Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag angående reparationssamt omoch nybyggnadsarbeten vid Tumba bruk.

1916-03-21 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:21, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag angående reparationssamt omoch nybyggnadsarbeten vid Tumba bruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande JSr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag angående

reparations- samt om- och nybyggnadsarbeten vid

Tumba bruk.

I eu till bankoutskottet ställd, den 24 februari 1916 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksbanken anfört följande:

»Med åberopande av ett utav förvaltaren vid Tumba bruk upprättat förslag Fullmäktige.

till reparationer samt om- och tillbyggnader vid bruket jämte plan till desammas

utförande har inspekterande fullmäktigen för bruket herr Palme i en denna dag till

fullmäktige ingiven skrivelse förordat utförande av ifrågasatta arbeten.

Efter granskning av sålunda framlagda förslag, som med bilagor och inspekterande

fullmäktiges skrivelse här bifogas, vilja fullmäktige, som instämma uti

vad inspekterande fullmäktigen i ärendet anfört, i anslutning därtill hos utskottet

hemställa,

att utskottet ville medgiva fullmäktige att i huvudsaklig överensstämmelse

med nu framlagda ritningar och förslag låta utföra reparations- samt om- och nybyggnadsarbeten

vid Tumba bruk för en kostnad av 430,000 kronor, fördelad på

två år, med rätt för fullmäktige att vid arbetenas utförande göra sådana jämkningar

i förslag och ritningar, som kunna påkallas och som ej föranleda höjning av nämnda

kostnad.»

Inspekterande fullmäktigens åberopade skrivelse var av följande

lydelse:

»I det jag härmed vördsamt överlämnar ett av förvaltaren vid Tumba bruk inspekterande

uppgjort förslag till reparationer samt om- och nybyggnader vid Tumba J)i får jag fullmäktigen.

för egen del därom yttra följande.

'') Såsom bilaga C fogat vid detta utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 15 käft. (Nr 21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Sedan fullmäktige den 8 augusti 1914 uppdragit åt mig att vara inspekterande

för Tumba bruk och jag därefter börjat närmare sätta mig in i förhållandena

vid bruket, fann jag snart bekräftelse på en förut inom fullmäktige framhållen

mening, nämligen att, så som det vid Tumba var ställt, bruksdriften icke kunde

upprätthållas på det lämpligaste och mest ekonomiska sätt. Särskilt berodde detta

på den omständigheten, att vissa bland byggnaderna och åtskilliga maskinella anordningar

dels voro förfallna, förslitna och illa medfarna, dels från början icke varit

inrättade så, att de fullt motsvarade de krav, som därpå kunde och borde ställas.

Det blev mig alldeles uppenbart, att reparationer samt ersättningar för försliten

materiel icke hållit jämna steg med behovet, och att åtskilliga anordningar fått förbliva

i sådant skick, att de icke kunde försvaras inför en på våra dagars utveckling

fotad kritik.

Visserligen blev av min företrädare såsom inspekterande för Tumba inför

fullmäktige framlagt ett förslag till ombyggnad av bruket. Men då detta förslag

samtidigt avsåg en vittgående omläggning av själva bruksdriften, ansågo sig fullmäktige

icke då böra biträda detsamma.

Det som först tilldrager sig uppmärksamheten är beskaffenheten av den egentliga

fabriksbyggnaden, det s. k. nedra bruket, där visserligen byggnadens stomme

är synnerligen solid, men där på vissa ställen det inre av byggnaden är bokstavligen

fallfärdigt. Redan tidigare hade vissa bjälkar i bjälklaget mellan transmissionssalen

och de däröver liggande valsrummen fått förstärkas, men under vintern 1914—15

visade sig dylik förstärkning otillräcklig, varför man, för att undvika ett sammanstörtande,

måste med pålar och underlagda stöd hålla bjälklaget uppe.

I april månad 1915 lät jag eu pålitlig och erfaren byggmästare, herr A. Johansson,

verkställa besiktning över här omnämnda förhållande. I sitt den 27 april 1915 dagtecknade

utlåtande, som är bilagt förvaltarens förslag och betecknat såsom bilaga 1,

framhåller denne, att »bjälklagen.... åro uppruttna och ej längre kunna användas-».

Vidare påpekas att asfalten på golven i vissa rum är förstörd, att nytt golv behöver

inläggas i torksalen över valsrummet, likaså i formningssalen, att maskinrummet

behöver repareras, att blekningsrummet och maskinrummet icke ligga lämpligt

intill varandra o. s. v. Endast insättandet av nytt bjälklag i valsrum och blekrum

beräknade han kräva en tid av 3 månader, under vilka bruksdriften helt och hållet

måste ligga nere. Om golven yttrar sig jämväl yrkesinspektören, ingenjör Olof

Hellström, i ämbetsskrivelse den 19 februari 1916, här bifogad i avskrift såsom

bilaga A1). Han framhåller, »att alla golven i det s. k. nedra bruket (det egentliga

pappersbruket) vore synnerligen underhaltiga och lätt kunna förorsaka olycksfall».

Beträffande den provisoriska understöttningen av golven i holländaresalen och blekrummen

framhåller yrkesinspektören, att man »icke under alltför lång tid kan lita

på uppstött ning en, som för övrigt är till hinders för arbetet i transmissionssalen».

Han tillägger vidare, att, om den ifrågasatta nybyggnaden »påbörjas under innevarande

år», kan den provisoriska understöttningen av golven få tjänstgöra tills

nybyggnaden blivit färdig.

