i ämnet väckta motionen.

Till följd av den knappa tiden har utskottet icke medhunnit att

självt föreslå riksdagen ändring av förordningen i denna de!, men har

dock icke ansett sig kunna förbigå att fästa uppmärksamheten på

denna sak.

Det har ävenledes under behandlingen av de olika förslagen om

ökning av skatter, vilka i huvudsak grundas på taxeringen till inkomst

och förmögenhet enligt gällande förordning, framträtt med större styrka

än förut, hur oegentlig de ideella föreningarnas av taxeringsbestämmelserna

föranledda beskattning är. Ju högre den skatt är, vilken bygger

på en taxering, vilken utföres efter oriktiga skatteprinciper, desto hårdare

framstår orättvisan i förfarandet. På förslag av utskottet har så sent

som år 1915 andra kammaren bifallit, men första kammaren avslagit en

begäran om ändring härutinnan. Behovet därav har under den tid

som sedan dess förflutit blivit alltmer trängande.

Utskottet finner sig även böra uttala, att den utskottet till buds

stående tiden icke medgivit noggrannare granskning av de nya skatteskalorna.

Då skatten är av tillfällig beskaffenhet och behovet av medel

är trängande, har utskottet icke haft annan utväg än att på de i propositionen

angivna skäl godtaga de nya grunderna för skattens beräknande.

Av vad i såväl denna skattefråga som beträffande andra årets riksdag

förelagda skatteförslag förekommit, anser sig utskottet böra understryka

vikten av, dels att den av finansministern i utsikt ställda omläggningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten snarast möjligt bliver verklighet,

så att vid behov av tillfällig ökning i statsinkomsterna denna

må kunna uttagas genom inkomst- och förmögenhetsskattens höjning,

dels ock att sådana åtgärder vidtagas i avseende å såväl tiden för

skatteförslags avlämnande till riksdagen som anordnandet inom riksdagen

av budgetbehandlingen, att den riksdagen tillkommande beviilningsmakten

kan omsorgsfullt och planmässigt utövas.

Det hemställes,

1) att riksdagen för sin del måtte bifalla närslutna

förslag till förordning om krigstidsskatt; samt

2) att Kungl. Maj:ts förslag i vad det rör upprättandet

av en krigsmatcrielskattefond måtte av riksdagen

avslås.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Förslå g

till

förordning om en särskild tilläggsskatt benämnd krigstidsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För beredande av medel till bestridande av kostnaderna för av

nuvarande krigstillstånd föranledda åtgärder skall till staten erläggas en

tillfällig skatt, benämnd krigstidsskatt, som för en gång utgår av inkomst

på grund av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

1 mom. Med skattskyldigs inkomst (totalinkomst) och förmögenhet

avses i denna förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 2 mom.

inkomsten i särskilt fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp

och det förmögenhetsbelopp, därför han vid taxeringen år 1916 till

inkomst- och förmögenhetsskatt, annorledes än på grund av efterbeskattning,

blivit taxerad eller, om särskilda skäl föranleda till avvikelse från

den vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.

2 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag

och solidariskt bankbolag år 1916 annorledes än på grund av efterbeskattning

blivit eller bort bliva taxerat till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga

det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den

närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må inkomsten på

framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp,

därför lian åren 1914 och 1915 blivit samt år 1916 blivit eller

bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller, om han

allenast ettdera av åren 1914 och 1915 eller icke någotdera av dessa

år till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen av

summan av det år 1914 eller år 1915 taxerade inkomstbeloppet och det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 25

inkomstbelopp, därför han år 1916 blivit eller bort bliva taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet tredjedelen av sistnämnda

belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst finnes understiga

den skattskyldiges normala eller för den närmaste framtiden sannolikt

påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den normala

eller påräkneliga svarande högre belopp, samt att inkomsten, där

den år 1916 vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit

uppskattad eller bort uppskattas till belopp, understigande 3,000 kronor

men icke 1,000 kronor eller ock uppgående till minst 3,000 kronor, ej

må upptagas till lägre belopp än i det förra fallet 1,000 kronor och i

det senare 3,000 kronor.

Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst

för något av åren 1914 och 1915 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom

efterbeskattningen förhöjda belopp.

3 mom. Därest icke vid taxeringen till krigstidsskatt kan utrönas,

med vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skola inkomsten och förmögenheten

upptagas till belopp, som de med ledning av den skattskyldiges

deklaration och andra handlingar kunna beräknas hava utgjort.

3 §•

Skattskyldiga enligt denna förordning äro:

a) annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt

bestämmelserna i 4—7 §§; samt

b) inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt bestämmelserna

i 8 och 9 §§.

4 §•

Har skattskyldig vid taxeringen år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

blivit eller bort bliva taxerad för förmögenhet, varav

fyra procent motsvarar eller överstiger totalinkomsten, skall hela denna

inkomst anses utgöra förmögenhetsinkomst. Understiger fyra procent av

förmögenheten totalinkomstens belopp, skall så stor del av totalinkomsten,

som motsvarar nämnda procent av förmögenheten, anses utgöra förmögenhetsinkomst

och den återstående delen arbetsinkomst. Har skattskyldig

icke vid nämnda taxering blivit eller bort bliva taxerad för

förmögenhet, skall hela totalinkomsten anses utgöra arbetsinkomst.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 käft. (Nr 42.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Förmögenhetsinkomsten och arbetsinkomsten avrundas, där de ej

uppgå till fullt hundratal kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor

och utgöra, sålunda avjämnade, det till krigstidsskatt taxerade beloppet

av förmögen hetsinkomst och det till sådan skatt taxerade beloppet

av arbetsinkomst.

På enahanda sätt avjämnad totalinkomst utgör totalinkomstens

taxerade belopp.

s §■

För skattskyldig, som i 3 § a) avses, inträder skyldighet att erlägga

krigstidsskatt:

för förmögenhetsinkomst, då totalinkomsten utgör minst 1,000

kronor, dock att, då tolalinkomstens taxerade belopp utgör 1,000 kronor

och däri ingående förmögenhetsinkomst understiger 200 kronor, skattskyldighet

ej äger rum, samt

för arbetsinkomst, då totalinkomsten uppgår till minst 3,000 kronor.

Om äkta makar bort var för sig taxeras för inkomst till inkomstoch

förmögenhetsskatt, inträder skattskyldighet till krigstidsskatt för

förmögenhetsinkomst, då båda makarnas sammanlagda totalinkomst uppgått

till minst 1,000 kronor, samt för arbetsinkomst, då den sammanlagda

totalinkomsten utgjort minst 3,000 kronor.

6 §•

1 mom. För skattskyldig, som i 3 § a) avses, utgår krigstidsskatt

efter belopp, som beräknas enligt följande grunder:

a) för förmögenhetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 1,000 kronor,

ökas detsamma med 200 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 1,000 kronor, ökas

den del därav, som icke överstiger 1,000 kronor, med 200 procent

samt den del, som överstiger

1,000

kronor

men

icke

3,000

kronor,

med

350

procent,

3,000

»

»

)>

5,000

»

»

500

»

5,000

»

»

10,000

650

»

10,000

»

»

»

15,000

»

»

800

15,000

»

»

25,000

»

))

1,000

»

25,000

»

»

»

40,000

»

»

1,150

»

40,000

»

»

»

100,000

»

1,225

»

100,000

)>

»

»

150,000

»

»

1,400

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 27

150.000 kronor men icke 250,000 kronor, med 2,000 procent,

250.000 » » » 350,000 » » 2,600 »

350.000 » » » 450,000 » » 3,000 »

450.000 » » 3,200 »

Det taxerade beloppet av förmögenhetsinkomsten multipliceras

därefter med det tal, som uppkommer, då det enligt ovan angivna

beräkning erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade

belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigstidsskatt

för förmögenhetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal, dock

att skatten icke i något fall må överstiga 24 procent av förmögenhetsinkomstens

taxerade belopp.

b) för arbetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 3,000 kronor,

ökas detsamma med 100 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 3,000 kronor, ökas

den del därav, som icke överstiger 3,000 kronor, med 100 procent samt

den del, som överstiger

3,000

kronor

men

icke

5,000

kronor,

med

175

procent,

5,000

»

