Betänkande angående beräkning av bevillningarna för år 1917.
1916-06-08 · 50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1916:49, Betänkande angående beräkning av bevillningarna för år 1917.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
1
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1916 kl. 7 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för år 1917.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Oskär Eklund, Lyckholm,
Antonsson, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstiema,
Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Danström, Berg
i Staby och von Hofsten.
Jämlikt 40 § riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för
år 1917 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder; varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna
i den ordning, vari de förekomma i den till innevarande riksdag avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov, varjämte
den av Kungl. Maj:t i proposition nr 238 under namn av spirituosaaccis
sedermera föreslagna bevillningen införts omedelbart efter punschskatten.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 42 höft. (Nr 49.)
t
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 10 december 1915 med inkomstberäkning för år
1917, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen
en behållen inkomst år 1913 av 39,838,756 kronor och 1914
av 43,136,836 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna
uppgifter för år 1915 uttaxerats med 42,935,242 kronor.
I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för
år 1917 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:
Det uttaxerade och i kronans räkenskaper debiterade beloppet av
ifrågavarande skatt har enligt rikshuvudböckerna utgjort:
år 1911 ......... kronor 34,201,579: —
» 1912 ......... » 35,795,907: —
» 1913 ......... » 40,786.536: —
» 1914 ......... » 44,222,488: —
Medeltalet mellan beloppen för 1911 och 1912 utgör kronor
34,998,743, och medeltalet mellan nyss angivna belopp för 1914 och
det förut nämnda beloppet för 1915 enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter kronor 43,578,865, utvisande en ökning av
kronor 8,580,122, eller i medeltal per år kronor 2,860,041. Med antagande
av en årlig ökning av denna storlek och med de från Kungl.
Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifterna såsom utgångspunkt erhåller
man följande värden å den debiterade skatten:
år 1915 ........ kronor 42,935,242: —
» 1916 ......... » 45,795,283: —
» 1917 ......... » 48,655,324: —
. Antagandet av sist anförda taxeringsbelopp för 1916 och 1917
syntes statskontoret icke innebära någon oförsiktighet. Visserligen torde,
framhöll statskontoret, penningvärdets fallande sänka värdet av mången
förmögenhet och nu rådande förhållanden även i övrigt i många fall
åstadkomma sänkning i för föregående år debiterad skatt, och särskilt
syntes, till följd av skeppningssvårigheter under och närmast efter
kriget, en betydande sänkning vara att vänta i de skatter, som inflyta
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 3
från trafik aktiebo] aget Grängesberg—Oxelösund och därmed förbundna
gruvbolag. Men dessa sänkningar ansåg statskontoret fullt uppvägas
dels av den höjning i skattebelopp, som åtminstone för rörelse och
näringar torde bliva en följd av de genom kriget. vållade prisstegringarna,
och dels av de säkerligen ganska störa höjningar i inkomst- och
förmögenhetsskatt, som orsakas av krigskonjunkturvinster. .
På grund. av Veld sålunda, anförts antog statskontorot för ar 191
en debiterad inkomst- och förmögenhetsskatt av 48,655,324 kronor.
Med beräknande av avkortningarna till 1 V* procent av 1916 års debiterade
skatt, således till 686,929 kronor, har statskontoret därefter antagit
inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1917 belöpa till i runt
tal 48,000,000 kronor.
Med angivna belopp, 48,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungi. Maj:ts förevarande förslag till riksstat för år 1917.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den debiterade
inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1915 uppgått till 43,001,554
kronor 7 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar och^ restitutioner
samt skillnaden mellan vid 1915 års början och slut utestående skattebelopp,
den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till 42,282,916
kronor. . .
Utskottet, som funnit de av statskontoret gjorda beräkningarna
giva stöd åt det föreslagna beloppet, hemställer sålunda,
att inkomst- och förmögenhetsskatten
må för år 1917 beräknas
till................................................... kronor 48,000,000: —
2:o.
Bevillning av fast egendom samt
av inkomst.
Statskontoret har anfört, att denna bevillning —
vilken i riksstaten för år 1916 var upptagen till 1,550,000
kronor — enligt från Kungl. Maj:ts belallningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1915_______________
Transport kronor 48,000,000: —
Utskottet.
TJtslcottet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
* Transport kronor 48,000,000: —
debiterats med 1,825,993 kronor. Då avkortningarna
icke kunde beräknas högre än 100,000 kronor, syntes
det statskontoret att ifrågavarande titel, även med iakttagande
av all önskvärd försiktighet, kunde i 1917
års riksstat höjas till 1,600,000 kronor, till vilket belopp
i sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade
extra ordinarie anslaget »Bidrag till landsting och städer,
som icke deltaga i landsting)) borde upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel
upptagits i förslaget till riksstat.
Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter
hava för år 1915 den debiterade inkomsten av
ifrågavarande skattetitel uppgått till 1,832,601 kronor
67 öre och efter avdrag av avkortningar och restitutioner
samt skillnaden mellan vid 1915 års början och
slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten av
skattetiteln belöpt sig till 1,756,704 kronor 74 öre.
Utskottet hemställer,
att bevillningen av fast egendom
samt av inkomst må för år 1917
beräknas till .............................. kronor 1,600,000: —
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,
som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit
även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och
kolningsfrihet på allmänningar.
Transport kronor 49,600,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 5
Transport kronor 49,600,000: - De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under
ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats
med:
För rättighet till skogsfång och kolnings-
1912
1913
1914
2,389
252,800
77,141
1,439
260,780
79,547
1,439
197,600
77,029
Av vissa handlande och handelsexpediter
För vissa offentliga föreställningar.........
Summa
332,330
341,766
276,068
Såsom synes företer skattetiteln en ej obetydlig
nedgång för år 1914, och då denna givetvis beror på
världskrisen under nämnda års sista månader, kommer
den efter all sannolikhet att framträda även i slutsiffrorna
för år 1915. Men för år 1917, varom i denna beräkning
är fråga, anser statskontoret, att man bör kunna
upptaga titeln med oförändrat belopp, 300,000 kronor.»
Med detta belopp bär denna inkomsttitel också
ingått i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,
att ifrågavarande inkomst under år 1915 debiterats
med 215,331 kronor 46 öre och att efter avdrag
av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan
vid 1915 års början och slut utestående skattebelopp,
den behållna inkomsten av ifrågavarande skattetitel uppgått
till 212,620 kronor 64 öre.
Ovan meddelade siffror, även i vad de avse åren
1912 och 1913, synas utskottet tyda på, att det av
Kungl. Maj:t beträffande denna inkomst föreslagna beloppet
bör något sänkas. Utskottet hemställer,
att bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter må för
år 1917 beräknas till.............. kronor 250,000: —
Transport kronor 49,850,000: —
Utskottet.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 49,850,000: —
4:o.
Stämpelmedel.
Debiterade stämpelmedel, inberäknat arvsskatt, ut
-
gjorde:
år 1910................................................kronor 15,567,026: —
,» 1911............................................... » 17,763,683: —
® 1912............................................. » 17,431,457: —
» 1913............................................... » 18,653,021: —
» 1914:............................................... » 17,070,845:-
eller i medeltal för dessa fem år 17,297,206 kronor.
I vad mån de nu och under den senaste tiden
rådande förhållandena utövat inverkan på denna skattetitel,
framgår av följande sammanställning av uppgifter
angående influtna stämpelmedel under åren 1913, 1914
och 1915:
Influtna stämpelmedel
1913
1914
1915
11,505,057
3,853,096
2,808,506
10,724,621
3,527,688
2,425,183
7,901,501
3,853,884
4,836,906
Summa
18,166,659
16,677,492
16,592,291
Av denna sammanställning framgår, att uppbörden
under de månader, som kriget varat, i procent av uppbörden
under motsvarande tid närmast före kriget ut
-
gjort:
augusti—oktober 1914: .......................... 91.55 procent
november—december 1914: ..................... 86.3 5 »
januari—juli 1915: ................................... 73.68 »
augusti—oktober 1915: .......................... 100. o 2 d
november—december 1915: ..................... 172.26 »
Transport kronor 49,850,000: —
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för
åren 1911—1914 å beloppet av de stämplar, som använts
till nedannämnda handlingar, har detta belopp utgjort:
1911
1912
1913
1914
Handlingar till lagfartsproto- koll ..............................
3,386,545
3,491,173
3,702,010
4,010,613
Handlingar till intecknings- protokoll........................
652,980
691,754
690,751
622,659
Handlingar till äktenskaps- förordsprotokoll...............
8,765
9,520
9,915
7,360
Handlingar till bouppteck- ningsprotokoll:
Bouppteckningar ...........
7,053,943
5,392,652
6,228,107
5,786,280
Testamenten, till vilka hän- syn ej tagits vid bouppteck- ningens stämpelbeläggning
1,521
681
687
3,829
Morgongåvobrev ...............
48
660
6
36
Avhandlingar om lösöreköp .
13,895
13,530
14,058
13,850
Summa kronor
11,117,697
9,599,970
10,645,534
10,444,6271
Enligt kungl.
förordningen
den 15 augusti 1913
(Sv. Förf.-saml. nr 191) har från och med den 1 september
1913 en ändring i gällande förordning angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier
och banklotter höjts med 50 procent. Försälj ningsbeloppet
för ifrågavarande slag av stämplar har utgjort:
år 1910 .................................... kronor 580,841: —
»
samt »
1911
1912
1913
1914
1915
838,598
1,518,466
1,177,093
590,480
810,698
Beträffande dessa stämpelmedel har statskontoret,
som i sin ovannämnda skrivelse kunnat för år 1915
meddela uppgifter blott för tiden till och med september
månad, under vilken tid influtna beloppet för försålda
överlåtelsestämplar uppgått till allenast 389,060 kronor
anfört följande:
49,850,000: —
Transport kronor 49,850,000: —
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 49,850,000: —
»De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång,
som börjat under år 1913, fortfarit under innevarande
år. Efter kriget torde man dock hava att motse en
betydligt ökad livlighet på detta område. Statskontoret
anser därför, att man för år 1917 bör kunna beräkna
ifrågavarande del av stämpeluppbörden till ungefär
samma belopp som den faktiska uppbörden för år 1912
eller i runt tal 1,500,000 kronor.»