Närmast dessa anmärkningar av mera byggnadsteknisk natur kommer en

maskinteknisk anmärkning av stor betydelse. Under valsrummet ligger, som bekant,

en stor sal, som får dagsljus allenast genom ett par i den tjocka muren öppnade,

relativt små fönster, vilkas ljustillförsel inskränkes av en utanför varande

'') Såsom bilaga A fogad vid detta utlåtande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

3

upphöjning i marken, varför hela salen, även mitt på dagen, är halvmörk. Där

finnas transmissionerna, vilka, som den kände experten, ingenjör Anders Rosborg, i

ett den 4 maj 1914 dagtecknat utlåtande — bilaga 2 till förvaltarens hosgående

skrivelse — yttrar, är o »synnerligen hopträngda och svåråtkomliga, samt enligt min

mening livsfarliga att sköta, dels till följd av de många delvis oskyddade kuggväxlarna

och remtransmissionerna, dels genom den för skötseln olämpliga placeringen och

dels på grund av att de abnormt grova stenpelarna i huvudtrunsmissionsrummet

beröva transmissionerna nästan allt dagsljus, vilket i avsevärd grad ökar risken vid

dess skötsel, även vid konstgjord belysning, då den skarpa övergången från dagsljus

till dunkel belysning betänkligt bländar maskinskötaren». I detta sammanhang påpekar

också herr Rosborg, hurusom de många kuggväxlama synas arbeta mycket

oekonomiskt. Även yrkesinspektören vänder sig med skärpa mot det olämpliga och

farliga transmissionssystemet såsom »ur olycksfallssynpunkt mycket riskabelt, dessutom

synnerligen inkrånglat och mycket kraftödande», och han sammanfattar sitt

omdöme om transmissionerna i orden, att en ombyggnad av desamma torde bliva

»nödvändig och komma att av inspektionen fordras».

Yrkesinspektören uttalar beträffande dagsbelysningen i allmänhet inom

fabriken, att den är på det hela taget mycket otillfredsställande, och han uttalar,

att man med fog kan säga, att bestämmelsen i lagen om arbetsskydd, att »arbetet

skall äga rum vid tillräcklig och tjänlig belysning», knappast här är uppfylld.

Då tanken angående en ombyggnad av bruket tagit fastare form, anmodade

jag efter samråd med fullmäktige en av vårt lands främste pappersspecialister,

disponenten för Nykvarns pappersbruk, B. Smärt, att yttra sig angående nybyggnadsförslaget.

Denne sammanfattar i utlåtande, daterat den 1 februari 1916, och

här bifogat såsom bilaga B1), det slutomdöme, att »bruket befinner sig numera i det

skick, att en ombyggnad av detsamma ovillkorligen måste företagas», samt hävdar,

beträffande valsbotten och transmissioner, kraftigt samma synpunkter, som här förut

framhållits. Han anser en utbyggnad av bruksbyggnaden utesluten och ställer sig

avvisande gentemot en ombyggnad av detsamma, men förordar livligt en nybyggnad

för en del av de ändamål, vilka det nedra bruket har att fylla.

Yad övriga anmärkningar mot det nedra bruket beträffar, ber jag att få

hänvisa till förvaltarens utförliga skrivelse, där han i sammanträngd form sammanfattar

desamma.

Det är emellertid icke endast detta nedra bruk, dess byggnads- och maskinella

anordningar, som påfordra en snar ändring. Även några andra förhållanden

vid Tumba äro av natur, att det icke kan anses förenligt med en sund och ekonomisk

skötsel av detta viktiga pappersbruk att bibehålla desamma i oförändrat

skick. Främst gäller detta anordningarna beträffande drivkraften.

Tumba bruk drives, som bekant, dels med vattenkraft, dels med ångkraft.

För närvarande finnas installerade 5 turbiner, därav 3 under ångmaskinrummet och

2 i kvarnen. Vanliga moderna turbiner giva en nyttig effekt, uppgående till omkring

80 procent av naturkraften. Tumba bruks turbiner åter äro, såsom framgår

av ingenjör Rosborgs förut åberopade utlåtande, numera genom förslitning och

läckage till sitt värde så reducerade, att man erhåller »endast 22.2 procent av den

effekt, som vanligen er hålles av vattenturbiner». Dessutom utnyttjas för tre bland

dem endast halva den disponibla fallhöjden. Följden härav är. att bruket endast

‘) Såsom bilaga 15 fogad vid dclla utlåtande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

kan tillgodogöra sig en ringa del av sin ägande vattenkraft. Alldeles i onödan

måste fördenskull ångmaskinen med sin dyrbara skötsel och stora kolförbrukning

användas för brukets drift och för en hel del sidoändamål, då, om vattenkraften

till fullo utnyttjades, en väsentligt billigare drift skulle ernås.

I samband med insättandet av nya turbiner, vilken anläggning i och för sig

småningom amorterar sig självt genom billigare drift, synes det nu alldeles förslitna

acetylengasverket och de därtill hörande eldfarliga ledningarna höra ersättas

med elektriska generatorer till leverans för brukets räkning av såväl ljus som kraft.

Utöver vad jag här anfört torde jag icke behöva tillägga något till vad

förvaltaren vid Tumba bruk och särskilt tillkallade experter i detta ärende anfört.

Jag ber sålunda att få hänvisa dels till förvaltarens den 8 februari 1916 dagteeknade,

av 19 särskilda bilagor åtföljda skrivelse, i vilken framställes ett synnerligen

fullständigt »Förslag till reparationer, om- och nybyggnader vid Tumba pappersbruk

samt plan för desammas utförande», dels till de av mig åberopade uttalandena av

sakkunniga, med vilka jag för ändamålet rådgjort, nämligen av yrkesinspektören O.

