Sök i Ratio Lex

Betänkande angående beräkning av bevillningarna för år 1917.

1916-06-08 · 50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:49, Betänkande angående beräkning av bevillningarna för år 1917.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1916 kl. 7 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för år 1917.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Oskär Eklund, Lyckholm,

Antonsson, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstiema,

Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Danström, Berg

i Staby och von Hofsten.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för

år 1917 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder; varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna

i den ordning, vari de förekomma i den till innevarande riksdag avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov, varjämte

den av Kungl. Maj:t i proposition nr 238 under namn av spirituosaaccis

sedermera föreslagna bevillningen införts omedelbart efter punschskatten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 42 höft. (Nr 49.)

t

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 10 december 1915 med inkomstberäkning för år

1917, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och

förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen

en behållen inkomst år 1913 av 39,838,756 kronor och 1914

av 43,136,836 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna

uppgifter för år 1915 uttaxerats med 42,935,242 kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för

år 1917 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:

Det uttaxerade och i kronans räkenskaper debiterade beloppet av

ifrågavarande skatt har enligt rikshuvudböckerna utgjort:

år 1911 ......... kronor 34,201,579: —

» 1912 ......... » 35,795,907: —

» 1913 ......... » 40,786.536: —

» 1914 ......... » 44,222,488: —

Medeltalet mellan beloppen för 1911 och 1912 utgör kronor

34,998,743, och medeltalet mellan nyss angivna belopp för 1914 och

det förut nämnda beloppet för 1915 enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkomna uppgifter kronor 43,578,865, utvisande en ökning av

kronor 8,580,122, eller i medeltal per år kronor 2,860,041. Med antagande

av en årlig ökning av denna storlek och med de från Kungl.

Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifterna såsom utgångspunkt erhåller

man följande värden å den debiterade skatten:

år 1915 ........ kronor 42,935,242: —

» 1916 ......... » 45,795,283: —

» 1917 ......... » 48,655,324: —

. Antagandet av sist anförda taxeringsbelopp för 1916 och 1917

syntes statskontoret icke innebära någon oförsiktighet. Visserligen torde,

framhöll statskontoret, penningvärdets fallande sänka värdet av mången

förmögenhet och nu rådande förhållanden även i övrigt i många fall

åstadkomma sänkning i för föregående år debiterad skatt, och särskilt

syntes, till följd av skeppningssvårigheter under och närmast efter

kriget, en betydande sänkning vara att vänta i de skatter, som inflyta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 3

från trafik aktiebo] aget Grängesberg—Oxelösund och därmed förbundna

gruvbolag. Men dessa sänkningar ansåg statskontoret fullt uppvägas

dels av den höjning i skattebelopp, som åtminstone för rörelse och

näringar torde bliva en följd av de genom kriget. vållade prisstegringarna,

och dels av de säkerligen ganska störa höjningar i inkomst- och

förmögenhetsskatt, som orsakas av krigskonjunkturvinster. .

På grund. av Veld sålunda, anförts antog statskontorot för ar 191

en debiterad inkomst- och förmögenhetsskatt av 48,655,324 kronor.

Med beräknande av avkortningarna till 1 V* procent av 1916 års debiterade

skatt, således till 686,929 kronor, har statskontoret därefter antagit

inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1917 belöpa till i runt

tal 48,000,000 kronor.

Med angivna belopp, 48,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel

upptagits i Kungi. Maj:ts förevarande förslag till riksstat för år 1917.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den debiterade

inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1915 uppgått till 43,001,554

kronor 7 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar och^ restitutioner

samt skillnaden mellan vid 1915 års början och slut utestående skattebelopp,

den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till 42,282,916

kronor. . .

Utskottet, som funnit de av statskontoret gjorda beräkningarna

giva stöd åt det föreslagna beloppet, hemställer sålunda,

att inkomst- och förmögenhetsskatten

må för år 1917 beräknas

till................................................... kronor 48,000,000: —

2:o.

Bevillning av fast egendom samt

av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning —

vilken i riksstaten för år 1916 var upptagen till 1,550,000

kronor — enligt från Kungl. Maj:ts belallningshavande

inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1915_______________

Transport kronor 48,000,000: —

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

TJtslcottet.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

* Transport kronor 48,000,000: —

debiterats med 1,825,993 kronor. Då avkortningarna

icke kunde beräknas högre än 100,000 kronor, syntes

det statskontoret att ifrågavarande titel, även med iakttagande

av all önskvärd försiktighet, kunde i 1917

års riksstat höjas till 1,600,000 kronor, till vilket belopp

i sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade

extra ordinarie anslaget »Bidrag till landsting och städer,

som icke deltaga i landsting)) borde upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel

upptagits i förslaget till riksstat.

Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter

hava för år 1915 den debiterade inkomsten av

ifrågavarande skattetitel uppgått till 1,832,601 kronor

67 öre och efter avdrag av avkortningar och restitutioner

samt skillnaden mellan vid 1915 års början och

slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten av

skattetiteln belöpt sig till 1,756,704 kronor 74 öre.

Utskottet hemställer,

att bevillningen av fast egendom

samt av inkomst må för år 1917

beräknas till .............................. kronor 1,600,000: —

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,

som enligt nådiga förordningen den 23 oktober

1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit

även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar.

Transport kronor 49,600,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 5

Transport kronor 49,600,000: - De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under

ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats

med:

För rättighet till skogsfång och kolnings-

1912

1913

1914

2,389

252,800

77,141

1,439

260,780

79,547

1,439

197,600

77,029

Av vissa handlande och handelsexpediter

För vissa offentliga föreställningar.........

Summa

332,330

341,766

276,068

Såsom synes företer skattetiteln en ej obetydlig

nedgång för år 1914, och då denna givetvis beror på

världskrisen under nämnda års sista månader, kommer

den efter all sannolikhet att framträda även i slutsiffrorna

för år 1915. Men för år 1917, varom i denna beräkning

är fråga, anser statskontoret, att man bör kunna

upptaga titeln med oförändrat belopp, 300,000 kronor.»

Med detta belopp bär denna inkomsttitel också

ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,

att ifrågavarande inkomst under år 1915 debiterats

med 215,331 kronor 46 öre och att efter avdrag

av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan

vid 1915 års början och slut utestående skattebelopp,

den behållna inkomsten av ifrågavarande skattetitel uppgått

till 212,620 kronor 64 öre.

Ovan meddelade siffror, även i vad de avse åren

1912 och 1913, synas utskottet tyda på, att det av

Kungl. Maj:t beträffande denna inkomst föreslagna beloppet

bör något sänkas. Utskottet hemställer,

att bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter må för

år 1917 beräknas till.............. kronor 250,000: —

Transport kronor 49,850,000: —

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 49,850,000: —

4:o.

Stämpelmedel.

Debiterade stämpelmedel, inberäknat arvsskatt, ut
-

gjorde:

år 1910................................................kronor 15,567,026: —

,» 1911............................................... » 17,763,683: —

® 1912............................................. » 17,431,457: —

» 1913............................................... » 18,653,021: —

» 1914:............................................... » 17,070,845:-

eller i medeltal för dessa fem år 17,297,206 kronor.

I vad mån de nu och under den senaste tiden

rådande förhållandena utövat inverkan på denna skattetitel,

framgår av följande sammanställning av uppgifter

angående influtna stämpelmedel under åren 1913, 1914

och 1915:

Influtna stämpelmedel

1913

1914

1915

11,505,057

3,853,096

2,808,506

10,724,621

3,527,688

2,425,183

7,901,501

3,853,884

4,836,906

Summa

18,166,659

16,677,492

16,592,291

Av denna sammanställning framgår, att uppbörden

under de månader, som kriget varat, i procent av uppbörden

under motsvarande tid närmast före kriget ut
-

gjort:

augusti—oktober 1914: .......................... 91.55 procent

november—december 1914: ..................... 86.3 5 »

januari—juli 1915: ................................... 73.68 »

augusti—oktober 1915: .......................... 100. o 2 d

november—december 1915: ..................... 172.26 »

Transport kronor 49,850,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för

åren 1911—1914 å beloppet av de stämplar, som använts

till nedannämnda handlingar, har detta belopp utgjort:

1911

1912

1913

1914

Handlingar till lagfartsproto- koll ..............................

3,386,545

3,491,173

3,702,010

4,010,613

Handlingar till intecknings- protokoll........................

652,980

691,754

690,751

622,659

Handlingar till äktenskaps- förordsprotokoll...............

8,765

9,520

9,915

7,360

Handlingar till bouppteck- ningsprotokoll:

Bouppteckningar ...........

7,053,943

5,392,652

6,228,107

5,786,280

Testamenten, till vilka hän- syn ej tagits vid bouppteck- ningens stämpelbeläggning

1,521

681

687

3,829

Morgongåvobrev ...............

48

660

6

36

Avhandlingar om lösöreköp .

13,895

13,530

14,058

13,850

Summa kronor

11,117,697

9,599,970

10,645,534

10,444,6271

Enligt kungl.

förordningen

den 15 augusti 1913

(Sv. Förf.-saml. nr 191) har från och med den 1 september

1913 en ändring i gällande förordning angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier

och banklotter höjts med 50 procent. Försälj ningsbeloppet

för ifrågavarande slag av stämplar har utgjort:

år 1910 .................................... kronor 580,841: —

»

samt »

1911

1912

1913

1914

1915

838,598

1,518,466

1,177,093

590,480

810,698

Beträffande dessa stämpelmedel har statskontoret,

som i sin ovannämnda skrivelse kunnat för år 1915

meddela uppgifter blott för tiden till och med september

månad, under vilken tid influtna beloppet för försålda

överlåtelsestämplar uppgått till allenast 389,060 kronor

anfört följande:

49,850,000: —

Transport kronor 49,850,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 49,850,000: —

»De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång,

som börjat under år 1913, fortfarit under innevarande

år. Efter kriget torde man dock hava att motse en

betydligt ökad livlighet på detta område. Statskontoret

anser därför, att man för år 1917 bör kunna beräkna

ifrågavarande del av stämpeluppbörden till ungefär

samma belopp som den faktiska uppbörden för år 1912

eller i runt tal 1,500,000 kronor.»