»

))

10,000

»

»

275

»

10,000

»

»

15,000

»

»

375

»

15,000

»

25,000

»

»

475

y>

25,000

»

»

»

35,000

»

»

625

»

35,000

»

»

»

50,000

»

700

50.000

75.000

»

))

))

75,000

»

800

»

»

»

100,000

»

»

900

»

100,000

»

»

»

150,000

»

1,200

»

150.000

250.000

»

»

250,000

»

»

1,300

»

»

»

350,000

»

»

1,500

350,000

»

)>

»

450,000

»

1,700

»

450,000

»

»

1,900

»

Det taxerade beloppet av arbetsinkomsten multipliceras därefter

med det tal, som uppkommer, då det enligt sist angivna beräkning

erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigstidsskatt

för arbetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal, dock att

skatten icke i något fall må överstiga 15 procent av arbetsinkomstens

taxerade belopp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

2 mom. År fråga om äkta makar, skall vid beräkning enligt

denna paragraf totalinkomstens taxerade belopp för vardera maken anses

utgöra summan av de taxerade beloppen utav varderas totalinkomst.

7 §•

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1916 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,

äger åtnjuta nedsättning i krigstidsskattens belopp med en tiondedel

därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxering

skolat medgivas.

8 §•

1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga krigstidsskatt, då inkomst, som blivit eller

bort bliva år 1916 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent av

bolagets kapital, sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda

skatt år 1916 beräknas.

Det till krigstidsskatt taxerade beloppet utgöres i förevarande fall

av den i första stycket omförmälda inkomsten, upptagen i jämna hundratal

kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt hundratal

kronor, bortfaller.

2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf förmäles, skulle

på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,

som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala

eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må

på framställning av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar

inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp,

varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åren 1914 och

1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de

fall, att bolaget endast ettdera av åren 1914 och 1915 eller ock icke

någotdera av dessa år taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande,

varom stadgats i 2 § 2 mom., skall äga tillämpning, dock att sådan

procentberäkning, som nu är sagd, icke får ske för bolag, som först

efter ingången av år 1914 trätt i verksamhet, samt att för bolag, vars

verksamhet börjat under år 1913 men ej pågått hela detta år eller ock

begynt med 1914 års ingång, procenten må beräknas till hälften av

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

de sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets

taxering år 1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd.

Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade

procenten finnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden

sannolik påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den

normala eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten

i något fall fastställas till lägre siffra än 5 1I3.

9 §.

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje

fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga krigstidsskatt med

följande belopp, nämligen:

När inkomsten

i förhållande till kapitalet

överstiger eller beräknas

överstiga:

Krigstidsskatt

per

100 kronor

Kr.

När inkomsten

i förhållande till kapitalet

överstiger eller beräknas

överstiga:

Krigstidsskatt

per

100 kronor

Kr.

.5

men

ej

5 Va

procent

2.7 5

12 Va

men

ej

13

procent 3.85

5;/.,

»

5 Va

>:>

2. so

JLo

»

»

13 Va

»

3.9 0

0 V3

»

»

6

2.8 5

13 Va

)■>

14

»

3.9 5

6

»

»

6 Va

2.90

14

)>

14 Va

4.oo

6 Va

»

»

6 V3

»

2.9 5

14 Va

»

»

15

»

4.0 5

6 V,

7

»

3.oo

15

»

»

15 Va

4.io

7

»

»

7 1/3

»

3.05

15 Va

i>

»

16

»

4.15

7 Va

»

))

7 Va

»

3.io

16

»

»

16 Va

»

4.2 0

7 Va

»

»

8

»

3.15

16 Va

))

))

17

»

4.25

8

»

»

8 Va

»

3.20

17

»

»

17 Va

»

4.3 0

8 Va

»

8 Va

»

3.2 5

17 Va

»

»

18

y>

4.3 5

8 Va

»

9

»

3.3 0

18

»

»

18 V.

4.40

9

»

»

9 Va

»

3.35

18 v.

