Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändringar v 18 och 20 §§ förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt.

1916-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:8, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändringar v 18 och 20 §§ förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1916 kl. 2.3 0 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om ändringar v 18 och 20 §§ förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt. (2:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström, Oskar

Eklund, Lyckholm, Antonsson, K. A. Nilson, frih. Fleming,

Jesperson, Christiernson, Sandler, Rune, Källman, Jonsson i

Hökhult, Elof Ljunggren, Forssman, Petrén, Jönsson i Revinge,

Holmström och von Hofsten.

I en inom andra kammaren av herr Welin väckt motion, nr 80, som

hänvisats till bevillningsutskottet, föreslås, »att riksdagen ville besluta^

att nedanstående delar av förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

måtte erhålla ungefärligen följande ändrade lydelse:

18 §.

Skyldighet att erlägga----som i 17 § omförmäles.

Om det taxerade beloppet ej överstiger 1,700 kronor, utgår för skattskyldig,

som nu är nämnd^ inkomst- och förmögenhetsskatten med följande

procent av det taxerade beloppet, nämligen:

För ett taxerat belopp, ej överstigande 900 kr........................ med 0,4 %

» )> » » överstigande 900 kr. men ej 1,100 kr. » 0,6 %

y> )> » » 1,100 » » » 1,400 » » 0,8 %

» » » » » 1,400 » » » 1,700 » »1 %.

För annan skattskyldig än svensk medborgare, som är här i riket

mantalsskriven, samt för andra juridiska personer än inländska aktiebolag

och solidariska bankbolag inträder skatteplikten^ så snart det taxerade

beloppet uppgår till 100 kronor. Inkomst- och förmögenhetsskatten utgår

för dessa skattskyldige med minst 2,25 procent av det taxerade beloppet:
Bihang

till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 8 käft. (Nr 8.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet
-

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

Om det taxerade beloppet överstiger 1,700 kronor, ufgår för skattskyldiga,

som i denna paragraf avses, inkomst- och förmögenhetsskatten

med en krona för varje hundratal av ett belopp som erhålles därigenom,

att den taxerade inkomstsumman multipliceras med tiondedelen av dess

kubikrot. Det beräknade belopp, varefter skatten skall utgå, må dock

icke i något fall överstiga åtta gånger det taxerade beloppet.

20 §.

Inkomstskatt av inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag

utgår för varje fullt hundratal av det taxerade beloppet med en summa,

som beräknad i procent motsvarar dubbla kubikroten av inkomstprocenten.

Till kapital,--— — — — — — — — — — — — —

beräkning av reservfonden.»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Motionären har funnit den enligt gällande förordning om inkomstoch

förmögenhetsskatt tillämpade skatteprogressionen icke vara byggd

på någon fast, matematiskt följdriktig princip och vill råda bot på denna

brist i vårt skattesystem. Utskottet får härvid erinra, att, enligt sakens

natur, en rationell progression bör vara så anordnad, att den i jämn

stegring mjukt anpassar sig efter den med den större inkomsten och

förmögenheten förbundna jämväl relativt större skatteförmågan, och lärer

det vara av mindre betydelse, huruvida progressionen till sina grader är

ordnad efter någon bestämd matematisk formel eller icke. Åven om

det nuvarande systemet kan göras till föremål för kritik med avseende

å skärpningens jämna stegring, skattesatsernas avvägning och progressionens

maximum, synes i allt fall motionärens uppslag icke utgöra

någon lämplig utgångspunkt för en framställning om revision av skatteskalorna

och än mindre kunna läggas till grund för ett riksdagens omedelbara

beslut.

I fråga om enskilda skattskyldiga och andra juridiska personer än

aktiebolag och solidariska bankbolag skulle motionärens metod, följdriktigt

tillämpad, medföra en skärpning i skatt för de minst bärkraftiga.

Detta har föranlett motionären att vidkommande skattskyldiga med

taxerat belopp ej överstigande 1,700 kronor släppa sin metod och låta

de gamla procentsatserna kvarstå. Å andra sidan^skulle för taxeringar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 3

till högre belopp, enligt vad utskottet funnit från 2,100 kronor ända

upp till 125,000 kronor, den nya metoden åstadkomma ej oväsentlig

skattelindring, jämfört med vad nu gäller. Denna reduktion, den må

nu hava varit åsyftad eller blott utgöra en konsekvens av den antagna

principen, synes emellertid alldeles opåkallat innesluta eu förmån även

för taxeringsgrupper med mycket betydande skattekraft.

Vad nyssnämnda bolags beskattning angår, bar utskottet funnit den

av motionären härutinnan konstruerade progi''essionsskalan i tekniskt

hänseende synnerligen oformlig, och måste förslaget i denna del betecknas

såsom alldeles oantagligt.

Det ursprungliga motivet för motionen synes hava varit för motionären

yppad svårighet att vid undervisning bibringa vederbörande »en

översiktlig föreställning om beskaffenheten av den gällande skatteskalan»,

vadan motionären velat skapa ett progressionssystem, mera lättfattligt

än det nuvarande. Utskottet får likväl starkt betvivla, att den nya

principen, allra helst sådan den kommit till uttryck i den föreslagna

författningstexten, skulle visa sig äga något som helst företräde framför

de gamla reglerna, vare sig i berörda avseende eller överhuvud taget i

fråga om överskådlighet och enkelhet i tillämpningen.

Då motionärens förslag således redan av tekniska och mera principiella

skäl måste avstyrkas, har utskottet ansett obehövligt att här ingå

på någon jämförande undersökning av förslagets eventuella konsekvenser

med hänsyn till skatteresultatet.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Welins förevarande motion, 11:80, om

ändringar i 18 och 20 §§ förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.