Statskontoret har vidare anfört:

»Den i stämpelmedelsinkomsten ingående arvsskatten

kan anses i ovanberörda inom finansdepartementet

upprättade statistik representeras av de för bouppteckningar

och testamenten angivna belopp, vilka utvisa en

tydlig nedgång för år 1914. Då denna nedgång torde

bero på den för ett flertal valutor inträffade värdeminskningen,

en minskning, som kan väntas kvarstå även

under den närmaste tiden efter kriget, anser sig statskontoret

icke kunna beräkna arvsskatten i nyss angivna

omfattning för år 1917 högre än till 5,800,000 kronor.

Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades

emellertid den 19 november 1914 nådig förordning,

vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter

äro av de i nyssnämnda statistik upptagna avgifter hänförliga,

utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten,

även stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev

rörande fast egendom, vilka under år 1914

uppgått till sammanlagt 210,049 kronor, vartill komma

vissa nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande

vilka någon beräkning icke för närvarande är möjlig,

men vilka icke torde kunna antagas uppgå till något

mera avsevärt belopp.

Såsom ingående i stämpelavgiften torde därför

böra i riksstaten för år 1917 upptagas »arvsskatt och

skatt för gåva» med ett beräknat belopp av 6,000,000

kronor.

Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar

samt arvsskatt och skatt för gåva, övergår

statskontoret till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:_______

Transport kronor 49,850,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

år 1910..........................................

» 1911 .........................................

» 1912..........................................

t. 1913..........................................

» 1914.........................................

Transport kronor 49,850,000:

kronor 10,505,744: —

» 9,755,800: —

» 10,355,778: —

» 11,127,086: —

» 10,480.207: —.

Med hänsyn till det allmänna uppsving, varpå

man efter krigets slut kan hoppas, torde ifrågavarande

stämpeluppbörd kunna för år 1917 beräknas till samma

belopp som för år 1913 eller i

runt tal............................................. kronor 11,100,000: —

Lägges härtill överlåtelse
stämplar

.......................................... » 1,500,000: —

och för arvsskatt och skatt för

gåva.................................................. ® 6,000,000: —

erhålles ......................................... kronor 18,600,000: —.»

Statskontoret har på grund av vad sålunda anförts

föreslagit, att i riksstaten för år 1917 må med

18,600,000 kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva 6,000,000 kronor).

Med angivna belopp 18,600,000 kronor har också

denna inkomsttitel upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande

förslag; till riksstat för år 1917.

O

#

Enligt meddelande från statskontoret har, på sätt

ovan är angivet, under år 1915 i stämpelmedel, inberäknat

arvsskatt, influtit i jämna krontal 16,592,291

kronor. Från generalpoststyrelsen har inhämtats, att

postverkets stämpeluppbörd under månaderna januari—

mars 1916 uppgått till 5,009,271 kronor 37 öre.

Utskottet vill här erinra, att riksdagen numera

bifallit Kungl. Maj:ts genom proposition nr 195 framlagda

förslag om vissa ändringar i gällande bestämmelser

om stämpelskatt vid köp och byte av fartyg,

vilka ändringar åsyftat att bereda statsverket säkrare

och större inkomster av sistnämnda stämpelavgift. Den_______

Transport kronor 49,850,000: - Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 käft. (Nr 49.) 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 49,850,000: —

inkomstökning, som härav kan förväntas uppkomma,

har utskottet emellertid icke ansett böra föranleda någon

höjning av det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet för

denna bevillning.

Utskottet hemställer sålunda,

att stämpelmedlen, därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva

6,000,000 kronor, må för år 1917 beräknas

till.................................... kronor 18,600,000: —

5:o.

Lastpenningarna.

Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits

till 900,000 kronor, utgjorde:

år

1910 ....................

.............................. kronor 703,793:

»

1911 ...................

............................. » 705,975:

»

1912 ...................

............................ » 751,318:

3>

1913 ....................

............................... » 815,354:

»

1914 ....................

.............................. » 761,392:

De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas

med beloppet av restitutioner, vilket belopp dock för år

1914 endast uppgått till 714 kronor.

Under hänvisning till att skeppsfarten under de

första åren efter kriget kunde väntas snarare över- än

understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankommit,

har statskontoret beräknat lastpenningarna för

år 1917 till 900,000 kronor.

Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått

i föreliggande riksstatsförslag.

Enligt meddelande till utskottet från generaltullstyrelsen

debiterades lastpenningarna för år 1915 med

813,831 kronor 9 öre och utgjorde:

Transport kronor 68,450,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 68,450,000: —

år 1915

år 1916

kronor

kronor

Under januari .......................................

89,484

81,345

» februari .......................................

59,553

65,125

» mars ..........................................

64,722

63,135

Summa

213,759

209,605

Utskottet hemställer,

att lastpenningarna må för år

1917 beräknas till..................... kronor 900,000: —

6: o).

Krigskonjunkturskatt.

Statskontoret ifrågasatte i sin ovannämnda skrivelse

den 10 december 1915, att jämväl i 1917 års riksstat

borde upptagas en krigskonjunkturskatt, avsedd att

träffa under innevarande år invänta krigskonjunkturvinster.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den

14 januari 1916 yttrade chefen för finansdepartementet

följande:

»Då det redan under nästlidna höst syntes påtagligt,

att världskriget skulle komma att fortvara in på

år 1916, igångsatte jag en utredning i syfte att förbereda

en förnyad beskattning av krigskonjunkturvinst. För

detta ändamål utverkade jag den 20 oktober 1915

Kungl. Maj:ts befallning till samtliga Kungl. Maj:ts

befallningshavande att inkomma med yttrande rörande

de erfarenheter, befallningshavandena gjort under taxeringsarbetet

för taxeringen till krigskonjunkturskatt,

därvid särskilt borde angivas, huruvida befallningshavandena

funnit skatten så lagd, att med densamma

träffades all den vinst, som lämpligen borde vara föremål

för beskattning av ifrågavarande slag, ävensom

Transport kronor 69,350,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 69,350,000: —

huruvida erinringar funnes att göra ifråga om anordnandet

av taxeringsförfarandet.

De infordrade utlåtandena hava inkommit från

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen, varemot överståthållarämbetets

yttrande ännu återstår, alldenstund

taxeringsarbetet för Stockholms stad enligt författningen

avslutas på en senare tidpunkt än i länen. Då utredningen

i frågan hunnit avslutas, torde jag få underställa

Eders Kungl. Maj:ts prövning förslag till en förnyad

förordning om krigskonjunkturskatt. Emellertid

anser jag mig redan nu kunna, under antagande att

kriget kommer att räcka under en avsevärd del av

detta år, beräkna utbytet av en krigskonjunkturskatt å

1916 års krigsvinster till ett belopp av 4,500,000

kronor. Med denna summa torde en dylik skatt få

upptagas i förslaget till riksstat för år 1917.»

Sedan berörda utredning numera blivit slutförd,

har Kungl. Maj:t uti en den 5 maj 1916 dagtecknad

proposition, nr 241, föreslagit riksdagen att antaga ett

vid propositionen fogat förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

Rörande det utbyte, som nämnda skatt kunde

väntas giva, yttrade chefen för finansdepartementet till

statsrådsprotokollet i ämnet följande:

»Tydligt är att det belopp, som i statsverkspropositionen

upptagits, eller 4,500,000 kronor kommer

att vida överstigas. Härvid äro flera omständigheter

att taga i betraktande. Nämnda beräkning var grundad

på antagande av en betydligt kortare fortvara av krigskonjunkturerna

under, innevarande år än som numera

med stor sannolikhet kan förutses. Vidare komma de

nya beskattningsgrunderna, särskilt sänkningen av minimigränsen

för skatte förmågan och den nytillkomna tantiemebeskattningen,

att väsentligt öka antalet skattskyldiga

och därmed skatteintäkten. Den verkan i motsatt riktning,

som kan följa av medeltal sberäkningens avskaffande

och av skattefrihetsgränsens höjning till 2,000

kronors merinkomst torde icke behöva tillmätas någon

Transport kronor 69,350,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 69,350,000 :—

större betydelse. Däremot torde en blivande taxering

av åtskilliga i följd av särskilt räkenskapsår efterliggande

krigsvinster komma att giva ett ej så ringa tillskott.

Enligt föreliggande uppgifter rörande 1915 års

taxering uppgick summan av enligt krigskonjunkturskattenämndernas

beslut debiterad skatt till i runt tal

6,500,000 kronor. På hos kammarrätten anförda besvär

äro beroende skattebelopp å tillhopa omkring 2,000,000

kronor. Åven i sämsta fall utgör således skatteutbytet

av de under år 1914 förvärvade krigsvinsterna 4,500,000

kronor. Då av detta års fem krigsmånader allenast

de tre sista kunna anses hava i nämnvärd mån utmärkts

av några utnyttjade krigskonjunkturer, skulle_på varje

av dessa månader belöpa 1,500,000 kronor. Åven om

nu 1916 års krigskonjunkturperiod endast beräknas till

åtta månader, skulle redan en medelinkomst efter 1914

års mått inbringa 12,000,000 kronor. Tages så hänsyn

dels till den sedan 1914 högst betydande utvecklingen

av hithörande affärsliv och dels till nyssantydda med

de nya beskattningsgrunderna sammanhängande förhållanden,

lärer det icke kunna anses i någon mån oberättigat

att uppskatta 1917 års krigskonjunkturskatt till

åtminstone 14,000,000 kronor.»

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t i proposition,

nr 239, angående beräkningen av vissa inkomster i

1917 års riksstat m. m., föreslagit riksdagen att, under

förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt,

beräkna inkomsten av nämnda skatt till 14,000,000

kronor. Sedermera har riksdagen i sistnämnda förslag

vidtagit vissa ändringar, varigenom skattens utbyte kan

antagas bliva större än det av departementschefen beräknade.

Sålunda skall enligt riksdagens beslut krigsvinst,

som ingår i inkomst av fast egendom, vara underkastad

krigskonjunkturskatt. Vidare har i fråga om de

av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om subjektiva

förutsättningar för skattskyldigheten (3 §) riksdagen

återgått till de i nu gällande förordning om

krigskonjunkturskatt givna föreskrifter angående medel- •_

Transport kronor 69,350,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 69,350,000: —

talsberäkning. Ytterligare har riksdagen vidtagit ändringar

i den av Kungl. Maj:t föreslagna tariffen för beräkning

av krigskonjunkturskatt. Kungl. Maj:t hade

föreslagit följande

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Kronor.

Procenttal.

Skattebelopp.

Kronor.