Hellström, av den 19 februari 1916 (bilaga A) och av disponenten B. Smärt, av den

1 februari 1916 (bilaga B).

Jag ber att i allo få vitsorda förvaltarens ovannämnda skrift och har av

vad i detta ärende från de mest sakkunniga håll anförts själv kommit till den alldeles

bestämda övertygelsen, att de arbeten, som här avses, icke kunna förhalas,

enär det icke endast gäller vissa ur ekonomiska synpunkter önskvärda förändringar,

utan gäller såväl brukets delvisa bestånd och förmåga att kunna fylla därpå ställda

krav, som ock arbetares trygghet till hälsa, liv och lem. Med hänsyn till det anförda

tillåter jag mig vördsamt föreslå, att fullmäktige behagade ingå till bankoutskottet

med hemställan, att utskottet ville utverka riksdagens medgivande för

fullmäktige att låta utföra de reparationer samt de om- och nybyggnader, som innefattas

i förvaltarens härhos fogade förslag.

Förvaltarens kostnadsberäkning slutar på en summa av 404,700 kronor.

Därvid har emellertid icke upptagits något för sådana utgifter, som tilläventyrs

icke kunnat vid beräkningarnas uppgörande förutses, för eventuella prisstegringar,

för ritningars och planers uppgörande, för infordrade utlåtanden och dylikt. Om

ovanberörda slutsumma höjes till 430,000 kronor, torde ifrågavarande kostnader därmed

varda täckta.

Det kan synas betänkligt att belasta riksbankens utgiftskonto med den av

ett så omfattande företag påkallade kostnaden i en tid, då byggnads- och andra

pris äro så högt uppdrivna som i närvarande ögonblick. Men än betänkligare synes

det mig vara, om man uppsköte det definitiva ordnandet av en angelägenhet, som

ur ekonomisk synpunkt och med hänsyn till olycksfallsrisken ovillkorligen påfordrar

en omedelbar lösning. Utan att våga någon som helst spådom med avseende på

kostnader av detta slag under de närmast kommande åren, torde man väl i varje

fall kunna göra det uttalandet, att, medan man ingenting vet om en kommande nedgång

i prisen, så äro riskerna av de nuvarande anordningarna vid Tumba samt det

oekonomiska i driften därstädes påtagliga fakta.''

För att en stor kostnad emellertid icke må alltför mycket belasta ett enda

års budget för banken, vill jag hemställa, att fullmäktige, därest förslaget vinner

bifall, ville besluta, att arbetet måtte så utföras, att kostnaden för detsamma i möjligaste

mån fördelas på tvenne år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

5

På de ritningar, vilka, såsom bilagor 18 a—d, åtfölja förvaltarens förslag,

finnes söder om den föreslagna nybyggnaden en med allenast konturlinjer uppritad

fortsättning av ifrågavarande byggnad. Man har härmed velat antyda, att, för det

fall att i en framtid skulle beslutas att vid Tumba införa jämväl anordningar för

maskintillverkning av papper, tillräcklig och lämpligt belägen plats därtill finnes i

fullt organiskt sammanhang med nu föreslagna, för uteslutande handgjort papper

avsedda lokaler.»

Vid skrivelsen äro fogade däri omförmälda ritningar jämte vissa

andra bilagor till förvaltarens förslag.

Av utredningen i ärendet framgår, att Tumba bruk för närvarande

befinner sig i sådant skick, att en ombyggnad av detsamma

ovillkorligen bör ske såväl ur synpunkten av personalens trygghet och

säkerhet i arbetet som ock för att bruksdriften må kunna för framtiden

på ett fullt rationellt sätt upprätthållas. Utskottet har också vid nyligen

avlagt besök på platsen varit i tillfälle att iakttaga de stora brister,

som i berörda avseenden förefinnas; och har utskottet därvid kommit

till den övertygelsen, att åtgärder snarast möjligt böra vidtagas för avhjälpande

av dessa missförhållanden.

Vad beträffar det inre av den egentliga fabriksbyggnaden eller

det s. k. nedre bruket, äro såväl golv som bjälklag därstädes ytterst

dåliga. Med anledning härav hava omfattande förstärkningsarbeten måst

vidtagas, i det att bjälklaget mellan transmissionssalen och de däröver

liggande valsrummen stöttats med provisoriska trästöd. Transmissionssalen

är mörk och otidsenlig, vartill kommer, att, enligt vad av sakkunniga

verkställda undersökningar giva vid handen, samtliga arbetsmaskiner

och transmissioner äro synnerligen illa medfarna och i det

närmaste förslitna. Vederbörande yrkesinspektör har också, på sätt

handlingarna utvisa, framhållit, att dagsbelysningen på det hela taget

vore mycket otillfredsställande samt att en ombyggnad av transmissionerna

vore nödvändig.

Av utredningen framgår vidare, att en reparation av nedre bruket

skulle ställa sig förhållandevis kostsam, och även med en grundlig ombyggnad

av detsamma skulle vissa lokaler fortfarande bliva för trånga.

Det har därför ansetts nödigt, att en nybyggnad verkställdes och i

samband därmed en omläggning av kraftverket. Yrkesinspektören har

i avseende härå framhållit, hurusom en dylik nybyggnad vore fullt befogad

icke blott ur säkerhetssynpunkt utan även för erhållande av en

rationell fabriksdrift. Härtill komme, att, om en sådan nybyggnad påbörjades

under innevarande år, den förut omnämnda provisoriska under
-

TJtskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

stöttningen av golven i nedre bruket vore tillfyllest, till dess nybyggnaden

bleve färdig.

