Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Ostra centralbanans järnvägsaktiebolag.

1916-03-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:12, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Ostra centralbanans järnvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1916 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till

Ostra centralbanans järnvägsaktiebolag.

I eu till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition

nr 10, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ej mindre medgiva, att

de den 31 december 1915 förfallna annuitets- och räntebelopp, en

million trehundrafyrtiotvåtusen fyrtiosex kronor 46 öre, å det Östra

centralbanans järnvägsaktiebolag den 24 februari och den 19 maj 1899

beviljade statslån å 1,710,000 kronor må, räknat från och med

är 1916, kapitaliseras såsom särskilt lån till bolaget, till säkerhet för

vilket lån skall lämnas dels inteckning för 250,000 kronor i bolagets

järnväg från Vimmerby till Hultsfred med förmånsrätt näst efter de inteckningar

i samma järnväg, som för närvarande ligga som säkerhet för

ett bolaget av Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag beviljat lån,

dels inteckning för återstoden av lånet, 1,092,046 kronor 46 öre, i bolagets

järnväg från Linköping till Vimmerby med förmånsrätt näst efter

inteckningar för tillsammans 2,710,000 kronor, dels ock, i den mån de

bliva frigjorda, de i omförmälda järnvägar fastställda inteckningar med

bättre rätt än de, som enligt vad nu sagts skola lämnas i pant,

än även föreskriva, att för lånets erhållande skola gälla följande

bestämmelser, nämligen:

att annuiteten beräknas till 73,000 kronor, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter lyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

att emellertid bolaget må vara berättigat att när som helst, om

det så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala

detsamma; samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, bolaget skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt.

Bihang till riksdagens protokoll år 1916. 8 saml. 9 käft. (Nr 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 12.

Till stöd för ifrågavarande framställning åberopas utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 31 december 1915, däri föredragande

departementschefen anfört följande:

»Den 15 maj 1874 har Kungl. Maj:t beviljat koncession å järnvägav

4,83 fots spårvidd från Vimmerby förbi Storebro till Hultsfreds station

å Nässjö—Oskarshamnsbanan. Sedermera bär koncession den 19 november

1897 beviljats å järnväg av 1,435 meters spårvidd från Linköping

över Rimforsa och Kisa till Vimmerby^ Dessa båda koncessioner innehavas

nu enligt nådigt medgivande av Östra centralbanans järnvägsaktiebolag.

För anläggande av järnvägen Linköping—Vimmerby, varför

kostnaden enligt fastställd kostnadsberäkning upptagits till 3,580,000

kronor, beviljade Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 24 februari

1899 Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ett lån å 1,790,000 kronor

att av de medel till belopp av 7,500,000 kronor, som 1896 års riksdag

ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda

järnvägsanläggningar, utgå med 790,000 kronor av 1898 års anslag,

med 500,000 kronor av 1899 års anslag och med 500,000 kronor av

1900 års anslag.

För tillgodonjutande av den bolaget sålunda förunnade förmån

stadgades, bland andra, följande villkor.

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

skulle gottgöras ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans

erläggande medgavs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver

ett år från den dag, eller den 31 december 1901, då järnvägen enligt

den meddelade koncessionen senast skulle vara färdig och för trafik

öppnad; och skulle beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd

sålunda medgivits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna

all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden

och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens

erläggande skulle fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta,

med vars erläggande anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen

skulle vidtaga den 31 december 1904 och i sammanhang därmed

gottgörelse ske av därförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov

med densammas erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten

sedermera erläggas samma dag varje år, till dess försträckningen och all

därå upplupen ränta blivit till fullo gulden. Därest till betalning förfallet

belopp icke bleve i föreskriven ordning erlagt, skulle bolaget därå gälda

fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp bleve behörigen in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 12.

3

betalt. Järnvägsanläggningen Linköping—Vimmerby med alla därtill

hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom

skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten

till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning i järnvägen

med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 19 maj

1899 medgivit, att skenor, vägande endast 25 kilogram i stället för,

såsom i resolutionen den 24 februari 1899 stadgats, minst 32 kilogram

för meter, finge begagnas vid järnvägsanläggningen, dock att till följd

därav det bolaget beviljade statslånet skulle nedsättas till 1,710,000 kronor,

eller med 80,000 kronor, vilken sistnämnda summa skulle avgå å det

till utgående av 1900 års anslag anvisade belopp.

