Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. A.

1916-03-07 · 54 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:17, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1916 kl. 3.30 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch

indragning sstaterna.

A. Det civila pensions väsende t.

l:o) Uti den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t

i första punkten under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att höja

det under riksstatens tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare med 200,000 kronor

till 1,900,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 januari 1916 (10 h. t. sid. 2).

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må höja det under tionde huvudtiteln

å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

pensionering av civila tjänstinnehavare med 200,000

kronor till 1,900,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 höft. (Nr 17.)

Angående

pensionera

av civila

tjänstinnehavare.

[!•]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

förbättring

av pensioneringen

från

handelsflottans

pension

sanstalt.

T2 o. 3.]

Angående

bidrag till

pensionering

av änkor

och barn efter

lärare vid

allmänna

läroverk,

pedagogier,

seminarier

in. m.

[4-]

2:o) I punkterna 2 och 3 under tionde huvudtiteln har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1917 under riksstatens

tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring av pensioneringen från

handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag å 31,000 kronor, dels

ock till förbättring av pensioneringen inom de tre första klasserna av

handelsflottans pensionsanstalt ett anslag å 31,000 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över finansärenden den 14

januari 1916 (10 h. t. sid. 3).

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må å extra stat för år 1917 under

riksstatens tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring

av pensioneringen från handelsflottans pensionsanstalt

ett förslagsanslag å 31,000 kronor, dels ock till förbättring

av pensioneringen inom de tre första klasserna

av handelsflottans pensionsanstalt ett anslag å 31,000

kronor.

3:o) I punkt 4 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att dels för beredande av delaktighet i lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa för de i den nya

staten för Chalmers tekniska institut uppförda fem andra-lärarna ävensom

verkstadsingenjören samt läraren i frihandsteckning, dels ock med

anledning av inrättande vid institutet av en ny professur i oorganisk

kemi jämte mineralogi och geologi öka det å riksstatens tionde huvudtitel

under rubriken: bidrag till pensionering av änkor och barn efter

lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. uppförda

ordinarie anslaget från 144,554 kronor med 1,226 kronor till 145,780

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 90).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må dels för beredande av delaktighet

i lärarnas vid elementarläroverken nya änke
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

3

och pupillkassa för de i den nya staten för Chalmers

tekniska institut uppförda fem andra-lärarna ävensom

verkstadsingenjören samt läraren i frihandsteckning,

dels ock med anledning av inrättande vid institutet

av en ny professur i oorganisk kemi jämte mineralogi

och geologi öka det å riksstatens tionde huvudtitel

under rubriken: bidrag till pensionering av änkor och

barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. m. uppförda anslaget från dess nuvarande

belopp 144,554 kronor med 1,226 kronor till

145,780 kronor.

4:o) I punkt 5 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under förutsättning att riksdagen beviljar medel

till avlönande under år 1917 av en tredje lärare vid statens uppfostringsanstalt

å Bona,

dels medgiva, att för tredjelärartjänsten vid anstalten måtte från

och med år 1917 vinnas delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning,

såsom vore tredje läraren innehavare av ordinarie folkskollärartjänst,

dels bestämma

att med delaktigheten i pensionsinrättningen skall följa skyldighet

att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna tider av uppfostringsanstaltens

styrelse insändas till pensionsanstalterna med rätt

för styrelsen att från anslag, som beviljats eller komma att beviljas till

kost och beklädnad åt elever m. m., bestrida den avgift, som motsvarar

vad skoldistrikt är skyldigt att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst,

samt genom avdrag å tredje lärarens avlöning uttaga återstående

avgift till pensionsinrättningen ävensom avgiften till änke- och pupillkassan,

samt

att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter skola i

föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens direktion,

dels ock ytterligare medgiva,

att tredje läraren vid uppfostringsanstalten må under den tid, delaktighet

för tjänsten äger rum i nämnda pensionsanstalter, få beräkna

tjänstår för pension såsom folkskollärare för den tid, han varit tredje

lärare vid anstalten, samt

att tjänstgöring såsom tredje lärare vid anstalten må anses lika

Angående

delaktighet i

folkskollärarnas

pensionsinrättning

för

en lärartjänst

vid uppfostringsanstalten

å Bona.

[5.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

Angående

pension åt

vaktmästaren

P. J. Andersson

Berling.

[6.]

med tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola såväl i avseende

å rätt för sådan lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande

av ålderstillägg som i avseende å rätt för skoldistrikt att

erhålla statsbidrag för hans avlönande.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1916 (10 h. t. sid. 31).

Under erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag

om anvisande av medel till avlönande under år 1917 av en tredje lärare

vid statens uppfostringsanstalt å Bona får utskottet, som icke har något

att erinra mot nu föreliggande framställning, hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag må av

riksdagen bifallas.

5:o) I punkt 6 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning Per Johan Andersson Berling må, därest

han senast med utgången .av juni 1916 avgår från sin tjänst, från och

med månaden näst efter den, under vilken avgången äger rum, under

sin återstående livstid från folkskollärarnas pensionsinrättning uppbära

en årlig pension av 900 kronor.

Utskottet, som ifråga om utredningen i ämnet hänvisar till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t.

sid. 93), har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren hos

direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning Per

Johan Andersson Berling må, därest han senast med

utgången av juni 1916 avgår från sin tjänst, från och

med månaden näst efter den, under vilken avgången

äger rum, under sin återstående livstid från folkskollärarnas

pensionsinrättning uppbära en årlig pension

av niohundra kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

5

6:o) I punkt 7 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att den hos direktionen över folkskollärarnas för vaktmästapensionsinrättning

såsom vikarie tjänstgörande vaktmästaren Carl Gustaf

Emil Blomqvist må, därest han vid den nuvarande tjänstinnehavarens |-y j

avgång antages till ordinarie vaktmästare hos direktionen, för åtnjutande

av löneförhöjning å vaktmästarbefattningen tillgodoräkna sig den tid,

varunder han efter 1911 års ingång såsom vikarie uppehållit befattningen.

Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 97).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den hos direktionen

över folkskollärarnas pensionsinrättning såsom

vikarie tjänstgörande vaktmästaren Carl Gustaf Emil

Blomqvist må, därest han vid den nuvarande tjänstinnehavarens

avgång antages till ordinarie vaktmästare

hos direktionen, för åtnjutande av löneförhöjning å

vaktmästarbefattningen tillgodoräkna sig den tid, varunder

han efter 1911 års ingång såsom vikarie uppehållit

befattningen.

7:o) I punkt 8 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före- Angående

slagit riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt understöd åt

äldre behövande med låg pension avgångna folkskollärare beräkna för behövande,

ändamålet under tionde huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett anslag m_ed lå9 i>««- av 20,000 kronor.

.... . t8-]

Over denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

8:o) Uti punkt 9 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före- Angående

slagit riksdagen att för bestridande av de extra pensionsavgifter, vilka ^^avgiftcr

på grund av § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning till foikskoinu

utgå eller till följd av de utav 1906 och 1907 årens riksdagar beslu- pension»8

tade ändrade bestämmelser om delaktighetsbeloppen i nämnda inrättning: inrättning.

[9,1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

bidrag till

folkskollärar.

nas änke- och

pupillkassa.

[10.]

Angående

tillfälliga

understöd åt

pensionerade

kronojägare.

[HO

komma att utgå, bevilja på extra stat för år 1917 under riksstatens

tionde huvudtitel ett förslagsanslag å 114,000 kronor.

Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 99).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för bestridande av de extra

pensionsavgifter, vilka på grund av § 8 i reglementet

för folkskollärarnas pensionsinrättning nu utgå eller

till följd av de utav 1906 och 1907 årens riksdagar

beslutade ändrade bestämmelser om delaktighetsbeloppen

i nämnda inrättning komma att utgå, bevilja på

extra stat för år 1917 under riksstatens tionde huvudtitel

ett förslagsanslag å 114,000 kronor.

9:o) I punkt 10 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra

stat för år 1917 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till

folkskollärarnas änke- och pupillkassa, ett anslag av 2,700 kronor.

Utskottet, som i fråga om utredningen i ämnet får hänvisa till

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10

h. t. sid. 99), har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må anvisa under riksstatens tionde

huvudtitel å extra stat för år 1917 till förstärkande

av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, ett anslag av 2,700 kronor.

•

10:o) I punkt 11 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat under tionde huvudtiteln för år 1917 uppföra

ett förslagsanslag av 2,000 kronor för utdelande av tillfälliga

understöd åt pensionerade kronojägare, under villkor att understöd ej

må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter

och antingen erhållit avsked med pension från allmänna

indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor eller ock under

år 1908 erhållit avsked med avkortad pension från anslaget till pensio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

7

nering av civila tjänstinnehavare, samt att i avseende å understödets

storlek iakttages, att detsamma jämte den utgående pensionen icke må

tillsammans överstiga 500 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar

utskottet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 31

december 1915 (10 h. t. sid. 146).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må å extra stat under tionde huvudtiteln

för år 1917 uppföra ett förslagsanslag av 2,000

kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt pensionerade

kronoj ägare, under villkor att understöd ej

må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter och antingen erhållit avsked

med pension från allmänna indragningsstaten till belopp

understigande 500 kronor eller ock under år 1908

erhållit avsked med avkortad pension från anslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare, samt att i

avseende å understödets storlek iakttages, att detsamma

jämte den utgående pensionen icke må tillsammans

överstiga 500 kronor.

B. Det militära pensionsväsendet.

ll:o) I punkterna 12 och 13 under tionde huvudtiteln har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde

huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering

av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén,

nu 124,239 kronor, med 4,109 kronor till 128,348 kronor, dels ock till

förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma ändamål uppförda

anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 4,109 kronor.

Utredningen i detta ämne återfinnes i statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 40).

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit

hemställer utskottet,

Angående

bidrag till

pensionering

av änkor och

barn efter

befäl och

underbefäl

med vederlikar

vid

armén.

[12o.l3.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

extra anslag

till upprätthållande

av

arméns pensionskassas

egen pensionering

m. m.

[14.]

Angående

understöd åt

avskedade

underofficerare

och

vederlikar

vid armén.

L15.J

att riksdagen må dels höja det under riksstatens

tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget

för bidrag till pensionering av änkor och barn efter

befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu

124,239 kronor, med 4,109 kronor till 128,348 kronor,

dels ock till förstärkande av det i 1916 års riksstat

för samma ändamål uppförda anslag å extra stat för

år 1917 anvisa ett anslag av 4,109 kronor.

12:o) I punkt 14 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel a extra stat för

år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 3,500,000 kronor, att användas

såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering

med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att

avstå de för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket

indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i enlighet

med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 42).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må under riksstatens tionde huvudtitel

å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag

av 3,500,000. kronor, att användas såväl till upprätthållande

av arméns pensionskassas egen pensionering

med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att avstå de för året densamma tillkommande

vederlag för de till statsverket indragna

rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i

enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners

utgående.

13:o) i punkt 15 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för

år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 19,000 kronor för utdelande av

tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén

i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag bestämda

grunder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

9

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 42).

Med tillstyrkande av detta förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må under riksstatens tionde huvudtitel

å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag

av 19,000 kronor för utdelande av tillfälliga understöd

åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén

i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års

riksdag bestämda grunder.

14:o) 1 punkt 16 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under tionde huvudtiteln å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 911 kronor för utdelande av tillfälligt understöd åt

f. d. förrådsvaktmästare under villkor: att understöd ej tilldelas annan

än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter, samt att

understödet för envar bestämmes till sådant belopp, att det, jämte

honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa, uppgår

till 300 kronor.

Beträffande den i ärendet framlagda utredningen får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 31 december

1915 (10 h. t. sid. 44).

Utskottet hemställer,

«

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

15:o) I punkterna 17 och 18 under tionde huvudtiteln har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde

huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond, nu 28,700 kronor, med 800 kronor till 29,500

kronor, dels ock, till förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma

ändamål uppförda anslag, å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av

800 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden den 17 december 1915 (10 h. t. sid. 66).

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 käft. (Nr 17.) 2

Angående

tillfälligt

understöd åt

/. d, förrådsvaktmästare.

[16.]

Angående

förhöjning av

anslaget för

bidrag till

flottans pensio

nskassas

gratialfond.

[IT o.l8.j

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

pension åt

båtsmannen

J. V. Lindström

Lidb er q.

[19.]

Angående

pension åt

båtsmannen

K. F. Backman

Gallin.

[20.]

■ : Med biträdande av Kung!. Maj:ts föreliggande framställning hem
ställer

utskottet,

att riksdagen må dels höja det under riksstatens

tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget

för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond, nu

.(■ , 28,700 kronor, med 800 kronor till 29,500 kronor,

dels ock, till förstärkande av det i 1916 års riksstat

för samma ändamål uppförda anslag, å extra stat för

år 1917 anvisa ett belopp av 800 kronor.

16:o) I punkt 19 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att förre båtsmannen vid Roslags l:a båtsmanskompani

nr 36 Johan Valentin Lindström Lidberg må tilldelas pension såsom

hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

den 3 december 1915 (10 h. t. sid. 52).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen

vid Roslags l:a båtsmanskompani nr 36 Johan Valentin

Lindström Lidberg må tilldelas pension såsom hade

han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

17:o) I punkt 20 under tionde*huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani

nr 19 Karl Fredrik JBaclcman Gallin må tilldelas pension

såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden den 3 december 1915 (10 h. t. sid. 54).