Aven utskottet anser för sin del, att en nybyggnad i enlighet med

det ingivna förslaget bör snarast möjligt verkställas, så mycket hellre,

som, enligt vad utredningen giver vid handen, genom vidtagande av en

sådan åtgärd något avbrott i bruksdriften icke behöver ifrågakomma.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka inspekterande fullmäktigens

förslag.

Enligt vad utskottet inhämtat, utgör den nuvarande produktionen

vid bruket omkring 35 ton årligen och skulle inom ramen av den föreslagna

nybyggnaden och utvidgningen i övrigt av fabriken produktionen

eventuellt kunna ökas med omkring 40 procent. Det bör även framhållas,

att, därest i en framtid anordningar för maskintillverkning av

papper skulle anses böra införas, tillräcklig och lämpligt belägen plats

därför beräknats i sammanhang med de nu föreslagna lokalerna, vilka

avse uteslutande handgjort papper.

Beträffande kostnaden för de föreslagna arbetena har densamma

upptagits till 430,000 kronor, vilken utgift ansetts lämpligen böra fördelas

på två år; och synes häremot icke vara något att erinra.

Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, hava fullmäktige hemställt

om utskottets medgivande till ifrågavarande arbetens utförande.

Jämlikt § 46 bankoreglementet utöva fullmäktige överinseende över Tumba

bruk; och tillkommer det dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna

för brukets drift, börande alla frågor om utgifter för bruket,

som icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhöra den löpande

bruksdriften, underställas fullmäktiges prövning och beslut. Vidare

stadgas i paragrafen, att nybyggnad eller större reparation å brukets

byggnader icke må utan oundgängligt behov av fullmäktige företagas,

innan de därtill erhållit medgivande av bankoutskottet.

Ehuru utskottet sålunda synes äga befogenhet att besluta om nu

ifrågavarande arbeten, har utskottet emellertid ansett dem vara av den

omfattning, att utskottet funnit sig böra underställa ärendet riksdagens

prövning.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksbanken

att i huvudsaklig överensstämmelse med här

ovan omförmälda ritningar och förslag låta utföra

reparations- samt om- och nybyggnadsarbeten vid

Tumba bruk för en kostnad av 430,000 kronor, för
»
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

delad på två år, med rätt för fullmäktige att vid

arbetets utförande i dessa ritningar och förslag vidtaga

de jämkningar, som kunna anses erforderliga och

vilka icke föranleda någon höjning av nämnda kostnad.

Stockholm den 21 mars 1916.

På bankoutskottets vägnar:

THEODOR ADELSWÅRD.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Trapp, Ekman, Gustafsson, Wickman,

friherre Langenskiöld, Boos och Montgomery samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Olsson i Blädinge, Kristensson, Berg i

Munkfors, Jonsson i Gumboda, Lindvall, Jonsson i Hå och Anderson i Knapasjö.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Bil. A.

Riksbankens pappersbruk, Tumba.

I anledning av inspektion vid pappersbruket den 18 dennes får jag göra

följande meddelande. .

Av inspektionen framgick att alla golven i det s. k. nedre bruket (det egentliga

pappersbruket) voro synnerligen underhaltiga och lätt kunna förorsaka olycksfall

genom halkning och snavning och sålunda tarva en reparation och delvis omläggning.

I synnerhet voro såväl bjälklag som golv i holländaresalen och blekrummet

så uppruttna, att de måst provisoriskt understödjas med trästöttor, för att ej med

de tunga maskinerna ramla ned. En ombyggnad av dessa, trots att denna måste

förorsaka en längre tids uppehåll i driften, torde därför bliva nödvändig, då man

icke under allt för lång tid kan lita på uppstöttningen, som för övrigt är till hinders

för arbetet i transmissionssalen.

Vad transmissionssystemet angår är det ur olycksfallsynpunkt mycket riskabelt,

dessutom synnerligen inkrånglat och mycket kraftödande. Visserligen hava transmissionerna

i enlighet med förut lämnade föreskrifter från yrkesinspektören, sa gott

sig göra låtit, blivit in- och kringbyggda, för att i möjligaste man minska olycksfallsrisken;

en ombyggnad av desamma torde dock bliva nödvändig och komma att

av inspektionen fordras.

Vad dagsbelysningen angår är den på det hela taget mycket otillfredsställande.

Endast i sortersalen, där risken för olycksfall är minst, kan den anses vara

tillfredsställande. I övriga salar, där risken för olycksfall är större, hindra de tjocka

murarna och grova pelarna dagsljuset att komma till sin fulla rätt. Man kan därför

med fog säga att bestämmelsen i lagen om arbetarskydd att »arbetet skall äga rum

vid tillräcklig och tjänlig belysning» knappast här är uppfylld. Vad ventilationen

i formsalen för avlägsnandet av de i synnerhet under den kallare årstiden uppträdande

för arbetarna besvärande och skadliga vattenångorna angår, har ju denna

så gott sig göra låtit på yrkesinspektörens inrådan förbättrats, om den dock icke,

till följd av vissa svårigheter med de lokala förhållandena, kunde ordnas på ettså

effektivt och tillfredsställande sätt, som vid en nybyggnad kan ske.

Om driften sålunda under en längre tid framåt skall fortgå i de nuvarande

lokalerna, måste i första hand de förut nämnda golven och bjälklagen ombyggas

och sättas i betryggande stånd.