Ökning för värjo fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

2,000

12

240

• 13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

16

80,000

15

12,000

25,600

17

160,000

16

19

240,000

17

40,800

21

320,000

—

—

—

För merinkomst, uppgående till 320,000 kronor

eller därutöver, skulle skatten enligt Kungl. Maj:ts förslag

utgöra 18 kronor för varje fulla 100 kronor.

Riksdagen har däremot beslutat följande

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Kronor.

Procenttal.

Skattebelopp.

Kronor.

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

60,000

15

9,000

19

80,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

20

150,000

18

27,000

22

200,000

19

38,000

24

250,000

20

50,000

26

300,000

21

63,000

28

350,000

22

77,000

30

400,000

. 23

92,000

32

450,000

24

108,000

34

500,000

—

—

—

Transport kronor 69,350,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 15

Transport kronor 69,350,000: —

För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor

eller därutöver, utgör skatten enligt riksdagens beslut

25 kronor för varje fulla 100 kronor.

Med hänsyn ej mindre till de av riksdagen sålunda

beslutade ändringarna i Kungl. Maj:ts förslag än

även därtill att de förutsättningar, från vilka departementschefen

haft att utgå vid beräkningen av ifrågavarande

inkomst synts utskottet giva stöd för upptagandet

av ett högre inkomstbelopp än det av Kungl.

Maj:t föreslagna, har utskottet ansett sig kunna hemställa,

att krigskonjunkturskatt må för

år 1917 beräknas till............... kronor 20,000,000: —

7:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1910............................................ kronor 60,163,662: —

» 1911 ......................................... » 59,841,289: —

» 1912............................................ » 63,575,495: —

» 1913............................................. » 68,902,689: —

» 1914................. » 58,217,725: —

» 1915............................................ » 56,157,242: —

I ovanstående tabell är avdrag gjort, icke blott

för här ovan upptagna lastpenningar, utan även för avkortningar

och restitutioner.

I riksstaten för år 1916 äro tullmedel upptagna

till ett bolopp av 73,600,000 kronor.

För föregående och innevarande år har enligt meddelanden

från generaltullstyrelsen tulluppbörden utgjort:__^

Transport kronor 89,350,000:?-

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 89,350,000: —

Uppbörden 1915

År 1914

År 1915

i procent av

uppbörden 1914

Under januari...........................

5,467,027

4,782,442

87.48

» februari .......................

5,117,622

4,486,499

87.67

» mars..............................

5,919,211

5,007,890

84.6 0

» april ..............................

5,959,304

5,516,552

92.5 7

» maj ..............................

6,447,068

5,472,225

84.88

» juni ..............................

5,591,168

4,309,138

77.0 7

» juli.................................

5,309,062

4,443,098

83.69

Säger januari—juli

39,810,462

34,017,844

85.45

Under augusti...........................

2,384,253

4,193,305

175.88

» september .....................

3,422,354

4,475,820

130.7 8

» oktober ........................

4,627,145

4,379,878

94.66

> november........................

4,851,935

4,402,166

90.73

» december........................

4,845,228

4,688,229

96.7 6

Säger augusti—december

20,130,906

22,139,398

109.98

Summa

59,941,377

56,157,242

93.6 9

I fråga om det låga uppbördsbeloppet för år 1915

vore, anför statskontoret, att märka, att detsamma till

en ej ringa del förklarades därav, att jämlikt kungl.

kungörelserna den 23 december 1914 samt den 28 maj,

den 23 juli, den 27 augusti, den 23 september, den 29

oktober och den 22 november 1915 spannmålstullarna

varit suspenderade under året. A andra sidan hade

under årets fem första månader en förhöjning ägt rum

i tullsatserna å tobak enligt kungörelsen den 13 september

1914.

Statskontoret har vidare anfört:

»Statskontoret uttalade i sin i december nästlidet

år avgivna inkomstberäkning, att nu ifrågavarande

skattetitel vore en av dem, på vilka det mellan främmande

makter pågående kriget hade en kraftig om än

övergående inverkan i nedtryckande riktning. Man

syntes därför för beräkning av uppbörden under år

Transport kronor 89,350,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 89,350,000: —

1916 kunna utgå från medeluppbörden för femårsperioden

1909 — 1913.............................. kronor 62,061,912: —

och därtill lägga den ökning, som

erfarenheten från samma tid gåve

vid handen. Med iakttagande av

viss försiktighet beräknade statskontoret

ökningen till .................. » 11,076,266:

och erhöll således........................ kronor 73,138,178: .

Yad statskontoret sålunda anfört i avseende på år

1916 äger jämväl tillämpning på år 1917.

Vid förestående beräkning äro frånräknade alla

avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för

beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings

andelar av böter samt tulltjänstemans andelar av ersättning

för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för

dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppförts ett

anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det beräknade

beloppet av tullmedel för år 1917 läggas ett

mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i tullverkets

stat beräknats till 500,000 kronor. Däremot

torde man i avseende på tullinkomsten å arbetad tobak

hava att motse en nedgång, som, enligt uppgift från

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, icke kommer att

understiga cirka 600,000 kronor. Statskontoret föreslår

därför, att tullmedlen i riksstaten för år 1917 beräknas

till 73,000,000 kronor.»

Med sistnämnda belopp hava tullmedlen också uppförts

i förevarande förslag till riksstat.

Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,

att i tullmedel under januari—mars månader 1916 influtit

14,968,554 kronor 5 öre. För samma tid 1915

utgjorde tullmedlen 14,276,831 kronor 52 öre.

•

De av statskontoret anförda siffrorna rörande denna

inkomsttitel hava icke synts utskottet giva tillräckligt

stöd för en så hög beräkning som den av Kungl. Maj:t

Transport kronor 89,350,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 191b. 7 sand. 42 höft. (Nr 49.) 3

Utskotta

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 89,350,000: —

föreslagna. Utskottet har ansett sig böra föreslå en

ganska väsentlig nedsättning, och hemställer,

att tullmedlen må för år 1917

beräknas till................................. kronor 68,750,000: —

8:o.

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten, med

erinran att den i budgeten ingår med det debiterade

beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda

skrivelse anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna

beskattning av socker skulle för allt socker, som etter

den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit

infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

eu skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till

riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.

1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen

för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 157a

öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram. Från

denna höjning lind antogs dock det socker, som tillverkades

vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i

Östergötland och Västergötland samt vid den under

anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket

sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle

utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.

1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna

ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde

skattebeloppet för socker från dessa fabriker

för tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

Transport kronor 158,100,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 158,100,000:

år 1901—1902 råsocker

j 1902—1903 »

» 1903—1904 »

» 1904—1905 »

» 1905—1906 »

» 1907 raffinad

* 1908 »

» 1909 »

» 1910 »

» 1911 »

» 1912 »

» 1913 »

» 1914 »

......... 106,004 ton

......... 107,681 »

........ 110,824 »

....... 108,530 »

......... 118,494 )•

......... 117,525 »

...... 116,686 »

......... 99,726 »

......... 116,826 »

......... 124,592 »

......... 126,504 »

......... 130,307 »

......... 135,984 »

eller för femårsperioden 1910—1914 i medeltal 126,843

ton med en årlig medelökning av 4,790 ton.

Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd

med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund

av stegring i komsumtionen, vilken i sin män ansågs

främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12

september 1913 (Svensk Författningssamling nr 216)

gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års

riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts nådiga

proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat med

ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp

i 1916 års riksstat höjdes till 22,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till

fritt bruk utlämnats 140,672 ton. Om under innevarande

månad utlämnas lika mycket som under december månad

nästlidet år eller 11,275 ton, skulle sammanlagda kvantiteten

av till fritt bruk under år 1915 utlämnat socker

uppgå till 151,947 ton.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads

slut utgjort 22,168,984 kronor. Förutsatt att under

innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp, som under samma manad nästlidet år eller________.

Transport kronor 158,100,000:

s. 20 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 158,100,000: —

1,757,920 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas

till 23,926,904 kronor.

Genom tullverket har enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

under januari—november månader innevarande

år debiterats sockerskatt med 117,276 kronor.

Om motsvarande uppbörd under innevarande månad

blir lika stor som under december 1914 eller 40,295

kronor, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten

för hela året att uppgå till 157,571 kronor.

Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,

att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för

innevarande år beräknas till 24,084,475 kronor.

Då komsumtionen fortfarande stegras, torde man

för år 1917 kunna beräkna samma belopp, som härovan

angivits för innevarande år, eller i avrundat tal

24,000,000 kronor.»

Förslaget till riksstat upptager jämväl sistnämnda

belopp.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt

under år 1915 debiterats med 23,947,232 kronor 99 öre

och influtit med 22,499,252 kronor 61 öre. I båda

dessa summor ingår statens vinstandel, för den sockerexport,

som under år 1915 ägt rum jämlikt förordningen

angående utförsel av socker under viss tid utan erläggande

av sockerskatt den 1 juni 1915. Sockerskatten

har under januari—april månader 1916 debiterats med

7,335,029 kronor 74 öre och inbetalts med 7,922,775

kronor 83 öre, samt för samma tid 1915 debiterats med

6,151,361 kronor 82 öre och inbetalts med 6,635,945

kronor 6 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att sockerskatten må för år 1917

beräknas till................................ kronor 24,000,000: —

Transport kronor 182,100,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 182,100,000: —

9:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1916 års riksstat upptagen till

9,600,000 kronor.

För månaderna juni—december 1915 har nu ifrågavarande

skatt influtit med 2,124,812 kronor 25 öre.

Härvid är att märka, att den för december månad 1915

belöpande skatten, 1,004,009 kronor 20 öre levererats

till statskontoret först år 1916 och alltså debiterats först

i sistnämnda års räkenskap. Beloppet 2,124,812 kronor

25 öre utgör sålunda skatt för månaderna juni—november

1915.

I fråga om de skattebelopp, som för framtiden

kunna påräknas, har statskontoret åberopat innehållet i

en till statskontoret från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

överlämnad promemoria, i vilken det heter:

»Erfarenheten från tobaksmonopolets rörelse under

den gångna tiden kan lämna endast mycket knapphändig

ledning rörande de belopp, till vilka tobaksskatten kan

komma att uppgå vare sig för 1916 eller 1917, då

tobaksmonopolets försäljning ännu ej på långt när nått

normala belopp. Övergångstiden för handlarne gick till

ända den 1 november. Före denna tid omfattade tobaksmonopolets

försäljning huvudsakligen snus, vilken nu

torde i det närmaste uppgå till vad som för framtiden

kan anses bliva bestående. Under september såldes

snus till ett priskurantprisbelopp av 1,202,000 kronor

och under oktober till 1,374,000 kronor, vilka motsvara

årliga omsättningsbelopp av 14,400,000 å 16,500,000

kronor. Angående övriga tobaksvaror torde hittills vunna

resultat synas tyda på en ökad efterfrågan av röktobak

och minskning i tuggtobaksförbrukningen.