Till säkerhet för lånet har inteckning i järnvägen Linköping—

Vimmerby eller den s. k. Ostra centralbanan med första förmånsrätt

blivit fastställd den 30 september 1901, varefter inteckningen förnyats

den 2 maj 1910.

Styrelsen för Östra centralbanans i ärn vägsaktiebolag har nu i en till Framställning

Kungl. Maj:t ingiven, den 20 mars 1915 dagteeknad skrift hemställt, för östra

att Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga proposition därom, centralbanans

att bolagets den 31 december .1915 förfallna skuld till statsverket finge Xtiebofåg.

mot säkerhet, varom härnedan vidare förmäles, omläggas till amorteringslån,

löpande med 4,5 procent ränta, att amorteras på 40 år, och med

skyldighet för bolaget att från och med tidpunkt, som Kungl. Maj:t

kunde vilja bestämma, erlägga annuitet å såväl detta amorteringslån

som ock å det redan förut bolaget beviljade statslånet.

Av skriften framgår, att fullmäktige i riksgäldskontoret i särskilda

skrivelser den 4 december 1913 och den 18 december 1914 anmodat

styrelsen att inkomma med yttrande över vad riksdagens revisorer anfört

beträffande, bland annat, bolagets uraktlåtenhet att fullgöra förfallna ränteoch

kapitalinbetalningar å bolagets statslån. I anledning därav har järnvägsbolagets

styrelse till fullmäktige avlåtit särskilda skrifter av den 2

januari 1914 och den 4 januari 1915, till vilka styrelsen för närmare

utveckling av frågan om bolagets ekonomi hänvisat.

I den förstnämnda av dessa skrifter erinrade styrelsen, bland annat, hurusom

styrelsen förut i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret av den

25 februari 1911 åberopat bolagets ekonomiska ställning som skäl för uraktlåtenheten

att fullgöra inbetalningar å statslånet. Sedan dess hade bolagets

affärer förbättrats snabbare än vad styrelsen vågat hoppas. På sätt framginge

av en bifogad tablå över bokslutet för år 1912, hade sålunda för nämnda år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

bolagets trafikinkomster överstigit och driftkostnaderna understigit vad som beräknats,

men möjligheter hade likväl ännu ej yppats att använda någon del av

trafiköverskottet till betalning å statslånet.

Dels hade nämligen styrelsens förhoppningar om ett lån mot räntegaranti

av de aktieägande kommunerna, avsett till minskande av bolagets skuld å löpande

räkning, grusats, dels hade Nässjö—Oskarshamns nya järn vägsaktiebolag, som

mot första inteckning i bandelen Vimmerby— Hultsfred hade en fordran av bolaget

å ursprungligen 500,000 kronor, endast mot för bolaget mycket betungande

amorteringar därå kunnat förmås att låta lånet kvarstå med samma ränta som

tillförene, eller 5 %.

Därtill komme, att Ostra centralbanan i likhet med övriga enskilda järnvägar

måst underkasta sig avsevärda löneförhöjningar till bolagets personal såsom

en direkt följd av den lönereglering, 1907 års riksdag beviljat personalen vid

statens järnvägar. Eu annan följd av löneregleringen hade även i viss man varit,

att järnvägens omkostnader för anslutning vid statens järnvägars station i Linköping

mer än fördubblats mot dess avgift för år 1909.

Trots detta hade likväl ställningen förbättrats så mycket, att styrelsen vore

hågad jämföra bolagets verkliga ställning vid årsskiftet 1912—1913 med vad som

beräknats för årsskiftet 1914—1915, och hyste styrelsen den förhoppning, därtill

föranledd jämväl av det resultat, som väntades bliva uppnått av 1913 års rörelse,

att styrelsen skulle bliva i stånd att redan under år 1914 företaga någon inbetalning

å bolagets skuld till staten för att, sedan under år 1914 eller 1915 bolagets

svävande skulder helt försvunnit eller nedgått till oansenliga belopp, kunna tillfullo

fullgöra bolaget åliggande betalningar av förfallande kapital och upplöpande

räntor å statsskulden. Beträffande bolagets förmåga att gälda all till betalning

redan förfallen skuld, såväl kapital som ränta och överränta, vågade styrelsen

ännu ej uttala sig om tiden därför, då detta enligt styrelsens mening måste bliva

beroende av en omläggning på ett eller annat sätt av bolagets lån.