Med biträdande av detta förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen

vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani nr 19

Karl Fredrik Backman Gallin må tilldelas pension

såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17. il

18:o) I punkt 21 under tionde huvudtiteln tiar Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 4:de båtsmanskompani

nr 106 Olof Forsberg Warg må tilldelas pension såsom

hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

Utskottet, som ifråga om utredningen i ärendet hänvisar till statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden den 3 december 1915 (10 h. t.

sid. 55) har icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts föreliggande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen

vid Norrlands 4:de båtsmanskompani nr 106 Olof

Forsberg Warg må tilldelas pension såsom hade han

tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

19:o) I punkt 22 under tionde huvudtiteln bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Roslags l:a kompani

nr 35 Oscar Fredrik Johansson Kummelberg må tilldelas pension såsom

hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar

utskottet till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 3

december 1915 (10 h. t. sid. 56).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen

vid Roslags l:a kompani nr 35 Oscar Fredrik Johansson

Kummelberg må tilldelas pension såsom hade han

tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

20:o) I punkt 23 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat föf år 1917 under tionde huvudtiteln uppföra

ett förslagsanslag av 19,455 kronor för utdelande av tillfälliga

understöd åt f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare och övriga daglönare

vid marinen, vilka pensionerats enligt bestämmelser, äldre än

dem, som meddelats genom kungörelsen den 25 november 1910, under

villkor:

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter, samt

Angående

pension åt

båtsmannen

O. Forsberg

Warg.

[21.]

Angående

pension åt

båtsmannen

O. F. Johansson

Kummelberq.

[22.]

Angående

tillfälliga

understöd åt

f. d. daglönare

vid marinen.

[23.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

tilläggspension

åt jusLiticrädet

H.

Billiny.

[24.]

Dt partemenU•

chefen.

att understödet bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll,

i pension från flottans pensionskassa uppbär mindre än 200

kronor årligen, till det belopp, som erfordras för att understödet och

pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den, som i sådan

pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa

från och med 200 till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor

samt för den, som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor

årligen, till 50 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 10

december 1915 (10 h. t. sid. 63).

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

hemställer,

att Kung! Maj:ts framställning i ämnet må vinna

riksdagens bifall.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

21:o) I punkt 24 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, »att justitierådet Herman Billing må från och

med månaden näst efter den, vari han efter uppnådd ålder av 67 år

avgår från justitierådsämbetet, under sin återstående livstid åtnjuta,

utöver den pension, som tillkommer honom enligt bestämmelserna i

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant

belopp, att de båda pensionerna tillhopa uppgå till 8,000 kronor för år».

Till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den 14

sistlidna januari har departementschefen i detta ärende anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har justitierådet Herman

Billing anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara honom berättigad att

vid avskedstagandet efter uppnådd 67 års ålder komma i åtnjutande av

den justitieråd tillförsäkrade pension eller,1 därest denna ansökning skulle

finnas ej kunna bifallas, vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

13

pensionera!! åt honom vid avskeds tagandet efter uppnående av sagda

ålder.

Av vid ansökningen fogade handlingar framgår, att Billing, som

är född den 16 september 1849, antagits till auskultant vid hovrätten

över Skåne och Blekinge den 20 december 1875 och vid Göta hovrätt

den 16 juni 1876 samt att han den 17 december 1877 blivit av sistnämnda

hovrätt utnämnd till vice häradshövding. Efter att den 20 april

1878 hava antagits till extra ordinarie kanslist i ecklesiastikdepartementet,

befordrades han den 21 januari 1879 till amanuens i samma

departement, i vilken egenskap han tjänstgjorde till och med den 31

juli 1884. Efter sistnämnda tid tjänstgjorde Billing i Stockholms rådhusrätt

och blev den 13 mars 1891 av Kungl. Maj:t utnämnd till rådman

i Stockholm. I sin befattning som rådman kvarstod Billing, till

dess han den 18 augusti 1897 utnämndes till justitieråd.

Av övriga Billing meddelade uppdrag må nämnas följande. Sedan

nya lagberedningen den 15 november 1884 erhållit bemyndigande att

under utförandet av visst lagarbete anlita erforderligt kanslibiträde, blev

Billing av beredningen antagen till sådant biträde. Den 29 augusti 1888

blev Billing av Kungl. Maj:t förordnad att vara ledamot av den under*

år 1885 tillsatta så kallade bolagskommittén, vilket uppdrag fortfor till

den 30 juni 1890. Efter att den 4 december 1891 hava erhållit uppdrag

att vara ledamot av nya lagberedningen, förordnades han den 30

december 1894 att från och med den 1 januari 1895 vara ledamot av

lagbyrån, från vilket förordnande han på ansökan entledigades den 16

april 1897.

Över ifrågavarande ansökning har statskontoret avgivit infordrat

underdånigt utlåtande, däri statskontoret anfört:

Av handlingarna inhämtades bland annat:

att Billing, som inträtt i statens tjänst den 20 december 1875, lämnat densamma

med utgången av juli 1884, men återinträtt i statstjänst den 18 augusti

1897, då han utnämndes till sitt ännu innehavande justitierådsämbete; samt

att han under mellantiden dels tjänstgjort vid Stockholms rådhusrätt, där

han enligt den 13 mars 1891 av Kungl. Maj:t utfärdad fullmakt blev rådman, dels

ock verkat såsom ledamot av bolagskommittén, kanslibiträde och ledamot av nya

lagberedningen samt ledamot av lagbyrån.

Enligt 1907 års riksdags beslut och nådigt brev den 28 juni samma år hade,

jämte det justitieråden förklarats berättigade till en pension av 8,000 kronor och

skyldiga att erlägga en pensionsavgift av 360 kronor årligen, tillika bestämts, att

justitieråden skulle i övrigt vara underkastade bestämmelserna i den av riksdagen

antagna lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Detta torde få

anses innebära, bland annat, att justitieråd, som uppnått 67 års ålder, vore be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

lättagad att, om han innehade minst 35 för pension beräknelig^ tjänstår enligt den

civila pensionslagen, komma i åtnjutande av hel pension å 8,000 kronor, men i

annat fall av den avkortade pension, vartill enligt samma lags bestämmelser tjänstårens

antal föranledde.

Redan vid tillämpning av de bestämmelser om pensionering av civila tjänstinnehavare,

som fastställts, innan den civila pensionslagen tillkommit, och i vissa

fall ännu tillämpades, hade anställning vid rådhusrätt icke ansetts medföra rätt till

tjänstårsberäkning för pension av statsmedel i vidare mån, än att borgmästare eller

av Kung!. Maj:t utnämnd rådman, som övergått till statens tjänst, fått i fråga om

pensionsrätt tillgodoräkna sig den tid, han beklätt sådant ämbete. Den civila pensionslagen,

som åtminstone i vissa avseenden måste anses innefatta skärpta bestämmelser

i fråga om tjänstårsberäkning för pension, stadgade i detta avseende i 17 §,

att ''tjänstår för erhållande av pension enligt denna lag beräknas icke allenast för

tid, under vilken tjänstinnehavaren innehaft tjänst, som i denna lag avses, utan

även för tid, under vilken han innehaft annan statstjänst eller ock i statens tjänst

haft extra ordinarie anställning eller förordnande. I betraktande av dessa bestämmelser

och då rådmansämbete i Stockholm, som visserligen tillsattes av Kungl.

Maj:t, men vore förenat med avlöning å kommunens stat, icke torde kunna hänföras

till statstjänst i den bemärkelse, vari detta ord toges i den civila pensionslagen,

ville det synas tvivelaktigt, huruvida anställning vid rådhusrätt numera kunde

ens i den omfattning, som ovan angivits, få tillgodoräknas för pension av statsmedel.

Vad beträffade ledamotskapet av lagberedningen eller lagbyrån, vilket vore ett

offentligt uppdrag, närmast jämförligt med deltagande i av Kungl. Maj:t tillsatta

kommittéer eller kommissioner av sakkunniga, torde detsamma, lika litet som ledamotskapet

av bolagskommittén, kunna betraktas såsom statstjänst av beskaffenhet

att författningsenligt grundlägga beräkning av tjänstår för pension. Därest alltså

sökanden i pensionsavseende icke kunde jämlikt pensionslagen få räkna sig till

godo berörda mellantid, torde han vid den tidpunkt, då han uppnådde 67 år, blott

kunna räkna något mer än 27 år 9 månader i verklig statstjänst och alltså vara

berättigad att efter avgången uppbära endast avkortad pension motsvarande

av 8,000 kronor eller, efter föreskriven avrundning, 6,180 kronor. Med hänsyn

emellertid därtill, att sökanden även under största delen av berörda mellantid

faktiskt tjänat staten i offentliga uppdrag, för vilka, om han då innehaft statstjänst

och för uppdragens fullgörande åtnjutit ledighet, avdrag vid tjänstårsberäkningen

författningsenligt icke skolat äga rum, och alltså med fog kunde påstås hava ägnat

mer än 35 år åt verksamhet i statens tjänst, ansåge statskontoret skäl föreligga att

genom framställning till riksdagen söka bereda honom hel pension såsom justitieråd.

På grund av vad sålunda anförts, liar statskontoret i sitt utlåtande

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

medgiva, att Billing finge vid avgång efter uppnådda 07 år komma i

åtnjutande av hel pension å 8,000 kronor att utgå enligt bestämmelserna

i den civila pensionslagen.

Åven om den tid, justitierådet Billing varit rådman i Stockholm

på grund av fullmakt, utfärdad av Kungl. Maj:t, kan beräknas såsom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

15

tjänstår för erhållande av pension enligt nya pensionslagen, komma

Billings för pension beräkneliga tjänstår icke att vid tiden för hans

inträde i pensionsåldern uppgå till 35. Billing skulle sålunda icke bliva

berättigad till full pension med 8,000 kronor. Under nästan hela den

tid, Billing tillhörde Stockholms rådhusrätt, var han emellertid använd

i lagstiftningsarbete för statens räkning, och med inräknande av denna

åt statens tjänst ägnade tid bliva de erforderliga tjänståren väl fyllda.

Jag anser det därför överensstämmande med rättvisa och billighet, att

oavkortad pension beredes Billing.»

Av den i detta ärende förebragta utredningen framgår, att justitieråd

et Billing vid den tidpunkt, då han uppnår 67 år, blott kan räkna

något mer än 27 år 9 månader i verklig statstjänst och att han följaktligen

endast är berättigad till avkortad pension, motsvarande “Vsr,

av 8,000 kronor eller efter föreskriven avrundning 6,180 kronor.

Det har emellertid synts utskottet vara med rättvisa och billighet

överensstämmande, att, då ledamotskapet i nya lagberedningen och lagbyrån

torde kunna betraktas såsom likställt med statstjänst, den tid av något

mer än 5 år, som Billing arbetat därstädes, får räknas honom tillgodo

vid pensionens bestämmande. Under sådana förhållanden skulle det

antal tjänstår han i pensionshänseende ägde att tillgodoräkna sig uppgå

till något mer än 33 år och skulle Billing följaktligen vid sin avgång

från tjänsten äga uppbära avkortad pension, motsvarande 33/35 av 8,000

kronor eller efter lämplig avjämning 7,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att justitierådet Herman

Billing må från och med månaden näst efter den,

vari han efter uppnådd ålder av 67 år avgår från

justitierådsämbetet, under sin återstående livstid åtnjuta,

utöver den pension, som tillkommer honom enligt

bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, en

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant

belopp, att de båda pensionerna tillhopa uppgå till

sjutusen femhundra kronor för år.

22:o) 1 punkt 25 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före
slagit

riksdagen medgiva, att före detta byråchefen i fångvårdsstyrelsen

Jöns Johan Adam Bohhert må från och med den 1 juli 1915 under sin

Utskottet K

Angående

t iltåg gsp en slån

åt f. d. byrå*

chefen J. J.

A. Robber t.

[25.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

tilläggspension

åt

vaktkonstapeln

E. Swartz.

Motion I: 7.

återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta, utöver honom

redan tillerkänd pension, en årlig tilläggspension av 320 kronor.

Utskottet, som ifråga om utredningen i ämnet hänvisar till statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 14 sistlidna januari

(10 h. t. sid. 28), har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kung!. Majrts

föreliggande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att före detta byråchefen

i fångvårdsstyrelsen Jöns Johan Adam Robbert

må från och med den 1 juli 1915 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta, utöver

honom redan tillerkänd pension, en årlig tilläggspension

av trehundratjugu kronor.

23:o) I en inom första kammaren väckt motion nr 7 bär herr

Holmquist anfört följande:

»Enligt bifogade handlingar bar vaktkonstapeln vid stralfängelset i Falun

Erik Swartz tillerkänts från och med månaden näst efter den, vari avgång från

tjänsten ägt eller äger rum, under sin återstående livstid pension till belopp av

660 kronor årligen. Då denna pension bestämts till sitt låga belopp uteslutande

därför att Swartz före sin utnämning till vaktkonstapel tillhört fånggevaldigernas

klass, vilka befattningshavare såsom avsedda att indragas icke, på sätt ske bort,

fått sina löner reglerade samt härtill kommer att, på sätt bilagda handlingar giva

vid handen, Swartz är en sjuk man, som har att försörja en hustru, som är så

gott som förlamad, tillåter jag mig hemställa, att riksdagen behagade utöver den

Swartz tillagda pensionen 660 kronor bevilja Swartz ett understöd av 340 kronor

årligen att utgå från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten

ägt eller äger rum, under Swartz återstående livstid.»

Vid motionen äro fogade förutom frejdbetyg för Swartz nedanstående

bilagor.

Avskrifter.

GUSTAF etc.