»

»

19

»

4.4 5

9 Va

»

»

9 Va

»

3.4 0

19

)>

»

19 Va

»

4.50

9 Va

»

10

)>

3.4 5

19 1 „

»

»

20

4.5 5

10

»

»

10 Va

)>

3.50

20

))

21

»

4.6 0

10 Va

»

»

10 Va

3.5 5

21

»

»

o o

~ LJ

»

4.6 5

10 Va

)>

).>

11

»

3.60

22

»

»

23

»

4.7 0

11

»

»

11 Va

)>

3.6 5

23

»

»

24

»

4.7 5

11 Va

»

»

11 Va

»

3.7 0

24

»

)i

25

»

4.8 0

11 Va

)i

12

)>

3.7 5

25

»

»

26

»

4.8 5

12

12 Va

)>

3.8 0

26

)>

y>

27

»

4.9 0

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande B1?- 42.

i

När inkomsten

förhållande till kapitalet

överstiger eller beräknas

överstiga:

Krigstids- skatt per

100 kronor

Kr.

När inkomsten

i förhållande till kapitalet

överstiger eller beräknas

överstiga:

Krigstids- skatt per

100 kronor

Kr.

27

28

men ej

b b

28 procent

29 »

4.95

5.00

50

55

men

b

ej

b

55

60

procent

B

5.45

5.50

29

b

b

30

b

5.05

60

b

b

65

B

5.55

30

b

b

32

b

5.io

65

b

»

75

B

5.60

32

»

»

34

b

5.15

75

b

B

85

B

5.65

34

b

b

36

b

5.20

85

b

»

90

B

5.70

36

b

b

38

b

5.25

90

b

b

95

B

5.75

38

b

b

40

b

5.30

95

b

B

100

B

5.80

40

»

b

45

b

5.35

100

B

5.8 5

45

b

b

50

b

5.40

10 §.

1 mom. Krigstidsskatten förfaller till betalning under år 1917.

Skattskyldig äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med krigstidsskattens

erläggande, att nio tjugondedelar av skatten inbetalas under vart av åren

1918 och 1919.

2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill

föranleda, må‘ Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter

hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva

annan tid och ordning för krigstidsskattens erläggande, dock under

iakttagande, att hela skatten erlägges före slutet av år 1920.

3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd

med krigstidsskattens erläggande, äger skattskyldig vid den första

för inbetalning av krigstidsskatt utsatta uppbördsstämman betala hela

krigstidsskattebeloppet och vid senare uppbördsstämman hela den då

oguldna delen av samma belopp.

4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av krigstidsskatt

först utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd krigstidsskatt

i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med åtta procent av skattens

belopp. Erlägger han å den andra för krigstid sskatts inbetalning utsatta

uppbördsstämman hela återstående beloppet av den honom påförda

skatten, äger han rätt till avdrag med tre procent av samma

belopp.

5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av krigstidsskatt

förordnar Konungen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

31

11 §•

Till ledning vid uträknandet av krigstidsskatt utfärdar Konungen

särskilda tabeller.

iä §.

Skattskyldig taxeras till krigstidsskatt å den ort, där lian år 1916

skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

13 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola ock äga tillämpning i fråga om krigstidsskatt.

14 §•

Taxering till krigstidsskatt verkställes av en särskild nämnd,

kallad krigsmaterielskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av

Konungens befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta

ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till

antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i krigstidsskattenämnden.

Säväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses

till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i

länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller

suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigstidsskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och

för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens

befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må

vara avslutade före den 1 april 1917. Om tid och ställe för nämndens

sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande minst sex veckor

före sammanträdets början allmän kungörelse samt underrättar i god tid

dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i krigstidsskattenämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i krigstidsskattenämnd eller

inkallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillning sutskottets betänkande Nr 42.

laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota

tjugufem kronor.

15 §.

1 inom. En var, vilkens taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

kan föranleda skattskyldighet till krigtidsskatt, äger att

hos krigtidsskattenämnden göra skriftlig framställning om ny uppskattning

av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning skall,

vid påföljd att den eljest icke av krigstidsskattenämnden upptages till

behandling, ingivas till Konungens befallningshavande i det län, där

den skattskyldige år 1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

senast före klockan 12 på tjugonde dagen före krigstidsskattenämndens

sammanträde.