I den senare skriften till fullmäktige i riksgäldskontoret — av den 4 januari

1915 — yttrade styrelsen, bland annat, följande.

År 1914 hade ingått med ljusa löften för bolaget att kunna infria, vad

styrelsen i sin skrivelse den 2 januari 1914 ställt i utsikt, och styrelsen hade

ej tvekat — under förhoppning att i allt fall kunna verkställa någon inbetalning

å statsskulden ■— att anvisa ansenliga belopp för anskaffning av ny rullande

materiel och för förbättrande av bolagets järnväg, på det att bolaget skulle vara

rustat att möta den sig allt mer ökande trafiken å järnvägen. Årets tre första

månader hade också inbringat 195,897 kronor gent emot 188,849 kronor år 1913,

men från och med april månad hade trafiken däremot varit i ständigt sjunkande,

så att de sammanlagda trafikinkomsterna vid oktober månads utgång 1914 hade

sjunkit till 638,786 kronor gent emot 668,790 kronor under år 1913.

Driftkostnaderna hade däremot icke kunnat nedbringas i motsvarande grad,

till största delen beroende därpå, att styrelsen icke ansett sig böra företaga så

ingripande reduceringar av tågantal och minskning av personal, som den sjunkande

transportrörelsen kunde betinga. I förtröstan på att de svåra ekonomiska förhållandena

skulle, såsom huvudsakligen beroende av de pågående krigen, upphöra

inom ej alltför avlägsen framtid och trafiken då återigen visa tecken till

stegring, hade styrelsen sålunda ansett riktigast att bedriva bolagets trafik i

ungefär samma omfattning som motsvarande tid år 1913.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

5

Bolagets bana framlöpte genom skogs- och jordbrukande trakter, och dess

huvudsakligaste transportföremål vore trävaror, som ginge över Östersjöhamn

till export, vilken emellertid sedan krigets början blivit mycket försvårad och

delvis omöjliggjord.

Järnvägen profiterade däremot ej av några industrier av betydenhet, vilka,

såsom fallet varit på andra orter, kunnat genom större livaktighet bereda ersättning

för minskad transportrörelse av annat slag.

De amorteringar av andra bolagets skulder, som styrelsen tillförbundit bolaget,

både emellertid måst fullgöras, och de nyanskaffningar av materiel och

förbättringar av bolagets bana, vilka både förberetts under 1914 års första månader,

hade ävenså kräft betydande kapitalutlägg, så att bolagets förmåga att för det

dåvarande avsätta några medel till inbetalning å dess statsskuld vore helt och

hållet utesluten.

Medan bolagets svävande skulder under år 1913 nedbringades med icke

mindre än 166,254 kronor, hade de under 1914 icke kunnat minskas med

större belopp än omkring 40,000 kronor, så att de uppginge till omkring 100,000

kronor, och styrelsens medlemmar vore alltjämt personligen ansvariga för en löpande

låneräkning, som vid årsskiftet 1914—1915 uppgått till 30,000 kronor, bolaget

till last.

Jag återgår nu till styrelsens föreliggande framställning, i vilken

vidare anförts i huvudsak följande. •

Bolagets förfallna skuld till statsverket uppgick vid utgången av år 1914

till 1,207,394 kronor 80 öre, och har statsverket för en stor del av denna sin

fordran ingen inteckningssäkerhet. Bolaget arbetar för sin del under trycket av

att denna svävande skuldbörda när som helst kan av statsverket indrivas. Dét

synes därför styrelsen vara för såväl staten som bolaget önskvärt, att en reglering

av deras mellanhavande kommer till stånd. Då det för bolaget är omöjligt att

på en gång eller ens under någon kortare tidsperiod kontant erlägga ett så avsevärt

belopp som dess förfallna skuld till statsverket och då därjämte de i

bolaget intresserade kommunerna redan förut ställt sig avvisande gentemot bolagets

framställning om räntegaranti å ett obligationslån, har styrelsen sökt

finna eu utväg att på annat sätt ordna frågan. Detta skulle enligt styrelsens

förmenande kunna ske på det sätt, att bolagets svävande skuld till statsverket

vid 1915 års utgång omlades till ett amorteringslån med amorteringsprocenten

så höjd, att slutliga inbetalningstideu för detta lån komme att sammanfalla med

den för det ursprungliga lånet fastställda eller år 1956.