Statskontoret har vidare anfört:
»Den i stämpelmedelsinkomsten ingående arvsskatten
kan anses i ovanberörda inom finansdepartementet
upprättade statistik representeras av de för bouppteckningar
och testamenten angivna belopp, vilka utvisa en
tydlig nedgång för år 1914. Då denna nedgång torde
bero på den för ett flertal valutor inträffade värdeminskningen,
en minskning, som kan väntas kvarstå även
under den närmaste tiden efter kriget, anser sig statskontoret
icke kunna beräkna arvsskatten i nyss angivna
omfattning för år 1917 högre än till 5,800,000 kronor.
Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades
emellertid den 19 november 1914 nådig förordning,
vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter
äro av de i nyssnämnda statistik upptagna avgifter hänförliga,
utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten,
även stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev
rörande fast egendom, vilka under år 1914
uppgått till sammanlagt 210,049 kronor, vartill komma
vissa nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande
vilka någon beräkning icke för närvarande är möjlig,
men vilka icke torde kunna antagas uppgå till något
mera avsevärt belopp.
Såsom ingående i stämpelavgiften torde därför
böra i riksstaten för år 1917 upptagas »arvsskatt och
skatt för gåva» med ett beräknat belopp av 6,000,000
kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar
samt arvsskatt och skatt för gåva, övergår
statskontoret till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:_______
Transport kronor 49,850,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
år 1910..........................................
» 1911 .........................................
» 1912..........................................
t. 1913..........................................
» 1914.........................................
Transport kronor 49,850,000:
kronor 10,505,744: —
» 9,755,800: —
» 10,355,778: —
» 11,127,086: —
» 10,480.207: —.
Med hänsyn till det allmänna uppsving, varpå
man efter krigets slut kan hoppas, torde ifrågavarande
stämpeluppbörd kunna för år 1917 beräknas till samma
belopp som för år 1913 eller i
runt tal............................................. kronor 11,100,000: —
Lägges härtill överlåtelse
stämplar
.......................................... » 1,500,000: —
och för arvsskatt och skatt för
gåva.................................................. ® 6,000,000: —
erhålles ......................................... kronor 18,600,000: —.»
Statskontoret har på grund av vad sålunda anförts
föreslagit, att i riksstaten för år 1917 må med
18,600,000 kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva 6,000,000 kronor).
Med angivna belopp 18,600,000 kronor har också
denna inkomsttitel upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande
förslag; till riksstat för år 1917.
O
#
Enligt meddelande från statskontoret har, på sätt
ovan är angivet, under år 1915 i stämpelmedel, inberäknat
arvsskatt, influtit i jämna krontal 16,592,291
kronor. Från generalpoststyrelsen har inhämtats, att
postverkets stämpeluppbörd under månaderna januari—
mars 1916 uppgått till 5,009,271 kronor 37 öre.
Utskottet vill här erinra, att riksdagen numera
bifallit Kungl. Maj:ts genom proposition nr 195 framlagda
förslag om vissa ändringar i gällande bestämmelser
om stämpelskatt vid köp och byte av fartyg,
vilka ändringar åsyftat att bereda statsverket säkrare
och större inkomster av sistnämnda stämpelavgift. Den_______
Transport kronor 49,850,000: - Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 käft. (Nr 49.) 2
Utskottet.
Utskottet.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 49,850,000: —
inkomstökning, som härav kan förväntas uppkomma,
har utskottet emellertid icke ansett böra föranleda någon
höjning av det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet för
denna bevillning.
Utskottet hemställer sålunda,
att stämpelmedlen, därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva
6,000,000 kronor, må för år 1917 beräknas
till.................................... kronor 18,600,000: —
5:o.
Lastpenningarna.
Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits
till 900,000 kronor, utgjorde:
år
1910 ....................
.............................. kronor 703,793:
»
1911 ...................
............................. » 705,975:
»
1912 ...................
............................ » 751,318:
3>
1913 ....................
............................... » 815,354:
»
1914 ....................
.............................. » 761,392:
De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas
med beloppet av restitutioner, vilket belopp dock för år
1914 endast uppgått till 714 kronor.
Under hänvisning till att skeppsfarten under de
första åren efter kriget kunde väntas snarare över- än
understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankommit,
har statskontoret beräknat lastpenningarna för
år 1917 till 900,000 kronor.
Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått
i föreliggande riksstatsförslag.
Enligt meddelande till utskottet från generaltullstyrelsen
debiterades lastpenningarna för år 1915 med
813,831 kronor 9 öre och utgjorde:
Transport kronor 68,450,000: —
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 68,450,000: —
år 1915
år 1916
kronor
kronor
Under januari .......................................
89,484
81,345
» februari .......................................
59,553
65,125
» mars ..........................................
64,722
63,135
Summa
213,759
209,605
Utskottet hemställer,
att lastpenningarna må för år
1917 beräknas till..................... kronor 900,000: —
6: o).
Krigskonjunkturskatt.
Statskontoret ifrågasatte i sin ovannämnda skrivelse
den 10 december 1915, att jämväl i 1917 års riksstat
borde upptagas en krigskonjunkturskatt, avsedd att
träffa under innevarande år invänta krigskonjunkturvinster.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1916 yttrade chefen för finansdepartementet
följande:
»Då det redan under nästlidna höst syntes påtagligt,
att världskriget skulle komma att fortvara in på
år 1916, igångsatte jag en utredning i syfte att förbereda
en förnyad beskattning av krigskonjunkturvinst. För
detta ändamål utverkade jag den 20 oktober 1915
Kungl. Maj:ts befallning till samtliga Kungl. Maj:ts
befallningshavande att inkomma med yttrande rörande
de erfarenheter, befallningshavandena gjort under taxeringsarbetet
för taxeringen till krigskonjunkturskatt,
därvid särskilt borde angivas, huruvida befallningshavandena
funnit skatten så lagd, att med densamma
träffades all den vinst, som lämpligen borde vara föremål
för beskattning av ifrågavarande slag, ävensom
Transport kronor 69,350,000: —
12
Bevillningutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 69,350,000: —
huruvida erinringar funnes att göra ifråga om anordnandet
av taxeringsförfarandet.
De infordrade utlåtandena hava inkommit från
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen, varemot överståthållarämbetets
yttrande ännu återstår, alldenstund
taxeringsarbetet för Stockholms stad enligt författningen
avslutas på en senare tidpunkt än i länen. Då utredningen
i frågan hunnit avslutas, torde jag få underställa
Eders Kungl. Maj:ts prövning förslag till en förnyad
förordning om krigskonjunkturskatt. Emellertid
anser jag mig redan nu kunna, under antagande att
kriget kommer att räcka under en avsevärd del av
detta år, beräkna utbytet av en krigskonjunkturskatt å
1916 års krigsvinster till ett belopp av 4,500,000
kronor. Med denna summa torde en dylik skatt få
upptagas i förslaget till riksstat för år 1917.»
Sedan berörda utredning numera blivit slutförd,
har Kungl. Maj:t uti en den 5 maj 1916 dagtecknad
proposition, nr 241, föreslagit riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogat förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.
Rörande det utbyte, som nämnda skatt kunde
väntas giva, yttrade chefen för finansdepartementet till
statsrådsprotokollet i ämnet följande:
»Tydligt är att det belopp, som i statsverkspropositionen
upptagits, eller 4,500,000 kronor kommer
att vida överstigas. Härvid äro flera omständigheter
att taga i betraktande. Nämnda beräkning var grundad
på antagande av en betydligt kortare fortvara av krigskonjunkturerna
under, innevarande år än som numera
med stor sannolikhet kan förutses. Vidare komma de
nya beskattningsgrunderna, särskilt sänkningen av minimigränsen
för skatte förmågan och den nytillkomna tantiemebeskattningen,
att väsentligt öka antalet skattskyldiga
och därmed skatteintäkten. Den verkan i motsatt riktning,
som kan följa av medeltal sberäkningens avskaffande
och av skattefrihetsgränsens höjning till 2,000
kronors merinkomst torde icke behöva tillmätas någon
Transport kronor 69,350,000: —
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 69,350,000 :—
större betydelse. Däremot torde en blivande taxering
av åtskilliga i följd av särskilt räkenskapsår efterliggande
krigsvinster komma att giva ett ej så ringa tillskott.
Enligt föreliggande uppgifter rörande 1915 års
taxering uppgick summan av enligt krigskonjunkturskattenämndernas
beslut debiterad skatt till i runt tal
6,500,000 kronor. På hos kammarrätten anförda besvär
äro beroende skattebelopp å tillhopa omkring 2,000,000
kronor. Åven i sämsta fall utgör således skatteutbytet
av de under år 1914 förvärvade krigsvinsterna 4,500,000
kronor. Då av detta års fem krigsmånader allenast
de tre sista kunna anses hava i nämnvärd mån utmärkts
av några utnyttjade krigskonjunkturer, skulle_på varje
av dessa månader belöpa 1,500,000 kronor. Åven om
nu 1916 års krigskonjunkturperiod endast beräknas till
åtta månader, skulle redan en medelinkomst efter 1914
års mått inbringa 12,000,000 kronor. Tages så hänsyn
dels till den sedan 1914 högst betydande utvecklingen
av hithörande affärsliv och dels till nyssantydda med
de nya beskattningsgrunderna sammanhängande förhållanden,
lärer det icke kunna anses i någon mån oberättigat
att uppskatta 1917 års krigskonjunkturskatt till
åtminstone 14,000,000 kronor.»
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t i proposition,
nr 239, angående beräkningen av vissa inkomster i
1917 års riksstat m. m., föreslagit riksdagen att, under
förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt,
beräkna inkomsten av nämnda skatt till 14,000,000
kronor. Sedermera har riksdagen i sistnämnda förslag
vidtagit vissa ändringar, varigenom skattens utbyte kan
antagas bliva större än det av departementschefen beräknade.
Sålunda skall enligt riksdagens beslut krigsvinst,
som ingår i inkomst av fast egendom, vara underkastad
krigskonjunkturskatt. Vidare har i fråga om de
av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om subjektiva
förutsättningar för skattskyldigheten (3 §) riksdagen
återgått till de i nu gällande förordning om
krigskonjunkturskatt givna föreskrifter angående medel- •_
Transport kronor 69,350,000: —
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 69,350,000: —
talsberäkning. Ytterligare har riksdagen vidtagit ändringar
i den av Kungl. Maj:t föreslagna tariffen för beräkning
av krigskonjunkturskatt. Kungl. Maj:t hade
föreslagit följande
Tariff.
Beskattningsbar
merinkomst.
Kronor.
Procenttal.
Skattebelopp.
Kronor.