Vår ynnest etc. Uti en till Eder inkommen, till Oss ställd ansökning har

vaktkonstapeln vid stralfängelset i Falun Erik Swartz, som, född den 27 juli 1850,

den 8 juli 1872 antagits till vaktkonstapel vid dåvarande länsfångelset, numera

straffängelset i Falun, den 19 december 1882 konstituerats till vaktkonstapel därstädes,

den 2 juli 1898 antagits och förordnats till fånggevaldiger i Kopparbergs

län samt den 4 november 1913 konstituerats att från och med den 1 januari 1914 vara

vaktkonstapel i fångvården med tjänstgöringsskyldighet vid straffängelset i Falun,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande AV 17. 17

anhållit att från och med ingången av augusti månad 1915 varda tillerkänd rätt

till pension enligt lag.

Med underdånig skrivelse den 25 maj 1915 har Ni överlämnat Swartz’ ansökan,

därvid Ni anfört: I sin egenskap av vaktkonstapel åtnjöte Swartz å den av

1914 års riksdag antagna, från och med år 1915 gällande avlöningsstat för tjänstemän

av lägre grad vid fångvårdsstaten, förutom tjänstgöringspenningar, lön med

800 kronor jämte tvenne ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, vadan det för Swartz

gällande pensionsunderlaget utgjorde 1,000 kronor. Swartz innehade icke annan

statens tjänst och uppbure ej heller för sådan pension samt hade ej haft ledighet

av beskaffenhet att inverka på tjänsteårsberäkningen. Då Swartz den 27 juli 1915

uppnått 65 levadsår och vid sagda tid mer än 43 år varit i statens tjänst anställd,

vore han enligt gällande pensionslag skyldig att från tjänsten avgå med rätt att

komma i åtnjutande av hel pension.

Statskontoret, som i ärendet avgivit infordrat utlåtande, har däri anfört i

huvudsak följande: På grund av vad ovan anförts vore Swartz visserligen berättigad

att efter avgång från sin tjänst komma i åtnjutande av hel pension, men då Swartz

under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från vilken avgång skulle äga

rum, borde enligt statskontorets mening beträffande pensionens belopp bestämmelserna

i 4 § andra stycket av lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension

den 11 oktober 1907 komma till tillämpning, och beloppet av den Swartz’ tillkommande

hela pensionen utgöra en femtedel av sammanlagda beloppen av de högsta

pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de senast förflutna fem åren varit

för Swartz gällande. Enär såsom utgångspunkt vid beräkningen av pensionsunderlaget

torde få tagas den tidpunkt, då skyldighet för Swartz att avgå från tjänsten

inträtt, eller den 27 juli 1915 vid uppnådd ålder av 65 år, visade sig, att de

högsta pensionsunderlagen för honom under de fem sista åren, räknat tillbaka från

nämnda tidpunkt, utgjort 1,000, 800, 500, 500 och 500 kronor eller tillsammans

3,300 kronor, varav en femtedel utgjorde 660 kronor. På grund av det anförda

hemställde statskontoret, att Oss täcktes förklara Swartz berättigad att från och

med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägde rum, under sin återstående

livstid åtnjuta pension till belopp av 660 kronor årligen att utgå från förslagsanslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare.

Vidare har regeringsrättens yttrande i ärendet inhämtats, däri regeringsrätten

anfört: Enär Swartz, som, enligt vad upplyst blivit, vid avgång från innebavande

tjänst vore berättigad till hel pension jämlikt lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension den 11 oktober 1907, under de fem år, som tilländagått närmast

före den 27 juli 1915, då han, där ej anstånd lämnats, varit skyldig från tjänsten

avgå, innehaft dels under tiden från och med den 27 juli 1910 till och med den

31 december 1913 befattning såsom fånggevaldiger och dels från och med den 1

januari 1914 befattning såsom vaktkonstapel i fångvården samt berörda befattningar

utgjorde skilda tjänster, ansåge regeringsrätten, med stöd av grunderna för st.adgandena

i 4 § andra stycket i omförmälda lag, samma lagrum, oberoende därav

att Swartz även under tid före ovanberörda fem år innehaft tjänst såsom vaktkonstapel

vid fångvården, medföra, att beloppet av den Swartz tillkommande pensionen

skulle utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som under vart och ett av

berörda fem år varit för honom gällande. På grund härav och då nämnda medeltal

utgjort 660 kronor, hemställde regeringsrätten, att Vi med anledning av förevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 sand. 12 käft. (Nr 17). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Banlcoutskottets utlåtande Nr 17.

ansökning måtte förklara Swartz berättigad att från och med månaden näst efter

den, under vilken avgång från tjänsten ägde rum, åtnjuta pension till belopp av

660 kronor om året.

Vid föredragning av ärendet hava Yi funnit gott förklara Swartz berättigad

att från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägt eller äger

rum, under sin återstående livstid åtnjuta pension till belopp av sexhundrasextio

kronor årligen, att utgå från förslagsanslaget (X. A. 1) till pensionering av civila

tjänstinnehavare.

Detta meddelas Eder till kännedom och för Swartz’ underrättande. Stockholms

slott den 16 oktober 1915.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Ang. pension för vaktkonstapeln E. Swartz.

Vidimeras: ex officio

K. Wallén

registrator.

Rätt avskrivet intyga:

K. Mannslröm. O. Roswall.

Att från den 1 dennes pensionerade vaktkonstapeln E. Swartz i Falun, född

den 27 juli 1850, vilken länge lidit av kronisk muskel- och ledgångsrheumatism,

särskilt svår i ben och fotleder, så att tjänstens skötande varit för honom mycket

ansträngande genom allt gående i obekväma trappor och han ofta under senare år

nödsakats taga tjänstledighet, såväl på grund av denna sjukdom som i följd av

genom åldern nedsatta krafter, lider av i mycket hög grad nedsatt arbetsförmåga,

varder härmed på heder och samvete intygat:

Falun den 2 december 1915.

C. A. Carlson,

Fängelseläkare.

Rätt avskrivet intyga:

K. Mannström. O. Roswall.

Pensionerade vaktkonstapeln Erik Swartz har genom arv efter sina föräldrar

blivit ägare till gården N:o 5 på Kv. N:o 16 här i staden med ett taxeringsvärde

av Er. 6,700 och intecknad med Er. 2,000 löpande med 5y2 procent årlig ränta.

Hans inkomst på gården är Er. 12: — per månad eller Er. 144: — per år, vilket

betalas av hans måg och dotter; den senare är på grund av sin moders sjukdom,

hon är nästan orörlig, nödsakad bo i gården och hjälper modern med förefallande

göromål i hushållet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

19

Möblerna ha ett värde av Kr. 300: — och äro enkla. Någon inkomst genom

arbete kan han ej nu förskaffa sig, på grund av ålderdom.

Att ovanstående är med rätta förhållandet överensstämmande intygas härmed

på begäran.

Falun den 18 januari 1916.

Eric Tunander,

Handlande

och

Kyrkovärd.

Rätt avskrivet intyga:

K. Mannström. O. Boswall.

Av motionen jämte i övrigt tillgängliga handlingar framgår, att

Swartz, som vore född den 27 juli 1850, den 8 juli 1872 antagits till

vaktkonstapel vid dåvarande läns fängelset, numera straffängel set i Falun,

att han den 19 december 1882 konstituerats till vaktkonstapel därstädes,

den 2 juli 1898 antagits och förordnats till fånggevaldiger i Kopparbergs

län samt den 4 november 1913 konstituerats att från och med den 1

januari 1914 vara vaktkonstapel i fångvården med tjänstgöringsskyldighet

vid straffängelset i Falun.

I sin egenskap av vaktkonstapel åtnjöte Swartz enligt den från

och med år 1915 gällande avlöningsstaten för tjänstemän av lägre grad

vid fångvårdsstaten, förutom tjänstgöringspenningar, lön med 800 kronor

jämte två ålderstillägg vartdera å 100 kronor. I sistnämnda avseende

borde särskilt beaktas, att enligt gällande bestämmelser fånggevaldiger,

vilken överginge till vaktkonstapelstjänst, ägde för rätt till ålderstilllägg

att tillgodoräkna sig tid, varunder han tjänstgjort såsom fånggevaldiger.

På grund härav kom Swartz omedelbart i åtnjutande av båda

ålderstilläggen, då han tillträdde sin vaktkonstapelsbefättning. Det för

Swartz gällande pensionsunderlaget utgjorde alltså 1,000 kronor.

Swartz är visserligen icke enligt bestämmelserna i gällande pensionslag

berättigad att komma i åtnjutande av hela den mot pensionsunderlaget

svarande pensionen, men, då de befattningar han innehaft såsom

fånggevaldiger och vaktkonstapel, synas vara att betrakta såsom fullt

jämnställda med avseende å dem åliggande uppgifter och, enligt vad

redan nämnts, fånggevaldiger vid övergång till vaktkonstapelstjänst äger

för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig tid såsom fånggevaldiger,

synes det utskottet vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att Swartz med hänsyn jämväl till de i motionen anförda ömmande omständigheter

vid sin avgång från tjänsten kommer i åtnjutande av hela

det för honom gällande pensionsunderlaget eller 1,000 kronor.

E. G. Hedén.

Vaktmästare

vid

Länsstyrelsen.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet har således icke något att erinra mot att den redan beviljade

pensionen förhöjes med av motionären föreslaget belopp 340

kronor; och torde denna förhöjning böra anvisas att utgå från anslaget

till allmänna indragningsstaten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

må medgiva, att vaktkonstapeln vid straffängelset i

Falun Erik Swartz må från och med månaden näst

efter den vari, avgång från tjänsten ägt eller äger

rum, under sin återstående livstid utöver honom från

anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare

tillkommande pension av 660 kronor, tillika å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension till

belopp av trehundrafyrtio kronor.

II. Ang. utrikesdepartementet.

Angående

pension åt

vaktmästaren

F. Berwick.

[26.]

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva att kanslivaktmästaren

vid svenska generalkonsulatet i London Frederick

Berwick må från och med månaden näst efter den,

varunder han entledigas från nämnda befattning, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av ettusen etthundraåttio

kronor.

24:o) I punkt 26 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att kanslivaktmästaren vid svenska generalkonsulatet

i London Frederick Berwick må från och med månaden näst

efter den, varunder han entledigas från nämnda befattning, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 1,180 kronor.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen hänvisar

utskottet till statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 29

november 1915 (10 h. t. sid. 36).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

21

III. Ang. lantförsyarsdepartementet.

25:o) I punkt 27 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t A^sion

föreslagit riksdagen medgiva, att maskinisten vid livgardet till häst åt maskinisten

Anders Gustaf Täckström må från och med månaden näst efter den, A- ®rS^äck~

under vilken han efter fyllda 60 år erhåller entledigande från sin befatt- [27.]

ning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension av 720 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 45).

Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl, icke

haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställer,

att riksdagen må medgiva, att maskinisten vid

livgardet till häst Anders Gustaf Täckström må från

och med månaden näst efter den, under vilken han

efter fyllda 60 år erhåller entledigande från sin befattning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av sjuhundratjugu

kronor.

26:o) I punkt 28 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att kokerskan vid Svea artilleriregemente, åt kokerskam,

änkan Augusta Fredrika Ljungmark, född Lagerquist, må under sin åter- p^drOia

stående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension Ljungmark.

av 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, under [28.]

vilken hon entledigas från sin anställning vid regementet.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar

utskottet till det i nästföregående punkt åberopade statsrådsprotokollet

(10 h. t. sid. 46).

Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kfingl. Maj:ts föreliggande

förslag, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att kokerskan vid

Svea artilleriregemente, änkan Augusta Fredrika Ljung
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

pension

åt arbeterskan

Byngs Jo•

kanna Larsdotter.

[29.]

Departements
chefen.

mark, född Lagerquist, må under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av fyrahundra kronor, att utgå från och med

måDaden näst efter den, under vilken hon entledigas

från sin anställning vid regementet.

27:o) I punkt 29 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens

avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter må under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 300 kronor, att utgå från och med den 1 oktober 1915.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Uti underdånig skrivelse den 18 september 1915 har arméförvaltningens

artilleridepartement anmält, att styresmannen för ammunitionsfabriken

hos departementet gjort framställning om utverkande av årligt

understöd från och med den 13 september 1915 åt arbeterskan vid

ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter,

som den 11 i samma månad blivit entledigad från berörda anställning.

Av styresmannens framställning vidfogade handlingar hade inhämtats,

att Byngs Johanna Larsdotter, som vore född den 9 april 1850, sedan

den 21 juli 1869 eller i något över 46 år haft anställning vid ammunitionsfabriken,

att hon enligt läkarbetyg till följd av kärlsjukdom och

ålderdomssvaghet vore oförmögen att fullgöra det med hennes anställning

förenade arbetet och för framtiden bleve urståudsatt att med eget arbete

försörja sig, att hon under år 1914 utom fri bostad och vedbrand

kontant uppburit 717 kronor 49 öre, samt att hon enligt styresmannens

vitsord ådagalagt ett hedrande uppförande och visat god arbetsduglighet.

I likhet med styresmannen ansåge departementet billigt, att ifrågavarande

arbeterska, som till följd av sina nedsatta arbetskrafter ej längre

kunde kvarstå i sin tjänst, bereddes erforderlig hjälp till livsuppehälle

genom årligt understöd, vartill hennes långvariga och väl vitsordade statstjänst

gåve henne berättigade anspråk. Med fästat avseende vid hennes

löneinkomster och å de belopp, som förut i likartade fall av riksdagen

beviljats såsom pension, ansåge departementet pensionsbeloppet böra

bestämmas till 400 kronor årligen. På grund av vad sålunda anförts,

hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å allmänna indragningsstaten bevilja Byngs Johanna Larsdotter en årlig

pension av 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

23

under vilken hon blivit entledigad från sin anställning vid ammunitionsfabriken,

eller från och med den 1 oktober 1915.