2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § a) avses, eller i 8 §

omförmält bolag, vilket senast med ingången av år 1914 trätt i verksamhet,

att inkomst, sådan den år 1916 blivit eller bort bliva taxerad

till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala

eller den för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,

må hos krigstidsskattenämnden göras framställning om inkomstens

eller procenttalets beräknande till lägre belopp, som i 2 §

2 mom. och 8 § 2 mom. sägs.

Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke av vare sig

krigstidsskattenämnden eller högre myndighet komma under prövning,

ingivas till samma Konungens befallningshavande och inom samma tid,

som här ovan i 1 mom. stadgats; och skola, med enahanda påföljd, vid

framställningen fogas dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som

den skattskyldige må hava åren 1914 och 1915 behörigen avlämnat,

dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. \ id bolags framställning

skall ock, vid ovannämnda påföljd, fogas intyg, att bolaget

vid ingången av år 1913 utövat sin verksamhet eller, då verksamheten

först senare begynt, att densamma av bolaget utövats vid ingången av

år 1914.

3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga

erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att vid krigstidsskattenämndens

sammanträde framlägga fullständiga förslag till taxeringarna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 33

för krigstidsskatt enligt formulär, som av Konungen fastställes, ävensom

att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängd er och övriga

handlingar, som för taxeringarnas verkställande må erfordras.

Anses totalinkomsten eller förmögenheten böra beräknas till andra

belopp än vartill desamma år 1916 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall i förslaget antecknas den beräknade inkomsten eller förmögenheten

jämte grunderna för beräkningen. Jämväl skall, där inkomstens

förhållande till kapitalet anses böra bestämmas enligt 8 §

2 mom., i förslaget angivas grunderna för beräkningen.

Förslaget till krigstidsskattetaxeringen skall, i vad en var skattskyldig

angår, vidhäftas hans år 1916 avlämnade deklaration. Har

skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall förslaget sedermera biläggas

krigstidsskattenämndens protokoll.

Fastställes icke av nämnden taxeringen till krigstidsskatt i överensstämmelse

med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma

av protokollsföraren antecknas å förslaget.

u §•

I särskild längd, benämnd krigstidsskattelängd, vartill formulär

fastställes av Konungen, upptages den skattskyldiges namn, antalet barn,

därför nedsättning äger rum, och skattebeloppen. Längden underskrives

av krigstidsskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,

där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och

justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Inom sex veckor efter krigstidsskattenämndens sista sammankomst

skall underrättelse om beloppet av skattskyldig påförd krigstidsskatt i

rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt honom tillsändas

under hans i 1916 års deklaration uppgivna adress, där ej annan senare

av honom uppgivits. Därest taxeringen till krigstidsskatt grundas å

annan uppskattning av den skattskyldiges inkomst och förmögenhet

än den, som verkställts vid hans taxering år 1916 till inkomst- och

förmögenhetsskatt, utan att därom framställning, som i 15 § 1 mom.

sägs, blivit gjord eller ock efter framställning enligt 15 § taxeringen

till krigstidsskatt bestämmes annorlunda än i framställningen avses,

skall underrättelsen tillika innehålla de grunder, efter vilka taxeringen

bestämts.

Anteckningarna i krigstidsskattelängden verkställas samt protokollet

föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 37 käft. (Nr 42.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

därtill förordnat; och åligger det dessa att lämna de skattskyldiga

underrättelse, varom ovan sägs.

18 §.

Inom sex veckor efter krigstidsskattenämndens sista sammankomst

skola, utom vad Stockholms stad angår, krigstidsskattelängderna översändas

till vederbörande häradsskrivare eller magistrat för debiterings

verkställande.

Längderna skola därefter före utgången av år 1917 till Konungens

befallningshavande återställas för att jämte krigstidsskattenämndens protokoll

biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.

19 §.