Ökning för värjo fullt
hundratal kronor, som
faller mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
2,000
12
240
• 13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
16
80,000
15
12,000
25,600
17
160,000
16
19
240,000
17
40,800
21
320,000
—
—
—
För merinkomst, uppgående till 320,000 kronor
eller därutöver, skulle skatten enligt Kungl. Maj:ts förslag
utgöra 18 kronor för varje fulla 100 kronor.
Riksdagen har däremot beslutat följande
Tariff.
Beskattningsbar
merinkomst.
Kronor.
Procenttal.
Skattebelopp.
Kronor.
Ökning för varje fullt
hundratal kronor, som
faller mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
17
60,000
15
9,000
19
80,000
16
12,800
21
100,000
17
17,000
20
150,000
18
27,000
22
200,000
19
38,000
24
250,000
20
50,000
26
300,000
21
63,000
28
350,000
22
77,000
30
400,000
. 23
92,000
32
450,000
24
108,000
34
500,000
—
—
—
Transport kronor 69,350,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 15
Transport kronor 69,350,000: —
För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor
eller därutöver, utgör skatten enligt riksdagens beslut
25 kronor för varje fulla 100 kronor.
Med hänsyn ej mindre till de av riksdagen sålunda
beslutade ändringarna i Kungl. Maj:ts förslag än
även därtill att de förutsättningar, från vilka departementschefen
haft att utgå vid beräkningen av ifrågavarande
inkomst synts utskottet giva stöd för upptagandet
av ett högre inkomstbelopp än det av Kungl.
Maj:t föreslagna, har utskottet ansett sig kunna hemställa,
att krigskonjunkturskatt må för
år 1917 beräknas till............... kronor 20,000,000: —
7:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava influtit med:
år 1910............................................ kronor 60,163,662: —
» 1911 ......................................... » 59,841,289: —
» 1912............................................ » 63,575,495: —
» 1913............................................. » 68,902,689: —
» 1914................. » 58,217,725: —
» 1915............................................ » 56,157,242: —
I ovanstående tabell är avdrag gjort, icke blott
för här ovan upptagna lastpenningar, utan även för avkortningar
och restitutioner.
I riksstaten för år 1916 äro tullmedel upptagna
till ett bolopp av 73,600,000 kronor.
För föregående och innevarande år har enligt meddelanden
från generaltullstyrelsen tulluppbörden utgjort:__^
Transport kronor 89,350,000:?-
Utskottet.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 89,350,000: —
Uppbörden 1915
År 1914
År 1915
i procent av
uppbörden 1914
Under januari...........................
5,467,027
4,782,442
87.48
» februari .......................
5,117,622
4,486,499
87.67
» mars..............................
5,919,211
5,007,890
84.6 0
» april ..............................
5,959,304
5,516,552
92.5 7
» maj ..............................
6,447,068
5,472,225
84.88
» juni ..............................
5,591,168
4,309,138
77.0 7
» juli.................................
5,309,062
4,443,098
83.69
Säger januari—juli
39,810,462
34,017,844
85.45
Under augusti...........................
2,384,253
4,193,305
175.88
» september .....................
3,422,354
4,475,820
130.7 8
» oktober ........................
4,627,145
4,379,878
94.66
> november........................
4,851,935
4,402,166
90.73
» december........................
4,845,228
4,688,229
96.7 6
Säger augusti—december
20,130,906
22,139,398
109.98
Summa
59,941,377
56,157,242
93.6 9
I fråga om det låga uppbördsbeloppet för år 1915
vore, anför statskontoret, att märka, att detsamma till
en ej ringa del förklarades därav, att jämlikt kungl.
kungörelserna den 23 december 1914 samt den 28 maj,
den 23 juli, den 27 augusti, den 23 september, den 29
oktober och den 22 november 1915 spannmålstullarna
varit suspenderade under året. A andra sidan hade
under årets fem första månader en förhöjning ägt rum
i tullsatserna å tobak enligt kungörelsen den 13 september
1914.
Statskontoret har vidare anfört:
»Statskontoret uttalade i sin i december nästlidet
år avgivna inkomstberäkning, att nu ifrågavarande
skattetitel vore en av dem, på vilka det mellan främmande
makter pågående kriget hade en kraftig om än
övergående inverkan i nedtryckande riktning. Man
syntes därför för beräkning av uppbörden under år
Transport kronor 89,350,000: —
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 89,350,000: —
1916 kunna utgå från medeluppbörden för femårsperioden
1909 — 1913.............................. kronor 62,061,912: —
och därtill lägga den ökning, som
erfarenheten från samma tid gåve
vid handen. Med iakttagande av
viss försiktighet beräknade statskontoret
ökningen till .................. » 11,076,266:
och erhöll således........................ kronor 73,138,178: .
Yad statskontoret sålunda anfört i avseende på år
1916 äger jämväl tillämpning på år 1917.
Vid förestående beräkning äro frånräknade alla
avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för
beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter samt tulltjänstemans andelar av ersättning
för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för
dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppförts ett
anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det beräknade
beloppet av tullmedel för år 1917 läggas ett
mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i tullverkets
stat beräknats till 500,000 kronor. Däremot
torde man i avseende på tullinkomsten å arbetad tobak
hava att motse en nedgång, som, enligt uppgift från
aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, icke kommer att
understiga cirka 600,000 kronor. Statskontoret föreslår
därför, att tullmedlen i riksstaten för år 1917 beräknas
till 73,000,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp hava tullmedlen också uppförts
i förevarande förslag till riksstat.
Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,
att i tullmedel under januari—mars månader 1916 influtit
14,968,554 kronor 5 öre. För samma tid 1915
utgjorde tullmedlen 14,276,831 kronor 52 öre.
•
De av statskontoret anförda siffrorna rörande denna
inkomsttitel hava icke synts utskottet giva tillräckligt
stöd för en så hög beräkning som den av Kungl. Maj:t
Transport kronor 89,350,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 191b. 7 sand. 42 höft. (Nr 49.) 3
Utskotta
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 89,350,000: —
föreslagna. Utskottet har ansett sig böra föreslå en
ganska väsentlig nedsättning, och hemställer,
att tullmedlen må för år 1917
beräknas till................................. kronor 68,750,000: —
8:o.
Sockerskatten.
Statskontoret har angående sockerskatten, med
erinran att den i budgeten ingår med det debiterade
beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda
skrivelse anfört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna
beskattning av socker skulle för allt socker, som etter
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit
infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
eu skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till
riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.
1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen
för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 157a
öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram. Från
denna höjning lind antogs dock det socker, som tillverkades
vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i
Östergötland och Västergötland samt vid den under
anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket
sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle
utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.
1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna
ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde
skattebeloppet för socker från dessa fabriker
för tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
Transport kronor 158,100,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 158,100,000:
år 1901—1902 råsocker
j 1902—1903 »
» 1903—1904 »
» 1904—1905 »
» 1905—1906 »
» 1907 raffinad
* 1908 »
» 1909 »
» 1910 »
» 1911 »
» 1912 »
» 1913 »
» 1914 »
......... 106,004 ton
......... 107,681 »
........ 110,824 »
....... 108,530 »
......... 118,494 )•
......... 117,525 »
...... 116,686 »
......... 99,726 »
......... 116,826 »
......... 124,592 »
......... 126,504 »
......... 130,307 »
......... 135,984 »
eller för femårsperioden 1910—1914 i medeltal 126,843
ton med en årlig medelökning av 4,790 ton.
Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd
med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund
av stegring i komsumtionen, vilken i sin män ansågs
främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
september 1913 (Svensk Författningssamling nr 216)
gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års
riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts nådiga
proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat med
ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp
i 1916 års riksstat höjdes till 22,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till
fritt bruk utlämnats 140,672 ton. Om under innevarande
månad utlämnas lika mycket som under december månad
nästlidet år eller 11,275 ton, skulle sammanlagda kvantiteten
av till fritt bruk under år 1915 utlämnat socker
uppgå till 151,947 ton.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads
slut utgjort 22,168,984 kronor. Förutsatt att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp, som under samma manad nästlidet år eller________.
Transport kronor 158,100,000:
Utskottet.
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 158,100,000: —
1,757,920 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas
till 23,926,904 kronor.
Genom tullverket har enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
under januari—november månader innevarande
år debiterats sockerskatt med 117,276 kronor.
Om motsvarande uppbörd under innevarande månad
blir lika stor som under december 1914 eller 40,295
kronor, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten
för hela året att uppgå till 157,571 kronor.
Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,
att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för
innevarande år beräknas till 24,084,475 kronor.
Då komsumtionen fortfarande stegras, torde man
för år 1917 kunna beräkna samma belopp, som härovan
angivits för innevarande år, eller i avrundat tal
24,000,000 kronor.»
Förslaget till riksstat upptager jämväl sistnämnda
belopp.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt
under år 1915 debiterats med 23,947,232 kronor 99 öre
och influtit med 22,499,252 kronor 61 öre. I båda
dessa summor ingår statens vinstandel, för den sockerexport,
som under år 1915 ägt rum jämlikt förordningen
angående utförsel av socker under viss tid utan erläggande
av sockerskatt den 1 juni 1915. Sockerskatten
har under januari—april månader 1916 debiterats med
7,335,029 kronor 74 öre och inbetalts med 7,922,775
kronor 83 öre, samt för samma tid 1915 debiterats med
6,151,361 kronor 82 öre och inbetalts med 6,635,945
kronor 6 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att sockerskatten må för år 1917
beräknas till................................ kronor 24,000,000: —
Transport kronor 182,100,000: —
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 182,100,000: —
9:o.
Tobaksskatten.
Tobaksskatten är i 1916 års riksstat upptagen till
9,600,000 kronor.
För månaderna juni—december 1915 har nu ifrågavarande
skatt influtit med 2,124,812 kronor 25 öre.
Härvid är att märka, att den för december månad 1915
belöpande skatten, 1,004,009 kronor 20 öre levererats
till statskontoret först år 1916 och alltså debiterats först
i sistnämnda års räkenskap. Beloppet 2,124,812 kronor
25 öre utgör sålunda skatt för månaderna juni—november
1915.