Såsom säkerhet för det nya lånet erbjuder bolagets styrelse inteckning

del.9 i dess järnväg från Linköping till Vimmerby, som enligt styrelsens beräkning

med rullande materiel har ett värde av 5,856,034 kronor 69 öre, dels ock — för ett

belopp av 250,000 kronor — i järnvägen Vimmerby—Hultsfred, som bolaget inköpt

för ett uppgivet pris av 648,000 kronor, men vilken handels verkliga värde

enligt styrelsens förmenande är högre. I förstnämnda "handel skulle, enligt vad

styrelsen uppgiver, den erbjudna inteckningssäkerheten komma att ligga näst efter

ett belopp av 2,7fi0,000 kronor och i bandelen Vimmerby—Hultsfred näst efter ett

lån av Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, därå enligt gällande arnorteringsplan

skall vid 1915 års slut återstå ett oguldet kapitalbelopp av 364,136 kronor

96 öre.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Beträffande bolagets förmåga att fullgöra annuiteterna å det ifrågasatta

nya lånet framhåller styrelsen, under erinran om vad i dess ovan omförmälda

skrift till fullmäktige i riksgäldskontoret den 4 januari 1915 därutinnan yttrats,

att numera flera omständigheter tillkommit, som ställa bolagets inkomstmöjligheter

i gynnsammare läge, än vad vid den tiden kunde förutses.

Så har, säger styrelsen, exempelvis utskeppningen av trävaror och dylikt

över västkusthamnarna tagit sin början även från de trakter, som av järnvägen

beröras, och fortgått under år 1915 i avsevärd omfattning. Likaså har den störa

avverkningen av virke för tändsticksindustriens behov tillfört bolagets järnväg

högst betydande transportkvantiteter. Även av andra transportföremål har livligare

omsättning kunnat konstateras, så att i stort sett endast den allmänt rådande

vagnbristen förhindrat uppnående av lika hög inkomstsiffra år 1915 som under motsvarande

månader föregående år. Under sådana förhållanden anser sig styrelsen

kunna för de närmaste åren beräkna minst samma inkomst som under 1913

Ställningen skulle då bliva följande:

Inkomster:

Trafikuppbörd å Östra centralbanan ..........................

Vinst av trafik å Åtvidaberg—Bjärka—Säby järnväg

Bullande materiel, hyra för .........................................

Utgifter (under år 1916):

Driftkostnader............................................................. 476,500: —

Statslånet, ursprungliga, annuitet.......................................................... 85,500: —

» nu föreslagna, d:o ............................................................ 73,000: —

Obligationslånet, annuitet ..................................................................... 71,000: —

Nässjö—Oskarshamns järnväg, annuitet................................................. 60,000: —

Ingenjören Åke Sjögren, amortering ..................................................... 12,000: —

Linköpings stad, ränta............................................................................. 1,200: —

Till diverse återstår.................................................................. 15,800: —

Kronor 795,000: —

Styrelsen har därjämte framhållit, att bolagets ställning förväntas bliva avsevärt

förbättrad efter 1916 års utgång, enär dels bolagets skuld till ingenjören

Åke Sjögren nämnda år blivit till fullo betald, dels amortering av lånet till

Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag då skett med så stort belopp, att

styrelsen bör kunna omlägga återstående skulden antingen till stående lån eller

ock till amorteringslån med amorteringsprocent avsevärt understigande den enligt

nu gällande överenskommelse utgående.»

I protokollet meddelas vidare sammanställningar dels av bolagets

tillgångar och skulder vid slutet av ett vart av åren 1912—1914 dels

ock av inkomster och utgifter under samma år. Beträffande dessa anhåller

utskottet att få hänvisa till propositionen.