1 mom. Över krigstidsskattenämnds beslut må besvär anföras av

kronans ombud ävensom av vederbörande skattskyldig, ändå att han ej

hos krigstidsskattenämnden gjort framställning, som i 15 § 1 mom. sägs.

1 besvären äger skattskyldig icke påkalla medeltalsberäkning enligt 2 §

2 mom. eller 8 § 2 mom. i vidare mån, än han må hava hos krigstidsskattenämnden

i framställning enligt 15 § 2 mom. påyrkat.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 31 juli

1917 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke

varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av

krigstidsskattelängd och 1916 års taxeringslängd som krigstidsskattenämndens

protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår, samt

därefter förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder

Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga

handlingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären anses

påkalla.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

20 §.

Den, som taxerats till krigstidsskatt å ort, där han icke är skattskyldig

för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till

prövning, inom natt och år, efter det att krigstidsskatt första gången

vederbörande avfordrats, iDgivas till Konungens befallningshavande i

det län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i

enahanda ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1916

ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till krigstidsskatt eller åsättas den taxering

till sådan skatt, som därav kan föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigstidsskattelängden

och krigstidsskattenämndens protokoll eller, därest nämnden vid

tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat sitt

arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

Till krigstidsskatt skattskyldigas år 1916 avlämnade deklarationer,

vilka ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna

för år 1917 överlämnas till kammarrätten och därstädes förvaras.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,

51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande krigstidsskattenämnden och förfarandet

vid taxering till krigstidsskatt.

Yad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer

skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan

omförmälda avskrifter av deklarationer.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1916, samt han genom det förfarande,

vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

för ringa belopp taxeras till krigstidsskatt, skall särskild krigstidsskatt

påföras honom till belopp, som genom berörda förfarande undandragits.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild

krigstidsskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt för sådant fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd krigstidsskatt förfaller i

sin helhet till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen

påförda inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av

sådan krigstidsskatt äger avdrag, som i 10 § 4 mom. sägs, icke rum.

Efterbeskattning till krigstidsskatt sker i sammanhang med efterbeskattningen

till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga

om klagan över efterbeskattning till krigstidsskatt vad som stadgats

rörande överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till krigstidsskatt göres anteckning i särskild

krigstidsskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § a) avses, skulle på

grund av hans ekonomiska ställning finnas möta synnerligen stor svårighet

att erlägga krigstidsskatt, äger den prövningsnämnd, som har att

besluta i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och

efter kronoombudets skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva

den del av krigstidsskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning

skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden

satnmanträder. Framställning, som här avses, skall ingivas till Konungens

befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i länen den 15

juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande

dag; och böra de skattskyldiga härom erinras genom den kungörelse,

som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,

utöver vad enligt 10 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd

medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom.

är föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, att sådant uppskov

ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast

före utgången av år 1922. Prövningsnämnd må, där den så finner

lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

i avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om

anstånd ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande

eftergivande av skatt.

3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande

av krigstidsskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas

erläggande, må föras i den för överklagande av prövningsnämnds beslut

rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.

4 inom. Där krigstidsskatt eftergivits eller anstånd på sätt i 2

mom. sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i

ärendet genom protokollsförarens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för

taxering till krigstidsskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens

befallningshavandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet

föranledda kostnader bar krigstidsskattenämnden att efter förslag

av Konungens befallningshavande använda erforderliga medel.

Å krigstidsskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter

i denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning såsom

för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande

krigstidsskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande efter

granskning av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av krigstidsskattelängderna, upprättade i överensstämmelse

med fastställt formulär, skola före den 1 oktober 1917 av

vederbörande bäradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas

till Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade bör i

varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets

hela påförda krigstidsskatt; och skall i Stockholm sådant sammandragupprättas

av dervarande uppbördsverk. De av landskontoren och Stockholms

stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta

blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 37 höft. (Nr 42.) 6

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

tjänstemän, skola av Konungens befallningshavande till statskontoret

insändas före den 1 december 1917.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen

hunnit därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket

inom statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas

från trycket och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å dag som av Konungen bestämmes.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m. s. 21 i texten