I fråga om de skattebelopp, som för framtiden
kunna påräknas, har statskontoret åberopat innehållet i
en till statskontoret från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
överlämnad promemoria, i vilken det heter:
»Erfarenheten från tobaksmonopolets rörelse under
den gångna tiden kan lämna endast mycket knapphändig
ledning rörande de belopp, till vilka tobaksskatten kan
komma att uppgå vare sig för 1916 eller 1917, då
tobaksmonopolets försäljning ännu ej på långt när nått
normala belopp. Övergångstiden för handlarne gick till
ända den 1 november. Före denna tid omfattade tobaksmonopolets
försäljning huvudsakligen snus, vilken nu
torde i det närmaste uppgå till vad som för framtiden
kan anses bliva bestående. Under september såldes
snus till ett priskurantprisbelopp av 1,202,000 kronor
och under oktober till 1,374,000 kronor, vilka motsvara
årliga omsättningsbelopp av 14,400,000 å 16,500,000
kronor. Angående övriga tobaksvaror torde hittills vunna
resultat synas tyda på en ökad efterfrågan av röktobak
och minskning i tuggtobaksförbrukningen.
Börande cigarr- och cigarrettförbrukningen kunna
inga som helst slutsatser dragas från tobaksmonopolets
hittills bedrivna verksamhet.
Transport kronor 182,100,000: —
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 182,100,000: —
Man torde därför vara nödsakad att återgå till de
statistiska uppgifter, som föreligga, och torde de mest
tillförlitliga, som beröra ifrågavarande frågor, framgå av
de undersökningar, som gjorts med avseende på åren
1909 till och med 1912.
I nedanstående tabell angives dels de kvantiteter
tobaksvaror, som i medeltal försåldes under åren 1909
—1912 och dels mot desamma svarande värden, beräknade
efter tobaksmonopolets priskurantpris. Härvid har
emellertid icke hänsyn kunnat tagas till de importerade
varornas priskurantpris i annan mån, än att man inräknat
de importerade tobaksvarorna bland de inom
landet tillverkade och uppskattat deras värde, såsom om
de hade blivit tillverkade inom landet. Genom ett dylikt
beräkningssätt kommer omsättningen i värde givetvis
att bliva lägre, än som skulle blivit fallet, om man kunnat
taga hänsyn till de importerade varornas verkliga priskurantpris,
ty de importerade varorna förekomma i allmänhet
i högre prislägen.
Under åren 1909—1912 försåldes i medeltal följande
tobaksvaror:
Cigarrer och
Konsumtion
kilogram
cigarr-
Nu gällande
medelpris
kronor
Nu gällande
priskurantpris
kronor
cigarretter .
.............. 887,000
25
22,175,000
Cigarretter.....
............. 468,000
28
13,104,000
Röktobak .......
............ 398,000
7.3
2,905,400
Tuggtobak
.............. 576,000
8
4,608,000
Snus................
.............. 6,048,000
8,377,000
3
18.144.000
60.936.000
Då man torde kunna förutsätta, att den störning
i förbrukning av tobaksvaror, som förorsakats av ökningen
i tullsatserna, vilken beslutades vid 1914 års
senare riksdag ävensom av tobaksmonopolets ikraft- _
Transport kronor 182,100,000: —
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor
trädande den 1 juni 1915, skall i stort sett vara med
1917 års ingång överstånden, bör man kunna räkna
med att förbrukningen från och med detta år ånyo
blivit stadgad.
Frågan gäller då att avgöra dels huru stor den kvantitativa
förbrukningen kan anses komma att bliva och
dels vilka genomsnittliga prislägen, som allmänheten
kommer att betala för de olika tobaksvaruslagen.
Från nedanstående tabell framgår, i vad mån konsumtionen
varierat i kvantitativt hänseende från år 1909
till år 1912.
Konsumtionen Ökning (+) eller minskning
1909 1912 (—) pr år under åren 1910,
kilogram kilogram 1911 & 1912.
Cigarrer &
pigarrci- garretter
830,530
919,532
Cigarretter
386,758
566,434
Röktobak...
401,549
405,678
Tuggtobak
601,108
559,365
Snus .........
5,846,984
6,285,286
8,066,929
8,736,595
+ 29,767
+ 59,892
+ 1,376
- 13,914
+ 146,100
+ 223,222
182,100,000: —
Försiktigheten fordrar, att i och för denna beräkning
helt och hållet frånse från den konstanta ökningen
i tobaksförbrukningen, som hittills ägt rum, men
som på grund av prisökningen kan hava avstannat.
Det torde därför vara oklokt att räkna med större kvantitativ
förbrukning än i medeltal under åren 1909—1912.
Däremot torde det vara nödvändigt att taga hänsyn till
den förskjutning från ett tobaksvaruslag till ett annat,
som siffrorna från 1909 och 1912 tyda på, i den mån
de bekräftas av senare erfarenhet.
Vad beträffar cigarrer och cigarrcigarretter påvisa
siffrorna från 1909 och 1912 en ökning i förbrukningen.
Denna torde dock böra snarare betraktas som
tillfällig och till och med bör genomsnittsförbrukningen
för nämnda år i detta sammanhang anses för hög.
Stannar man vid en kvantitativ förbrukning av cirka___
Transport kronor 182,100,000: —
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 182,100,000: —
750,000 kilogram motsvarande cirka 187,500,000 cigarrer
och cigarrcigarretter, torde man vara på säkra sidan.
Den här föreslagna minskningen motiveras därav, att
man kan påräkna en ökad förbrukning av cigarretter
även utöver den under år 1912 konstaterade. En förbrukning
av 700,000 kilogram eller 700,000,000 stycken
cigarretter under år 1917 torde man med säkerhet kunna
räkna med.
Sedan monopolets ikraftträdande tyckes en ökad
förbrukning av röktobak göra sig gällande. Huruvida
denna är av tillfällig natur eller ej kan ännu ej bedömas.
Emellertid torde allt för stort avseende ej böra
fästas därvid, varför man i denna beräkning torde
böra stanna vid en kvantitativ förbrukning av 400,000
kilogram. §
Vad beträffar tuggtobak minskas förbrukningen
årligen och torde den år 1917 knappast uppgå till mer
än 300,000 å 350,000 kilogram.
Vad slutligen beträffar snus är det mycket troligt,
att förbrukningen därav år 1917 kommer att uppgå
till cirka 6,000,000 kilogram. Emellertid torde försiktigheten
bjuda, att bär räkna med en något mindre kvantitet,
därför att de strängare regler med avseende på
försäljningen, som gälla under monopolet, komma att
förhindra det slöseri med varan, som förut ägt rum.
Beträffande genomsnittsprislägena finnes ingen
anledning att för närvarande frångå de pris, som
använts i föregående tabell (medelförbrukningen under
åren 1909—1912).
Uppskattad förbrukning under år 1917:
Kilogram Kronor
Cigarrer & cigarr
-
cigarretter ......... 750,000 (187,500,000 st.) 25 kr. (10 öre) 18,750,OOb
Cigarretter ............ 700,000 (700,000.000 » ) 28 » ( 2.3 » ) 19,600,000
Röktobak ............ 400,000 7.3 » 2,920,000
Tuggtobak ............ 300,000 8 » 2,400,000
Snus..................... 5,500,000 3 » _ 16,500,000
60,170,000____
Transport kronor 182,100,000: —
7,600,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 25
Transport kronor 182,100,000: —
Med i föregående tabell angivna priskurantpris
skulle statens skatteinkomst å tobaksvaror komma att
uppgå till:
Priskurantpris. Skattesats. Skattebelopp.
Cigarrer & cigarr
-
cigarretter......... 18,750,000 15 procent 2,812,500
Cigarretter ............ 19,600,000 30 » 5,880,000
Röktobak............... 2,920,000 20 » 584,000
Tuggtobak ........... 2,400,000 20 » 480,000
Snus ....................... 16,500,000 25 »_4,125,000
60,170,000 • . 13,881,500
Statens inkomst å tobaksskatt skulle således för
år 1917 kunna uppskattas till cirka 14,000,000 kronor.»
Statskontoret hemställde i enlighet härmed att
tobaksskatten i 1917 års riksstat måtte upptagas till
14,000,000 kronor.
Så har ävenledes skett.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot
denna beräkning, hemställer sålunda,
att tobaksskatten må för år 1917
beräknas till................................. kronor 14,000,000: —
10:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket utgjort:
år 1910......................................................... liter 39,221,751
» 1911......................................................... » 36,797,482
» 1912.....................:................................. » 41,744,395
» 1913 ........................................................ » 45,244,045
» 1914..................................................... » 38,791,008
eller i medeltal för dessa fem år 40,359,736.
Transport kronor 196,100,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 höft. (Nr 49.) 4
Utskottet.
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49-
Transport kronor 196,100,000: —
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat
har tillverkningen under år 1915 uppgått till 26,997,834.3
liter. Den betydande nedgången under år 1915 beror
givetvis på det av Kungl. Maj:t genom kungörelse den
15 december 1914 utfärdade förbudet mot brännvinstillverkning
under tiden från den 2 januari till första helgfria
dag i maj månad 1915. Under januari—april innevarande
år bär brännvinstillverkningen uppgått till
12,460,745.7 liter. För samma månader 1915 utgjorde
tillverkningen allenast 3,379,211.2 liter.
Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret
meddelat följande översikt av femårsperioden 1910—
1914:
Influten
skatt
Avkort- ningar och
restitutioner
Statsverket
behållet
år 1910 ....................................
24,413,892
2,781,389
21,632,503
» 1911 ....................................
24,410,473
2,554,277
21,856,196
» 1912 ....................................
24,211,832
1,565,766
22,646,066
» 1913 ....................................
23,791,111
1,501,654
22,289,457
» 1914 ....................................
22,203,575
1,468,781
20,734,794
Enligt av utskottet inhämtade upplysningar har
skatten år 1915 debiterats med 23,563,564 kronor 78
öre, och utgjorde efter avdrag för restitutioner det
statsverket behållna beloppet 22,166,743 kronor 7 öre.
Under januari—april i år hava influtit 4,443,612 kronor
75 öre. För samma månader 1915 utgjorde brännvinstillverkningsskatten
5,775,812 kronor 13 öre.
I sin ovannämnda skrivelse den 10 december 1915
har statskontoret erinrat, att ämbetsverket i sin underdåniga
skrivelse den 12 december 1914 med inkomstberäkning
för år 1916 anfört:
''Under förutsättning att kontrollområden, enligt
nådiga förordningen av den 25 sistlidne september,
komma att i stor utsträckning successivt fastställas, så
att vid ingången av år 1916 större delen av landet är
Transport kronor 196,100,000: —
27
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 196,100,000: —
indelat i kontrollområden, vilkas gränser stöta intill
varandra, synes en nedsättning vara påkallad även för
år 1916, och kan statskontoret i sådant avseende meddela,
att från representativt håll bland de krafter, som
verka för ovan omförmälda reglering av brännvinsförsäljningen,
under nyssnämnda förutsättning uttalats
den åsikt, att nedsättningen kunde beräknas till minst
33 V* procent, möjligen 40 å 45 procent. Statskontoret
har dock icke ansett sig kunna räkna med en så hastig
minskning redan till år 1916 och har därför ansett sig
böra stanna vid en nedsatt beräkning av 17,000,000
kronor.’
