Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande av utförselbevis å spannmål.

1916-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:6, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande av utförselbevis å spannmål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1916 kl. 3,30 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande av

utförselbevis å spannmål. (l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström,- Lyckt)olm, Antonsson,

Bänkström, K. A. Nilson, Jesperson, Röing, Christiernson, Sandler,

Jeansson i Kalmar, Rune, Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren, Knaust,

Forssman, Månsson och Johansson i Uppmälby.

_ I inom andra kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 77, har herr Johansson i Brånalt hemställt, »att riksctagen

ville besluta att inga till Kungl. Majit med en skrivelse, vari begäres,

att snar utredning måtte vidtagas angående införandet av utförselbevis

å spannmål och därefter för riksdagen framläggas det förslag, vartill utredningen

kan giva anledning».

I den till stöd för föreliggande förslag anförda motiveringen, beträffande

vars innehåll i övrigt utskottet får hänvisa till motionen, har

motionären erinrat om det vid denna riksdag genom motionen nr 103 i

andra kammaren väckta förslaget om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

åtgärder för jordbrukets främjande, bland annat genom inrättande

av spannmålslagerhus, samt uttalat, att sistnämnda åtgärd borde, för att

lantbrnkarna skulle kunna få tillbörlig nytta därav, förbindas med införandet

av utförselbevis för spannmål. Då motionären emellertid icke

ställt sitt förslag i beroende av riksdagens bifall till sistnämnda motion

och då något ovillkorligt samband mellan dessa bägge frågor knappast

torde äga rum, har utskottet ansett sig oförhindrat att redan nu avgiva

betänkande i anledning av den föreliggande motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 19Vi. 7 sand. G käft. (Nr G.)

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

Med utförselbevis för spannmål — eller införselbevis såsom de ock

kallats — avses, som bekant, att skapa befogenhet att på grund av

utförsel av inhemsk spannmål tullfritt införa utländsk spannmål eller

eventuellt andra varor, till tullvärde motsvarande vad som utförts. Befogenheten

fästes vid särskilda bevis, som vid exporten utfärdas på begäran

av exportören.

Efter mönster från Tyskland, där »Einfuhrscheine» infördes år 1894,

föreslog 1906 prs tulltaxekommitté i sitt den 3 maj 1909 avgivna betänkande

införande i tulltaxeförordningen av bestämmelser om bevis av

ifrågavarande art, av kommittén benämnda införselbevis.

Detta förslag mötte motstånd särskilt från Göteborgs och Skånes

handelskamrar, vilka i avgivna utlåtanden avstyrkte bestämmelsen. Däremot

understöddes kommittéförslaget i denna del av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen.

Då förslag till ny tulltaxeförordning år 1910 förelädes riksdagen,

funnos berörda bestämmelser icke intagna i förslaget. Till motivering

härav anförde dåvarande chefen för finansdepartementet (prop. nr 69,

sid. 204, 205) bland annat, att han icke funne den åvägabragta utredningen

hava klart ådagalagt, vilken verkan den föreslagna anordningen

skulle hava i statsfinansiellt avseende och ej heller vilket inflytande

densamma kunde öva på de priser, den konsumerande allmänheten

finge betala för spannmål och mjöl. Det syntes departementschefen ej

vara uteslutet, att eu stegring av nämnda priser kunde bliva följden.

På dessa och i övrigt anförda grunder ansåg departementschefen, att införlivandet

med vår tullagstiftning av ifrågavarande institut borde föregås

av eu mera fullständig utredning av anordningens verkningar i

olika riktningar.

En sådan utredning har sedermera enligt uppdrag verkställts av

professorn vid handelshögskolan i Stockholm, Eli F. Heckscher*), som

på grundval av utredningen kommit till slutsatserna, att utförselbevis

icke borde komma till användning för spannmål i allmänhet samt att

det icke för närvarande kunde anses lämpligt att medgiva utförselbevis

vid export av svensk utsädesspannmål eller svenskt frö.

Sedermera hemställde hushållningssällskapens ombud i en den 14

november 1913 till Kungl. Maj:t ingiven skrift, att Kungl. Maj:t måtte

förelägga riksdagen förslag om inrättande av en spannmålslagerhusfond

*) »Om utförselbevis för svensk spannmål», intagen i Ekonomisk tidskrift käft. 11

år 1911.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

ävensom om införande av utförselbevis på spannmål i huvudsaklig överensstämmelse

med tulltaxekommitténs ovanberörda förslag.

Något förslag i ämnet har icke av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen.

Vid 1915 års riksdag hemställdes uti likalydande motioner inom

båda kamrarna, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig

utredning av frågan om spannmålslagerhus, varvid även, enligt

vad i motiveringen framhölls, frågan om utförselbevis borde upptagas

till prövning, samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga det

förslag, . vartill utredningen kunde föranleda. Jordbruksutskottet tillstyrkt0

i avgivet utlåtande, nr 23, motionerna, därvid utskottet i sin

motivering framhöll, att vid utredningen om spannmålslagerhus lämpligen

borde tagas under övervägande, huruvida med eu lösning av denna

fråga borde förknippas spörsmålet om utförselbevis.

I bägge kamrarna uttalades vid ärendets behandling starka betänkligheter

mot införandet av utförselbevis i den svenska tullagstiftningen.

I första kammaren bifölls utskottets hemställan med 77 röster mot 42,

vilka avgåvos för ett under överläggningen gjort yrkande om bifall till

utskottets förslag med uteslutande av den del av motiveringen, anm

ovan nyss återgivits. Andra kammaren beslöt med 106 röster mot 65

avslå såväl utskottets hemställan som de i ämnet väckta motionerna,

därvid de 65 rösterna avgåvos för ett av herr Jeansson i Kalmar

under överläggningen framställt yrkande om bifall till utskottets förslag

beträffande utredningen av frågan om inrättande av spannmålslagerhus

med samma ändring av utskottets motivering som minoriteten i första

kammaren enat sig om.

På sätt ovan återgivits ur motionen, avser densamma skrivelse till

Kungl. Maj:t med begäran om utredning i ämnet. Den redogörelse som

nu lämnats visar, att en ganska omfattande utredning blivit verkställd

utan att dock föranleda någon framställning från Kungl. Maj:ts sida.

Den visar därjämte, att riksdagens kamrar år 1915 haft tillfälle att, i

anledning av motioner som närmast berörde ett annat ämne, yttra sig

i frågan samt att därvid en ifrågasatt utredning om utförselbevis i första

kammaren mötte motstånd av en stark minoritet och i andra kammaren

förkastades.

Vid nu angivna förhållanden och då motionären icke förebragt eller

påvisat något, som fört frågan i nytt läge, får utskottet hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

att förevarande motion, II: 77, av herr Johansson

i Brånalt, om skrivelse till Kung!. Maj:t angående införande

av utförselbevis å spannmål, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herrar Hammarström, Lyckliolm, Jesper son och Forssman, mot vissa

delar av utskottets motivering.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.