Vidare innehåller statsrådsprotokollet i ärendet följande:

............. 778,000: —

............. 1,000: —

............. 16,000: -

Kronor 795,000: -

s. 7 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets utlåtande Nr 12.

7

»Till följd av nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 19 april 1915 avgivit underdånigt utlåtande i ärendet och härvid

överlämnat yttrande av distriktschefen i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet.

Distriktschefen har yttrat sig sålunda: Distrikts
chefen

i östra

Järnvägsbolaget har i sin skrivelse bifogat en tablå över beräknade utgifter viiK- och

och inkomster, grundad på resultatet av bolagets verksamhet år 1913, i vilken ™ttenbyggerforderliga

belopp medräknats för annuitet såväl å ursprungliga statslånet som nadsdl8tnktetå

det nu begärda. För att dessa beräkningar skola stämma erfordras, att trafikinkomsterna

icke minskas och att driftkostnaderna ej väsentligen ökas. Vad

förstnämnda förhållande beträffar, kunna ju i detta avseende uppgjorda beräkningar

endast vara sannolikhetskalkyler, men då bolagets trafikinkomster under

årens lopp stigit, torde eu nedgång i desamma, under i övrigt normala förhållanden,

knappast vara att förvänta, utan torde tvärtom en ökning vara att emotse

i samma mån som den allmänna rörelsen i orten vidare utvecklas. Driftkostnaderna

stå i viss proportion till rörelsen. De äro i kalkylen upptagna till

476,500 kronor, under det att år 1914 års omkostnader varit något större, eller

489,911 kronor 56 öre, motsvarande 64.3 6 % av trafikinkomsterna; den högre summan

är beroende på ökat slipersutbyte, vagnunderhåll och utbyte av skenor. Då

banan emellertid är väl underhållen, torde några större extra utgifter för detta

ändamål under närmaste åren icke behöva komma i fråga, varför en sänkning i

procentsiffran för driftkostnaderna möjligen kan komma att ernås och under adla

förhållanden bör densamma icke behöva bliva större.

Då utsikter sålunda finnas för att den av järnvägsbolaget uppställda kalkylen

skall kunna följas och då det av järnvägsbolaget föreslagna sättet att ordna sina

affärer med staten torde vara det enda för bolaget möjliga, får jag vördsamt tillstyrka

bifall till den gjorda framställningen.

«

För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande: väg- och

vattenbygg
Det

nya amorteringslån, som bolaget nu söker, motsvarar till sitt belopp nadsstyreisen.

summan av de å statslånet upplupna annuiteter och därå förfallna räntor, som

bolaget hittills underlåtit att inbetala till statsverket, eller 1,207,394 kronor 80 öre

jämte 5 % ränta härå under år 1915, 60,369 kronor 74 öre, tillhopa med annuiteten

för detta år 85,500 kronor eller sammanlagt 1,353,264 kronor 54 öre. Förutsättes att

inbetalningen av annuiteterna börjar 1916 och i likhet med vid det föregående

lånet sker den 31 december och pågår till och med 1956, då det äldre lånet beräknats

slutamorterat, skulle vid eu årlig annuitet av 73,000 kronor, däri räntan

beräknats efter 4.6 %, för år 1956 endast återstå att betala 57,866 kronor 31 öre.

Den beräknade annuiteten i den i ansökan intagna tablån är sålunda för

behovet tillräcklig. En i samma tablå ingående post å 12,000 kronor, kallad

amortering till ingenjören Åke Sjögren, bör däremot ändras till 15,000 kronor.

—---Denna felskrivning torde emellertid betyda mycket litet, i all synnerhet

som den så kallade amorteringen till Sjögren helt och hållet upphör med år 1916.

Yad tablån i övrigt beträffar så synes det styrelsen, att, då järnvägsbolagets

inkomster, enligt vad distriktschefen upplyst, ständigt varit i stigande, någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

-8

Bankoutslcottets utlåtande Nr 12.

risk ej bör förefinnas, att desamma under i övrigt normala förhållanden skola i

framtiden ändra denna tendens. Likaså torde ej kunna förutses någon höjning

i driftkostnaderna annat än i den mån de betingas av ökad trafik. Bolagets

beräkningar, att det år 1916 skall kunna fullgöra amorteringar på saväl det

gamla lånet som det nu begärda, synas således ej vara alltför sangviniska.