Statskontoret har vidare erinrat, att skattetiteln
upptagits i riksstaten för 1916 med sistnämnda belopp,
ävensom att det numera, enligt kungl. förordningen den
8 juni 1915, åligger kontrollstyrelsen att indela riket i
kontrollområden.
Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit
följande meddelande:
»Beräkning av den beskattning underkastade kvantiteten
brännvin för tillverkningsåret 1915—1916, under
förutsättning att ökad bränning ej kommer att äga rum:
potatisbrännvin............... 19,000,000 liter normalstyrka
melass- och vitbets
brännvin
..................... 2,000,000 » »
jästbrännvin..................... 3,200,000 » »
cirka 24,200,000 liter normalstyrka
Åtgår för denaturering
cirka............................. 2,500,000 » »
Disponibelt för förtäring
samt medicinskt och
tekniskt bruk cirka... 21,700,000 liter normalstyrka,
vilket utgör 21,266,000 beskattningsbara liter, för vilka
tillverkningsskatt å 65 öre per liter bör utgå med kronor
13,822,900.
Försiktigheten bjuder att ej beräkna skatten högre
än till 13,000,000 kronor.»
Transport kronor 196,100,000: —
Utskottet.
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 196,100,000: —
Statskontoret hemställde, att brännvinstillverkningsskatten
i 1917 års riksstat måtte upptagas till
13,000,000 kronor. %
Sistnämnda belopp bär ock ingått i föreliggande
förslag till riksstat.
Till det statsrådsprotokoll av den 5 maj 1916,
som finnes fogat vid Kungl. Maj:ts till innevarande riksdag
avlåtna proposition nr 238, med förslag till förordning
om spirituosaaccis in. in., yttrade emellertid
chefen för finansdepartementet bland annat följande:
»I förslaget till riksstat för år 1917 har brännvinstillverkningsskatten
upptagits till 13,000,000 kronor.
Till ifrågavarande belopp hade statskontoret i sin skrivelse
med inkomstberäkningen för år 1917 upptagit
densamma, och stödde sig statskontoret härvid på uppgifter
från kontrollstyrelsen. Vid beräknande av berörda
belopp hade kontrollstyrelsen utgått från den beskattning
underkastade kvantitet brännvin, som komme
att tillverkas under tillverkningsåret 1915—1916 under
förutsättning, att ökad bränning ej komme att äga rum.
Sedan emellertid Kungl. Maj:t medgivit ytterligare bränning
och sålunda den för beskattning tillgängliga brännvinskvantiteten
ökats, torde med utgångspunkt från den
i statsverkspropositionen använda beräkningsgrunden
brännvinstillverkningsskatten kunna beräknas giva ytterligare
1,500,000 kronor.»
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t uti ovannämnda
proposition nr 239, angående beräkning av
vissa inkomster i 1917 års riksstat in. m., föreslagit
riksdagen att, med ändring av vad i innevarande års
statsverksproposition föreslagits, beräkna inkomsten av
brännvinstillverkningsskatten till 14,500,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot det av Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet,
hemställer sålunda,
Transport kronor 196,100,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 29
Transport kronor 196,100,000: —
att brännvinstillverkningsskatten
må för år 1917 beräknas till kronor 14,500,000: —
12:o.
Brännvinsförsäljningsmedel.
Statskontoret bar, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen
enligt den lydelse 25 § i gällande förordning
angående försäljning av brännvin erhållit
genom förordningen den 18 juli 1913 (svensk författningssamling
nr 197), numera tillfalla statsverket, anfört
att ifrågavarande medel med ett belopp av 18,300,000
kronor upptagits i 1915 års riksstat bland »egentliga
statsinkomster», underavdelningen »tullar och acciser».
Statskontoret anförde vidare i sin förutnämnda
skrivelse angående brännvinsförsäljningsmedlen:
»De hava för nedannämnda år uppgått till följande
belopp
år 1910 ............................................. kronor 16,831,708: —
» 1911 ............................................. » 19,051,380: —
» 1912 ............................................. » 19,426,838: —
» 1913 ........................................... » 19,379,662: —
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
I riksstaten för år 1916 äro dessa medel upptagna
till 16,500,000 kronor men böra för år 1917, enligt
meddelande från kontrollstyrelsen den 8 i denna månad,
icke räknas till mer än högst 15,000,000 kronor.»
Till sistnämnda belopp hava medlen ock upptagits
i förevarande riksstat.
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat
hava ifrågavarande medel uppgått till
år 1914 ............................................ kronor 17,902,790: —
» 1915 ............................................. » 18,195,808:—_
Transport kronor 210,600,000: —
Utskottet.
Utskottet.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 210,600,000
I sistnämnda belopp ingå ej lorsäljningsavgifter
från privilegierade rättigheter, å auktion inropade samt
tillfälliga rättigheter för Stockholms och Norrbottens
län, från vilka uppgifter härutinnan ännu-icke till kontrollstyrelsen
inkommit.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot beräkningen av denna bevillning, hemställer,
att brännvinsförsäljningsmedlen
må för år 1917 beräknas till kronor 15,000,000: —
13:o.
Maltskatten.
Under de år, som förflutit, sedan nu gällande
maltskattesats fastställdes, har å denna skattetitel
influtit
kronor
avkortats
eller
restituerats
kronor
åt statsverket
behållits
kronor
år 1910....................................
5,369,027
214,899
5,154,128
» 1911....................................
5,289,219
229,797
5,059,422
» 1912...................................
5,168,853
255,769
4,913,084
» 1913....................................
5,510,820
273,953
5,236,867
» 1914..................................
5,778,695
305,226
5,473,469
Statskontoret, som approximativt beräknat 1915
års uppbörd till 5,491,720 kronor, har hemställt att
denna skattetitel måtte i riksstaten för år 1917 upptagas
med oförändrat belopp, 5,400,000 kronor.
Med sistnämnda belopp har också titeln ifråga
blivit i innevarande års statsverksproposition uppförd.
Transport kronor 225,600,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 31
Transport kronor 225,600,000: —
Utskottet liar inhämtat att under år 1915 maltskatten
debiterats med 5,733,178 kronor 40 öre och utgjort
efter avdrag av restitutioner 5,469,347 kronor
20 öre. Under januari—april 1916 har maltskatt debiterats
med 1,806,545 kronor 55 öre, under det att
skatten för samma månader 1915 debiterats med 1,928,694
kronor 5 öre.
I en den 5 maj 1916 dagtecknad proposition, nr
240, har Kung! Maj:t sedermera föreslagit riksdagen dels
antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom.,
8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7
augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker dels ock besluta, att, där restitution av skatt
skall äga rum för malt, som omedelbart använts för
tillverkning av lagrat dricka, restitutionen må utgå
direkt av maltskattemedlen.
Nämnda proposition avsåg eu höjning av maltskattesatserna,
varigenom förevarande skattetitel beräknades
komma att inbringa 2,000,000 kronor mera än
vad i statsverkspropositionen upptagits.
I förutnämnda proposition nr 239 föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att, under förutsättning att ovanberörda
förslag om höjning av maltskatten komme att av riksdagen
bifallas, med ändring av vad i statsverkspropositionen
föreslagits, beräkna inkomsterna av maltskatten
till 7,400,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av maltskattesatserna
har emellertid numera blivit av riksdagen
avslagen.
Vid sådant förhållande octi då utskottet icke halt
något att erinra mot den i statsverkspropositionen upptagna
beräkningen av denna bevillning, hemställer utskottet,
att maltskatten må för år 1917
beräkna^ till .............................. kronor 5,400,000: —
Utskottet.
Transport kronor 231,000,000:
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 231,000,000: —
14:o.
Punschskatten.
Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i
1904—1906 årens riksstater med i,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats även för
arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till
1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera
varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd. På grund
av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning
för åren respektive 1913, 1914, 1915 och 1916,
att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp nämligen
för 1913 med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000
kronor, för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor, och
för 1916 med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av
Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna.
Skatten inflöt
år 1911 med
» 1912 »
t> 1913 »
» 1914 »
samt» 1915 »
kronor 1,743,532
» 1,838,119
» 1,956,992
» 2,239,522
» 2,384,544
Statskontoret har i sin ovannämnda skrivelse hemställt,
att denna inkomsttitel skulle i 1915 års riksstat
upptagas med oförändrat belopp, 2,000,000 kronor.
Sistnämnda belopp har också ingått i föreliggande
förslag till riksstat.
Transport kronor 231,000,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 33
Transport kronor 231,000,000: —
Utskottet har från generalpoststyrelsen inhämtat,
att under januari—mars månader 1916 i punschskatt
influtit 467,249 kronor 10 öre, under det att för samma
tid 1915 skatten ifråga influtit med 421,744 kronor 10 öre.
Då inkomsten av förevarande bevillning synes vara
stadd i stigande, har utskottet ansett sig kunna beräkna
densamma till ett något högre belopp än det av
Kungl. Maj:t föreslagna.
Utskottet hemställer sålunda,
att stämpelavgiften för försäljning
av punsch, arrak och rom för år
1917 må beräknas till............... kronor 2,300,000: —
15:o.
Spirituosaaccis.
Genom en den 5 maj 1916 dagtecknad proposition
nr 238 har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
om spirituosaaccis.
I ovannämnda proposition nr 239 har Kungl. Maj:t
därefter föreslagit riksdagen att, med tillägg till vad i
årets statsverksproposition hemställts, besluta, att å inkomstsidan
i 1917 års riksstat skall omedelbart efter
punschskatten uppföras under titeln »spirituosaaccis,
bevillning» ett belopp av 5,000,000 kronor.
Rörande det utbyte, som nämnda skatt kunde
väntas giva, yttrade chefen för finansdepartementet till
senast omförmälda statsrådsprotokoll följande.
Enligt de av departementschefen från kontrollstyrelsen
införskaffade uppgifter kunde den sannolika
förbrukningen av drycker, som enligt förslaget äro be
Transport
kronor 233,300,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 käft. (Nr 49.) 5
Utskottet.