Börande cigarr- och cigarrettförbrukningen kunna

inga som helst slutsatser dragas från tobaksmonopolets

hittills bedrivna verksamhet.

Transport kronor 182,100,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 182,100,000: —

Man torde därför vara nödsakad att återgå till de

statistiska uppgifter, som föreligga, och torde de mest

tillförlitliga, som beröra ifrågavarande frågor, framgå av

de undersökningar, som gjorts med avseende på åren

1909 till och med 1912.

I nedanstående tabell angives dels de kvantiteter

tobaksvaror, som i medeltal försåldes under åren 1909

—1912 och dels mot desamma svarande värden, beräknade

efter tobaksmonopolets priskurantpris. Härvid har

emellertid icke hänsyn kunnat tagas till de importerade

varornas priskurantpris i annan mån, än att man inräknat

de importerade tobaksvarorna bland de inom

landet tillverkade och uppskattat deras värde, såsom om

de hade blivit tillverkade inom landet. Genom ett dylikt

beräkningssätt kommer omsättningen i värde givetvis

att bliva lägre, än som skulle blivit fallet, om man kunnat

taga hänsyn till de importerade varornas verkliga priskurantpris,

ty de importerade varorna förekomma i allmänhet

i högre prislägen.

Under åren 1909—1912 försåldes i medeltal följande

tobaksvaror:

Cigarrer och

Konsumtion

kilogram

cigarr-

Nu gällande

medelpris

kronor

Nu gällande

priskurantpris

kronor

cigarretter .

.............. 887,000

25

22,175,000

Cigarretter.....

............. 468,000

28

13,104,000

Röktobak .......

............ 398,000

7.3

2,905,400

Tuggtobak

.............. 576,000

8

4,608,000

Snus................

.............. 6,048,000

8,377,000

3

18.144.000

60.936.000

Då man torde kunna förutsätta, att den störning

i förbrukning av tobaksvaror, som förorsakats av ökningen

i tullsatserna, vilken beslutades vid 1914 års

senare riksdag ävensom av tobaksmonopolets ikraft- _

Transport kronor 182,100,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor

trädande den 1 juni 1915, skall i stort sett vara med

1917 års ingång överstånden, bör man kunna räkna

med att förbrukningen från och med detta år ånyo

blivit stadgad.

Frågan gäller då att avgöra dels huru stor den kvantitativa

förbrukningen kan anses komma att bliva och

dels vilka genomsnittliga prislägen, som allmänheten

kommer att betala för de olika tobaksvaruslagen.

Från nedanstående tabell framgår, i vad mån konsumtionen

varierat i kvantitativt hänseende från år 1909

till år 1912.

Konsumtionen Ökning (+) eller minskning

1909 1912 (—) pr år under åren 1910,

kilogram kilogram 1911 & 1912.

Cigarrer &

pigarrci- garretter

830,530

919,532

Cigarretter

386,758

566,434

Röktobak...

401,549

405,678

Tuggtobak

601,108

559,365

Snus .........

5,846,984

6,285,286

8,066,929

8,736,595

+ 29,767

+ 59,892

+ 1,376

- 13,914

+ 146,100

+ 223,222

182,100,000: —

Försiktigheten fordrar, att i och för denna beräkning

helt och hållet frånse från den konstanta ökningen

i tobaksförbrukningen, som hittills ägt rum, men

som på grund av prisökningen kan hava avstannat.

Det torde därför vara oklokt att räkna med större kvantitativ

förbrukning än i medeltal under åren 1909—1912.

Däremot torde det vara nödvändigt att taga hänsyn till

den förskjutning från ett tobaksvaruslag till ett annat,

som siffrorna från 1909 och 1912 tyda på, i den mån

de bekräftas av senare erfarenhet.

Vad beträffar cigarrer och cigarrcigarretter påvisa

siffrorna från 1909 och 1912 en ökning i förbrukningen.

Denna torde dock böra snarare betraktas som

tillfällig och till och med bör genomsnittsförbrukningen

för nämnda år i detta sammanhang anses för hög.

Stannar man vid en kvantitativ förbrukning av cirka___

Transport kronor 182,100,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 182,100,000: —

750,000 kilogram motsvarande cirka 187,500,000 cigarrer

och cigarrcigarretter, torde man vara på säkra sidan.

Den här föreslagna minskningen motiveras därav, att

man kan påräkna en ökad förbrukning av cigarretter

även utöver den under år 1912 konstaterade. En förbrukning

av 700,000 kilogram eller 700,000,000 stycken

cigarretter under år 1917 torde man med säkerhet kunna

räkna med.

Sedan monopolets ikraftträdande tyckes en ökad

förbrukning av röktobak göra sig gällande. Huruvida

denna är av tillfällig natur eller ej kan ännu ej bedömas.

Emellertid torde allt för stort avseende ej böra

fästas därvid, varför man i denna beräkning torde

böra stanna vid en kvantitativ förbrukning av 400,000

kilogram. §

Vad beträffar tuggtobak minskas förbrukningen

årligen och torde den år 1917 knappast uppgå till mer

än 300,000 å 350,000 kilogram.

Vad slutligen beträffar snus är det mycket troligt,

att förbrukningen därav år 1917 kommer att uppgå

till cirka 6,000,000 kilogram. Emellertid torde försiktigheten

bjuda, att bär räkna med en något mindre kvantitet,

därför att de strängare regler med avseende på

försäljningen, som gälla under monopolet, komma att

förhindra det slöseri med varan, som förut ägt rum.

Beträffande genomsnittsprislägena finnes ingen

anledning att för närvarande frångå de pris, som

använts i föregående tabell (medelförbrukningen under

åren 1909—1912).

Uppskattad förbrukning under år 1917:

Kilogram Kronor

Cigarrer & cigarr
-

cigarretter ......... 750,000 (187,500,000 st.) 25 kr. (10 öre) 18,750,OOb

Cigarretter ............ 700,000 (700,000.000 » ) 28 » ( 2.3 » ) 19,600,000

Röktobak ............ 400,000 7.3 » 2,920,000

Tuggtobak ............ 300,000 8 » 2,400,000

Snus..................... 5,500,000 3 » _ 16,500,000

60,170,000____

Transport kronor 182,100,000: —

7,600,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 25

Transport kronor 182,100,000: —

Med i föregående tabell angivna priskurantpris

skulle statens skatteinkomst å tobaksvaror komma att

uppgå till:

Priskurantpris. Skattesats. Skattebelopp.

Cigarrer & cigarr
-

cigarretter......... 18,750,000 15 procent 2,812,500

Cigarretter ............ 19,600,000 30 » 5,880,000

Röktobak............... 2,920,000 20 » 584,000

Tuggtobak ........... 2,400,000 20 » 480,000

Snus ....................... 16,500,000 25 »_4,125,000

60,170,000 • . 13,881,500

Statens inkomst å tobaksskatt skulle således för

år 1917 kunna uppskattas till cirka 14,000,000 kronor.»

Statskontoret hemställde i enlighet härmed att

tobaksskatten i 1917 års riksstat måtte upptagas till

14,000,000 kronor.

Så har ävenledes skett.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot

denna beräkning, hemställer sålunda,

att tobaksskatten må för år 1917

beräknas till................................. kronor 14,000,000: —

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen

i riket utgjort:

år 1910......................................................... liter 39,221,751

» 1911......................................................... » 36,797,482

» 1912.....................:................................. » 41,744,395

» 1913 ........................................................ » 45,244,045

» 1914..................................................... » 38,791,008

eller i medeltal för dessa fem år 40,359,736.

Transport kronor 196,100,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 höft. (Nr 49.) 4

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49-

Transport kronor 196,100,000: —

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat

har tillverkningen under år 1915 uppgått till 26,997,834.3

liter. Den betydande nedgången under år 1915 beror

givetvis på det av Kungl. Maj:t genom kungörelse den

15 december 1914 utfärdade förbudet mot brännvinstillverkning

under tiden från den 2 januari till första helgfria

dag i maj månad 1915. Under januari—april innevarande

år bär brännvinstillverkningen uppgått till

12,460,745.7 liter. För samma månader 1915 utgjorde

tillverkningen allenast 3,379,211.2 liter.

Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret

meddelat följande översikt av femårsperioden 1910—

1914:

Influten

skatt

Avkort- ningar och

restitutioner

Statsverket

behållet

år 1910 ....................................

24,413,892

2,781,389

21,632,503

» 1911 ....................................

24,410,473

2,554,277

21,856,196

» 1912 ....................................

24,211,832

1,565,766

22,646,066

» 1913 ....................................

23,791,111

1,501,654

22,289,457

» 1914 ....................................

22,203,575

1,468,781

20,734,794

Enligt av utskottet inhämtade upplysningar har

skatten år 1915 debiterats med 23,563,564 kronor 78

öre, och utgjorde efter avdrag för restitutioner det

statsverket behållna beloppet 22,166,743 kronor 7 öre.

Under januari—april i år hava influtit 4,443,612 kronor

75 öre. För samma månader 1915 utgjorde brännvinstillverkningsskatten

5,775,812 kronor 13 öre.

I sin ovannämnda skrivelse den 10 december 1915

har statskontoret erinrat, att ämbetsverket i sin underdåniga

skrivelse den 12 december 1914 med inkomstberäkning

för år 1916 anfört:

''Under förutsättning att kontrollområden, enligt

nådiga förordningen av den 25 sistlidne september,

komma att i stor utsträckning successivt fastställas, så

att vid ingången av år 1916 större delen av landet är

Transport kronor 196,100,000: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 196,100,000: —

indelat i kontrollområden, vilkas gränser stöta intill

varandra, synes en nedsättning vara påkallad även för

år 1916, och kan statskontoret i sådant avseende meddela,

att från representativt håll bland de krafter, som

verka för ovan omförmälda reglering av brännvinsförsäljningen,

under nyssnämnda förutsättning uttalats

den åsikt, att nedsättningen kunde beräknas till minst

33 V* procent, möjligen 40 å 45 procent. Statskontoret

har dock icke ansett sig kunna räkna med en så hastig

minskning redan till år 1916 och har därför ansett sig

böra stanna vid en nedsatt beräkning av 17,000,000

kronor.’