Då jag vid inspektionstillfället erhöll meddelande att en nybyggnad planerats,

som torde vara fullt befogad, icke blott ur säkerhetssynpunkt, utan även för erhållandet

av en rationell fabriksdrift, har jag ansett mig böra påpeka de nuvarande

bristerna ur olycksfallssynpunkt, som vid en eventuell nybyggnad lätt kunna avhjälpas,

samtidigt som jag, under hänvisande till 26 § lag om arbetarskydd, gärna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21. 9

står till tjänst med glanskning av förslag och ritningar till den planerade nya

fabriken.

.Kommer en dylik nybyggnad att påbörjas under innevarande år, kan emellertid

den omnämnda provisoriska understöttningen av golven få tjänstgöra tills nybyggnaden

blivit färdig, varigenom heller intet avbrott i driften behöver äga rum.

Stockholm den 19 februari 1916.

Yrkesinspektionen i andra distriktet

Olof Hellström

Yrkesinspektör.

Bil. B.

Yttrande över förslag till om- och tillbyggnader vid Tumba pappersbruk.

Undertecknad, som vid besök vid Tumba pappersbruk besiktigat byggnader

och maskiner samt tagit del av förvaltarens, civilingenjören J. Vestergren, utredningar

och förslag till ombyggnad av bruket, får härmed lämna följande yttrande.

Bruket befinner sig numera i det skick, att en ombyggnad av detsamma ovillkorligen

måste företagas inom den allra närmaste tiden. Valsbottnens golvlag är

uppruttet, transmissionerna äro synnerligen dåliga, oekonomiska och ur driftsynpunkt

svårskötta.

En reparation av det nedre bruket skulle bliva förhållandevis kostsam och

vålla ett längre stillestånd i driften. Anordningen av nya transmissioner låter sig

knappast göra i de gamla lokalerna, om man ställer någorlunda höga fordringar på

dem. De lokaler, som stå till buds därför, äro för trånga och ur flera synpunkter

olämpliga. Vattenkraften kan icke ekonomiskt utnyttjas med de nuvarande turbinerna

och nya, för utnyttjande av hela vattenkraften kunna icke insättas i anslutning

till transmissionerna.

Även om en grundlig ombyggnad av det nedre bruket läte sig utföra, skulle

dock lokalerna såväl för holländeriet som för formsalen fortfarande bliva för trånga

för den nuvarande produktionen. En utbyggnad av nedre bruket är utesluten på

grund av lokalernas inbördes placering. Transportförhållandena inom och mellan

lokalerna skulle fortfarande bliva dåliga och oekonomiska.

Jag anser mig därför obetingat kunna tillstyrka en nybyggnad för holländerioch

formningsavdelningama samt omläggning av kraftverket i enlighet med civilingenjör

J. Vestergrens förslag.

Detta förslag upptager en nybyggnad för holländeri och formsal, som förlägges

mellan det övre och nedre bruket samt insättande av nya turbiner med

elektriska generatorer i kvarnbyggnaden, så att vattenkraften kan successive utnyttjas

i sin helhet. I ångkraftcentralen insättes en elektrisk generator, som arbetar på

samma fördelningsnät som vattenkraftstationen.

Mot planläggningen av byggnaderna har jag ingenting att anmärka. Dock

vill jag föreslå, att den översta våningen i holländeriet höjes något samt förses med

bättre naturlig belysning samt att golvet bygges lika starkt som det i andra våningen,

på det att holländare, om så skulle behövas, även må kunna uppställas på den

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 15 käft. (Nr 21.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

översta våningen. Därjämte bör tillses, att klorkalklösningen på nedre botten

anordnas så, att den lätt kan flyttas.

Formsalen är föreslagen att uppföras i två våningar, varvid den övre våningen

skulle användas till torkrum. Jag föreslår, att denna övre våning bygges i samma

höjd som den undre samt förses med lika god fönsterbelysning, varjämte golvet

bygges så, att formningskypar även här kunna uppställas.

Det föreliggande förslaget avser att behålla ångpannecentralen och ångkraftanläggningen

på sin nuvarande plats. Detta låter sig naturligtvis göra, så länge

produktionen icke ökas över den nuvarande. Fastän det vore önskvärt ur driftekonomisk

synpunkt att erhålla en fullt modern ångcentral och uppförandet av en

ny ångcentral förr eller senare torde bliva en nödvändighet, finner jag det lämpligt,

att en sådan icke nu planerats, redan av det skäl, att man kan förutse möjligheter

för erhållande av elektrisk kraft från annan vattencentral.

Alternativa utrymmen för en ångcentral finnas emellertid disponibla i det

föreliggande förslaget, vilket enligt min åsikt förenar praktisk uppställning vid nuvarande

produktion med möjligheten att utvidga bruksdriften till vare sig ökad

handpapperstillverkning eller maskindrift.

På grund av det ovan anförda vill jag avstyrka en ombyggnad av de gamla

fabrikshusen vid Tumba samt förorda uppförandet av nya fabrikslokaler i huvudsaklig

överensstämmelse med det föreliggande förslaget och med beaktande av de

anmärkningar och ändringsförslag, som jag ovan framställt.

Nykvarn den 1 februari 1916.

Berthold Smärt.

Bil. C.

Förslag till reparationer, om- och nybyggnader vid Tumba pappersbruk

samt plan för desammas utförande.

I. Anläggningens nuvarande skick.

Lumphuset.

1) Lumpen skäres för närvarande för hand utan föregående damning. —

Anskaffning av damnings- och skämingsapparater är önskvärd ur hygienisk och

ekonomisk synpunkt.

2) Vid sorteringskasterna finnas inga dammsugningsanordningar. Sådana äro

önskvärda av hygieniska skäl.