Ytterligare torde såsom för bolaget gynnsamma omständigheter kunna erinras

därom, att dels de så kallade amorteringarna till ingenjören Sjögren upphöra

med år 1916, dels bolaget nu avbetalt så stort belopp av sin skuld till Nässjö—

Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag för inköpet av Yimmerby—Hultsfreds

järnväg, att bolaget numera torde kunna få lånet omlagt med gynnsammare

amortering, eventuellt till och med få densamma nedbringad till hälften eller

från 60,000 till 30,000 kronor, dels och bolaget sedan 1913, för vilket år ovanberörda

kalkyl är gjord, kunnat avlägga annuiteterna för 1914 och 1915 för att disponeras

vid den från och med 1916 planerade dubbla amorteringen.

Eu för Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ofördelaktig omständighet

torde emellertid ligga i att under år 1914 Nässjö—Sävsjöströms järnväg öppnats

för trafik och möjligen kan från centralbanan avleda någon trafik. Huru mycket

den nya järnvägen kan inverka på trafikinkomsterna på centralbanan är emellertid

ännu'' omöjligt att förutsäga, men torde efter all sannolikhet bliva endast

obetydligt, då vägförlängningen vid användande av den nya järnvägen bliver högst

betydlig för de personer eller det gods, som kan tänkas ändra resväg.

Efter sammanställande av alla de omständigheter, som kunna tänkas inverka

på behållningen av Östra centralbanans trafik, synes det styrelsen emellertid, att

en sådan ökning av inkomsterna torde kunna uppstå, att desamma kunna räcka

att fullgöra bolagets såväl äldre förbindelser som amorteringarna på det nya lånet.

Yad den säkerhet beträffar, som av bolaget erbjudes, synes denna visserligen

ej vara alltför tillfredsställande för närvarande, men torde som villkor för lånet

därför böra intagas den bestämmelsen, att lägre liggande inteckningar än de som

säkerhet till staten nu erbjudna, så fort de bliva lediga, skola till staten inlevereras

som ytterligare säkerhet, intilldess för detta lån lämnade säkerheter från statens

sida förklaras tillfyllest.

Ehuruväl sålunda den erbjudna säkerheten ej torde få anses fullt tryggande,

tvekar styrelsen ej att under nämda villkor tillstyrka lånet, då enligt styrelsens

mening detta torde vara enda möjligheten att ordna saken på ett för statsverket

någorlunda tillfredsställande och, om bolagets beräkningar visa sig riktiga, fullt

nöjaktigt sätt.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört, liar styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes för riksdagen framlägga nådig proposition

därom, att Östra centralbanans järnvägsaktiebolags den 31 december 1915

förfallna skuld till statsverket måtte få omläggas till amorteringslån,

löpande med 4,5 procent ränta att amorteras på 40 år mot säkerhet i

inteckningar i bolagets järnvägar, liggande i Vimmerby—Hultsfreds järnväg

med 250,000 kronor näst efter inteckningar till säkerhet för 364,136 kronor

96 öre och återstoden i Östra centralbanan näst efter inteckningar för

2,760,000 kronor, med villkor att lägre liggande inteckningar i järnvägarna,

då desamma bliva lediga, som ytterligare säkerhet överlämnas till stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsfcottets utlåtande Nr 12.

9

verket intill dess enligt långivarens mening fullt betryggande säkerhet

lämnats, och med skyldighet för bolaget att från och med den 31 december

1916 erlägga annuitet å såväl det nu begärda lånet å 1,353,264 kronor

54 öre som det redan förut bolaget beviljade statslånet å 1,710,000 kronor.

Sedan fullmäktige i riksgäld skontoret lämnats tillfälle att yttra sig

i ärendet, hava fullmäktige inkommit med sådant yttrande av den 29

april 1915.