Med hänsyn till Byngs Johanua Larsdotters långvariga, väl vitsordade

arbete vid statens ammunitionsfabrik har statskontoret förklarat

sig anse billigt, att någon pension bereddes henne, då hon nu på grund

av ålder och sjuklighet nödgats frånträda sin anställning vid fabriken

och icke längre kunde med arbete försörja sig. Då pensionsbeloppet

för arbeterskor vid ammunitionsfabriken i föregående fall bestämts till

300 kronor, syntes ävén i nu förevarande fäll samma belopp böra

förordas.»

9

Aven utskottet finner det vara billigt, att någon pension beredes

Byngs Johanna Larsdotter, då hon på grund av ålder och sjuklighet

nödgats frånträda sin anställning vid ammunitionsfabriken och icke längre

synes kunna försörja sig med arbete. Med hänsyn till den långa tid,

hon varit anställd vid fabriken eller över 46 år, anser emellertid utskottet

pensionsbeloppet böra bestämmas i enlighet med vad arméförvaltningens

artilleridepartement föreslagit eller till 400 kronor årligen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att förra arbeterskan

vid ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg Byngs

Johanna Larsdotter må under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension

av fyrahundra kronor, att utgå från och med den 1

oktober 1915.

28:o) I punkt 30 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre fästningsb}Tggnadsarbetaren August

Andersson-Flodin må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 200 kronor att utgå från och med

år 1916.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen får utskottet

hänvisa till förut omförmälda statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden

den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 49).

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen får utskottet

hemställa,

Utskottet.

Angående

pension

åt fästnings

byggnadsarbetaren

A

AnderssonFlo

din.

[30.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Banlcoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

understöd åt

underofficerskorpralen

A.

Johanssons

änka och

barn.

[31.]

Angående

pension åt

konservatorn

T. A. Boström.

[32.]

att riksdagen må medgiva, att förre fästningsbyggnadsarbetaren

August Andersson-Flodin må under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av tvåhundra kronor, att

utgå från och med år 1916.

IV. Ang. sjöförsvarsdepartementet.

29:o) I punkt 31 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att underofficerskorpralen August Johanssons

änka Johanna Fredrika Petersdotter och makarnas minderåriga barn Thyr a

Viktoria, Sigrid Hanna Augusta, Marit Sofia och Inez Elisabeth må från

allmänna indragningsstaten från och med år 1916 åtnjuta årliga understöd,

änkan så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver samt vart

och ett av nyssnämnda minderåriga barn intill uppnådd ålder av 15 år,

till belopp och under villkor i övrigt, som finnas angivna i 4 § 3:o) b)

av förordningen den 18 juni 1909 angående ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Utskottet, som i fråga om den i ärendet framlagda utredningen

tillåter sig hänvisa till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den

3 december 1915 (10 h. t. sid. 57) hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

30:o) I punkt 32 under tionde huvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit

riksdagen medgiva, att förre konservatorn vid Vegaexpeditionen

Thomas Anton Boström må under sin återstående livstid uppbära pension

å allmänna indragningsstaten med 450 kronor årligen, att utgå från och

med år 1916.

Den i ärendet framlagda utredningen återfinnes i det i nästföregående

punkt åberopade statsrådsprotokollet (10 h. t. sid. 60).

Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att förre konservatorn

vid Vegaexpeditionen Thomas Anton Boström må under

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

25

sin återstående livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten

med fyrahundrafemtio kronor årligen,

att utgå frän och med år 1916.

31:o) I en inom andra kammaren väckt motion, nr 19, har herr

JE. Söderberg i Stockholm hemställt, »att riksdagen måtte medgiva, att

förre 3:dje klass kustartilleristen Oskar Henrik Berg må, utöver det

belopp av 100 kronor, som han åtnjuter från flottans pensionskassa,

från allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid uppbära

ett årligt understöd av trehundrafemtio kronor, att utgå från och med

den 1 januari 1916».

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Under tjänsteutövning ombord å en ångkranpråm den 15 juli 1908 drabbades

förre kustartilleristen vid Vaxholms kustartilleriregemente Oskar Henrik Berg av en

svårartad olyckshändelse, som gjorde honom till invalid för livstiden, i det vänstra

foten avslets så att den hängde fast endast vid hälsenorna. Till följd därav måste

foten jämte en del av underbenet amputeras. (Utredning härom återfinnes i Kungl.

Maj:ts proposition nr 1, tionde huvudtiteln, till 1913 års riksdag.)

På grund av skadan erhöll Berg en årlig pension ur flottans pensionskassa

av 100 kronor, från och med maj månad 1909.

Genom beslut av 1913 års riksdag tillerkändes Berg utöver detta belopp ett

ett årligt understöd av 125 kronor, så att hans sammanlagda ersättning för närvarande

utgår med 225 kronor årligen.

Detta belopp synes mig allt för litet som statens tillskott till vad Berg

under sitt invalida tillstånd möjligtvis skall kunna förtjäna till sitt livsuppehälle.

Till följd av sin invaliditet har Berg svårt att förskaffa sig arbete, och enligt egen

uppgift har han under år 1914 varit arbetslös i över 6 månader och under 1915

omkring 5 månader. Han kan endast gå kortare sträckor, då smärtorna i det

amputerade benet bliva svåra efter någon tids stödjande på detsamma.

Vid utskrivningen från sjukhuset på våren 1909 erhöll Berg konstgjord fot

samt en sådan i reserv. Förutom att en dylik protes är dyrbar i underhåll, cirka

20—25 kronor om året, är anskaffningen av en sådan kostsam, då den går på

minst 150 kronor Till följd av sin fattigdom är Berg urståndsatt att förskaffa

sig någon ny, vilket nu är behövligt, då de han erhöll 1909, äro förslitna. Härav

framgår att hans invaliditet, därest han skall kunna förflytta sig, drager extra

kostnader, vilka ytterligare reducera det blygsamma understödet från staten.

Berg var blott 20 år, då han i kronans tjänst drabbades av det olycksfall,

som gjorde honom till invalid för livstiden. Detsamma har tagit honom hårt, och

han verkar, redan vid 28 års ålder, nedbruten.»

Vid motionen äro fogade dels ett av vederbörande komminister

den 11 sistlidna januari utfardat frejdbetyg, utvisande att sadelmakaren

Oskar Henrik Berg vore född den 5 maj 1888 samt åtnjöte medborgerligt

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 käft. (Nr 17.) 4

Angående

tilläggspension

åt förre

kustartilleristen

O. H.

Berg.

Motion II: 19.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

Angående

tilläggspension

åt

skrivbiträdet

Hulda

Andrietta

Katarina

Ström.

[33.]

förtroende, dels ock ett av vederbörande roteman den 10 januari 1916

utfärdat intyg, varav inhämtas, att Berg saknade egna medel samt underhåll

och vård av annan.

Åven utskottet finner det årliga understöd å tillhopa 225 kronor,

som Berg för närvarande åtnjuter från statsverket, vara otillräckligt för

hans uppehälle och anser sig utskottet, med hänsyn till de synnerligen

ömmande omständigheter, som i detta fall föreligga, böra tillstyrka, att

understödet höjes till det av motionären föreslagna beloppet. Enligt

utskottets mening torde, då Berg redan åtnjuter pension från flottans

pensionskassa till belopp av 100 kronor understödet från allmänna

indragningsstaten böra bestämmas så, att detsamma jämte nyssnämnda

pension uppgår till 450 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

må medgiva, att förre 3:e klass kustartilleristen Oskar

Henrik Berg må från och med den 1 januari 1916 från

allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid

uppbära ett årligt understöd till så stort belopp, att

detsamma jämte Berg tillkommande pension från flottans

pensionskassa uppgår till fyrahundrafemtio kronor.

V. Ang. civildepartementet.

32:o) I punkt 33 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att skrivbiträdet Hulda Andrietta Katarina

Ström må, under villkor att hon med 1915 års utgång från sin tjänst

avgår, från och med januari 1916 under sin återstående livstid, utöver

henne från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande

pension av 960 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig tilläggspension till belopp av 30 kronor.

Beträffande den i detta ärende förebragta utredningen får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet över civilärenden den 23 december 1915

(10 h. t. sid. 69).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

27

Utskottet kar icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att skrivbiträdet Hulda

Andrietta Katarina Ström må, under villkor att hon

med 1915 års utgång från sin tjänst avgår, från och

med januari 1916 under sin återstående livstid, utöver

henne från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare

tillkommande pension av 960 kronor, tillika

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension

till belopp av trettio kronor.

33:o) I punkt 34 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre länsmannen i Uppvidinge härads

övre distrikt mom Kronobergs län Ernst Gustaf Rosengrén må under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

av 600 kronor att utgå från och med den 1 september 1915.

Med hänsyn till vad i föregående punkt åberopade statsrådsprotokoll

över civilärenden i detta ärende innehåller (10 h. t. sid. 71),

får utskottet, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att förre länsmannen

i Uppvidinge härads övre distrikt inom Kronobergs

län Ernst Gustaf Rosengrén må under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension av sexhundra kronor att utgå från och med

den 1 september 1915.

34:o) I punkt 35 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att länsmannen Eugen Tlieodor Nordenstam

må från och med månaden näst efter den, varunder avsked från tjänsten

varder honom beviljat, under sin återstående livstid, utöver honom från

anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande pension

av 1,200 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

fyllnadspension till belopp av 600 kronor.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen får

utskottet hänvisa till förberörda statsrådsprotokoll över civilärenden den

23 december 1915 (10 h. t. sid. 74).

i

Angående

pension åt

förre länsmannen

E. G.

Rosenqrén.

[34.]

Angående

fyllnadspension

åt

länsmannen

57. T. Nordenstam.

[35.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutslcottets utlåtande Nr 17.

Angående

pension

åt t. f. extra

provinsialläkaren

A. Ottoson.

[36.]

Angående

understöd åt

järnvägsarbetaren

J. Alin.

[37.]

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att länsmannen Eugén

Theodor Nordenstam må från och med månaden näst

efter den, varunder avsked från tjänsten varder honom

beviljat, under sin återstående livstid, utöver honom

från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare

tillkommande pension av 1,200 kronor, tillika

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension

till belopp av sexhundra kronor.

35:o) I punkt 36 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att tillförordnade extra provinsialläkaren Anders

Ottoson må från och med den 1 januari 1916 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,500

kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i det i närmast

föregående punkter åberopade statsrådsprotokollet över civilärenden (10

h. t. sid. 75).

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att tillförordnade extra

provinsialläkaren Anders Ottoson må från och med den

1 januari 1916 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av ettusen

femhundra kronor.

36:o) I punkt 37 under tionde huvudtiteln bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre järnvägsarbetaren Jonas Alin må,

utöver det honom av 1908 års riksdag tillerkända årliga understöd av

300 kronor, från och med år 1916 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära ett ytterligare årligt understöd av

150 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till

det i föregående punkter åberopade statsrådsprotokollet över civilärenden

den 23 december 1915 (10 h. t. sid. 78).

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Kr 17.

29

Åven. utskottet finner starka billighetsskäl föreligga för en höjning

av det Alin förut beviljade understödet och anser sig med hänsyn härtill

böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att förre järnvägsarbetaren

Jonas Alin må, utöver det honom av 1908

års riksdag tillerkända årliga understöd av 300 kronor,

från och med år 1916 under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära ett ytterligare årligt

understöd av etthundrafemtio kronor.

37:o) I punkt 38 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att envar av nedannämnda vid vattenfallsstyrelsens

arbeten anställda eller förut anställda personer, nämligen förre

järnvägsarbetaren Salomon Carlsson, bergarbetaren Johan Fredrik Karlsson,

smeden Johan Edvard Johansson och förre järnvägsarbetaren Johannes

Pettersson må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigats

eller varder entledigad från sin anställning vid vattenfallsstyrelsens

byggnadsarbeten — dock icke i något fall för tid före den

1 januari 1916 — under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta årlig pension till belopp av 300 kronor, under villkor

emellertid att, därest pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning

mot avlöning av statsmedel, uppgående till ett för envar beräknat

årligt medelinkomstbelopp av respektive 1,200 kronor för förman och

yrkesarbetare samt 900 kronor för vanlig arbetare eller därutöver, pensionen

skall, så länge sistnämnda anställning varar, upphöra att utgå

samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skall minskas,

så att densamma jämte avlöningen icke uppgår till högre belopp än

nämnda medelinkomst.

Utredningen i ärendet återfinnes i meranämnda statsrådsprotokoll

över civilärenden den 23 december 1915 (10 h. t. sid. 83).

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att Kungl. Maj:ts framställning i ämnet må vinna

riksdagens bifall.

Utskottet►

Angående

pension åt

järnvägsarbetaren

S. Carlsson

m. fl.

[38.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

understöd åt

äldre behövande,

utan

pension avgångna

folkskollärare.

[39.]

Angående

understöd åt

äldre behövande,

utan

understöd avgångna

småskollärare.

[40.]

Angående

understöd åt

äldre behövande,

med

lågt understöd

avgångna

småskollärare.

[41.]

Angående

pension åt

assistenten

G. Flink,

[42.]