3) Lokalfördelningen och saknaden av lämpliga transportvägar i lumphuset

medför, att all lump måste bäras vissa sträckor. — Upptagandet av lämpliga

transportvägar är därför till besparande av arbetskraft behövligt.

Valshuset.

4) Det efter branden år 1875 inlagda bjälklaget i valshuset och blekeriet är

numera fallfärdigt. — En ombyggnad kan icke utan risk uppskjutas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

11

5) Transmissionerna under valsbotten äro förslitna, arbeta dels därigenom,

dels på grund av anordningen med många kuggväxlar synnerligen oekonomiskt

samt äro livsfarliga att skota. — En omläggning på samma plats förhindras av

utrymmesskäl.

6) Nuvarande blekholländare äro förnötta och kunna endast med svårighet

hållas i drift. — Anskaffandet av nya blekholländare är nödvändigt.

7) Av förefintliga tre finvalsar äro två uppslitna så, att knivarna icke längre

kunna skärpas. — Dessa valsar behöva förnyas. I återstående finvals kan ny valskubb

insättas.

8) Nuvarande grovvalsar äro otillräckliga och behöva ombyggas.

9) På grund av det ringa antalet halv- och heltygskistor (resp. 6 och 7)

måste olika lumpsorter, vilka ingå i samma papper, blandas redan före bykningen

samt bykas, malas och blekas tillsammans. — Då det dels är synnerligen behövligt

att öka antalet sorteringsklasser för lumpen, och det dels är en av de viktigaste

principerna vid papperstillverkningen att byka, bleka och mala varje lump- och

halvtygsklass för sig, emedan olika kvaliteter kräva olika behandling, är en mångdubbling

av kistornas antal nödvändig. I nuvarande valshus finnes icke plats för

flera lumpkistor.

Sortersal och skiljerum.

10) På grund av det begränsande utrymmet i sortersal och skiljerum kan

sedelpapperet icke i önskvärd grad hållas skilt från övriga papper. — Vid ombyggnad

bör sorteringens och skiljningens utrymmesbehov tillgodoses.

11) Ovanstående gäller även för hängerierna, där dessutom för åstadkommande

av jämn torkning ett effektivt ventilationssystem bör anordnas.

Formrummet.

12) Golvet med däri liggande ledningar är i behov av en genomgripande

reparation. Detsamma gäller väggar och tak.

13) Kypar Nr 5 och 6 ävensom presskolvar till pressarna Nr 5 och 6 behöva

förnyas.

14) Armatur, ledningar och transmissioner behöva delvis förnyas.

15) Massakar finnas icke i tillräckligt antal. Inläggande av flera förhindras

av utrymmesskäl. Till en del massakar saknas omröringsanordningar, varför omröring

tid efter annan måste utföras för hand. Ändring härutinnan kan icke utföras

i nuvarande formrum på grund av kyparnas och karens uppställning, vilken

i sin tur är beroende av belysning och utrymme.

16) Pappersmassan bäres för närvarande i byttor från massakaren till kyparna,

vilken medför hög arbetskostnad och föranleder uppkomsten av knutar i massan.

Utrymme, ljus och lokalens belägenhet medgiva icke förändring i detta förhållande

eller insättning av sandbord och knutsilar vid sedelkyparna.

Ångmaskinrum och blekeri.

17) På grund av blekeriets läge invid ångmaskinrummet och nödvändigheten

att intaga sekundärt ljus från blekeriet till maskinrummet intränga klorgaser från

blekeri till maskinrum till skada för ångmaskin, transmissioner m. in.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Vattenturbiner.

18) För närvarande finnas icke mindre än 5 vattenturbiner, varav 3 under

ångmaskinrummet och 2 i kvarnbyggnaden. Samtliga äro av äldre tillverkning

och av låg verkningsgrad. Genom förslitning och läckage erhålles med dessa

turbiner enligt beräkning av ingenjör A. Rosborg endast 22.2 procent av den effekt,

som vanligen erhålles av vattenturbiner. Därtill kommer, att de tre turbinerna

under maskinrummet endast utnyttja halva den disponibla fallhöjden. — Vid reparation

av turbinskåpen och insättande av nya turbiner i kvarnbyggnaden bör automatisk

reglering anordnas. Efter denna omläggning kunna turbinerna under maskinrummet

undvaras.

Belysnings verk et.

19) Det nuvarande acetyléngasverket, som anlades år 1900, kräver för fortsatt

användning genomgripande reparation samt förnyande av väsentliga förslitna

delar. Rörnätet är detsamma, som sedan år 1862 eller 1863 användes till förutvarande

stenkolsgasverk, och behöver till övervägande del omläggas. — På grund

av att:

a) kostnaden för iståndsättandet av acetyléngasverket och rörnätet icke

väsentligt kommer att understiga en nyanläggning av desamma,

b) den årliga kostnaden för acetylénbelysning på grund av karbidåtgången

med över 40 procent överstiger kostnaden per år för elektrisk belysning,

c) tillbud till eldsvåda genom nuvarande acetylénbelysning hava inträffat,

torde komplettering av nuvarande elektriska belysningsanläggning vara att föredraga

framför reparation av acetyléngasverket med tillhörande rörnät.

Vattenfiltra.

20) Nuvarande filtreringsanläggning är otillräcklig för fabrikens behov.

Motorer.

21) Drift saknas för närvarande till skärmaskin, linjeringsmaskin, tryckpress

samt tidvis till snickareverkstaden.