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 233,300,000: —
lagda med accis å 60 öre för liter och som försäljas av
brännvinsförsäljningsbolag i deras egen rörelse, uppskattas
innevarande år komma att uppgå till 5,458,600
liter. Förbrukningen av motsvarande spritdrycker, som
försäljas av spirituosahandlare och innehavare av överlåtna
utskänkningsrättigheter, uppginge under första
kvartalet år 1916 till 653,000 liter, på grund varav den
sannolika förbrukningen för år 1916 av departementschefen
beräknades till 2,612,000 liter. Genom försäljningen
av dessa drycker skulle alltså, anförde departementschefen
vidare, om konsumtionen ej minskades,
kunna beräknas inflyta ett belopp av 4,842,000 kronor.
Den sannolika förbrukningen av drycker, som skulle
vara underkastade den ifrågasatta accisavgiften å 30 öre
och som försäljas av bolag i deras egen rörelse, uppskattades
för innevarande år komma att uppgå till
818,469 liter. Förbrukningen av motsvarande spritdrycker,
som försäljas av spirituosahandlare och innehavare
av överlåtna utskänkningsrättigheter, uppginge
under första kvartalet år 1916 till 527,359 liter, på
grund varav den sannolika förbrukningen för hela året
syntes kunna beräknas till 2,109,000 liter. Genom försäljningen
av de drycker, som skulle påföras den
mindre accisavgiften, skulle alltså, om konsumtionen ej
minskades, tillföras statsverket 878,000 kronor. Sammanlagt
skulle accisen sålunda komma att inbringa 5,720,000
kronor. Att märka vore emellertid, att i bär ovan
anförda försäljningsuppgifter ej vore inberäknad den
försäljning, som ägde rum å andra än överlåtna utskänkningsrättigheter
(10 §, 14 § 2 mom. och 16 § brännvinsförsäljningsförordningen).
Om storleken av denna
försäljning förelåge icke några uppgifter. Med ledning
av uppgifterna om influtna försäljningsavgifter ansåg
emellertid departementschefen ifrågavarande försäljning
kunna lågt beräknas till 300,000 liter samt å densamma
sig belöpande accisavgiften till minst 100,000 kronor.
Då man emellertid borde räkna med någon nedgång
i förbrukningen, ansåg departementschefen för
Transport
kronor 233,300,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. ■ 35
Transport kronor 233,300,000: —
siktigheten bjuda, att spirituosaaccisen beräknades till
5,000,000 kronor.
Riksdagen har numera, under viss förutsättning,
i huvudsak bifallit Kung!. Maj:ts förslag till förordningom
spirituosaaccis. Förutsättningen är, att riksdagen,
i anledning av en inom riksdagen väckt motion, beslutar,
att ett belopp motsvarande den beräknade inkomsten
av spirituosaaccisen skall av rusdrycksmedelsfonden tagas
i anspråk för av kristiden föranledda utgifter för sociala
ändamål. Vid bifall till statsutskottets utlåtande nr 151,
i anledning av väckt motion om användande av statsverkets
fond av rusdrycksmedel för av kristiden föranledda
utgifter för sociala ändamål m. m., torde den
nämnda förutsättningen få anses vara given, vårföre
bevillningsutskottet funnit sig kunna föreslå, att inkomst
av spirituosaaccis uppföres bland de beräknade bevillningarna.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot de anförda beräkningarna rörande denna inkomsttitel,
hemställer
att spirituosaaccis må för år 1917
beräknas till kronor................................. t 5,000,000: —
Beträffande förevarande bevillning vill utskottet
erinra, att riksdagen beslutat, att inkomsten av densamma
skall ingå i statsverkets fond av rusdrycksmedel.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1917
äro bevillningarna tillika med inkomsttiteln mantalspenningar
uppförda under rubriken »A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre
att riksdagen godkänner bevillningsutskottets ovan intagna
förslag än även att inkomsttiteln mantalspenningar
i riksstaten uppföres med det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, 850,000 kronor, kommer totalsumman under
berörda rubrik skatter i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppgå till 239,150,000 kronor.
Transport kronor 238,300,000: —
Utskottet.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
16:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1917
återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets
inkomster under rubriken »B. Inkomster av
statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet.))
Under nämnda rubrik bar såsom inkomstsiffra utförts
överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader,
och postmedlen upptagas alltså numera i
riksstaten till beräknad wefhfinkomst och icke, såsom före
år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.
I fråga om postverket utvisade 1916 års inkomststat
följande siffror:
inkomster, bevillning ........................... 29,186,200 kronor
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 28 september
1915 med förslag till beräkning av postverkets
inkomster för ''år 1917 anfört bland annat följande:
»Postverkets sammanlagda inkomster för år 1914
upptagas av generalpoststyrelsen i det förslag till inkomstberäkning
för samma år, som generalpoststyrelsen
avgav den 24 oktober 1912, till 27,100,000 kronor. I
riksstaten för år 1914 beräknades emellertid sagda
inkomster, på Eders Kungl. Maj:ts förslag, till 208,000
kronor högre än av generalpoststyrelsen föreslagits, eller
till 27,308,000 kronor.
Med hänsyn till det i början av augusti 1914 utbrutna
världskriget och dess inverkan på såväl den
inrikes som den utrikes poströrelsens storlek ansåg
generalpoststyrelsen av de skäl, som närmare anfördes
i styrelsens underdåniga förslag den 30 september 1914
till beräkning av postverkets inkomster för år 1916 —
driftkostnader
överskott..........
25,021,200 »
4,165,000 kronor.
Transport kronor 238,300,000: —
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
då styrelsen jämväl hade att yttra sig i fråga om inkomsterna
för år 1914 — att dessa skulle komma att
belöpa sig till 26,027,400 kronor för den inrikes rörelsen
och till 525,000 kronor för den utrikes rörelsen eller
tillhopa 26,552,400 kronor. Enligt bokslutet för år
1914 hava inkomsterna uppgått till 26,671,188 kronor,
därav på inrikes rörelsen 26,015,244 kronor. Vad till
en början den sistnämnda beträffar visa generalpostst-yrelsens
beräkningar sig alltså så gott som fullständigt
motsvara det verkliga förhållandet. Den jämförelsevis
mindre betydande inkomstökningen faller på utrikes
rörelsen. I detta hänseende framhöll styrelsen i skrivelsen
den 30 september 1914, att styrelsen under dåvarande
förhållanden icke ansåg sig höra räkna med en högre
inkomstsiffra, än som under alla förhållanden syntes
kunna uppnås. Ökningen å utrikesrörelsen under 1914
är till väsentligaste delen beroende därpå, att svenska
postverket på grund av den genom kriget ökade transitrörelsen
tillgodoförts större belopp i portoandelar för
paketutväxlingen, än som kunnat förutses.
Inkomsterna för år 1915 föreslogos av generalpoststyrelsen
i den av styrelsen den 25 september 1913
avgivna inkomstberäkning för år 1915 till uppförande
i riksstaten med 28,150,000 kronor.
På förekommen anledning meddelades i skrivelse
den 1 maj 1914 att, så vitt med ledning av förhållandena
dittills under år 1914 kunde bedömas, överskottet av
postverkets rörelse för år 1915, därest oförutsedda händelser
icke inträffade, torde kunna beräknas till omkring
540,000 kronor mer, än som upptagits i generalpoststyrelsens
förslag till postverkets stat för driftkostnaderna
för samma år, 3,450,000 kronor, eller således
4,000,000 kronor.
På grund härav och då statskontoret i avgivet
yttrande den 11 maj 1914 ej fann anledning till erinran
mot generalpoststyrelsens beräkningar, hemställde vederbörande
departementschef vid ärendets föredragning_______
Transport kronor 238,300,000: —
38
Bevillningsutskottets betänkande Kr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
inför Eders Kungl. Maj:t, att disponibla medel från
postverket för år 1915 måtte få beräknas till 4,000,000
kronor.
Härefter upptogos postverkets inkomster för år
1915 i riksstaten till 28,690,000 kronor.
I sin förut berörda skrivelse den 30 september
1914 förklarade generalpoststyrelsen, att styrelsen, i
betraktande av kriget och dess inflytande å poströrelsen,
ansåge försiktigheten bjuda, att icke under dåvarande
förhållanden å inrikes rörelsen räkna med en högre
ökningssiffra än 2.5 procent å inkomstsiffran för motsvarande
rörelse under år 1914 eller till 26,678,100
kronor.
kinder de gångna 6 första månaderna av år 1915
hava postverkets inkomster å inrikes rörelsen uppgått
till sammanlagt 13,848,610 kronor, vilket innebär en
inkomstökning av 2.9R procent i förhållande till motsvarande
belopp för första halvåret 1914, 13,450,300
kronor, eller således icke fullt en halv procent mer än
vad generalpoststyrelsen förra året ansåg sig böra beräkna.
Enligt verkställd utredning har under tioårsperioden
1904—1913 ökningsprocenten under första
halvåret ett år i jämförelse med samma halvår föregående
år varit ungefär enahanda som under andra halvåret i
jämförelse med andra halvåret föregående år (4.9 0
procent respektive 4.9 2 procent). Generalpoststyrelsen
vågar därför icke för sin del, särskilt under de obestämda
förhållanden, som ännu äro rådande, för andra halvåret
1915 räkna med en större stegringsprocent i inkomsterna
för inrikes rörelsen än 3 procent. Om därföre inkomsterna
för andra halvåret 1914, 12,564,944 kronor ökas
med 3 procent, skulle inkomsterna å samma rörelse för
andra halvåret 1915 komma att uppgå till 12,941,892
kronor. Inkomsterna av inrikes rörelsen i dess helhet
under år 1915 anser generalpoststyrelsen således, så vitt
nu kan bedömas, komma att uppgå till omkring 26,790,500
kronor eller ett belopp, som allenast med omkring 100,000
Transport kronor 238,300,000: —
39
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
kronor överstiger vad generalpoststyrelsen den 30 september
1914 beräknade för år 1915, nämligen 26,678,100
kronor.
Då generalpoststyrelsen nämnda dag avgav sitt
underdåniga förslag till inkomstberäkning, utgick generalpoststyrelsen
från, att kriget icke skulle bliva så långvarigt,
som det visat sig bliva. Och fann generalpoststyrelsen
sig av sådan anledning kunna räkna med
en inkomstökning beträffande den inrikes rörelsen för år
1915 av 3.5 procent.