Statskontoret har vidare erinrat, att skattetiteln

upptagits i riksstaten för 1916 med sistnämnda belopp,

ävensom att det numera, enligt kungl. förordningen den

8 juni 1915, åligger kontrollstyrelsen att indela riket i

kontrollområden.

Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit

följande meddelande:

»Beräkning av den beskattning underkastade kvantiteten

brännvin för tillverkningsåret 1915—1916, under

förutsättning att ökad bränning ej kommer att äga rum:

potatisbrännvin............... 19,000,000 liter normalstyrka

melass- och vitbets
brännvin

..................... 2,000,000 » »

jästbrännvin..................... 3,200,000 » »

cirka 24,200,000 liter normalstyrka

Åtgår för denaturering

cirka............................. 2,500,000 » »

Disponibelt för förtäring

samt medicinskt och

tekniskt bruk cirka... 21,700,000 liter normalstyrka,

vilket utgör 21,266,000 beskattningsbara liter, för vilka

tillverkningsskatt å 65 öre per liter bör utgå med kronor

13,822,900.

Försiktigheten bjuder att ej beräkna skatten högre

än till 13,000,000 kronor.»

Transport kronor 196,100,000: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 196,100,000: —

Statskontoret hemställde, att brännvinstillverkningsskatten

i 1917 års riksstat måtte upptagas till

13,000,000 kronor. %

Sistnämnda belopp bär ock ingått i föreliggande

förslag till riksstat.

Till det statsrådsprotokoll av den 5 maj 1916,

som finnes fogat vid Kungl. Maj:ts till innevarande riksdag

avlåtna proposition nr 238, med förslag till förordning

om spirituosaaccis in. in., yttrade emellertid

chefen för finansdepartementet bland annat följande:

»I förslaget till riksstat för år 1917 har brännvinstillverkningsskatten

upptagits till 13,000,000 kronor.

Till ifrågavarande belopp hade statskontoret i sin skrivelse

med inkomstberäkningen för år 1917 upptagit

densamma, och stödde sig statskontoret härvid på uppgifter

från kontrollstyrelsen. Vid beräknande av berörda

belopp hade kontrollstyrelsen utgått från den beskattning

underkastade kvantitet brännvin, som komme

att tillverkas under tillverkningsåret 1915—1916 under

förutsättning, att ökad bränning ej komme att äga rum.

Sedan emellertid Kungl. Maj:t medgivit ytterligare bränning

och sålunda den för beskattning tillgängliga brännvinskvantiteten

ökats, torde med utgångspunkt från den

i statsverkspropositionen använda beräkningsgrunden

brännvinstillverkningsskatten kunna beräknas giva ytterligare

1,500,000 kronor.»

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t uti ovannämnda

proposition nr 239, angående beräkning av

vissa inkomster i 1917 års riksstat in. m., föreslagit

riksdagen att, med ändring av vad i innevarande års

statsverksproposition föreslagits, beräkna inkomsten av

brännvinstillverkningsskatten till 14,500,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot det av Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet,

hemställer sålunda,

Transport kronor 196,100,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 29

Transport kronor 196,100,000: —

att brännvinstillverkningsskatten

må för år 1917 beräknas till kronor 14,500,000: —

12:o.

Brännvinsförsäljningsmedel.

Statskontoret bar, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen

enligt den lydelse 25 § i gällande förordning

angående försäljning av brännvin erhållit

genom förordningen den 18 juli 1913 (svensk författningssamling

nr 197), numera tillfalla statsverket, anfört

att ifrågavarande medel med ett belopp av 18,300,000

kronor upptagits i 1915 års riksstat bland »egentliga

statsinkomster», underavdelningen »tullar och acciser».

Statskontoret anförde vidare i sin förutnämnda

skrivelse angående brännvinsförsäljningsmedlen:

»De hava för nedannämnda år uppgått till följande

belopp

år 1910 ............................................. kronor 16,831,708: —

» 1911 ............................................. » 19,051,380: —

» 1912 ............................................. » 19,426,838: —

» 1913 ........................................... » 19,379,662: —

eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.

I riksstaten för år 1916 äro dessa medel upptagna

till 16,500,000 kronor men böra för år 1917, enligt

meddelande från kontrollstyrelsen den 8 i denna månad,

icke räknas till mer än högst 15,000,000 kronor.»

Till sistnämnda belopp hava medlen ock upptagits

i förevarande riksstat.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat

hava ifrågavarande medel uppgått till

år 1914 ............................................ kronor 17,902,790: —

» 1915 ............................................. » 18,195,808:—_

Transport kronor 210,600,000: —

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 210,600,000

I sistnämnda belopp ingå ej lorsäljningsavgifter

från privilegierade rättigheter, å auktion inropade samt

tillfälliga rättigheter för Stockholms och Norrbottens

län, från vilka uppgifter härutinnan ännu-icke till kontrollstyrelsen

inkommit.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot beräkningen av denna bevillning, hemställer,

att brännvinsförsäljningsmedlen

må för år 1917 beräknas till kronor 15,000,000: —

13:o.

Maltskatten.

Under de år, som förflutit, sedan nu gällande

maltskattesats fastställdes, har å denna skattetitel

influtit

kronor

avkortats

eller

restituerats

kronor

åt statsverket

behållits

kronor

år 1910....................................

5,369,027

214,899

5,154,128

» 1911....................................

5,289,219

229,797

5,059,422

» 1912...................................

5,168,853

255,769

4,913,084

» 1913....................................

5,510,820

273,953

5,236,867

» 1914..................................

5,778,695

305,226

5,473,469

Statskontoret, som approximativt beräknat 1915

års uppbörd till 5,491,720 kronor, har hemställt att

denna skattetitel måtte i riksstaten för år 1917 upptagas

med oförändrat belopp, 5,400,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har också titeln ifråga

blivit i innevarande års statsverksproposition uppförd.

Transport kronor 225,600,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 31

Transport kronor 225,600,000: —

Utskottet liar inhämtat att under år 1915 maltskatten

debiterats med 5,733,178 kronor 40 öre och utgjort

efter avdrag av restitutioner 5,469,347 kronor

20 öre. Under januari—april 1916 har maltskatt debiterats

med 1,806,545 kronor 55 öre, under det att

skatten för samma månader 1915 debiterats med 1,928,694

kronor 5 öre.

I en den 5 maj 1916 dagtecknad proposition, nr

240, har Kung! Maj:t sedermera föreslagit riksdagen dels

antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom.,

8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker dels ock besluta, att, där restitution av skatt

skall äga rum för malt, som omedelbart använts för

tillverkning av lagrat dricka, restitutionen må utgå

direkt av maltskattemedlen.

Nämnda proposition avsåg eu höjning av maltskattesatserna,

varigenom förevarande skattetitel beräknades

komma att inbringa 2,000,000 kronor mera än

vad i statsverkspropositionen upptagits.

I förutnämnda proposition nr 239 föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att, under förutsättning att ovanberörda

förslag om höjning av maltskatten komme att av riksdagen

bifallas, med ändring av vad i statsverkspropositionen

föreslagits, beräkna inkomsterna av maltskatten

till 7,400,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av maltskattesatserna

har emellertid numera blivit av riksdagen

avslagen.

Vid sådant förhållande octi då utskottet icke halt

något att erinra mot den i statsverkspropositionen upptagna

beräkningen av denna bevillning, hemställer utskottet,

att maltskatten må för år 1917

beräkna^ till .............................. kronor 5,400,000: —

Utskottet.

Transport kronor 231,000,000:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 231,000,000: —

14:o.

Punschskatten.

Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i

1904—1906 årens riksstater med i,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats även för

arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till

1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera

varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd. På grund

av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret

i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning

för åren respektive 1913, 1914, 1915 och 1916,

att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp nämligen

för 1913 med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000

kronor, för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor, och

för 1916 med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av

Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna.

Skatten inflöt

år 1911 med

» 1912 »

t> 1913 »

» 1914 »

samt» 1915 »

kronor 1,743,532

» 1,838,119

» 1,956,992

» 2,239,522

» 2,384,544

Statskontoret har i sin ovannämnda skrivelse hemställt,

att denna inkomsttitel skulle i 1915 års riksstat

upptagas med oförändrat belopp, 2,000,000 kronor.

Sistnämnda belopp har också ingått i föreliggande

förslag till riksstat.

Transport kronor 231,000,000: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 33

Transport kronor 231,000,000: —

Utskottet har från generalpoststyrelsen inhämtat,

att under januari—mars månader 1916 i punschskatt

influtit 467,249 kronor 10 öre, under det att för samma

tid 1915 skatten ifråga influtit med 421,744 kronor 10 öre.

Då inkomsten av förevarande bevillning synes vara

stadd i stigande, har utskottet ansett sig kunna beräkna

densamma till ett något högre belopp än det av

Kungl. Maj:t föreslagna.

Utskottet hemställer sålunda,

att stämpelavgiften för försäljning

av punsch, arrak och rom för år

1917 må beräknas till............... kronor 2,300,000: —

15:o.

Spirituosaaccis.

Genom en den 5 maj 1916 dagtecknad proposition

nr 238 har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om spirituosaaccis.

I ovannämnda proposition nr 239 har Kungl. Maj:t

därefter föreslagit riksdagen att, med tillägg till vad i

årets statsverksproposition hemställts, besluta, att å inkomstsidan

i 1917 års riksstat skall omedelbart efter

punschskatten uppföras under titeln »spirituosaaccis,

bevillning» ett belopp av 5,000,000 kronor.

Rörande det utbyte, som nämnda skatt kunde

väntas giva, yttrade chefen för finansdepartementet till

senast omförmälda statsrådsprotokoll följande.

Enligt de av departementschefen från kontrollstyrelsen

införskaffade uppgifter kunde den sannolika

förbrukningen av drycker, som enligt förslaget äro be
Transport

kronor 233,300,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 käft. (Nr 49.) 5

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 233,300,000: —

lagda med accis å 60 öre för liter och som försäljas av

brännvinsförsäljningsbolag i deras egen rörelse, uppskattas

innevarande år komma att uppgå till 5,458,600

liter. Förbrukningen av motsvarande spritdrycker, som

försäljas av spirituosahandlare och innehavare av överlåtna

utskänkningsrättigheter, uppginge under första

kvartalet år 1916 till 653,000 liter, på grund varav den

sannolika förbrukningen för år 1916 av departementschefen

beräknades till 2,612,000 liter. Genom försäljningen

av dessa drycker skulle alltså, anförde departementschefen

vidare, om konsumtionen ej minskades,

kunna beräknas inflyta ett belopp av 4,842,000 kronor.