II. Synpunkter beträffande bruksdriftens ordnande.

Såsom framgår av föregående P. M. över bruksanläggningens nuvarande

skick, erfordras till försättande av det nuvarande handbruket i ett tidsenligt skick

en mångfald av olika arbeten.

Anledningen till att just nu så stora arbeten behöva utföras, är att så gott

som samtliga arbetsmaskiner och transmissioner i nedre bruket efter en i de flesta

fall långt mer än normal driftstid äro förslitna, och att väsentliga delar av nedre

brukets fasta och lösa inredning, såsom golv, bjälklag, bingar, kypar m. m., efter

ett fyratioårigt bruk nu befinna sig i ett sådant skick, att de icke kunna repareras

utan behöva förnyas.

Sedan bruket efter branden 1875 återuppbyggdes, hava nämligen, efter vad

jag kunnat finna, inga nämnvärda arbeten företagits för vissa fabrikslokalers underhåll

eller förbättring. I främsta rummet sammanhänga nödvändiga om- och ny
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

13

byggnadsarbeten med det snart sagt fallfärdiga och i övrigt synnerligen olämpliga

skick, i vilket holländeriet och därmed förenade verk befinna sig.

Till iordningställandet av holländeriet stå två utvägar till buds, nämligen

att antingen efter inläggning av ny valsbotten återinsätta holländare och transmissioner

i samma lokaler, eller ock att för holländeri och tillhörande arbetslokaler

uppföra en nybyggnad.

Genom förstnämnda åtgärd skulle man vinna följande förbättringar:

1) Driftsäker valsbotten med något ökat utrymme.

2) Möjlighet att borttaga nuvarande kuggväxlar i underhuset genom införande

av elektrisk drift.

3) Avstängande av maskinrummet från blekeriet.

Däremot skulle en sådan ombyggnad av valshuset inom nuvarande murar

medföra nedanstående olägenheter eller i vissa fall till och med försämringar av

nuvarande driftsmöjligheter:

1) Behovet av lumpkistor hade icke tillgodosetts. Under förutsättning av,

att pumparna till hydrauliska pressar kvarstå på sin nuvarande olämpliga plats,

komme underhuset att rymma två kistor mindre än för närvarande. Flyttas däremot

pumparna till formrummet, måste kyparnas antal minskas från sju till sex och

produktionen i motsvarande grad sänkas.

2) Någon väsentlig förbättring av formrummet kunde icke erhållas. Utrymmes-

och belysningsförhållanden likasom även det nuvarande formrummets läge

medgiva exempelvis icke uppsättande av behövliga massakar, insättandet av knutsilar

och sandbord vid varje kyp till avlägsnandet av knutar och grus i massan samt

sådan förändring, att bärning av massan från karen till kyparna kan undvikas.

Höjdskillnaden mellan formrum och holländeri är dessutom så ringa, att tappningen

av en enda vals rymmande 40 kilogram massa tager 45 minuter, d. v. s. 20 gånger

för lång tid. Ovanstående olägenheter äro efter min åsikt av den natur, att de,

bortsett från närliggande fabrikslokalers brister, motivera utdömandet av nuvarande

formrum.

3) Belysningen i maskinrummet bleve otillräcklig.

4) Platsen för limkammare synnerligen trång och även illa belägen.

5) Behovet av ökat utrymme för skiljerum, hängerier och packkammare

hade icke tillgodosetts.

6) För filtförråd och formar måste ny lokal uppsökas.

7) Genom att återinsätta valsar i nuvarande byggnad skulle man slutligen

ytterligare låsa sig fast vid anordningar, vilka alltid komme att utgöra ett hinder

för _ ett rationellt ordnande av bruksdriften. Nedre bruksbyggnadens indelning är

nämligen sådan, att redan tillgodoseendet av de allra närmaste behoven antingen

förhindra andra synnerligen behövliga förändringar eller draga i sitt följe planlösa

utbyggnader eller omplaceringar, vilka komma att utgöra ökade hinder för eventuella

framtida förändringar.

8) En även obetydlig ökning av nuvarande tillverkning av handgjort papper

vore utesluten.

På grund härav får jag såsom min åsikt förklara, att ett rationellt ordnande

av bruksdriften vid Tumba kräver nybyggnad för holländeri och formrum.

Bland övriga frågor, som i förestående P. M. över brukets nuvarande skick

beröras, vill jag främst framhålla behovet att tillvarataga disponibel vattenkraft,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

elektrisk överföring av såväl vatten- som ångkraft samt i samband därmed utbytande

av nuvarande förslitna acetyléngasverk mot elektriskt belysningsverk.

På grund av nedre brukets fallfärdiga skick torde i samband därmed stående

frågor (ombyggnadsplanen 1—4) icke utan våda kunna uppskjutas.

III. Plan för brukets om- och tillbyggnad.

1) I stället för nuvarande 5 vattenturbiner insättas i kvarnbyggnaden 2 turbiner

av olika storlekar, avpassade så, att högsta effekt av vattenkraften kan

erhållas vid såväl hög- som lågvatten. Arbetet härmed påbörjas i så god tid, att

kraft från de nya turbinerna finnes tillgänglig, när holländeriet skall överflyttas till

nybyggnad.

Kostnad:

Enligt anbud från Kristinehamns mekaniska verkstad.................... kronor 17,750: —

Tillkommer för krökar å tubledning ............................................... » 250: —

Grävnings- och grundläggningsarbeten ............................................ » 3,500: —

Kostnad för montörer m. m............................................................. » 1,000: —

kronor 22,500: —.