Under förutsättning emellertid att kriget kommer
att fortvara jämväl under åtminstone viss del av år
1916, synes det generalpoststyrelsen, som om försiktigheten
bjuder att icke heller för år 1916 räkna med
en högre inkomstökning för den inrikes rörelsen än
något över 3 procent å det ökade beloppet, 26,790,500
kronor, vartill inkomsterna för år 1915 numera beräknas
komma att uppgå. Åven om man nämligen under
någon del av år 1916 skulle kunna förvänta ett större!
uppsving i rörelsen — något som dock icke lärer kunna
med någon större grad av sannolikhet bestämmas —
torde man, å andra sidan, icke böra bortse från att,
vare sig kriget pågår eller slutar under året, en viss
nedgång i rörelsen, åtminstone tidvis, kan vara att befara.
För övrigt låter det sig näppeligen göra att nu
fälla något mera bindande omdöme vare sig i ena eller
andra avseendet. Enligt ovannämnda beräkningsgrund
skulle inkomsterna av inrikes rörelsen år 1916 komma
att uppgå till i det -närmaste det av generalpoststyrelsen
i skrivelse den 30 september 1914 angivna belopp eller
27,611,800 kronor.
Vad slutligen beträffar år 1917 torde det givetvis
också vara en vansklig uppgift att med någon större
grad av tillförlitlighet beräkna postverkets inkomster.
Under antagande att kriget då är slut och att därefter
en större livaktighet uppstår inom handelus och in- __
Transport kronor 238,300,000: —
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
dustriens områden, lärer man kunna för år 1917 å inrikes
rörelsen beräkna en något större ökuing än för
år 1916. Då emellertid en viss depression inom några
på poströrelsen inverkande områden kan vara att förutse,
samt därjämte större eller mindre penningknapphet
må kunna befaras, åtminstone någon tid efter det långvariga
världskriget, bär det synts generalpoststyrelsen,
som om man icke skulle kunna förvänta så stor ökning
å den inrikes rörelsen under år 1917, som eljest skulle
hava varit fallet. Generalpoststyrelsen hade därför ursprungligen
tänkt sig, att styrelsen för sin del icke
skulle kalkylera med en större ökning än 3.5 procent.
Generalpoststyrelsen har dock, ehuru med tvekan, ansett
sig kunna räkna med en ökning av 4 procent å
det för år 1916 beräknade beloppet, 27,611,800 kronor.
Inkomsterna av inrikes rörelsen för år 1917 upptagas
fördenskull till ett belopp av 28,710,000 kronor.
Vidkommande härefter inkomsterna av utrikes
rörelsen beräknade generalpoststyrelsen vid avgivandet
den 30 september 1914 av inkomstberäkningen för år
1916, att desamma skulle komma att uppgå
för år 1914 .......................... till kronor 525,000: —
» » 1915 ........................... » » 525.000: —
och » » 1916 ........................... » » 540,000: —
De verkliga inkomsterna å utrikes rörelsen för år
1914 hava enligt postverkets huvudbok för samma år
utgjort i runt tal tillhopa 655,940 kronor.
Under de förhållanden då nyssnämnda beräkning
verkställdes och särskilt med hänsyn därtill, att inkomsterna
av såväl inrikes- som utrikesrörelsen under
augusti månad 1914 visade sig uppgå till alldeles särskilt
ringa belopp, kunde styrelsen givetvis icke med
någon grad av bestämdhet uppgiva det belopp, som
kunde antagas inflyta av utrikes rörelsen för återstående
delen av året. För att emellertid icke för året räkna
med högre belopp, än vartill inkomsterna kunde med
all sannolikhet antagas i verkligheten uppgå, ansåg
Transport kronor 238,300,000: —
41
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
generalpoststyrelsen sig för månaderna september—december
1914 endast böra utgå från en mindre successiv
ökning i förhållande till inkomsten under augusti månad.
På så sätt kom generalpoststyrelsen till ovan angivna,
för år 1914 beräknade inkomstbelopp, 525,000 kronor.
De verkliga inkomsterna för år 1914, 655,940
kronor, hava således uppgått till omkring 130,000 kronor
mera än som av styrelsen i september 1914 upptogs
såsom det minimibelopp, utrikesrörelsen ansågs kunna
inbringa. Denna ökning har uppkommit därigenom,
att särskilt pakettransitrörelsen under sista delen av
året steg avsevärt mer, än man vid statförslagets avgivande
hade anledning förvänta och räkna med.
För år 1915 har, med ledning av de avräkningshandlingar,
som nu finnas tillgängliga, uppgjorts en
sammanställning över utrikes rörelsen för första halvåret.
Denna visar, att Sveriges inkomster å denna
rörelse stigit med betydligt högre belopp än det, varmed
kunde kalkyleras vid tiden för avgivandet av inkomstberäkningen
för år 1916, då generalpoststyrelsen
jämväl hade anledning att beräkna inkomsterna för år
1915. Orsaken till denna ökning ligger huvudsakligen
däri, att generalpoststyrelsen lyckades anordna postförbindelse
mellan Göteborg och England.
Enligt denna sammanställning uppgå de säkra
inkomsterna av utrikes rörelsen för första halvåret 1915,
i avrundade tal, till följande belopp:
å postanvisningsrörelsen ..................... kronor 2,000: —
för från Sverige avsända samt till
Sverige i direkta kartslut ankomna
paket ................................. » 688,000: —
för transiterande tidningsförsändelser,
paket i sluten transit samt värdeförsändelser
mellan Danmark
och Norge m. m........................ kronor 60,000: —
eller tillhopa kronor 750,000: —
Transport kronor 238,300,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 42 höft. (Nr 49.) 6
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
utgörande i procent, i förhållande till år 1914, beträffande
postanvisningsrörelsen en minskning av omkring
62 procent samt beträffande paketntväxlingen och
transitorörelsen i övrigt en ökning av omkring respektive
158 procent och 46 procent.
Vid beräkning av inkomsterna för andra halvåret
1915 torde emellertid, på grund av den jämförelsevis
stora tillbakagång, som — med anledning av under
maj månad utvidgat exportförbud, vilket förbud blivit
ytterligare skärpt under augusti månad — från förstnämnda
månad inträtt beträffande pakettransitrörelsen
samt beträffande de så kallade reexportpaketen, icke
böra, så vitt med ledning av nu kända förhållanden kan
bedömas, räknas med större inkomst, än som kan antagas
kunna med säkerhet uppnås, eller högst hälften av inkomsterna
för första halvåret d. v. s.375,000 kronor. Sammanlagda
beloppet skulle alltså utgöra kronor 1,125,000.
Härtill böra emellertid läggas dels » 170,000
utgörande från år 1914 till år 1915
överflyttad inkomst av paketutväxlingen
med Finland, vilken inkomst
kommer att inflyta i 1915 års räkenskaper
med anledning därav att december
månads 1914 avräkning med
nämnda land vid bokslutets uppgörande
icke hunnit bliva upprättad, dels ock
extra ordinarie uppbörd ..................... )) 150,000
vadan sammanlagda säkra inkomsten
å utrikesrörelsen för år 1915 skulle
uppgå till i runt tal...............................kronor 1,445,000.
I detta belopp är dock icke inräknad den ökning
av inkomsterna å transitrörelsen för brevpostförsändelser,
som uppstått i anledning av kriget. Enligt gällande
internationella postfördrag erhåller ett land för
genom detsamma transiterande brevpost en ersättning,
som uträknas med stöd av vart femte år upprättad
statistik över ifrågavarande transitoposts omfattning.
Transport kronor 238,300,000: —
43
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
Sverige skulle sålunda, om nämnda beräkningssätt under
nuvarande exceptionella förhållanden vunne tillämpning,
för dess mycket kostsamma och ur många synpunkter
krävande arbete med transitoposten erhålla ett belopp,
som endast svarade mot den i vanliga fall mycket blygsamma
transitopostens omfattning. Emellertid har det
svenska postverket gjort framställning om transitersättning
under kriget i enlighet med den i verkligheten
verkställda befordringen och efter de grunder för dylik
ersättning, som äro stadgade. Om, vilket är anledning
antaga, Sverige sålunda erhåller full ersättning för den
verkställda'' befordringen, så torde svenska postverkets
inkomster av utrikes rörelsen stiga med avsevärda belopp,
särskilt beträffande brevtransitotrafiken under år 1915.
Efter beräkningar å den byrå, varå ärendet behandlas
skulle med den norm, enligt vilken ersättningen
föreslagits att utgå, Sveriges inkomster å brevtransiten
för krigsåret augusti 1914—juli 1915 komma
att uppgå till mera än 1,000,000 kronor, under det att
Sverige beträffande brevtransiten förut årligen haft
merutgifter, uppgående till omkring 85,000 kronor.
Det ökade inkomstbeloppet, som av ovannämnda
anledning må kunna tillgodokomma Sverige, torde emellertid
icke, åtminstone i någon större mån, öva inflytande
på 1915 års räkenskaper utan först på ett senare års.
Vad utrikes rörelsen under år 1916 angår, är densamma
givetvis beroende av, huruvida kriget kommer
att fortgå under längre eller kortare del av året. I
sin ovanberörda underdåniga skrivelse den 30 september
1914 beräknade generalpoststyrelsen en ökning av
minst 3 procent å det för år 1915 då beräknade beloppet
525,000 kronor, vadan inkomsterna å utrikesrörelsen
för år 1916 upptogos till 540,000 kronor.
Med hänsyn emellertid till den avsevärda ökning
iitöver den beräknade, som till följd av oförutsedda
omständigheter inträffat, såväl under senare hälften av
år 1914 som under år 1915, torde man — under an
Transport
kronor 238,300,000: —
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
tagande att verkningarna av kriget komma att sträcka
sig in på år 1916 och även under första halvåret 1916
medföra en ökad inkomst för den utrikes rörelsen utöver
vad man eljest haft att räkna med — kunna antaga,
att inkomsterna å detta halvår komma att uppgå
till omkring 400,000 kronor.
Beträffande andra halvåret åter, lärer under förutsättning
att kriget då är slut, nu allenast vid kalkylens
uppgörande böra räknas med det sista halvår, varunder
normala förhållanden rått, d. v. s. första halvåret 1914
med tillägg av viss procents ökning. I anseende till
den allmänna depression, som någon tid efter kriget
kan vara att förutse, anser generalpoststyrelsen sig icke
för sin del böra utgå från, att ökningsprocenten sättes
högre, än som av styrelsen förut angivits, eller till 3
procent. Inkomsterna under första halvåret 1914 uppgingo
till 309,500 kronor. Med 3 procents ökning härå
komme motsvarande inkomster för andra halvåret 1916
att uppgå till i runt tal 318,800 kronor. Inkomsterna
av utrikes rörelsen för år 1916 utgöra enligt denna
beräkning 718,000 kronor, vartill kommer inkomster av
extra ordinarie uppbörd m. m. med i runt tal 100,000
kronor. De sammanlagda inkomsterna för år 1916 av sagda
rörelse skulle alltså komma att uppgå till 818,800 kronor.