Den sannolika förbrukningen av drycker, som skulle

vara underkastade den ifrågasatta accisavgiften å 30 öre

och som försäljas av bolag i deras egen rörelse, uppskattades

för innevarande år komma att uppgå till

818,469 liter. Förbrukningen av motsvarande spritdrycker,

som försäljas av spirituosahandlare och innehavare

av överlåtna utskänkningsrättigheter, uppginge

under första kvartalet år 1916 till 527,359 liter, på

grund varav den sannolika förbrukningen för hela året

syntes kunna beräknas till 2,109,000 liter. Genom försäljningen

av de drycker, som skulle påföras den

mindre accisavgiften, skulle alltså, om konsumtionen ej

minskades, tillföras statsverket 878,000 kronor. Sammanlagt

skulle accisen sålunda komma att inbringa 5,720,000

kronor. Att märka vore emellertid, att i bär ovan

anförda försäljningsuppgifter ej vore inberäknad den

försäljning, som ägde rum å andra än överlåtna utskänkningsrättigheter

(10 §, 14 § 2 mom. och 16 § brännvinsförsäljningsförordningen).

Om storleken av denna

försäljning förelåge icke några uppgifter. Med ledning

av uppgifterna om influtna försäljningsavgifter ansåg

emellertid departementschefen ifrågavarande försäljning

kunna lågt beräknas till 300,000 liter samt å densamma

sig belöpande accisavgiften till minst 100,000 kronor.

Då man emellertid borde räkna med någon nedgång

i förbrukningen, ansåg departementschefen för
Transport

kronor 233,300,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. ■ 35

Transport kronor 233,300,000: —

siktigheten bjuda, att spirituosaaccisen beräknades till

5,000,000 kronor.

Riksdagen har numera, under viss förutsättning,

i huvudsak bifallit Kung!. Maj:ts förslag till förordningom

spirituosaaccis. Förutsättningen är, att riksdagen,

i anledning av en inom riksdagen väckt motion, beslutar,

att ett belopp motsvarande den beräknade inkomsten

av spirituosaaccisen skall av rusdrycksmedelsfonden tagas

i anspråk för av kristiden föranledda utgifter för sociala

ändamål. Vid bifall till statsutskottets utlåtande nr 151,

i anledning av väckt motion om användande av statsverkets

fond av rusdrycksmedel för av kristiden föranledda

utgifter för sociala ändamål m. m., torde den

nämnda förutsättningen få anses vara given, vårföre

bevillningsutskottet funnit sig kunna föreslå, att inkomst

av spirituosaaccis uppföres bland de beräknade bevillningarna.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot de anförda beräkningarna rörande denna inkomsttitel,

hemställer

att spirituosaaccis må för år 1917

beräknas till kronor................................. t 5,000,000: —

Beträffande förevarande bevillning vill utskottet

erinra, att riksdagen beslutat, att inkomsten av densamma

skall ingå i statsverkets fond av rusdrycksmedel.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1917

äro bevillningarna tillika med inkomsttiteln mantalspenningar

uppförda under rubriken »A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre

att riksdagen godkänner bevillningsutskottets ovan intagna

förslag än även att inkomsttiteln mantalspenningar

i riksstaten uppföres med det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet, 850,000 kronor, kommer totalsumman under

berörda rubrik skatter i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppgå till 239,150,000 kronor.

Transport kronor 238,300,000: —

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

16:o.

Postmedlen.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1917

återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets

inkomster under rubriken »B. Inkomster av

statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet.))

Under nämnda rubrik bar såsom inkomstsiffra utförts

överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader,

och postmedlen upptagas alltså numera i

riksstaten till beräknad wefhfinkomst och icke, såsom före

år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.

I fråga om postverket utvisade 1916 års inkomststat

följande siffror:

inkomster, bevillning ........................... 29,186,200 kronor

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 28 september

1915 med förslag till beräkning av postverkets

inkomster för ''år 1917 anfört bland annat följande:

»Postverkets sammanlagda inkomster för år 1914

upptagas av generalpoststyrelsen i det förslag till inkomstberäkning

för samma år, som generalpoststyrelsen

avgav den 24 oktober 1912, till 27,100,000 kronor. I

riksstaten för år 1914 beräknades emellertid sagda

inkomster, på Eders Kungl. Maj:ts förslag, till 208,000

kronor högre än av generalpoststyrelsen föreslagits, eller

till 27,308,000 kronor.

Med hänsyn till det i början av augusti 1914 utbrutna

världskriget och dess inverkan på såväl den

inrikes som den utrikes poströrelsens storlek ansåg

generalpoststyrelsen av de skäl, som närmare anfördes

i styrelsens underdåniga förslag den 30 september 1914

till beräkning av postverkets inkomster för år 1916 —

driftkostnader

överskott..........

25,021,200 »

4,165,000 kronor.

Transport kronor 238,300,000: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

då styrelsen jämväl hade att yttra sig i fråga om inkomsterna

för år 1914 — att dessa skulle komma att

belöpa sig till 26,027,400 kronor för den inrikes rörelsen

och till 525,000 kronor för den utrikes rörelsen eller

tillhopa 26,552,400 kronor. Enligt bokslutet för år

1914 hava inkomsterna uppgått till 26,671,188 kronor,

därav på inrikes rörelsen 26,015,244 kronor. Vad till

en början den sistnämnda beträffar visa generalpostst-yrelsens

beräkningar sig alltså så gott som fullständigt

motsvara det verkliga förhållandet. Den jämförelsevis

mindre betydande inkomstökningen faller på utrikes

rörelsen. I detta hänseende framhöll styrelsen i skrivelsen

den 30 september 1914, att styrelsen under dåvarande

förhållanden icke ansåg sig höra räkna med en högre

inkomstsiffra, än som under alla förhållanden syntes

kunna uppnås. Ökningen å utrikesrörelsen under 1914

är till väsentligaste delen beroende därpå, att svenska

postverket på grund av den genom kriget ökade transitrörelsen

tillgodoförts större belopp i portoandelar för

paketutväxlingen, än som kunnat förutses.

Inkomsterna för år 1915 föreslogos av generalpoststyrelsen

i den av styrelsen den 25 september 1913

avgivna inkomstberäkning för år 1915 till uppförande

i riksstaten med 28,150,000 kronor.

På förekommen anledning meddelades i skrivelse

den 1 maj 1914 att, så vitt med ledning av förhållandena

dittills under år 1914 kunde bedömas, överskottet av

postverkets rörelse för år 1915, därest oförutsedda händelser

icke inträffade, torde kunna beräknas till omkring

540,000 kronor mer, än som upptagits i generalpoststyrelsens

förslag till postverkets stat för driftkostnaderna

för samma år, 3,450,000 kronor, eller således

4,000,000 kronor.

På grund härav och då statskontoret i avgivet

yttrande den 11 maj 1914 ej fann anledning till erinran

mot generalpoststyrelsens beräkningar, hemställde vederbörande

departementschef vid ärendets föredragning_______

Transport kronor 238,300,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Kr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

inför Eders Kungl. Maj:t, att disponibla medel från

postverket för år 1915 måtte få beräknas till 4,000,000

kronor.

Härefter upptogos postverkets inkomster för år

1915 i riksstaten till 28,690,000 kronor.

I sin förut berörda skrivelse den 30 september

1914 förklarade generalpoststyrelsen, att styrelsen, i

betraktande av kriget och dess inflytande å poströrelsen,

ansåge försiktigheten bjuda, att icke under dåvarande

förhållanden å inrikes rörelsen räkna med en högre

ökningssiffra än 2.5 procent å inkomstsiffran för motsvarande

rörelse under år 1914 eller till 26,678,100

kronor.

kinder de gångna 6 första månaderna av år 1915

hava postverkets inkomster å inrikes rörelsen uppgått

till sammanlagt 13,848,610 kronor, vilket innebär en

inkomstökning av 2.9R procent i förhållande till motsvarande

belopp för första halvåret 1914, 13,450,300

kronor, eller således icke fullt en halv procent mer än

vad generalpoststyrelsen förra året ansåg sig böra beräkna.

Enligt verkställd utredning har under tioårsperioden

1904—1913 ökningsprocenten under första

halvåret ett år i jämförelse med samma halvår föregående

år varit ungefär enahanda som under andra halvåret i

jämförelse med andra halvåret föregående år (4.9 0

procent respektive 4.9 2 procent). Generalpoststyrelsen

vågar därför icke för sin del, särskilt under de obestämda

förhållanden, som ännu äro rådande, för andra halvåret

1915 räkna med en större stegringsprocent i inkomsterna

för inrikes rörelsen än 3 procent. Om därföre inkomsterna

för andra halvåret 1914, 12,564,944 kronor ökas

med 3 procent, skulle inkomsterna å samma rörelse för

andra halvåret 1915 komma att uppgå till 12,941,892

kronor. Inkomsterna av inrikes rörelsen i dess helhet

under år 1915 anser generalpoststyrelsen således, så vitt

nu kan bedömas, komma att uppgå till omkring 26,790,500

kronor eller ett belopp, som allenast med omkring 100,000

Transport kronor 238,300,000: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

kronor överstiger vad generalpoststyrelsen den 30 september

1914 beräknade för år 1915, nämligen 26,678,100

kronor.

Då generalpoststyrelsen nämnda dag avgav sitt

underdåniga förslag till inkomstberäkning, utgick generalpoststyrelsen

från, att kriget icke skulle bliva så långvarigt,

som det visat sig bliva. Och fann generalpoststyrelsen

sig av sådan anledning kunna räkna med

en inkomstökning beträffande den inrikes rörelsen för år

1915 av 3.5 procent.