Fullmäktige hava meddelat, att bolagets styrelse i skrivelse till

fullmäktige av den 26 mars 1915 förklarat sig villig att, därest säkerhet

utöver den förut erbjudna skulle påfordras, till riksgäldskontoret avlämna

dels ett i järnvägen Linköping—Vimmerby intecknat skuldebrev

å 50,000 kronor jämte ränta med förmånsrätt efter ett belopp av 2,710,000

kronor, vilken inteckning av bolaget inlösts och nu ligger som säkerhet

lör dess löpande bankräkning, dels ock, i den mån sådant genom fortgående

avbetalning å ett bolagets amorteringslån å ursprungligt belopp

av 1,100,000 kronor bliver möjligt, övriga såsom säkerhet för nämnda

lån pantsatta inteckningar, var och en lydande å 50,000 kronor.

För egen del hava fullmäktige anfört följande:

»För anläggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Fallmäktige

Vimmerby har Östra centralbanans järnvägsaktiebolag på grund av Kung! Maj:ts riksgäidsbrev

den 24 februari, den 19 maj och den 15 september 1899 fått under åren konto,et1899—1902

i riksgäldskontoret lyfta ett lån å 1,710,000 kronor, som utgått av de

medel, 1896 års riksdag beviljat till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Till säkerhet för statens fordran för detta lån har riksgäldskontoret inteckning

med första förmånsrätt i bolagets omförmälda järnväg.

Enligt de stadgade betalningsvillkoren skulle bolaget först under år 1903

verkställa en räntebetalning å lånet samt därefter varje följande år den 31 december

erlägga en annuitet av 85,500 kronor, motsvarande fem procent av ursprungliga

lånekapitalet. Denna betalningsskyldighet har bolaget ej kunnat fullgöra i vidare

mån, än att åren 1905 och 1907 å förfallna räntor avbetalats sammanlagt 80,001

kronor 23 öre. Under förutsättning att någon inbetalning å lånet ej sker under år

1915 kommer bolagets skuld för ifrågavarande lån att vid årets slut uppgå till

följande belopp:

förfallet icke förfallet summa

kapital ...................................... kr. 132,217: 46 1,577,782: 54 1,710,000: —

vanlig ränta ............................. » 936,315: 72 -- 936,315: 72

överränta................................... » 273,513: 28 — — 273,513: 28

anståndsränta ........................... »---177,766: 74 177,766: 74

Summa kr. 1,342,046: 46 1,755,549: 28 3,097,595: 74

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande beräknat bolagets

förfallna skuld till statsverket den 31 december 1915 till 1,353,264 kronor 54 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1016. 8 sand. 0 käft (Nr 12.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Departements

chefens

yttrande.

Detta belopp bär styrelsen erhållit genom att till den förfallna skulden vid 1914

års slut, 1,207,394 kronor 80 öre, lägga dels överränta efter 5 procent å detta belopp

under år 1915, 60,369 kronor 74 öre, dels ock annuiteten för året, 85,500 kronor.

Då emellertid i nämnda belopp, 1,207,394 kronor 80 öre, ingår den 31 december

1914 upplupen överränta, 224,361 kronor 62 öre, men å sistnämnda belopp någon

överränta icke bör beräknas, utgör överräntan för år 1915 i stället för 60,369 kronor

74 öre endast 49,151 kronor 66 öre. Bolagets förfallna skuld vid 1915 års slut

skulle sålunda komma att uppgå till ovan angivna belopp, 1,342,046 kronor 46 öre.

Yad beträffar den i ansökningen åberopade tablå över bolagets beräknade

inkomster och utgifter under de närmaste åren anse sig fullmäktige sakna anledning

att uttala någon från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande avvikande

mening.

Den av bolagets styrelse erbjudna säkerheten för det nya lånet finna fullmäktige

böra antagas, dock under villkor att jämväl nu pantsatta inteckningar i

bandelen Yimmerby—Hultsfred, i den mån de bliva frigjorda, tillhandahållas

riksgäldskontoret. I händelse av bifall till bolagsstyrelsens underdåniga hemställan

torde sålunda böra föreskrivas skyldighet för bolaget att — till förbättrande

av den ursprungligen erbjudna säkerheten — till riksgäldskontoret jämväl

överlämna dels den i bolagsstyrelsens skrivelse till fullmäktige omförmälda inteckningen