VI. Ang. ecklesiastikdepartementet.

38:o) I punkt 39 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre

behövande, utan pension avgångna folkskollärare beräkna för ändamålet

å allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslag av 4,200 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

39:o) I punkt 40 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre

behövande, utan understöd från sm åskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten

för år 1917 ett anslag av 25,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

40:o) I punkt 41 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre

behövande, med lågt understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna

indragningsstaten för år 1917 ett anslag av 15,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

41:o) I punkt 42 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets

mineralogiska avdelning Gustaf Flink må från och med månaden näst

efter den, varunder han avgår från sin ifrågavarande befattning, under

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande Nr 17.

31

sin återstående livstid uppbära å allmänna indra gningsstaten en årlig

pension till belopp av 867 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 31 december 1915 (10 b. t. sid. 103).

Utskottet bar icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att assistenten vid

naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning

Gustaf Flink må från och med månaden näst efter

den, varunder han avgår från sin ifrågavarande befattning,

under sin återstående livstid uppbära å allmänna

indragningsstaten en årlig pension till belopp av åttahundrasextiosju

kronor.

42:o) I punkt 43 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket

i Kalmar Johan Gottfrid Andersson må, såsom ersättning för

mistad avlöning i egenskap av vaktmästare vid indragna domkapitlet i

Kalmar, från och med år 1916 under sin återstående livstid uppbära från

allmänna indragningsstaten ett årligt belopp av 300 kronor, mot skyldighet

för Andersson ej mindre att, därest styrelsen för Kalmar stifts enskilda

änke- och pupillkassa anställer honom såsom vaktmästare bos

kassan, utan ersättning från kassan biträda styrelsen i nämnda egenskap,

så länge sådant av styrelsen påkallas, än även att, oberoende av vad i

sådant avseende må åligga Andersson såsom vaktmästare vid allmänna

läroverket, utan särskild ersättning lämna vaktmästarbiträde åt den

genom nådigt brev den 10 december 1915 vid läroverket inrättade delegationen

för förvaltning av vissa av domkapitlet förut förvaltade fonder.

Statsrådsprotokollet innehåller i detta ärende följande anförande

av departementschefen:

»Sedan Kungl. Maj:t den 24 oktober 1913 uppdragit åt biskopen i

Växjö stift N. J. O. H. Lindström att tillsammans med vissa andra

personer avgiva yttrande och förslag dels angående tidpunkten, då den

beslutade sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift skulle äga rum,

dels ock beträffande de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter, som

i anledning av sammanslagningen kunde erfordras, avgåvo de sålunda

utsedda personerna den 20 december 1913 det äskade yttrandet, varvid

Angående

ersättning åt

vaktmästaren

J. G. Andersson

för mistad

avlöning.

[43.]

Departements
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

de tillika överlämnade en till dem ställd skrift från vaktmästaren vid

domkapitlet i Kalmar Johan Gottfrid Andersson.

Efter det yttranden över kommitterades förslag inhämtats från

vederbörande myndigheter samt åtskilliga framställningar i ämnet inkommit,

förordnade Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 30 juni

1915, att sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift skulle äga rum

den 1 augusti 1915 samt att i följd därav domkapitlet i Växjö skulle

från och med sistnämnda dag övertaga de funktioner, som dittills tillkommit

domkapitlet i Kalmar. Intill utgången av år 1915 skulle

emellertid tills vidare dels vissa ärenden rörande det gamla Kalmar

stift fortfarande handläggas av domkapitlet i Kalmar, dels ock de kassor

och fonder, vilka vid tiden för stiftssammanslagningen stodo under

domkapitlets i Kalmar förvaltning, bibehållas under samma domkapitels

förvaltning.

I förberörda skrift hade Andersson, som tillika innehar anställning

såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket i Kalmar, anhållit, att

kommitterade ville göra framställning därom, att han, i händelse av Kalmar

stifts indragning, måtte för framtiden få behålla den avlöning av 450

kronor om året, han uppbure som vaktmästare vid Kalmar domkapitel.

Kommitterade hemställde om utverkande åt Andersson av den begärda

förmånen, dock mot skyldighet för honom att bestrida vaktmästargöromålen

vid en av kommitterade föreslagen ’konsistorieförvaltning i

Kalmar’. Kammarkollegium och statskontoret, som den 17 december

1914 avgåvo gemensamt underdånigt utlåtande över kommitterades förslag

rörande stiftssammanslagningen, uttalade därvid den meningen, att

det årliga belopp, som kunde komma att tillerkännas Andersson, ej

borde sättas högre än till 300 kronor.

Nu har Andersson i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse anhållit

att från och med år 1916 få årligen uppbära det förut av honom begärda

beloppet 450 kronor, mot skyldighet att även framdeles biträda

vid vården av de utav domkapitlet i Kalmar förvaltade kassor och fonder,

vilka antingen överflyttats till styrelsen för Kalmar stifts enskilda änkeoch

pupillkassa eller, enligt vad som föreslagits, kunde komma att förvaltas

av lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Kalmar eller en delegation

därav. Till stöd för ansökningen har Andersson anfört:

Om Andersson, då platsen som vaktmästare vid Kalmar domkapitel var ledig

och av honom med flera hos domkapitlet söktes, haft någon vetskap om att denna

sysselsättning om någon tid, som nu genom statsmakternas beslut blivit fallet, skulle

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

33

upphöra och att Andersson sålunda utan vidare och utan eget förvållande skulle

bliva berövad denna sysselsättning och därmed förenade inkomster, hade han icke

sökt platsen, allrahelst som han vid Kalmar poliskår haft fast anställning och även

säker utsikt att där erhålla befordran. Andersson ville även framhålla, att för det

arbete och de fordringar, som varit och vore förenade med platsens skötande, den

avlöning, som därför utgått, varit långt ifrån skälig ersättning. Men som vaktmästarbefattningama

vid Kalmar domkapitel och högre allmänna läroverket i Kalmar

varit förenade, hade Andersson för berörda ersättning kunnat sköta vaktmästarplatsen

vid Kalmar domkapitel; och om denna inkomst nu fråntoges honom, sade

det sig självt, vilket ekonomiskt trångmål detta skulle medföra för en person i hans

ställning, då hans existens därav under den gångna tiden till stor del varit beroende.

Andersson ginge i alla fall miste om den lilla årliga inkomst, han uppburit för renskrivning

åt domkapitlet.

Av ansökningen bilagda handlingar inhämtas, att Andersson, som

är född den 16 mars 1867, den 1 juli 1898 tillträdde befattningen som

vaktmästare vid domkapitlet i Kalmar och därefter i sådan egenskap

oavbrutet tjänstgjort; och har han av domkapitlet för sin tjänstgöring

erhållit mycket goda vitsord. I ärendet har vidare blivit upplyst, att

Andersson såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket i Kalmar

åtnjuter en årlig avlöning av 1,200 kronor jämte fri bostad.

över ifrågavarande ansökning, som av domkapitlet i Kalmar överlämnats

till Kungl. Maj:t med eget, den 22 september 1915 dagtecknat

utlåtande, däri domkapitlet förmält sig icke kunna annat än livligt tillstyrka

ansökningen, har vidare statskontoret den 9 oktober 1915 avgivit

infordrat yttrande och därvid anfört:

Det ville synas statskontoret billigt, att någon ersättning bereddes Andersson,

när han inom kort till följd av sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift ginge

i mistning av sin avlöning såsom vaktmästare hos domkapitlet i Kalmar. Beträffande

ersättningsbeloppet funne statskontoret icke anledning att nu frångå den mening,

som i sådant avseende uttalats av kammarkollegium och statskontoret i gemensamt

utlåtande den 17 december 1914, och ville statskontoret sålunda förorda ett årligt

belopp av 300 kronor att utgå från allmänna indragningsstaten från och med ingången

av år 1916, vid vilken tidpunkt domkapitlet i Kalmar enligt nådiga kungörelsen

den 30 juni 1915 skulle avsluta sin verksamhet.

Vad anginge förslaget att såsom villkor uppställa skyldighet för Andersson

att såsom vaktmästare biträda dels styrelsen för Kalmar stifts enskilda änke- och

pupillkassa, dels ock lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Kalmar vid

den framtida förvaltningen av vissa, utav domkapitlet i Kalmar omhänderhavda

kassor och fonder, ville statskontoret endast framhålla, att nämnda styrelse torde

äga besluta rörande anställande av vaktmästarbiträde hos styrelsen samt att Andersson

redan i sin egenskap av vaktmästare vid läroverket i Kalmar torde vara skyldig

Bihang till riksdagens protokoll 11)16. 8 samt. 12 höft. (Nr 17.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

tillhandagå med biträde vid förvaltningen av de under lärarkollegiets vård ställda

fonder. På grund av dessa omständigheter syntes villkoren böra i någon mån omformuleras.

Då Andersson, efter att i över 17 år liava bestritt vaktmästargöromålen

vid domkapitlet i Kalmar, vid dess indragning med utgången

av år 1915 gått förlustig den med vaktmästarbefattningen förenade avlöningen,

anser jag, i likhet med i ärendet hörda myndigheter, att någon

ersättning härför bör beredas honom. Det belopp av 300 kronor om

året, som kammarkollegium och statskontoret i sådant avseende föreslagit,

finner jag skäligt.

Beträffande den framtida förvaltningen av de utav domkapitlet i

Kalmar omhänderhavda kassor och fonder, vid vilkas vård Andersson,

enligt vad som föreslagits, även efter Kalmar domkapitels upphörande

skulle biträda, har Kungl. !VIaj:t den 10 december 1915 meddelat beslut

av innehåll, att 30 av dessa fonder skola från och med år 1916 ställas

under förvaltning av en delegation, vars flesta ledamöter skola vara

ämneslärare vid högre allmänna läroverket i Kalmar, samt att styrel»en

för Kalmar stifts enskilda änke- och pupillkassa skall från samma tid

övertaga förvaltningen av fem andra utav de här ifrågavarande fonderna.

Det har blivit upplyst, att nämnda styrelse den 6 maj 1915 från

domkapitlet övertagit förvaltningen av själva kassan med därtill

hörande fonder.

Vad nu angår förslaget att Andersson, mot det att visst belopp

tillerkännes honom från statsverket, skulle vara skyldig att såsom vaktmästare

biträda jämväl styrelsen för en enskild inrättning, Kalmar stifts

enskilda änke- och pupillkassa, kan ju tvekan om lämpligheten bära v råda,

men då de tillgångar, kassans st.yre''se fatt till sig överlämnade, förut

stått under förvaltning av offentlig myndighet, nämligen Kalmar domkapitel,

och sålunda hittills varit åtminstone i viss grad att anse såsom

allmänna medel, har jag ej velat motsätta mig förslaget.»

Motion 1:8. I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr P. Valerius Olsson jämte två andra av kammarens

ledamöter väckt motion nr 8, däri hemställts, »att vaktmästaren

vid högre allmänna läroverket i Kalmar Johan Gottfrid Andersson må,

såsom ersättning för mistad avlöning i egenskap av vaktmästare vid

indragna domkapitlet i Kalmar från och med år 1916 under sin återstå''

nde livstid uppbära från allmänna indragningsstaten ett årligt belopp

av 450 kronor, mot skyldighet för Andersson ej mindre att därest styrelsen

för Kalmar stifts enskilda änke- och pupillkassa anställer honom

s. 35 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 17.

35

såsom vaktmästare hos kassan, utan ersättning’ från kassan biträda styrelsen

i nämnda egenskap, så länge sådant av styrelsen påkallas, än

även att, oberoende av vad i sådant avseende må åligga Andersson

såsom vaktmästare vid allmänna läroverket, utan särskild ersättning

lämna vaktmästarbiträde åt den genom nådigt brev den 10 december

1915 vid läroverket inrättade delegationen för förvaltning av vissa av

domkapitlet förut förvaltade fonder.»

Till stöd för motionen bar anförts följande:

»Från och med den 1 juli 1S93 har befattningen såsom vaktmästare vid

högre allmänna läroverket i Kalmar med en årlig avlöning av 1,200 kronor och fri

bostad samt enahanda befattning vid Kalmar domkapitel med en årlig avlöning av

450 kronor innehafts av vaktmästaren J. G. Andersson. Andersson, som förut med

utmärkta vitsord tjänstgjort 4 år vid K. Svea artilleriregemente och med liknande

vitsord omkring 8 år vid Kalmar stads poliskår, därav någon tid som överkonstapel,

sökte och mottog ifrågavarande vaktmästarbefattningar, som plägat vara med

varandra förenade, i den fasta övertygelsen, att, då han lämnade en befattning,

som tillförsäkrade honom säker bärgning i kommunens tjänst, för att övergå till statstjänst,

han med visshet kunde påräkna, att honom i denna senare tjänst tillförsäkrade

löneförmåner icke skulle utan hans eget förvållande honom berövas.

Emellertid bestämdes genom kungl. brev den 30 juni 1915, att statsmakternas,

efter det Andersson anställts såsom vaktmästare vid Kalmar domkapitel, fattade

beslut om sammanslagning av Växjö och Kalmar stift och därmed upphörande av

domkapitlets i Kalmar funktioner skulle vala till fullo genomfört vid 1915 års utgång.

Kommitterade, som fått åt sig uppdraget att avgiva yttrande och förslag

bland annat beträffande do övergångsbestämmelser, som i anledning av stiftssammanslagningen

kunde erfordras, både i anslutning till en av Andersson hos dem gjord

framställning hemställt, att Andersson måtte fortfarande mot vissa skyldigheter få

behålla den avlöning av 450 kronor om året han uppbure såsom vaktmästare hos

Kalmar domkapitel. Häremot hade kammarkollegium och statskontoret uttalat den

meningen, att det årliga belopp, som kunde komma att tillerkännas Andersson, ej

borde sättas högre än till 300 kronor. Hos Kungl. Maj:t har emellertid Andersson

anhållit, att från och med 1916 få årligen uppbära det av honom förut begärda

beloppet eller 450 kronor, vilken ansökan av domkapitlet i Kalmar livligt tillstyrkts,

men av statskontoret endast i så måtto tillstyrkts, att detta fortfarande förordat

ett årligt ersättningsbelopp av 300 kronor, och har Kungl. Maj:t i anslutning härtill

under riksstatens tionde huvudtitel å allmänna indragningsstaten föreslagit riksdagen

medgiva, att Andersson mot vissa skyldigheter må såsom ersättning för mistad

avlöning från och med år 1916 uppbära ett årligt belopp av 300 kronor.»