Under förutsättning emellertid att kriget kommer

att fortvara jämväl under åtminstone viss del av år

1916, synes det generalpoststyrelsen, som om försiktigheten

bjuder att icke heller för år 1916 räkna med

en högre inkomstökning för den inrikes rörelsen än

något över 3 procent å det ökade beloppet, 26,790,500

kronor, vartill inkomsterna för år 1915 numera beräknas

komma att uppgå. Åven om man nämligen under

någon del av år 1916 skulle kunna förvänta ett större!

uppsving i rörelsen — något som dock icke lärer kunna

med någon större grad av sannolikhet bestämmas —

torde man, å andra sidan, icke böra bortse från att,

vare sig kriget pågår eller slutar under året, en viss

nedgång i rörelsen, åtminstone tidvis, kan vara att befara.

För övrigt låter det sig näppeligen göra att nu

fälla något mera bindande omdöme vare sig i ena eller

andra avseendet. Enligt ovannämnda beräkningsgrund

skulle inkomsterna av inrikes rörelsen år 1916 komma

att uppgå till i det -närmaste det av generalpoststyrelsen

i skrivelse den 30 september 1914 angivna belopp eller

27,611,800 kronor.

Vad slutligen beträffar år 1917 torde det givetvis

också vara en vansklig uppgift att med någon större

grad av tillförlitlighet beräkna postverkets inkomster.

Under antagande att kriget då är slut och att därefter

en större livaktighet uppstår inom handelus och in- __

Transport kronor 238,300,000: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

dustriens områden, lärer man kunna för år 1917 å inrikes

rörelsen beräkna en något större ökuing än för

år 1916. Då emellertid en viss depression inom några

på poströrelsen inverkande områden kan vara att förutse,

samt därjämte större eller mindre penningknapphet

må kunna befaras, åtminstone någon tid efter det långvariga

världskriget, bär det synts generalpoststyrelsen,

som om man icke skulle kunna förvänta så stor ökning

å den inrikes rörelsen under år 1917, som eljest skulle

hava varit fallet. Generalpoststyrelsen hade därför ursprungligen

tänkt sig, att styrelsen för sin del icke

skulle kalkylera med en större ökning än 3.5 procent.

Generalpoststyrelsen har dock, ehuru med tvekan, ansett

sig kunna räkna med en ökning av 4 procent å

det för år 1916 beräknade beloppet, 27,611,800 kronor.

Inkomsterna av inrikes rörelsen för år 1917 upptagas

fördenskull till ett belopp av 28,710,000 kronor.

Vidkommande härefter inkomsterna av utrikes

rörelsen beräknade generalpoststyrelsen vid avgivandet

den 30 september 1914 av inkomstberäkningen för år

1916, att desamma skulle komma att uppgå

för år 1914 .......................... till kronor 525,000: —

» » 1915 ........................... » » 525.000: —

och » » 1916 ........................... » » 540,000: —

De verkliga inkomsterna å utrikes rörelsen för år

1914 hava enligt postverkets huvudbok för samma år

utgjort i runt tal tillhopa 655,940 kronor.

Under de förhållanden då nyssnämnda beräkning

verkställdes och särskilt med hänsyn därtill, att inkomsterna

av såväl inrikes- som utrikesrörelsen under

augusti månad 1914 visade sig uppgå till alldeles särskilt

ringa belopp, kunde styrelsen givetvis icke med

någon grad av bestämdhet uppgiva det belopp, som

kunde antagas inflyta av utrikes rörelsen för återstående

delen av året. För att emellertid icke för året räkna

med högre belopp, än vartill inkomsterna kunde med

all sannolikhet antagas i verkligheten uppgå, ansåg

Transport kronor 238,300,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

generalpoststyrelsen sig för månaderna september—december

1914 endast böra utgå från en mindre successiv

ökning i förhållande till inkomsten under augusti månad.

På så sätt kom generalpoststyrelsen till ovan angivna,

för år 1914 beräknade inkomstbelopp, 525,000 kronor.

De verkliga inkomsterna för år 1914, 655,940

kronor, hava således uppgått till omkring 130,000 kronor

mera än som av styrelsen i september 1914 upptogs

såsom det minimibelopp, utrikesrörelsen ansågs kunna

inbringa. Denna ökning har uppkommit därigenom,

att särskilt pakettransitrörelsen under sista delen av

året steg avsevärt mer, än man vid statförslagets avgivande

hade anledning förvänta och räkna med.

För år 1915 har, med ledning av de avräkningshandlingar,

som nu finnas tillgängliga, uppgjorts en

sammanställning över utrikes rörelsen för första halvåret.

Denna visar, att Sveriges inkomster å denna

rörelse stigit med betydligt högre belopp än det, varmed

kunde kalkyleras vid tiden för avgivandet av inkomstberäkningen

för år 1916, då generalpoststyrelsen

jämväl hade anledning att beräkna inkomsterna för år

1915. Orsaken till denna ökning ligger huvudsakligen

däri, att generalpoststyrelsen lyckades anordna postförbindelse

mellan Göteborg och England.

Enligt denna sammanställning uppgå de säkra

inkomsterna av utrikes rörelsen för första halvåret 1915,

i avrundade tal, till följande belopp:

å postanvisningsrörelsen ..................... kronor 2,000: —

för från Sverige avsända samt till

Sverige i direkta kartslut ankomna

paket ................................. » 688,000: —

för transiterande tidningsförsändelser,

paket i sluten transit samt värdeförsändelser

mellan Danmark

och Norge m. m........................ kronor 60,000: —

eller tillhopa kronor 750,000: —

Transport kronor 238,300,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 höft. (Nr 49.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

utgörande i procent, i förhållande till år 1914, beträffande

postanvisningsrörelsen en minskning av omkring

62 procent samt beträffande paketntväxlingen och

transitorörelsen i övrigt en ökning av omkring respektive

158 procent och 46 procent.

Vid beräkning av inkomsterna för andra halvåret

1915 torde emellertid, på grund av den jämförelsevis

stora tillbakagång, som — med anledning av under

maj månad utvidgat exportförbud, vilket förbud blivit

ytterligare skärpt under augusti månad — från förstnämnda

månad inträtt beträffande pakettransitrörelsen

samt beträffande de så kallade reexportpaketen, icke

böra, så vitt med ledning av nu kända förhållanden kan

bedömas, räknas med större inkomst, än som kan antagas

kunna med säkerhet uppnås, eller högst hälften av inkomsterna

för första halvåret d. v. s.375,000 kronor. Sammanlagda

beloppet skulle alltså utgöra kronor 1,125,000.

Härtill böra emellertid läggas dels » 170,000

utgörande från år 1914 till år 1915

överflyttad inkomst av paketutväxlingen

med Finland, vilken inkomst

kommer att inflyta i 1915 års räkenskaper

med anledning därav att december

månads 1914 avräkning med

nämnda land vid bokslutets uppgörande

icke hunnit bliva upprättad, dels ock

extra ordinarie uppbörd ..................... )) 150,000

vadan sammanlagda säkra inkomsten

å utrikesrörelsen för år 1915 skulle

uppgå till i runt tal...............................kronor 1,445,000.

I detta belopp är dock icke inräknad den ökning

av inkomsterna å transitrörelsen för brevpostförsändelser,

som uppstått i anledning av kriget. Enligt gällande

internationella postfördrag erhåller ett land för

genom detsamma transiterande brevpost en ersättning,

som uträknas med stöd av vart femte år upprättad

statistik över ifrågavarande transitoposts omfattning.

Transport kronor 238,300,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

Sverige skulle sålunda, om nämnda beräkningssätt under

nuvarande exceptionella förhållanden vunne tillämpning,

för dess mycket kostsamma och ur många synpunkter

krävande arbete med transitoposten erhålla ett belopp,

som endast svarade mot den i vanliga fall mycket blygsamma

transitopostens omfattning. Emellertid har det

svenska postverket gjort framställning om transitersättning

under kriget i enlighet med den i verkligheten

verkställda befordringen och efter de grunder för dylik

ersättning, som äro stadgade. Om, vilket är anledning

antaga, Sverige sålunda erhåller full ersättning för den

verkställda'' befordringen, så torde svenska postverkets

inkomster av utrikes rörelsen stiga med avsevärda belopp,

särskilt beträffande brevtransitotrafiken under år 1915.

Efter beräkningar å den byrå, varå ärendet behandlas

skulle med den norm, enligt vilken ersättningen

föreslagits att utgå, Sveriges inkomster å brevtransiten

för krigsåret augusti 1914—juli 1915 komma

att uppgå till mera än 1,000,000 kronor, under det att

Sverige beträffande brevtransiten förut årligen haft

merutgifter, uppgående till omkring 85,000 kronor.

Det ökade inkomstbeloppet, som av ovannämnda

anledning må kunna tillgodokomma Sverige, torde emellertid

icke, åtminstone i någon större mån, öva inflytande

på 1915 års räkenskaper utan först på ett senare års.

Vad utrikes rörelsen under år 1916 angår, är densamma

givetvis beroende av, huruvida kriget kommer

att fortgå under längre eller kortare del av året. I

sin ovanberörda underdåniga skrivelse den 30 september

1914 beräknade generalpoststyrelsen en ökning av

minst 3 procent å det för år 1915 då beräknade beloppet

525,000 kronor, vadan inkomsterna å utrikesrörelsen

för år 1916 upptogos till 540,000 kronor.

Med hänsyn emellertid till den avsevärda ökning

iitöver den beräknade, som till följd av oförutsedda

omständigheter inträffat, såväl under senare hälften av

år 1914 som under år 1915, torde man — under an
Transport

kronor 238,300,000: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

tagande att verkningarna av kriget komma att sträcka

sig in på år 1916 och även under första halvåret 1916

medföra en ökad inkomst för den utrikes rörelsen utöver

vad man eljest haft att räkna med — kunna antaga,

att inkomsterna å detta halvår komma att uppgå

till omkring 400,000 kronor.

Beträffande andra halvåret åter, lärer under förutsättning

att kriget då är slut, nu allenast vid kalkylens

uppgörande böra räknas med det sista halvår, varunder

normala förhållanden rått, d. v. s. första halvåret 1914

med tillägg av viss procents ökning. I anseende till

den allmänna depression, som någon tid efter kriget

kan vara att förutse, anser generalpoststyrelsen sig icke

för sin del böra utgå från, att ökningsprocenten sättes

högre, än som av styrelsen förut angivits, eller till 3

procent. Inkomsterna under första halvåret 1914 uppgingo

till 309,500 kronor. Med 3 procents ökning härå

komme motsvarande inkomster för andra halvåret 1916

att uppgå till i runt tal 318,800 kronor. Inkomsterna

av utrikes rörelsen för år 1916 utgöra enligt denna

beräkning 718,000 kronor, vartill kommer inkomster av

extra ordinarie uppbörd m. m. med i runt tal 100,000

kronor. De sammanlagda inkomsterna för år 1916 av sagda

rörelse skulle alltså komma att uppgå till 818,800 kronor.