2) I kvarnbyggnaden insättas tvenne generatorer, direkt kopplade på turbinaxlarna,

samt ställverk. Fördelningsnät för kraft och belysning till nuvarande

fabriks- och bostadshus utföres. Motorer insättas till arbetsmaskiner i nedre bruket

samt reparationsverkstäder (första och andra elektriska utbyggnaden).

Kostnad:

Enligt anbud från Luth & Rosén, Stockholm:

l:sta elektriska utbyggnaden kronor 18,500: —

2:dra » » » 6,500: —

Tillkommer för stolpar, galgar, armatur, golvinläggning och montage » 5,200: —

kronor 30,200: —.

3) Mellan lumphuset och nedre bruket uppföres nybyggnad för holländeri

med lumpkistor samt formsal med torkrum. Byggnadens läge är under hänsyn till

utnyttjandet av fabriksområdet valt så, att minsta möjliga och bekvämaste transporter

av råmaterial och halvfabrikat erhålles, samt att inga hinder skola förefinnas

för tillbyggnad av bruket.

I tvärbyggnaden med gavel åt landsvägen förläggas sålunda holländeriet

med lumpkistor på nedre botten, valsar, blekholländare och kollergång i mellanvåningen

samt plats för vattenkar, utskott och bimaterialer å vindsvåningen.

Från holländeriet sträcker sig formsalen till nuvarande nedre bruket. Format

papper upptages omedelbart medelst hiss till ovanför formningssalen liggande torkvind,

samt efter torkning genom sluten gång till nuvarande nedre bruket för limning,

färdiggörning och sortering.

Skulle produktionen behöva ökas, antingen genom utvidgad tillverkning av

handgjort papper eller genom införande av maskindrift, utdrages holländeribyggnaden

och utlägges en med formningssalen parallellt gående flygel, såsom medelst konturlinjer

angivits på ritningarna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

15

I stället för de arbetsmaskiner i nuvarande holländeri, vilka äro förnötta,

insättas i nybyggnaden för holländeriet:

1 blekholländare, motsvarande nuvarande tre blekholländare,

2 halvtygsvalsar,

2 heltygsvalsar, samt dessutom

1 kollergång,

varjämte i den nya formningssalen insättas nya kypar och massakar motsvarande

de kypar och kar i nuvarande formrum, vilka icke äro reparabla. Massaledningar,

ång- och vattenledningar färdigställas, motorer till holländare insättas,

ventilationsanordning och övrig inredning utföres.

Vid denna tidpunkt skall kraft vara tillgänglig från kvarnbyggnaden i tillräcklig

mängd för att efter i förväg verkställd halvtygsmalning kunna driva 3 sedelkypar

i nybyggnaden.

Kostnad:

Nybyggnad enligt beräkning efter från Skånska cementgjuteriet, A. B. Kreuger &

Toll samt A. B. Arcus inkomna kostnadsförslag, inklusive ritningar och kontrollarvode

........................................................................................... kronor 210,000: —

1 blekholländare, 2 halvtygsholländare, 2 heltygsholländare, l

kollergång, 3 kypar med 6 massakar, knutsilar och sandbord,

massaledningar, vatten- och ångledningar, motorer,

remmar, remskydd, ventilationsanordning i formrummet och

övrig inredning............................................................................ » 73,700: —

kronor 283,700: —.

4) Sedan sedelpapperstillverkningen överförts till nybyggnaden, borttagas nuvarande

transmissioner i nedre bruket, insättes vid ångmaskinen generator med ställverk

och kompletteras kraft- och belysningsnätet (tredje elektriska utbyggnaden).

De holländare och kypar i nedre bruket, vilka skola användas i nybyggnaden,

överflyttas och ställas i drift.

Bjälklag och inredning återställas i nedre bruket, som tages i anspråk för

papperets limning, färdiggörning, sortering, packning, lagring samt för snickareverkstad,

som tills vidare inrymmes i nuvarande formningsrum.

Kostnad:

Tredje elektriska utbyggnaden enligt anbud från Luth & Rosén,

Stockholm...................................................................................... kronor 21,500: —

Demontage, överflyttning av arbetsmaskiner till nybyggnaden,

omläggning av nuvarande valsbotten, reparation av nedre

brukets fasta inredning, motorer till glättverk........................ » 26,100: —

kronor 47,600: —.

5) I lumphuset insättes transporttrumma från vindsvåningen till andra

våningen, varest en lumppisknings- och en lumpskärningsmaskin uppställas. Dammsugning

anordnas vid sorteringsborden. Ny hiss insättes och dörr upptages på

husets baksida för transporterna mellan lumphuset och holländeriet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Kostnad c:a ..........;............................................................................ kronor 12,700:—.

6) Nuvarande vattenfiltra utökas.

Kostnad c:a ........................................................................................ kronor 8,000:—.

IV. Sammanfattning av kostnaderna.

1) Vattenturbiner i kvarnbyggnaden..........:.....................................

2) Första elektriska utbyggnaden ................ kronor 18,500: —

Andra » » ................ * 6,500: —

Stolpar, galgar, armatur, golv, montage »_5,200: —

3) Nybyggnad.................................................... kronor 210,000: —

Fast och lös inredning..................................> 73,700: —

4) Tredje elektriska utbyggnaden ................ kronor 21,500: —

Demontage, reparation av nedre bruket,

flyttning av maskiner ........................ » 26,100: —

5) Lumpavdelningens iordningställande .......................................

6) Vattenfiltra ....................................................................................

kronor 22,500: —

» 30,200: —

» 283,700: —

» 47,600: —

» 12,700: —

» 8,000: —

kronor 404,700: —.

Tumba den 8 februari 1916.

Johannes Vestergren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.