Härtill bör rätteligen läggas det ökade belopp, som
enligt vad ovan sagts, må komma att tillföras svenska
postverket på grund av den ökade brevtransitrörelsen,
men vilket belopp icke nu lärer kunna eller böra närmare
preciseras.
Utgår man, beträffande det år, för vilket det gäller
att nu avgiva inkomstberäkning, eller för år 1917, ifrån
att kriget då är slut — ehuruväl dess verkningar måhända
kunna antagas sträcka sig en avsevärd tid inpå året —
anser generalpoststyrelsen under alla förhållanden försiktigheten
bjuda, att för år 1917 icke räkna med en
alltför hög inkomstsiffra. Generalpoststyrelsen vågar
för sin del icke ifrågasätta, att ökningsprocenten upptages
Transport kronor 238,300,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 45
Transport kronor 238,300,000: —
högre än till 4 procent å dubbla beloppet av den för
sista halvåret 1916 beräknade summa 318,800 kronor,
med tillägg av inkomsten av extra ordinarie uppbörd
m. m. med lika stort belopp, som beräknats beträffande
år 1916, 100,000 kronor, eller i avrundat tusental till
763,000 kronor.
För jämförelsens skull har generalpoststyrelsen
velat här nedan framlägga en tabell, utvisande de verkliga
inkomsterna av utrikes rörelsen 1908—1914 samt
beräknade inkomster för åren 1915—1917 (inklusive inkomster
av svarskuponger):
år
1908........................
..................... kronor
452,611
—
»
1909.......................
....................... 3)
539,350
—
1910.......................
.................... 33
590,136
—
»
1911.......................
....................... 33
584,162
—
3)
1912.........................
...................... 33
639,685
—
3)
1913........................
..................... 33
678,765
—
3)
1914........................
....................... 33
655,944
—
3)
1915.........................
....................... 33
1,445,000
—
3)
1916 .......................
...................... 33
818,800
—
3)
1917........................
...................... 33
763,000
—
De angivna beloppen för år 1915 och möjligen
1916 komma eventuellt att ökas med de särskilda ersättningssummor
för transitbefordran av brevpostförsändelser,
som, efter överenskommelse med vederbörande
främmande postförvaltningar, kunna tillgodokomma
Sverige.
Vidkommande slutligen postverkets inkomster för
år 1917 å den av postverket med 1915 års ingång övertagna
stämpelförsäljning en kunna dessa, innan ännu ett
är gått till ända efter övertagandet av bestyret med
stämpelförsäljningen, icke närmare fastställas till beloppet.
Generalpoststyrelsen anser sig emellertid icke
nu behöva beräkna någon förhöjning i de belopp, som
postverket skall erhålla i ersättning för arbetet genom_____
Transport kronor 238,300,000: —
46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
dess personal med stämpelväsendet — att utgå av det
för ändamålet å riksstatens sjunde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till stämpelomkostnader. Postverkets
inkomster å stämpelförsäljningen torde sålunda
för år 1917 böra upptagas till enahanda belopp som för
år 1916 eller 50,000 kronor.
Postverkets samtliga inkomster för år 1917 skulle
alltså komma att belöpa sig till
för den inrikes rörelsen ............. kronor 28,710,000: —
» » utrikes » ............... » 763,000: —
» stämpelförsäljningen ............... » 50,000: —
Summa kronor 29,523,000: —
Generalpoststyrelsen föreslår, att postverkets samtliga
inkomster för år 1917 beräknas till i runt tal
29,500,000 kronor.
I detta belopp torde ock kunna anses inräknade
de sportelandelar, som för året redovisas till postverket.»
Generalpoststyrelsens förestående underdåniga utlåtande
kompletteras av en senare av generalpostdirektören
avgiven promemoria, i vilken det heter:
»I det av generalpoststyrelsen den 28 september
1915 avgivna underdåniga förslag till beräkning av postverkets
inkomster för år 1917 är, vad den utrikes
rörelsen beträffar, icke inräknad någon ökning av inkomsterna
på grund av transitrörelsen för brevpostförsändelser
i anledning av kriget.
Sveriges inkomster å brevtransiten för krigsåret
augusti 1914—juli 1915 antagas komma att uppgå till
mer än en miljon kronor.
Det är givetvis icke möjligt att nu med bestämdhet
uppgiva, på vilket års räkenskaper det ökade inkomstbelopp,
som av ovannämnda anledning må kunna
tillgodokomma Sverige, kommer att öva inflytande.
Detta är ju nämligen beroende på krigets lång
Transport
kronor 238,300,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 4
Transport kronor 238,300,000:
varighet samt den tidpunkt, då den slutliga regleringen
av Sveriges inkomster å brevtransiten i anledning av
kriget kommer att ske och de ökade inkomstbeloppen
på grund av denna rörelse likvideras till Sverige.
Efter vad numera vill synas, torde det emellertid
vara sannolikhet för att denna sistnämnda tidpunkt blir
framflyttad, så att eu del av det inkomstbelopp, som
beräknats skola inflyta under år 1916, i stället kommer
att inflyta först under år 1917 och således beröra detta
sistnämnda års räkenskaper.
Under sådana förhållanden lärer det kunna antagas,
att ett ökat inkomstbelopp av utrikesrörelsen för
år 1917 av 500,000 kronor utöver vad generalpoststyrelsen
den 28 september 1915 beräknat kommer att
inflyta under år 1917.»
Statskontoret har i sin skrivelse den 10 december
1915 anfört följande:
»Beträffande beräkningen av inkomsterna å den
inrikes poströrelsen erinrar statskontoret, att i generalpoststyrelsens
underdåniga skrivelse den 30 september
1914 med förslag till beräkning av postverkets inkomster
för år 1916 fanns intagen en tablå över inkomsterna
av inrikes poströrelsen under tioårsperioden
1904—1913 (återgiven i statskontorets inkomstbetänkande
föregående år sid. 25), av vilken tablå generalpoststyrelsen
drog den slutsats, att nämnda inkomster
under ifrågavarande tid ökats med i medeltal 4.9 procent
om året. För att undersöka, huru pass nära de med
en sådan årsökning beräknade inkomsterna överensstämma
med verkligheten, har statskontoret gjort nedanstående
sammanställning, där alla belopp avrundats till tusental
kronor:
Transport kronor 238,300,000:
48
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
Verkliga
inkomster
Beräknade
inkomster
De förra över- skjuta (+)
eller under,
stiga (—) de
senare med
16,232,000
16,232,000
0
17,027,000
17,027,000
0
17,954,000
17,861,000
+ 93,000
19,147,000
18,736,000
+ 411,000
19,412,000
19,654,000
— 242,000
20,886,000
20,617,000
+ 269,000
21,320,000
21,627,000
— 307,000
22,666,000
22,687,000
— 21,000
24,024,000
23,799,000
+ 225,000
25,026,000
24,965,000
+ 61,000
203,694,000
203,205,000
+ 489,000
1904 .......................
1905 ........................
1906 ........................
1907 ........................
1908 ........................
1909 ........................
1910 ........................
1911 ........................
1912 ........................
1913 ........................
Summa
Antagandet av en årlig ökning av 4.9 procent
synes således icke innebära någon oförsiktighet. Om
man utgår från 1914 års inkomst, 26,015,000 kronor,
får man enligt nyssnämnda antagande ett inkomstbelopp
för år 1917 av 30,030,000 kronor; antager man endast
4.5 procent ökning, blir beloppet 29,687,000 kronor.
Såsom ovan anförts, har generalpoststyrelsen för år 1917
beräknat 28,710,000 kronor.
Då statskontoret svårligen kan tänka sig, att en
depression skall följa efter det nu pågående kriget, allra
minst en depression, som åstadkommer en så stor minskning
av inkomsten å inrikes poströrelsen, har statskontoret
velat fästa uppmärksamheten å denna sak,
men har dock icke ansett sig böra framställa något förslag
om annat beräkningssätt.
Enligt generalpoststyrelsens förslag med det tilllägg,
som innefattas i generalpostdirektörens ovan anförda
yttrande, kunna postverkets samtliga inkomster för
år 1917 beräknas till................. kronor 30,000,000: —
Transport kronor 238,300,000: —
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
Då enligt vad statskontoret
inhämtat, generalpoststyrelsen i
underdånigt förslag till stat beräknat
postverkets driftkostnader
för år 1917 till ...........................kronor 25,300,000: —
kommer överskottet att uppgå
till......................................................kronor 4,700,000: —.)>
Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i
den i statsverkspropositionen föreslagna riksstaten.
Till det statsrådsprotokoll av den 5 maj 1916,
som finnes fogat vid Ivungl. Maj:ts till innevarande riksdag
avlåtna proposition, nr 238, med förslag till förordning
om spirituosaaccis m. m. yttrade chefen för
finansdepartementet bland annat, att han under band
från generalpoststyrelsen inhämtat, att det läte sig göra
att beräkna verkets bruttoinkomster för år 1917 med så
mycket högre belopp, som svarade mot den beräknade
kostnaden för krigstidshjälp åt befattningshavare inom
verket, d. v. s. med 240,000 kronor.
Enligt frå% generalpoststyrelsen meddelad upplysning
utvisar postverkets huvudbok för år 1915
inkomster.......................................... kronor 29,614,040: 14
driftkostnader ............................... » 24,572,257: 21
överskott .......................................... kronor 5,041,782: 93.
I ovanberörda proposition nr 239 bar Kung]. Maj:t
därefter föreslagit riksdagen att, med ändring av innevarande
års statsverksproposition, beräkna postverkets
inkomster till 30,240,000 kronor.
Under erinran att riksdagen numera till driftkostnader
anvisat ett belopp av 25,540,000 kronor får utskottet
hemställa,
att postverkets bruttoinkomster
måtte för år 1917 beräknas
till ...... kronor 30,240,000: —
Transport 238,300,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 42 käft. (Nr 49) 7
Utskottet.
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Transport kronor 238,300,000: —
Vid bifall härtill kommer det för statsverket disponibla
överskottet från postverket för år 1917 att uppgå
till .................................................................................... kronor 4,700,000: —
Summa kronor 243,000,000: —
Stockholm den 8 juni 1910.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1916:273 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för år 1917. s. 4 i texten