Då statsmakterna genom beslutet om sammanslagningen av Växjö

och Kalmar stift och därav följande indragning av domkapitlet i Kalmar

för visso icke avsett att i statens tjänst anställda personer skulle såsom

en följd av nämnda sammanslagning berövas några dem tillförsäkrade

och av dem innehavda löneförmåner, då därtill komme, att Anderssons

avlöning såsom vaktmästare vid Kalmar domkapitel varit synnerligen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankontskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

ringa i jämförelse med det med befattningen förenade arbetet, då

Andersson dessutom i följd av samma indragning gått förlustig den

extra inkomst han kunnat bereda sig såsom skrivbiträde å domkapitelsexpeditionen

och han i sin ställning såsom läroverksvaktmästare icke

vore i tillfälle förskaffa sig annan extra inkomst samt han dessutom för

sin existens vore synnerligen beroende av att han allt fortfarande finge

åtnjuta till fullo den avlöning han såsom anställd i statens tjänst en gång

blivit tillförsäkrad samt med hänsyn till hans mångåriga i allo väl vitsordade

tjänstgöring, hade motionären framställt ifrågavarande förslag.

Åven utskottet anser, att Andersson, som under en längre tid

bestritt vaktmästargöromålen vid domkapitlet i Kalmar, då han med

domkapitlets indragning gått förlustig den med vaktmästarbefattningen

förenade avlöningen, härför bör beredas någon ersättning. Enligt vad

av handlingarna framgår, hava kammarkollegium och statskontoret i

sådant avseende föreslagit ett belopp av 300 kronor årligen, vilket jämväl

upptagits av Kungl. Maj:t i propositionen, och då utskottet för sin

del anser detta belopp skäligt, saknar utskottet anledning att ifrågasätta

någon förändring i Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet ej heller

i övrigt har något att erinra. Utskottet har alltså icke kunnat biträda

motionärernas framställning.

Åberopande vad sålunda ''anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å förevarande motion

I: 8, må bifalla Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

och således medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna

läroverket i Kalmar do lian Gottfrid Andersson

må, såsom ersättning för mistad avlöning i egenskap

av vaktmästare vid indragna domkapitlet i Kalmar,

från och med år 1910 under sin återstående livstid

uppbära från allmänna indragningsstaten ett årligt belopp

av trehundra kronor, mot skyldighet för Andersson

ej mindre att, därest styrelsen för Kalmar stifts enskilda

änke- och pupillkassa anställer honom såsom

vaktmästare hos kassan, utan ersättning från kassan

biträda styrelsen i nämnda egenskap, så länge sådant

av styrelsen påkallas, än även att, oberoende av vad

i sådant avseende må åligga Andersson såsom vaktmästare

vid allmänna läroverket, utan särskild ersättning

lämna vaktmästarbiträde åt den genom kungl.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

37

brev den 10 december 1915 vid läroverket inrättade

delegationen för förvaltning av vissa av domkapitlet

förut förvaltade fonder.

43:o) I punkt 44 under tionde huvudtiteln bar Kung!. Maj:t föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för medicine doktorn Carl Gustaf

Abrahamson Forssell må vid karolinska rnediko-kirurgiska institutet med

ingången av år 1917 inrättas en personlig professur i medicinsk radiologi

med de åligganden för Forssell såsom innehavare av omförmälda professur,

som av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande bestämmas, samt med

skyldighet för Forssell såväl att i tillämpliga delar vara underkastad de

för professorer vid nämnda institut i allmänhet för åtnjutande av nu

gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna som

ock att vid don ålder, då annan professor vid institutet är skyldig att

avgå från tjänsten, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma

grunder, som stadgats beträffande övriga professorer därstädes, frånträda

sin ifrågavarande professur,

dels ock för berörda ändamål å allmänna indragningsstaten till

årlig avlöning åt Forssell anvisa ett belopp av 7,200 kronor, därav

4,700 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett

ålderstillägg å G00 kronor efter fem års tjänstgöring.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 110).

Med hänsyn till den i detta ärende förebragta utredningen får

utskottet tillstyrka bifall till föreliggande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

av riksdagen bifallas.

44:o) I punkt 45 under tionde huvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit

riksdagen medgiva, att vaktmästaren och städerskan vid samskolan

i Askersund Anna Matilda Pettersson må från och med månaden näst

efter den, i vilken hon entledigas från sin anställning vid skolan, under

sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig

pension till belopp av 300 kronor.

Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t.

Angående,

personlig

professur för

medicine doktorn

C. G. A.

Forssell.

[44.]

Angående

pension åi

vaktmästaren

och städerskan

Anna Matilda

Pettersson.

[45.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

pension åt

vaktmästaren

K. L. Almén.

[46.]

] departementschefen.

sid. 116), har icke funnit något att erinra mot Kungl. Ma,j:ts ifrågavarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren och

städerskan vid samskolan i Askersund Anna Matilda

Pettersson må från och med månaden näst efter den,

i vilken hon entledigas från sin anställning vid skolan,

under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension till belopp av trehundra

kronor.

45:o) I punkt 46 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid realskolan i Söderhamn

Karl Leonard Almén må från och med månaden näst efter den, i vilken

han entledigas från sin anställning vid skolan, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstateu en årlig pension till belopp

av 400 kronor.

Till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december

1915 har departementschefen i ärendet anfört följande:

»I en till Kungl. Maj:t ställd, till läroverksöverstyrelsen ingiven

skrivelse har rektor vid realskolan i Söderhamn anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att bevilja skolans vaktmästare Karl

Leonard Almén en årlig pension till belopp av 600 kronor eller eljest

det belopp, som kunde finnas skäligt, att utgå från och med året näst

efter det, då Almén erhölle avsked från sin tjänst.

Vid skrivelsen var fogat frejdbetyg, utvisande att Almén är född

den 15 augusti 1845. Enligt ett skrivelsen bilagt läkarbetyg lider

Almén av kroniska reumatiska smärtor och nedsatta kroppskrafter, varigenom

han är oförmögen att för framtiden försörja sig själv. Beträffande

Alméns tjänstgöring innehåller rektors skrivelse, att Almén sedan hösten

1875 innehaft sin tjänst samt att han skött denna med utmärkt nit,

redlighet, villighet och punktlighet.

Av en bland handlingarna befintlig, av rektor uppgjord tablå över

Alméns avlöningsförmåner under hans anställning vid läroverket framgå*,

att dessa från och med år 1910 utgjort 920 kronor årligen jämte bostad,

lyse och bränsle.

Läroverksöverstyrelsen, som med underdånigt yttrande den 7 oktober

1915 till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet, har därvid

anfört följande:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

39

I överensstämmelse med vad i åtskilliga fall ägt rum syntes pension även

för Almén böra beviljas. Beträffande det eventuella beloppet av pensionen erinrade

överstyrelsen om sitt under nästföregående punkt omförmälda förslag angående läroverksvaktmästares

pensionering m. m. För nu i tjänst varande vaktmästare av den

pensionsklass, sökanden skulle hava tillhört, beräknades, att den av statsmedel utgående

delen av den pension, scm skulle tillfalla dem efter uppnådda 65 levnadsår

och 30 tjänstår, skulle beträffande samtliga tjänstinnehavare utom de yngsta årsklasserna

utgöra 350 kronor.

I föreliggande fall hade av läroverkets rektor ifrågasatts ett belopp av 600

kronor årligen, således ett högre belopp än det av överstyrelsen för ett fall sådant

som detta föreslagna. Jämväl överstyrelsen skulle för sin del ansett önskvärt, att

ett något större belopp bleve beviljat, särskilt med hänsyn därtill, att den av överstyrelsen

föreslagna statspensionen enligt överstyrelsens förslag skulle komma att i

regel utfyllas av pension, som blivit beredd genom bidrag av pensionstagaren

själv och av vederbörande läroverk, något som i detta fall icke kunnat äga rum dels

på grund av sökandens höga ålder, dels på grund därav att någon reglering av

läroverksvaktmästarnas pensionsförhållanden ännu icke blivit genomförd. Vid de tillfällen,

då riksdagen förut tillerkänt pension åt vaktmästare vid allmänt läroverk, hade

visserligen i fråga om vaktmästare vid högre läroverk av detta slag pensionsbeloppet

i regel bestämts till 500 kronor, men vid de få tillfällen, då vaktmästare vid realskola

erhållit pension av riksdagen, hade beviljats ett pensionsbelopp av 400 kronor årligen.

Under sådana förhållanden torde även i detta fall sistnämnda belopp böra föreslås.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Almén finge uppbära pension av statsmedel

till ett belopp av 400 kronor årligen.

På grund av nådig remiss har statskontoret den 18 oktober 1915

yttrat sig i ämnet. Statskontoret har tillstyrkt framställning om pension

åt Almén med det av läroverksöverstyrelsen föreslagna beloppet.

Såsom läroverksöverstyrelsen framhållit äro läroverksvaktmästarnas

pensionsförhållanden icke allmänt reglerade. Jag erinrar i detta avseende

om vad jag anfört under punkten 139.

Den föreliggande framställningen anser jag på grund av vad som

upplysts rörande Alméns tjänstgöring, ålder och hälsotillstånd vara väl

grundad. Beträffande pensionsbeloppet ansluter jag mig till läroverksöverstyrelsens

av statskontoret biträdda mening. Enligt vad infordrade handlingar

utvisa, är Almén gift, men hans hustru är till följd av ålder (hon är

född år 1843) och sjuklighet ur stånd att bidraga till makarnas uppehälle.

Genom det föreslagua pensionsbeloppet, vilket svårligen torde kunna

bereda två personer annat än en ytterst knapp försörjning, torde Almén

icke vara utesluten från rätt till understöd enligt den s. k. allmänna

pensionsförsäkringslagen. Det understöd, varav Almén på grund av

nämnda lag kan tänkas komma i åtnjutande, bliver i allt fall jämförelsevis

obetydligt.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

I salu ro anhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr E. Lindley väckt motion nr 20, vari

motionären anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behov har vid regleringen av utgifterna under tionde huvudtiteln (punkt 40)

Kungl. Maj:t föreslagit, på grund av därom gjord framställning från rektor vid

realskolan i Söderhamn, en pension åt vaktmästaren vid nämnda skola Karl Leonard

Almén, att utgå med ett årligt belopp av 400 kronor från och med månaden näst

efter den, i vilken Almén erhölle avsked från sin tjänst.

Utav bifogade handlingar framgår, att Almén den 15 augusti d. å. uppnår

en ålder av 71 år samt att han allt sedan 1875 eller i 41 år innehaft sin tjänst,

den han med utmärkt nit, redlighet, villighet och punktlighet skött. Vidare framgår

av handlingarna i fråga, att rektor i sin pensionsansökan anhållit om pensionsbeloppets

fixerande till 600 kronor årligen, men att på grund av läroverksöverstyrelsens

underdåniga yttrande den 7 oktober 1915 Kungl. Maj:t föreslagit en pension

av 400 kronor årligen.

Utan att ingå på någon kritik av vad läroverksöverstyrelsen i sitt yttrande

sagt angående våra läroverksvaktmästares pensionsförhållanden synes det dock

undertecknad något oriktigt att, då över huvud taget riksdagen ansett sig böra

lämna pension åt dessa uttjänta vaktmästare, dessa pensioner skola utgå med olika

belopp beroende på om sökanden varit vaktmästare vid högre allmänt läroverk eller

endast vid realskola; svårigheten att på gamla dar slå sig fram, eller rättare sagt

hålla sig uppe, torde väl vara lika stor för bådadera och givetvis störst för den.

som under sin tjänstetid åtnjutit den lägsta lönen.

Men, frånsett denna principiella skiljaktighet i fråga om dessa pensionärers

föregåenden, synes det undertecknad, som har personlig kännedom om Almén och lians

hälsotillstånd, rent av ofattbart, huru denne under de tider, som nu äro rådande, skall

kunna dra sig fram och försörja sin familj på ett så knappt tillmätt pensionsbelopp.»

Härjämte erinras i motionen, att riksdagen år 1914 åt vaktmästaren

vid högre allmänna läroverket i Malmö Bengt Holmqvist samt år

1915 åt vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Gävle Clas Olof

Asplund beviljat pensioner å 500 kronor årligen; och hemställer motionären

förtv, att pensionen till Almén måtte höjas med 100 kronor till

500 kronor årligen.

Med hänsyn till Alméns höga ålder och den särdeles långa tid,

omkring 41 år, som han innehaft sin tjänst och då enligt vad upplyst

blivit Almén är sjuklig, synes utskottet icke något vara att erinra mot

att pensionen bestämmes i enlighet med vad motionären föreslagit eller

till 500 kronor om året.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med bifall till den i ämnet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

41

väckta motionen, må medgiva, att vaktmästaren vid realskolan

i Söderhamn Karl Leonard Almén må från och

med månaden näst efter den, i vilken han entledigas

från sin anställning vid skolan, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig

pension till belopp av femhundra kronor.