Härtill bör rätteligen läggas det ökade belopp, som

enligt vad ovan sagts, må komma att tillföras svenska

postverket på grund av den ökade brevtransitrörelsen,

men vilket belopp icke nu lärer kunna eller böra närmare

preciseras.

Utgår man, beträffande det år, för vilket det gäller

att nu avgiva inkomstberäkning, eller för år 1917, ifrån

att kriget då är slut — ehuruväl dess verkningar måhända

kunna antagas sträcka sig en avsevärd tid inpå året —

anser generalpoststyrelsen under alla förhållanden försiktigheten

bjuda, att för år 1917 icke räkna med en

alltför hög inkomstsiffra. Generalpoststyrelsen vågar

för sin del icke ifrågasätta, att ökningsprocenten upptages

Transport kronor 238,300,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 45

Transport kronor 238,300,000: —

högre än till 4 procent å dubbla beloppet av den för

sista halvåret 1916 beräknade summa 318,800 kronor,

med tillägg av inkomsten av extra ordinarie uppbörd

m. m. med lika stort belopp, som beräknats beträffande

år 1916, 100,000 kronor, eller i avrundat tusental till

763,000 kronor.

För jämförelsens skull har generalpoststyrelsen

velat här nedan framlägga en tabell, utvisande de verkliga

inkomsterna av utrikes rörelsen 1908—1914 samt

beräknade inkomster för åren 1915—1917 (inklusive inkomster

av svarskuponger):

år

1908........................

..................... kronor

452,611

—

»

1909.......................

....................... 3)

539,350

—

1910.......................

.................... 33

590,136

—

»

1911.......................

....................... 33

584,162

—

3)

1912.........................

...................... 33

639,685

—

3)

1913........................

..................... 33

678,765

—

3)

1914........................

....................... 33

655,944

—

3)

1915.........................

....................... 33

1,445,000

—

3)

1916 .......................

...................... 33

818,800

—

3)

1917........................

...................... 33

763,000

—

De angivna beloppen för år 1915 och möjligen

1916 komma eventuellt att ökas med de särskilda ersättningssummor

för transitbefordran av brevpostförsändelser,

som, efter överenskommelse med vederbörande

främmande postförvaltningar, kunna tillgodokomma

Sverige.

Vidkommande slutligen postverkets inkomster för

år 1917 å den av postverket med 1915 års ingång övertagna

stämpelförsäljning en kunna dessa, innan ännu ett

är gått till ända efter övertagandet av bestyret med

stämpelförsäljningen, icke närmare fastställas till beloppet.

Generalpoststyrelsen anser sig emellertid icke

nu behöva beräkna någon förhöjning i de belopp, som

postverket skall erhålla i ersättning för arbetet genom_____

Transport kronor 238,300,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

dess personal med stämpelväsendet — att utgå av det

för ändamålet å riksstatens sjunde huvudtitel uppförda

förslagsanslaget till stämpelomkostnader. Postverkets

inkomster å stämpelförsäljningen torde sålunda

för år 1917 böra upptagas till enahanda belopp som för

år 1916 eller 50,000 kronor.

Postverkets samtliga inkomster för år 1917 skulle

alltså komma att belöpa sig till

för den inrikes rörelsen ............. kronor 28,710,000: —

» » utrikes » ............... » 763,000: —

» stämpelförsäljningen ............... » 50,000: —

Summa kronor 29,523,000: —

Generalpoststyrelsen föreslår, att postverkets samtliga

inkomster för år 1917 beräknas till i runt tal

29,500,000 kronor.

I detta belopp torde ock kunna anses inräknade

de sportelandelar, som för året redovisas till postverket.»

Generalpoststyrelsens förestående underdåniga utlåtande

kompletteras av en senare av generalpostdirektören

avgiven promemoria, i vilken det heter:

»I det av generalpoststyrelsen den 28 september

1915 avgivna underdåniga förslag till beräkning av postverkets

inkomster för år 1917 är, vad den utrikes

rörelsen beträffar, icke inräknad någon ökning av inkomsterna

på grund av transitrörelsen för brevpostförsändelser

i anledning av kriget.

Sveriges inkomster å brevtransiten för krigsåret

augusti 1914—juli 1915 antagas komma att uppgå till

mer än en miljon kronor.

Det är givetvis icke möjligt att nu med bestämdhet

uppgiva, på vilket års räkenskaper det ökade inkomstbelopp,

som av ovannämnda anledning må kunna

tillgodokomma Sverige, kommer att öva inflytande.

Detta är ju nämligen beroende på krigets lång
Transport

kronor 238,300,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 4

Transport kronor 238,300,000:

varighet samt den tidpunkt, då den slutliga regleringen

av Sveriges inkomster å brevtransiten i anledning av

kriget kommer att ske och de ökade inkomstbeloppen

på grund av denna rörelse likvideras till Sverige.

Efter vad numera vill synas, torde det emellertid

vara sannolikhet för att denna sistnämnda tidpunkt blir

framflyttad, så att eu del av det inkomstbelopp, som

beräknats skola inflyta under år 1916, i stället kommer

att inflyta först under år 1917 och således beröra detta

sistnämnda års räkenskaper.

Under sådana förhållanden lärer det kunna antagas,

att ett ökat inkomstbelopp av utrikesrörelsen för

år 1917 av 500,000 kronor utöver vad generalpoststyrelsen

den 28 september 1915 beräknat kommer att

inflyta under år 1917.»

Statskontoret har i sin skrivelse den 10 december

1915 anfört följande:

»Beträffande beräkningen av inkomsterna å den

inrikes poströrelsen erinrar statskontoret, att i generalpoststyrelsens

underdåniga skrivelse den 30 september

1914 med förslag till beräkning av postverkets inkomster

för år 1916 fanns intagen en tablå över inkomsterna

av inrikes poströrelsen under tioårsperioden

1904—1913 (återgiven i statskontorets inkomstbetänkande

föregående år sid. 25), av vilken tablå generalpoststyrelsen

drog den slutsats, att nämnda inkomster

under ifrågavarande tid ökats med i medeltal 4.9 procent

om året. För att undersöka, huru pass nära de med

en sådan årsökning beräknade inkomsterna överensstämma

med verkligheten, har statskontoret gjort nedanstående

sammanställning, där alla belopp avrundats till tusental

kronor:

Transport kronor 238,300,000:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

Verkliga

inkomster

Beräknade

inkomster

De förra över- skjuta (+)

eller under,

stiga (—) de

senare med

16,232,000

16,232,000

0

17,027,000

17,027,000

0

17,954,000

17,861,000

+ 93,000

19,147,000

18,736,000

+ 411,000

19,412,000

19,654,000

— 242,000

20,886,000

20,617,000

+ 269,000

21,320,000

21,627,000

— 307,000

22,666,000

22,687,000

— 21,000

24,024,000

23,799,000

+ 225,000

25,026,000

24,965,000

+ 61,000

203,694,000

203,205,000

+ 489,000

1904 .......................

1905 ........................

1906 ........................

1907 ........................

1908 ........................

1909 ........................

1910 ........................

1911 ........................

1912 ........................

1913 ........................

Summa

Antagandet av en årlig ökning av 4.9 procent

synes således icke innebära någon oförsiktighet. Om

man utgår från 1914 års inkomst, 26,015,000 kronor,

får man enligt nyssnämnda antagande ett inkomstbelopp

för år 1917 av 30,030,000 kronor; antager man endast

4.5 procent ökning, blir beloppet 29,687,000 kronor.

Såsom ovan anförts, har generalpoststyrelsen för år 1917

beräknat 28,710,000 kronor.

Då statskontoret svårligen kan tänka sig, att en

depression skall följa efter det nu pågående kriget, allra

minst en depression, som åstadkommer en så stor minskning

av inkomsten å inrikes poströrelsen, har statskontoret

velat fästa uppmärksamheten å denna sak,

men har dock icke ansett sig böra framställa något förslag

om annat beräkningssätt.

Enligt generalpoststyrelsens förslag med det tilllägg,

som innefattas i generalpostdirektörens ovan anförda

yttrande, kunna postverkets samtliga inkomster för

år 1917 beräknas till................. kronor 30,000,000: —

Transport kronor 238,300,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

Då enligt vad statskontoret

inhämtat, generalpoststyrelsen i

underdånigt förslag till stat beräknat

postverkets driftkostnader

för år 1917 till ...........................kronor 25,300,000: —

kommer överskottet att uppgå

till......................................................kronor 4,700,000: —.)>

Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i

den i statsverkspropositionen föreslagna riksstaten.

Till det statsrådsprotokoll av den 5 maj 1916,

som finnes fogat vid Ivungl. Maj:ts till innevarande riksdag

avlåtna proposition, nr 238, med förslag till förordning

om spirituosaaccis m. m. yttrade chefen för

finansdepartementet bland annat, att han under band

från generalpoststyrelsen inhämtat, att det läte sig göra

att beräkna verkets bruttoinkomster för år 1917 med så

mycket högre belopp, som svarade mot den beräknade

kostnaden för krigstidshjälp åt befattningshavare inom

verket, d. v. s. med 240,000 kronor.

Enligt frå% generalpoststyrelsen meddelad upplysning

utvisar postverkets huvudbok för år 1915

inkomster.......................................... kronor 29,614,040: 14

driftkostnader ............................... » 24,572,257: 21

överskott .......................................... kronor 5,041,782: 93.

I ovanberörda proposition nr 239 bar Kung]. Maj:t

därefter föreslagit riksdagen att, med ändring av innevarande

års statsverksproposition, beräkna postverkets

inkomster till 30,240,000 kronor.

Under erinran att riksdagen numera till driftkostnader

anvisat ett belopp av 25,540,000 kronor får utskottet

hemställa,

att postverkets bruttoinkomster

måtte för år 1917 beräknas

till ...... kronor 30,240,000: —

Transport 238,300,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 42 käft. (Nr 49) 7

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Transport kronor 238,300,000: —

Vid bifall härtill kommer det för statsverket disponibla

överskottet från postverket för år 1917 att uppgå

till .................................................................................... kronor 4,700,000: —

Summa kronor 243,000,000: —

Stockholm den 8 juni 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:273 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för år 1917. s. 4 i texten