å 50,000 kronor med förmånsrätt näst efter ett belopp av 2,710,000 kronor,

dels ock, i den män de genom avbetalningar bliva frigjorda, såväl inteckningar i

bandelen Linköping—Yimmerby med förmånsrätt framför den ovannämnda å

50,000 kronor som ock de inteckningar i bandelen Yimmerby—Hultsfred, vilka

för närvarande ligga såsom säkerhet för bolagets skuld till Nässjö Oskarshamns

nya järnvägsaktiebolag, enligt amorteringsplanen vid 1915 års slut uppgående till

364,136 kronor 96 öre. På detta sätt skulle efter hand en tämligen tillfredsställande

realsäkerhet komma att beredas för statens ifrågavarande fordran. Denna omständighet

synes fullmäktige — vid det förhållande att staten för större delen av denna

fordran för närvarande icke har någon som helst realsäkerhet innebära ett

beaktansvärt skäl för bifall till det av bolagsstyrelsen föreslagna sättet för reglerande

av bolagets förfallna skuld till statsverket, och anse. sig fullmäktige därför

kunna tillstyrka, att framställning i detta syfte göres till riksdagen.......

För det nya lånet torde, i likhet med vad för statslån till enskilda järnvägsanläggningar

eljest är bestämt, räntan böra sättas till 4 V2 %, .och synes annuiteten

i enlighet med bolagsstyrelsens förslag böra bestämmas till 73,000 kronor* Lånet

skulle därigenom bliva slutamorterat på eu tid av 40 år samtidigt med det ursprungliga

statslånet. Dock torde det få medgivas låntagaren att när som helst

öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala detsamma. Därest till

betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, bör låntagaren därå

gälda 5 % ränta, till dess beloppet blivit inbetalt.»

Då någon ytterligare inbetalning till riksgäldskontoret icke gjorts,

sedan bolagets nu ifrågavarande framställning avläts, uppgick bolagets

förfallna skuld å statslånet den 31 december 1915 till det av fullmäktige

angivna beloppet 1,342,046 kronor 46. öre.

Ett ordnande av likvideringen av denna skuld i huvudsaklig överensstämmelse

med vad bolaget i sin ansökning hemställt synes, såsom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

11

också fullmäktige i riksgäldskontoret framhållit, vara till fördel för statsverket,

på samma gång bolaget därigenom beredes en lättnad. Jag vill

i detta sammanhang erinra, att ett i allt väsentligt likartat förfaringssätt

för likviderande av förfallen skuld å statslån på framställning av Kungl.

Maj:t av 1910 års riksdag medgivits beträffande Östra .Blekinge järnvägsaktiebolag

(riksdagens skrivelse nr 68).»

Departementschefen har alltså funnit sig böra tillstyrka vad fullmäktige

i riksgäldskontoret föreslagit.

Även utskottet finner den här ifrågasatta anordningen förmånlig uukottet.

både för staten och för järnvägsbolaget. Vad beträffar den i ansökningen

åberopade tablån över bolagets beräknade inkomster och utgifter

under de närmaste åren, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti sitt i

ärendet avgivna yttrande framhållit, att, då inkomsterna ständigt varit i

stigande, någon risk ej borde förefinnas, att dessa under i övrigt normala

förhållanden skulle i framtiden ändra denna tendens. Likaså,

yttrar styrelsen vidare, syntes ej kunna förutses någon höjning i driftkostnaderna

annat än i den män de betingades av ökad trafik. I avseende

härå hava fullmäktige i riksgäldskontoret förklarat, att de ansåge

sig sakna anledning att uttala någon från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

yttrande avvikande mening.

Utskottet har för sin del icke heller något annat att härvid erinra,

än att denna beräkning möjligen skulle kunna komma att i

någon mån rubbas genom en eventuellt ifrågasatt ökning av järn vägspersonalens

löner. Då emellertid genom ett bifall till förslaget staten i

allt fall erhåller större säkerhet för sin fordran och bolaget samtidigt

beredes en lättnad, anser utskottet sig hava skäl att tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts framställning.

Åberopande vad sålunda blivit anfört hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 mars 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Neiglick, Ekman, Hallin, Gustafsson,

Wickman, friherre Langenskiolcl och Boberg, samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Vahlquist, Söderberg i Stockholm,

Hellberg i Lycksele, Kristensson, Söderberg i Hobborn, Lindvall och Anderson i Knapasjö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:30 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till östra centralbanans järnvä s. 4 i texten