46:o) I punkt 47 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att eldaren vid högre allmänna läroverket i

Halmstad Johannes Persson må från och med månaden näst efter den,

i vilken han entledigas från sin anställning vid läroverket, under sin

återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension

till belopp av 500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till meranämnda

statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden den 31 december

1915 (10 h. t. sid. 120).

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att eldaren vid högre

allmänna läroverket i Halmstad Johannes Persson må

från och med månaden näst efter den, i vilken han

entledigas från sin anställning vid läroverket, under

sm återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension till belopp av femhundra

kronor.

47:o) I punkt 48 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att rektorn vid folkskoleseminariet i Växjö

Carl Olof Arcadius må, därest han med utgången av juli 1916 avgår

från rektorstjänsten, från och med den 1 augusti 1916 under sin återstående

livstid uppbära utöver den pension, vartill han enligt gällande

bestämmelser är berättigad, eu tilläggspension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 640 kronor årligen.

Utredningen i ärendet återfinnes i det i föregående punkt omförmälda

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden (10 h. t. sid. 122).

Med hänsyn till vad departementschefen i detta ärende anfört och

åberopat, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 sand. 12 höft. (Nr 17.) (>

Angående

pension åt

eldaren

J. Persson.

[47.]

Angående

tilläggspension

åt

rektorn

\ O. Arcadius.

[48.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

pension åt

specialläraren

R. L. Haglund.

[49.]

Angående

pension åt

verkmästaren

C. Nordendahl.

[50.]

att riksdagen må medgiva, att rektorn vid folkskoleseminariet

i Växjö Carl OlofArcadius må, därest

lian med utgången av juli 1916 avgår från rektorstjänsten,

från ock med den 1 augusti 1916 under sin

återstående livstid uppbära utöver den pension, vartill

han enligt gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension

från allmänna indi’agningsstaten till belopp

av sexhundrafyrtio kronor årligen.

48:o) I punkt 49 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att special läraren i frihandsteckning vid tekniska

högskolan Robert Ludvig Haglund må från och med månaden näst

efter den, varunder han entledigas från sin befattning, under sin återstående

iivstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten en årlig pension

av 1,400 kronor.

Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h.

t. sid. 131), har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att specialläraren i

frihandsteckning vid tekniska högskolan Robert Ludvig

Haglund må från och med månaden näst efter den,

varunder han entledigas från sin befattning, under sin

återstående livstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten

en årlig pension av ettusen fyrahundra kronor.

49:o) I punkt 50 under tionde huvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit

riksdagen medgiva, att verkmästaren vid tekniska elementarskolan

i Borås Carl Nordendalil må från och med månaden näst efter

den, varunder han entledigas från verkmästarbefattningen, under sin

återstående livstid uppbära å allmänns indraguingsstaten en årlig pension

av 1,670 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t.

sid. 132).

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, hemställer,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

43

att riksdagen må medgiva, att verkmästaren vid

tekniska elementarskolan i Borås Carl Nordendahl må

från och med månaden näst efter den, varunder han

entledigas från verkmästarbefattningen, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension av ettusen sexhundrasjuttio kronor.

50:o) I punkt 51 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att maskinisten vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda Carl Johan Persson må från och med månaden

näst efter den, under vilken han avgår från sin befattning, under sin

återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension

av 1,300 kronor.

Till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december

1915 har departementschefen anfört följande:

»Direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

har i särskilda skrivelser den 14 juni 1910 och den 11 juni 1914 hos

Kungl. Maj:t hemställt, att framställning måtte avlåtas tili riksdagen om

beredande av pension åt maskinisten vid institutet och förskolan Carl

Johan Persson. Dessa direktionens ansökningar hava enligt beslut den

23 december 1910 och den 17 december 1914 icke föranlett någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Nu har direktionen ånyo i skrivelse den 2 september 1915 gjort

framställning i samma ärende och därvid anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes

töreslå riksdagen att bevilja en årlig pension åt Persson till belopp av

1,600 kronor att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken

hans tjänst vid institutet och förskolan upphörde.

Innan jag närmare ingår på detta ärende, torde jag böra nämna,

att ifrågavarande befattning icke är uppförd på institutets och förskolans

stat, utan har Perssons avlöning bestritts från det i nämnda stat ingående

anslaget till vårdare och tjänstepersonal.

I sin nu ingivna skrivelse har direktionen i iirendet anfört följande:

Carl .Johan Persson, född den I t november 1853, hade .sedan den 15 augusti

1888 oavbrutet varit anställd som maskinist vid blindanstalten å Tomteboda, och

både han dessförinnan mer än sju år varit i flottans tjänst. Han hade sålunda för

närvarande mer än 34 års sammanlagd statstjänst och vore den 14 november 1915

62 år gammal. Perssons tjänst vid blindinstitutet hade omfattat skötseln av därstädes

anordnade ångpannor för värmeledning och kokning samt omsikt av de för

belysning, vattenledning och avlopp befintliga ledningar och kranar inom byggnaderna,

Angående,

pension åt

maskinisten

G. J. Persson.

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottels utlåtande Nr 17.

vid Tomteboda. Det vitsord för punktlighet och noggrannhet i förening med stor

sakkunskap, som direktionen i sina föregående framställningar om pension åt Persson

lämnat honom för hans utförande av sina åligganden, hade han alltjämt visat sig

väl förtjäna, och ville direktionen ånyo erinra därom, att Persson vid många tillfällen

genom sin påpasslighet och sina praktiska anordningar samt genom det

utmärkta och av fackmän vid besiktningar väl vitsordade sätt, varpå han skött

ångpannorna, besparat institutet avsevärda utgifter för reparationer och andra

kostnader.

Ett bilagt, av institutets läkare O. Gibson avgivet läkarbetyg utvisade, att

Persson lede av arterioscleros, att han för närvarande på grund av tilltagande arbetsoförmåga

och andnöd endast med svårighet kunde utföra sitt arbete och att han

inom kort tid säkerligen bleve oförmögen därtill. Vid sådant förhållande hade direktionen,

under förmenande att det måste anses förenligt med statens värdighet att

på något sätt sörja för Perssons återstående livstid, efter det han en gång lämnat

sin tjänst vid institutet, funnit sig böra ånyo hos Kungl. Maj:t anmäla Persson till

erhållande under hans återstående livstid av eu årlig pension å allmänna indragningsstaten.

Persson ätnjöte för närvarande i lön 2,000 kronor jämte fri bostad med

värme. Det syntes direktionen skäligt, att pensionsbeloppet, såsom direktionen förut

föreslagit i överensstämmelse med den beräkningsgrund, som 1906 års riksdag

tillämpat vid beviljande av pension åt kokerskan vid institutet Rosendahl, utginge

med BO procent av den kontanta delen av lönen eller 1,600 kronor.

Perssons löneförmåner torde vid jämförelse med motsvarande befattningshavares

lönevillkor på andra håll icke kunna anses ovanligt höga. Så upptoges, enligt uppgift,

i lönestaten vid Säters sanatorium för förste maskinisten en sammanlagd slutlön å

2,180 kronor jämte bostad och värme; vid Rosenlunds ålderdomshem i Stockholm

utgjorde maskinistens kontanta slutlön 2,040 kronor, vartill komme bostad och

värme, och vid Stockholms kommuns olika sjukhus, allmänna försörjningsinrättning

och arbetsinrättning uppginge förste maskinists kontanta slutlön till 2,600 kronor,

vartill komme bostad och värme, eventuellt även lyse och planteringsland.

Vid direktionens skrivelse voro fogade en till direktionen av Persson

ingiven framställning i ämnet, frejdbetyg för Persson, betyg över av

honom bestridd tjänstgöring såsom delare och maskinist vid. flottans

station i Stockholm samt ett läkarbetyg av följande lydelse:

Att maskinisten vid Tomteboda blindmstitut Carl Johan Persson, född den

14.11.1853, lider av arterioscleros, att han f. n. på grund av tilltagande arbetsoförmåga

och andnöd endast med svårighet kan utföra sitt arbete och att han inom

kort tid säkerligen blir oförmögen därtill, intygas härmed.

Stockholm den 1.9.1915. Oscar Gibson.

Leg. läkare.

På grund av remiss hava underdåniga utlåtanden i ärendet avgivits

den 30 september 1915 av folkskolöverstyrelsen och den 12 november

1915 av statskontoret.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

45

Folkskolöverstyrelsen yttrar bland annat:

I likhet med blindinstitutets direktion funne överstyrelsen det önskvärt, att

pension av statsmedel bereddes Persson och att den tilldelades honom sä snart som

möjligt, då han eldigt läkares utsago till följd av sin sjuklighet inom kort vore

oförmögen att sköta sin tjänst.

Vad anginge storleken av den pension, som borde tillkomma Persson, torde

denna lämpligen kunna beräknas efter enahanda grunder, som av 1915 års riksdag

följts vid bestämmandet av pension åt en annan befattningshavare vid samma inrättning,

nämligen husmodern därstädes Anna Gustava Jensina Munck. I anledning av

Kungl. Maj:ts framställning och en i ämnet väckt motion hade riksdagen då medgivit,

att vid beräkning av pensionsbeloppet åt Anna Munck finge medräknas hennes hela

kontanta lön samt värdet av samtliga in natura utgående förmåner, däri även

inberäkna! värdet av fri bostad jämte värme.

Beträffande det belopp, vartill den av Persson bebodda lägenheten om två

rum och kök med fri värme borde uppskattas, hade överstyrelsen från institutets

rektor inhämtat, att värdet av nämnda förmån av vederbörande myndighet efter

besvär av Persson över taxering nedsatts från 330 kronor till 250 kronor. Då

Persson sålunda haft att erlägga skatt efter sistnämnda belopp, syntes också Perssons

förmån av fri bostad med värme böra i avseende å pensionens bestämmande upptagas

till samma belopp. På grund härav utgjorde Perssons samtliga för pension

beräkneliga löneförmåner 2,250 kronor. Som Persson varit anställd i statens tjänst

under tillhopa mer än 34 är eller i det närmaste det antal år, som fordrades för

erhållande av hel pension enligt civila pensionslagen, syntes pensionen böra bestämmas

till z/s av Perssons ovannämnda löneförmåner eller till 1,500 kronor.

Statskontoret bär bland annat anfört följande:

På grund av vad handlingarna inneliölle syntes goda skäl föreligga att genom

framställning till riksdagen söka åt Persson bereda någon pension, då han efter

långvarigt, väl vitsordat arbete i statens tjänst säkerligen inom kort nödgades till

följd av ålder och sjuklighet lämna sin befattning.

I ett föregående utlåtande angående pension åt Persson hade statskontoret

förordat ett belopp av 1,100 kronor. Med hänsyn till Perssons ansvarsfulla tjänsteställning

och hans avlöningsförmåner ävensom med fästat avseende å vad i pension

tillkomme vid lotsverket anställd maskinist och uppbördsman, kunde statskontoret

fortfarande tillstyrka, att pensionen i detta fäll icke sattes till lägre belopp än

1,100 kronor. A andra sidan kunde statskontoret icke heller förneka, att särskilt

med hänsyn till Perssons förmåner i tjänsten skäl kunde anföras för förslaget att

bestämma Perssons pension till ett högre belopp, och med tillämpning av samma

beräkning, som följts av 1915 års riksdag vid beviljande av pension åt husmodern

vid blindinstitutet A. G. J. Munck, borde, såsom folkskolöverstyrelsen framhållit,

pensionen för Persson uppgå till 1,500 kronor. Då emellertid detta belopp — vid

jämförelse med vad som författningsenligt tillkomme eller på särskild framställning

beviljats innehavare av likartade befattningar i statens tjänst och då i betraktande

toges, att Persson icke behövt vidkännas något bidrag till sin pensionering — enligt

statskontorets mening måste anses större än vad skäligen borde ifrågakomma, ville

statskontoret såsom sin mening framhålla, att pensionen i detta fall åtminstone icke

s. 46 Kontrollera mot PDF

JJ! sköttel.

46 Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

borde överstiga 1,300 kronor, vilket belopp ungefär motsvarade vad i pension skulle

med tillämpning av den civila pensionslagen utgå till tjänstinnehavare med en

kontant avlöning motsvarande vad Persson i sådant avseende åtnjöte.

Det torde numera få anses ådagalagt, att Persson lider av så nedsatt

arbetsförmåga, att trots det han uppnått endast 62 års ålder, tillfälle

bör beredas honom att avgå från tjänsten. Vid sådant förhållande torde

det icke vara något tvivel om att Persson bör, i likhet med vad förut

skett beträffande vissa andra, till tjänstepersonalen vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda hörande personer, tillerkännas den pension

av statsmedel, som kan betingas av hans plikttrogna och dugande

arbete i statens tjänst. Av skäl, som statskontoret anfört, synes mig

denna pension icke böra sättas högre än till 1,300 kronor, men å andra

sidan torde goda skäl föreligga för att den icke heller bestämmes till

ett lägre belopp. Pensionen torde böra utgå från och med månaden

näst efter den, då Persson avgår från sin befattning.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen anser utskottet,

att pension av statsmedel bör beredas Persson. Beträffande beloppet av

denna har folkskolöverstyrelsen ansett densamma böra bestämmas till

1,500 kronor, varvid samma beräkning tillämpats, som följts av 1915

års riksdag vid beviljande av pension åt husmodern vid blindinstitutet

A. G. J. Munck. Statskontoret har emellertid framhållit, att detta belopp,

vid jämförelse med vad som författningsenligt tillkomme eller på

särskild framställning beviljats innehavare av bkartade befattningar i

statens tjänst och då Persson icke behövt vidkännas något bidrag till

sin pensionering, måste anses vara större än vad skäligen borde ifrågakomma;

och har statskontoret hemställt, att pensionen icke borde överstiga

1,300 kronor. Detta förslag har av Kung!. Maj:t upptagits.

Aven utskottet finner, att vid pensionens bestämmande böra följas

de grunder, som tillämpades vid 1915 års riksdag i fråga om pension

åt husmodern Munck. Med hänsjm till Perssons långa tjänstgöringanser

emellertid utskottet pensionsbeloppet skäligen böra utgå med 1,400

kronor, om året.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att maskinisten vid

iustitutet och förskolan för blinda å Tomteboda Carl

Johan Persson må från och med månaden näst efter

den, under vilken han avgår från sin befattning, under

sin återstående livstid uppbära å allmänna indrag
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

47

ningsstaten en årlig pension av ettusen fyrahundra

kronor.

51:o) I punkt 52 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att jordbruksbefallningsmannen vid åkerbrukskolonien

Hall Per Viktor Karlsson må från och med månaden näst efter

den, varunder han efter uppnådda 65 år erhåller avsked från sin befattning,

under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

eu årlig pension av 1,000 kronor.

Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10

h. t. sid. 138), har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att jordbruksbefallningsmannen

vid åkerbrukskolonien Hall Per Viktor

Karlsson må från och med månaden näst efter den,

varunder han efter uppnådda 65 år erhåller avsked

från sin befattning, under sin återstående livstid uppbära

å allmänna indragningsstaten en årlig pension

av ettusen kronor.

VII. Ang. jordbruksdepartementet.

52:o) I punkt 53 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att andre instruktören i husslöjd Jonas Wallander

må efter uppnådda 67 års ålder från och med månaden näst efter

den, då han upphör att vara förordnad å befattningen, under sin återståt-nde

livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten till belopp

av 3,000 kronor årligen.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

den 23 december 1915 (10 h. t. sid. 141).

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:t ifrågavarande

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att andre instruktören

i husslöjd Jonas Wallander må efter uppnådda

Angående

pension åt

befallningsmannen

P. V.

Karlsson.

[52.]

Angående

pension åt

instruktören

r. Wallander.

[53.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

pension åt

föreståndaren

för Jönköpings

läns

lantmannaskola

i Tenhult

K. V.

Smedberg.

Utskottet.

Angående

pension åt

ladugårdsförmannen

vid Alnarp

Marius

Jensen»

67 års ålder från och med månaden näst efter den,

då han upphör att vara förordnad å befattningen,

under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna

indragningsstaten till belopp av tretusen kronor

årligen.

53:o) I en till riksdagen den 11 februari 1916 avlåten proposition,

nr 60, har Kung!. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att föreståndaren för Jönköpings läns lantmannaskolai

Tenhult Karl Vilhelm Smedberg må från och med månaden näst efter

den, varunder han frånträder sin befattning, under sin återstående livstid

åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig pension av 1,000

kronor, under villkor att vad därutöver erfordras för att Smedberg må

erhålla en sammanlagd årlig pension av tvåtusen kronor varder beviljat

av Jönköpings läns landsting och hushållningssällskap eller ettdera

av dem.

Beträffande den till stöd för detta förslag förebragta utredningen

hänvisar utskottet till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Aven utskottet anser, att pension av statsmedel bör beviljas Smedberg

under villkor om bidrag därtill från orten, på sätt förslaget innehåller,

varför utskottet finner sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att föreståndaren för

Jönköpings läns lantmannaskola i Tenhult Karl Vilhelm

Smedberg må från och med månaden näst efter

den, varunder han frånträder sin befattning, under sin

återstående livstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

en årlig pension av ettusen kronor, under villkor

att vad därutöver erfordras för att Smedberg må erhålla

en sammanlagd årlig pension av tvåtusen kronor

varder beviljat av Jönköpings läns landsting och hushållningssällskap

eller ettdera av dem.

54:o) 1 en till riksdagen den 11 februari 1916 avlåten proposition,

nr 66, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riks
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

49

dagen medgiva, att ladugårdsförmannen vid Alnarp Marius Jensen må

efter erhållet avsked från sin befattning, dock först från och med år

1917, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension av 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes uti ovanberörda statsrådsprotokoll,

vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

Med hänsyn till Jensens långvariga och väl vitsordade tjänstgöring

vid Alnarps egendom synes det utskottet billigt, att staten såsom

ägare till nämnda egendom bör draga försorg därom, att Jensen till sin

död erhåller skälig utkomst; och lärer på i statsrådsprotokollet anförda

grunder det erforderliga understödet böra helt utgå såsom kontant pension.

Utskottet har ej heller haft något att erinra mot det föreslagna

pensionsbeloppet och torde detsamma lämpligen böra utgå från allmänna

indragningsstaten.

Åberopande vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att ladugårdsförmannen

vid Alnarp Marius Jensen må efter erhållet avsked

från sin befattning, dock först från och med år 1917,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av ettusen kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har i punkt 54 under tionde huvudtiteln föreslagit,

att anslaget till allmänna indragningsstaten måtte upptagas till

1,988,235 kronor.

Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet över

finansärenden den 14 januari innevarande år anfört följande:

»Förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten är i nu gällande

riksstat upptaget till 2,127,506 kronor.

Utgifterna från detta anslag hava i runda tal nedannämnda år

uppgått till följande belopp:

år 1904 ............................................ kronor 2,299,200: —

» 1905 ........................................... 5> 2,403,800: —

» 1906 ............................................. » 2,488,900: —

» 1907 ............................................ » 2,596,600: —

» 1908 ........................................... » 2,609,600: —

» 1909 ........................................... » 2,483,200: —

x. 1910........................................... » 2,420,000: —

Bihang titt riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 höft. (Nr 17.)

Utskottet.

Angående

anslaget till

allmänna

indragningsstaten.

[54.]

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Angående

ordinarie

anslag.

år 1911............................................. kronor 2,336,200: —

» 1912............................................ » 2,208,600: —

» 1913........................................... » 2,139,900: —

» 1914 ............................................ )) 2,026,500:—.

Utgifterna under anslaget hava alltså på senare tid visat en bestämd

nedåtgående tendens. Desamma hava sålunda under åren 1908—

1914 befunnit sig i jämnt sjunkande med under femårsperioden 1910—

1914 i avrundat medeltal för år 98,400 kronor. Anslaget sjnes därför

kunna minskas med ett belopp, som för jämnande av riksstatens slutsumma

upptages till 139,271 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till allmänna indragningsstaten måtte minskas med kronor 139,271

eller från ...................................................................................... » 2,127,506

till ................................................................................................ » 1,988,235.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1917 uppföra

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten med

1,988,235 kronor; dock med rätt för statsutskottet att

vid uppgörande av förslag till riksstaten för nämnda

år i anslagets slutsumma vidtaga den jämkning, som

för jämnande av riksstatens slutsumma kan finnas

erforderlig.

56:o) Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan

särskilt omförmälda, har någon förändring icke ifrågasatts; och får utskottet

alltså hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under denna

huvudtitel, i avseende å vilka förändring icke blivit

härovan ifrågasatt, må i 1917 års riksstat upptagas

med oförändrade belopp.

Stockholm den 7 mars 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

51

Reservationer:

vid punkten 21 (angående tilläggspension åt justitierådet IL Billing):

av herr Kristensson, som anfört följande:

»Statskontoret har i sitt i statsverkspropositionen intagna yttrande

anfört, att, då ledamotskapet av lagberedningen eller lagbyrån, vilket

vore ett offentligt uppdrag, närmast jämförligt med deltagande i av

Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer eller kommissioner av sakkunniga,

torde detsamma, lika litet som ledamotskap av bolagskommittén, kunna

betraktas såsom statstjänst av beskaffenhet att författningsenligt grundlägga

beräkning av tjänstår för pension. Utskottet har i sitt betänkande

godkänt den principen, att ovannämnda ledamotskap må inräknas

som pensionsgrund för ifrågavarande Billing. Härmed har utskottet

slagit in på en väg, vars konsekvenser torde vara hart när oöverskådliga.

Dels med hänsyn härtill och dels på grund av att billighetsskäl

till följd av ömmande ekonomiska förhållanden varken åberopas eller

lära kunna åberopas har jag ansett,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition ej

må av riksdagen bifallas.»

samt av herrar Söderberg i Stockholm, Söderberg i Hobborn och

Berg i Munkfors.

Herr Kristensson har begärt få antecknat, att han icke deltagit i

behandlingen av punkterna 32—37 samt 42—-47.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

Tabell över anslagen under riksstatens tionde huvudtitel.

Pensionsväsendet.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

1

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö

1,900,000

—

—

—

—

35,000

—

—

—

—

—

—

15,000

—

—

—

—

—

25,000

—

—

—

—

—

6,700

—

—

—

30,000

-

13,000

_

—

—

43,000

—

—

101,000

—

—

—

—

31,000

—

—

_

31,000

—

101,000

62,000

—

—

—

—

—

145,780

—

—

_1

—

—

—

—

68,000

—

| _

-i

A. Civila pensionsväsendet.

Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag

.......................................

Förvaltningsbidrag till en ny änke- och pupillkassa

för civilstaten.....................

Till gäldande av statens andel i kostnaden

för pensionering av extra provinsialläkare,

förslagsanslag................................

Till gäldande av statens andel i kostnaden

för pensionering av lasarettsläkare, förslagsanslag

.........................................

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag

.........................................

Barnmorskornas pensionering:

Till bestridande av statens bidrag till pensio''

nering av barnmorskor, förslagsanslag ..

Till gäldande av kostnaden för förvar

gen av barnmorskornas pensionsan

förslagsanslag, högst...................

Handelsflottans pensionsanstalt:

förslagsanslag................................

Förbättring av pensioneringen från handels

flottans pensionsanstalt, förslagsanslag...

Förbättring av pensioneringen inom de tre

första klasserna av handelsflottans pen

sionsanstalt .......................................

Bidrag till pensionering av änkor och barn

efter lärare vid allmänna läroverk, peda

gogier, seminarier m. .........................

Bidrag till pensionering av den kvinnliga

lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

förslagsanslag......................................

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

53

13

Bidrag till dövstumlärarnas pensionsanstalt,

förslagsanslag ...............................

Folkskollärares pensionering:

Bidrag till folkskollärares pensionering

Understöd åt vissa äldre behövande, med

lå g pension avgångna folkskollärare och

folkskollärarinnor ’).............................

Till extra pensionsavgifter tilkfolkskollärar

nas pensionsinrättning, förslagsanslag..

Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupill

kassa .............................................

Till förstärkande av ordinarie anslaget till

bidrag till folkskollärarnas änke- och pupill

kassa ...............................................

Tillfälliga understöd åt pensionerade krono

jägare, förslagsanslag ..........................

Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrätt

ning......................................................

Till bestridande av statsverket på grund av

lagen angående olycksfall i arbete åliggande

utgifter för livräntor m. m., förslagsanslag

Säger för civila pensionsväsendet

B. Militära pensionsväsendet.

Arméns pensionskassa:

Ersättning för mistade löneinnehållningar...

Ersättning för nådårs- och begravnings
hjälpsbesparingar.

................................

Bidrag till pensionering av änkor och barn

efter befäl och underbefäl med veder

vid armén ...................................

Till förstärkande av det i 1916 års riksstat

uppförda anslag för bidrag till pensionering

av änkor och barn efter befäl och

underbefäl med vederlikar vid armén.....

Till upprätthållande av arméns pensions

kassas egen pensionering samt till fyll

nadspensioner, förslagsanslag..............

Tillfälliga understöd åt avskedade under

officerare och vederlikar vid armén, för

slagsanslag ......................................

Ersättning för inkomster från Vadstena

krigsmanshuskassas äldre medel...........

Vadstena krigsmanshuskassa ....................

Bidrag till ersättning i anledning av kropps

skada, ådragen under militär tjänstgöring ..

'') Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

_

_

_

35,000

_

_

681,892

—

—

—

—

“

20,000

—

—

114,000

—

73,725

—

—

—

2,700

—

755,617

136,700

2,000

_

—

—

—

—

-

—

—

3,000

—

—

-

5,000

_

_

3,138,097

200,700

4,640

28,080

—

—

—

128,348

—

—

—

—

—

4,109

—

—

—

3,500,000

—

—

—

19,000

—

106,000

—

—

—

267,068

3,523,109

—

—

—

—

137,640

—

—

—

-

—

—

30,000

—

—

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

10

11

1 2

13

14

15

IG

17

18

19

20

Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap...

Till tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvakt-

mästare ...............................................

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

Till pensionsfonden ............... 36,320: —

Till gratialfonden ....,............. 16,650: —

Bidrag till flottans pensions- kassas gratialfond............... 29,500: —

Till förstärkande av det i 1916 års riksstat

uppförda anslag för bidrag till flottans

pensionskassas gratialfond.....................

Till pensionering av flottans befäl och under- befäl med vederlikar, förslagsanslag

Till pensionering av flottans gemenskap,

förslagsanslag.................................•••

Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid

marinen, förslagsanslag .....................

Invalidhusfonden .......................................

För blesserade över- och underofficerare,

reservationsanslag.................................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

82,470

253.300

251.300

—

800

19,455

648,000

587,070

60,350

2,400

911

20,255

—

:

Säger för militära pensionsväsendet

. ...

1,732,528

—

3,544,275

C. Allmänna indragningsstaten.

1

1,988,235

—

—

—

1

Summa

6,858,860

—

3,744,975

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:146 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 33 under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående pension åt sk a1 i texten
  2. Rskr. 1916:71 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkterna 6 och 48 under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående v s. 5 i texten
  3. Rskr. 1916:10 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten