Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag angående reparationssamt omoch nybyggnadsarbeten vid Tumba bruk.
1916-03-21 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1916:21, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag angående reparationssamt omoch nybyggnadsarbeten vid Tumba bruk.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande JSr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1916 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag angående
reparations- samt om- och nybyggnadsarbeten vid
Tumba bruk.
I eu till bankoutskottet ställd, den 24 februari 1916 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksbanken anfört följande:
»Med åberopande av ett utav förvaltaren vid Tumba bruk upprättat förslag Fullmäktige.
till reparationer samt om- och tillbyggnader vid bruket jämte plan till desammas
utförande har inspekterande fullmäktigen för bruket herr Palme i en denna dag till
fullmäktige ingiven skrivelse förordat utförande av ifrågasatta arbeten.
Efter granskning av sålunda framlagda förslag, som med bilagor och inspekterande
fullmäktiges skrivelse här bifogas, vilja fullmäktige, som instämma uti
vad inspekterande fullmäktigen i ärendet anfört, i anslutning därtill hos utskottet
hemställa,
att utskottet ville medgiva fullmäktige att i huvudsaklig överensstämmelse
med nu framlagda ritningar och förslag låta utföra reparations- samt om- och nybyggnadsarbeten
vid Tumba bruk för en kostnad av 430,000 kronor, fördelad på
två år, med rätt för fullmäktige att vid arbetenas utförande göra sådana jämkningar
i förslag och ritningar, som kunna påkallas och som ej föranleda höjning av nämnda
kostnad.»
Inspekterande fullmäktigens åberopade skrivelse var av följande
lydelse:
»I det jag härmed vördsamt överlämnar ett av förvaltaren vid Tumba bruk inspekterande
uppgjort förslag till reparationer samt om- och nybyggnader vid Tumba J)i får jag fullmäktigen.
för egen del därom yttra följande.
'') Såsom bilaga C fogat vid detta utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 15 käft. (Nr 21.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Sedan fullmäktige den 8 augusti 1914 uppdragit åt mig att vara inspekterande
för Tumba bruk och jag därefter börjat närmare sätta mig in i förhållandena
vid bruket, fann jag snart bekräftelse på en förut inom fullmäktige framhållen
mening, nämligen att, så som det vid Tumba var ställt, bruksdriften icke kunde
upprätthållas på det lämpligaste och mest ekonomiska sätt. Särskilt berodde detta
på den omständigheten, att vissa bland byggnaderna och åtskilliga maskinella anordningar
dels voro förfallna, förslitna och illa medfarna, dels från början icke varit
inrättade så, att de fullt motsvarade de krav, som därpå kunde och borde ställas.
Det blev mig alldeles uppenbart, att reparationer samt ersättningar för försliten
materiel icke hållit jämna steg med behovet, och att åtskilliga anordningar fått förbliva
i sådant skick, att de icke kunde försvaras inför en på våra dagars utveckling
fotad kritik.
Visserligen blev av min företrädare såsom inspekterande för Tumba inför
fullmäktige framlagt ett förslag till ombyggnad av bruket. Men då detta förslag
samtidigt avsåg en vittgående omläggning av själva bruksdriften, ansågo sig fullmäktige
icke då böra biträda detsamma.
Det som först tilldrager sig uppmärksamheten är beskaffenheten av den egentliga
fabriksbyggnaden, det s. k. nedra bruket, där visserligen byggnadens stomme
är synnerligen solid, men där på vissa ställen det inre av byggnaden är bokstavligen
fallfärdigt. Redan tidigare hade vissa bjälkar i bjälklaget mellan transmissionssalen
och de däröver liggande valsrummen fått förstärkas, men under vintern 1914—15
visade sig dylik förstärkning otillräcklig, varför man, för att undvika ett sammanstörtande,
måste med pålar och underlagda stöd hålla bjälklaget uppe.
I april månad 1915 lät jag eu pålitlig och erfaren byggmästare, herr A. Johansson,
verkställa besiktning över här omnämnda förhållande. I sitt den 27 april 1915 dagtecknade
utlåtande, som är bilagt förvaltarens förslag och betecknat såsom bilaga 1,
framhåller denne, att »bjälklagen.... åro uppruttna och ej längre kunna användas-».
Vidare påpekas att asfalten på golven i vissa rum är förstörd, att nytt golv behöver
inläggas i torksalen över valsrummet, likaså i formningssalen, att maskinrummet
behöver repareras, att blekningsrummet och maskinrummet icke ligga lämpligt
intill varandra o. s. v. Endast insättandet av nytt bjälklag i valsrum och blekrum
beräknade han kräva en tid av 3 månader, under vilka bruksdriften helt och hållet
måste ligga nere. Om golven yttrar sig jämväl yrkesinspektören, ingenjör Olof
Hellström, i ämbetsskrivelse den 19 februari 1916, här bifogad i avskrift såsom
bilaga A1). Han framhåller, »att alla golven i det s. k. nedra bruket (det egentliga
pappersbruket) vore synnerligen underhaltiga och lätt kunna förorsaka olycksfall».
Beträffande den provisoriska understöttningen av golven i holländaresalen och blekrummen
framhåller yrkesinspektören, att man »icke under alltför lång tid kan lita
på uppstött ning en, som för övrigt är till hinders för arbetet i transmissionssalen».
Han tillägger vidare, att, om den ifrågasatta nybyggnaden »påbörjas under innevarande
år», kan den provisoriska understöttningen av golven få tjänstgöra tills
nybyggnaden blivit färdig.
Närmast dessa anmärkningar av mera byggnadsteknisk natur kommer en
maskinteknisk anmärkning av stor betydelse. Under valsrummet ligger, som bekant,
en stor sal, som får dagsljus allenast genom ett par i den tjocka muren öppnade,
relativt små fönster, vilkas ljustillförsel inskränkes av en utanför varande
'') Såsom bilaga A fogad vid detta utlåtande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
3
upphöjning i marken, varför hela salen, även mitt på dagen, är halvmörk. Där
finnas transmissionerna, vilka, som den kände experten, ingenjör Anders Rosborg, i
ett den 4 maj 1914 dagtecknat utlåtande — bilaga 2 till förvaltarens hosgående
skrivelse — yttrar, är o »synnerligen hopträngda och svåråtkomliga, samt enligt min
mening livsfarliga att sköta, dels till följd av de många delvis oskyddade kuggväxlarna
och remtransmissionerna, dels genom den för skötseln olämpliga placeringen och
dels på grund av att de abnormt grova stenpelarna i huvudtrunsmissionsrummet
beröva transmissionerna nästan allt dagsljus, vilket i avsevärd grad ökar risken vid
dess skötsel, även vid konstgjord belysning, då den skarpa övergången från dagsljus
till dunkel belysning betänkligt bländar maskinskötaren». I detta sammanhang påpekar
också herr Rosborg, hurusom de många kuggväxlama synas arbeta mycket
oekonomiskt. Även yrkesinspektören vänder sig med skärpa mot det olämpliga och
farliga transmissionssystemet såsom »ur olycksfallssynpunkt mycket riskabelt, dessutom
synnerligen inkrånglat och mycket kraftödande», och han sammanfattar sitt
omdöme om transmissionerna i orden, att en ombyggnad av desamma torde bliva
»nödvändig och komma att av inspektionen fordras».
Yrkesinspektören uttalar beträffande dagsbelysningen i allmänhet inom
fabriken, att den är på det hela taget mycket otillfredsställande, och han uttalar,
att man med fog kan säga, att bestämmelsen i lagen om arbetsskydd, att »arbetet
skall äga rum vid tillräcklig och tjänlig belysning», knappast här är uppfylld.
Då tanken angående en ombyggnad av bruket tagit fastare form, anmodade
jag efter samråd med fullmäktige en av vårt lands främste pappersspecialister,
disponenten för Nykvarns pappersbruk, B. Smärt, att yttra sig angående nybyggnadsförslaget.
Denne sammanfattar i utlåtande, daterat den 1 februari 1916, och
här bifogat såsom bilaga B1), det slutomdöme, att »bruket befinner sig numera i det
skick, att en ombyggnad av detsamma ovillkorligen måste företagas», samt hävdar,
beträffande valsbotten och transmissioner, kraftigt samma synpunkter, som här förut
framhållits. Han anser en utbyggnad av bruksbyggnaden utesluten och ställer sig
avvisande gentemot en ombyggnad av detsamma, men förordar livligt en nybyggnad
för en del av de ändamål, vilka det nedra bruket har att fylla.
Yad övriga anmärkningar mot det nedra bruket beträffar, ber jag att få
hänvisa till förvaltarens utförliga skrivelse, där han i sammanträngd form sammanfattar
desamma.
Det är emellertid icke endast detta nedra bruk, dess byggnads- och maskinella
anordningar, som påfordra en snar ändring. Även några andra förhållanden
vid Tumba äro av natur, att det icke kan anses förenligt med en sund och ekonomisk
skötsel av detta viktiga pappersbruk att bibehålla desamma i oförändrat
skick. Främst gäller detta anordningarna beträffande drivkraften.
Tumba bruk drives, som bekant, dels med vattenkraft, dels med ångkraft.
För närvarande finnas installerade 5 turbiner, därav 3 under ångmaskinrummet och
2 i kvarnen. Vanliga moderna turbiner giva en nyttig effekt, uppgående till omkring
80 procent av naturkraften. Tumba bruks turbiner åter äro, såsom framgår
av ingenjör Rosborgs förut åberopade utlåtande, numera genom förslitning och
läckage till sitt värde så reducerade, att man erhåller »endast 22.2 procent av den
effekt, som vanligen er hålles av vattenturbiner». Dessutom utnyttjas för tre bland
dem endast halva den disponibla fallhöjden. Följden härav är. att bruket endast
‘) Såsom bilaga 15 fogad vid dclla utlåtande
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
kan tillgodogöra sig en ringa del av sin ägande vattenkraft. Alldeles i onödan
måste fördenskull ångmaskinen med sin dyrbara skötsel och stora kolförbrukning
användas för brukets drift och för en hel del sidoändamål, då, om vattenkraften
till fullo utnyttjades, en väsentligt billigare drift skulle ernås.
I samband med insättandet av nya turbiner, vilken anläggning i och för sig
småningom amorterar sig självt genom billigare drift, synes det nu alldeles förslitna
acetylengasverket och de därtill hörande eldfarliga ledningarna höra ersättas
med elektriska generatorer till leverans för brukets räkning av såväl ljus som kraft.
Utöver vad jag här anfört torde jag icke behöva tillägga något till vad
förvaltaren vid Tumba bruk och särskilt tillkallade experter i detta ärende anfört.
Jag ber sålunda att få hänvisa dels till förvaltarens den 8 februari 1916 dagteeknade,
av 19 särskilda bilagor åtföljda skrivelse, i vilken framställes ett synnerligen
fullständigt »Förslag till reparationer, om- och nybyggnader vid Tumba pappersbruk
samt plan för desammas utförande», dels till de av mig åberopade uttalandena av
sakkunniga, med vilka jag för ändamålet rådgjort, nämligen av yrkesinspektören O.
Hellström, av den 19 februari 1916 (bilaga A) och av disponenten B. Smärt, av den
1 februari 1916 (bilaga B).
Jag ber att i allo få vitsorda förvaltarens ovannämnda skrift och har av
vad i detta ärende från de mest sakkunniga håll anförts själv kommit till den alldeles
bestämda övertygelsen, att de arbeten, som här avses, icke kunna förhalas,
enär det icke endast gäller vissa ur ekonomiska synpunkter önskvärda förändringar,
utan gäller såväl brukets delvisa bestånd och förmåga att kunna fylla därpå ställda
krav, som ock arbetares trygghet till hälsa, liv och lem. Med hänsyn till det anförda
tillåter jag mig vördsamt föreslå, att fullmäktige behagade ingå till bankoutskottet
med hemställan, att utskottet ville utverka riksdagens medgivande för
fullmäktige att låta utföra de reparationer samt de om- och nybyggnader, som innefattas
i förvaltarens härhos fogade förslag.
Förvaltarens kostnadsberäkning slutar på en summa av 404,700 kronor.
Därvid har emellertid icke upptagits något för sådana utgifter, som tilläventyrs
icke kunnat vid beräkningarnas uppgörande förutses, för eventuella prisstegringar,
för ritningars och planers uppgörande, för infordrade utlåtanden och dylikt. Om
ovanberörda slutsumma höjes till 430,000 kronor, torde ifrågavarande kostnader därmed
varda täckta.
Det kan synas betänkligt att belasta riksbankens utgiftskonto med den av
ett så omfattande företag påkallade kostnaden i en tid, då byggnads- och andra
pris äro så högt uppdrivna som i närvarande ögonblick. Men än betänkligare synes
det mig vara, om man uppsköte det definitiva ordnandet av en angelägenhet, som
ur ekonomisk synpunkt och med hänsyn till olycksfallsrisken ovillkorligen påfordrar
en omedelbar lösning. Utan att våga någon som helst spådom med avseende på
kostnader av detta slag under de närmast kommande åren, torde man väl i varje
fall kunna göra det uttalandet, att, medan man ingenting vet om en kommande nedgång
i prisen, så äro riskerna av de nuvarande anordningarna vid Tumba samt det
oekonomiska i driften därstädes påtagliga fakta.''
För att en stor kostnad emellertid icke må alltför mycket belasta ett enda
års budget för banken, vill jag hemställa, att fullmäktige, därest förslaget vinner
bifall, ville besluta, att arbetet måtte så utföras, att kostnaden för detsamma i möjligaste
mån fördelas på tvenne år.
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
5
På de ritningar, vilka, såsom bilagor 18 a—d, åtfölja förvaltarens förslag,
finnes söder om den föreslagna nybyggnaden en med allenast konturlinjer uppritad
fortsättning av ifrågavarande byggnad. Man har härmed velat antyda, att, för det
fall att i en framtid skulle beslutas att vid Tumba införa jämväl anordningar för
maskintillverkning av papper, tillräcklig och lämpligt belägen plats därtill finnes i
fullt organiskt sammanhang med nu föreslagna, för uteslutande handgjort papper
avsedda lokaler.»
Vid skrivelsen äro fogade däri omförmälda ritningar jämte vissa
andra bilagor till förvaltarens förslag.
Av utredningen i ärendet framgår, att Tumba bruk för närvarande
befinner sig i sådant skick, att en ombyggnad av detsamma
ovillkorligen bör ske såväl ur synpunkten av personalens trygghet och
säkerhet i arbetet som ock för att bruksdriften må kunna för framtiden
på ett fullt rationellt sätt upprätthållas. Utskottet har också vid nyligen
avlagt besök på platsen varit i tillfälle att iakttaga de stora brister,
som i berörda avseenden förefinnas; och har utskottet därvid kommit
till den övertygelsen, att åtgärder snarast möjligt böra vidtagas för avhjälpande
av dessa missförhållanden.
Vad beträffar det inre av den egentliga fabriksbyggnaden eller
det s. k. nedre bruket, äro såväl golv som bjälklag därstädes ytterst
dåliga. Med anledning härav hava omfattande förstärkningsarbeten måst
vidtagas, i det att bjälklaget mellan transmissionssalen och de däröver
liggande valsrummen stöttats med provisoriska trästöd. Transmissionssalen
är mörk och otidsenlig, vartill kommer, att, enligt vad av sakkunniga
verkställda undersökningar giva vid handen, samtliga arbetsmaskiner
och transmissioner äro synnerligen illa medfarna och i det
närmaste förslitna. Vederbörande yrkesinspektör har också, på sätt
handlingarna utvisa, framhållit, att dagsbelysningen på det hela taget
vore mycket otillfredsställande samt att en ombyggnad av transmissionerna
vore nödvändig.
Av utredningen framgår vidare, att en reparation av nedre bruket
skulle ställa sig förhållandevis kostsam, och även med en grundlig ombyggnad
av detsamma skulle vissa lokaler fortfarande bliva för trånga.
Det har därför ansetts nödigt, att en nybyggnad verkställdes och i
samband därmed en omläggning av kraftverket. Yrkesinspektören har
i avseende härå framhållit, hurusom en dylik nybyggnad vore fullt befogad
icke blott ur säkerhetssynpunkt utan även för erhållande av en
rationell fabriksdrift. Härtill komme, att, om en sådan nybyggnad påbörjades
under innevarande år, den förut omnämnda provisoriska under
-
TJtskottet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
stöttningen av golven i nedre bruket vore tillfyllest, till dess nybyggnaden
bleve färdig.
Aven utskottet anser för sin del, att en nybyggnad i enlighet med
det ingivna förslaget bör snarast möjligt verkställas, så mycket hellre,
som, enligt vad utredningen giver vid handen, genom vidtagande av en
sådan åtgärd något avbrott i bruksdriften icke behöver ifrågakomma.
Utskottet anser sig därför böra tillstyrka inspekterande fullmäktigens
förslag.
Enligt vad utskottet inhämtat, utgör den nuvarande produktionen
vid bruket omkring 35 ton årligen och skulle inom ramen av den föreslagna
nybyggnaden och utvidgningen i övrigt av fabriken produktionen
eventuellt kunna ökas med omkring 40 procent. Det bör även framhållas,
att, därest i en framtid anordningar för maskintillverkning av
papper skulle anses böra införas, tillräcklig och lämpligt belägen plats
därför beräknats i sammanhang med de nu föreslagna lokalerna, vilka
avse uteslutande handgjort papper.
Beträffande kostnaden för de föreslagna arbetena har densamma
upptagits till 430,000 kronor, vilken utgift ansetts lämpligen böra fördelas
på två år; och synes häremot icke vara något att erinra.
Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, hava fullmäktige hemställt
om utskottets medgivande till ifrågavarande arbetens utförande.
Jämlikt § 46 bankoreglementet utöva fullmäktige överinseende över Tumba
bruk; och tillkommer det dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift, börande alla frågor om utgifter för bruket,
som icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhöra den löpande
bruksdriften, underställas fullmäktiges prövning och beslut. Vidare
stadgas i paragrafen, att nybyggnad eller större reparation å brukets
byggnader icke må utan oundgängligt behov av fullmäktige företagas,
innan de därtill erhållit medgivande av bankoutskottet.
Ehuru utskottet sålunda synes äga befogenhet att besluta om nu
ifrågavarande arbeten, har utskottet emellertid ansett dem vara av den
omfattning, att utskottet funnit sig böra underställa ärendet riksdagens
prövning.
Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksbanken
att i huvudsaklig överensstämmelse med här
ovan omförmälda ritningar och förslag låta utföra
reparations- samt om- och nybyggnadsarbeten vid
Tumba bruk för en kostnad av 430,000 kronor, för
»
-
7
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
delad på två år, med rätt för fullmäktige att vid
arbetets utförande i dessa ritningar och förslag vidtaga
de jämkningar, som kunna anses erforderliga och
vilka icke föranleda någon höjning av nämnda kostnad.
Stockholm den 21 mars 1916.
På bankoutskottets vägnar:
THEODOR ADELSWÅRD.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Trapp, Ekman, Gustafsson, Wickman,
friherre Langenskiöld, Boos och Montgomery samt
av andra kammaren: herrar Vahlquist, Olsson i Blädinge, Kristensson, Berg i
Munkfors, Jonsson i Gumboda, Lindvall, Jonsson i Hå och Anderson i Knapasjö.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Bil. A.
Riksbankens pappersbruk, Tumba.
I anledning av inspektion vid pappersbruket den 18 dennes får jag göra
följande meddelande. .
Av inspektionen framgick att alla golven i det s. k. nedre bruket (det egentliga
pappersbruket) voro synnerligen underhaltiga och lätt kunna förorsaka olycksfall
genom halkning och snavning och sålunda tarva en reparation och delvis omläggning.
I synnerhet voro såväl bjälklag som golv i holländaresalen och blekrummet
så uppruttna, att de måst provisoriskt understödjas med trästöttor, för att ej med
de tunga maskinerna ramla ned. En ombyggnad av dessa, trots att denna måste
förorsaka en längre tids uppehåll i driften, torde därför bliva nödvändig, då man
icke under allt för lång tid kan lita på uppstöttningen, som för övrigt är till hinders
för arbetet i transmissionssalen.
Vad transmissionssystemet angår är det ur olycksfallsynpunkt mycket riskabelt,
dessutom synnerligen inkrånglat och mycket kraftödande. Visserligen hava transmissionerna
i enlighet med förut lämnade föreskrifter från yrkesinspektören, sa gott
sig göra låtit, blivit in- och kringbyggda, för att i möjligaste man minska olycksfallsrisken;
en ombyggnad av desamma torde dock bliva nödvändig och komma att
av inspektionen fordras.
Vad dagsbelysningen angår är den på det hela taget mycket otillfredsställande.
Endast i sortersalen, där risken för olycksfall är minst, kan den anses vara
tillfredsställande. I övriga salar, där risken för olycksfall är större, hindra de tjocka
murarna och grova pelarna dagsljuset att komma till sin fulla rätt. Man kan därför
med fog säga att bestämmelsen i lagen om arbetarskydd att »arbetet skall äga rum
vid tillräcklig och tjänlig belysning» knappast här är uppfylld. Vad ventilationen
i formsalen för avlägsnandet av de i synnerhet under den kallare årstiden uppträdande
för arbetarna besvärande och skadliga vattenångorna angår, har ju denna
så gott sig göra låtit på yrkesinspektörens inrådan förbättrats, om den dock icke,
till följd av vissa svårigheter med de lokala förhållandena, kunde ordnas på ettså
effektivt och tillfredsställande sätt, som vid en nybyggnad kan ske.
Om driften sålunda under en längre tid framåt skall fortgå i de nuvarande
lokalerna, måste i första hand de förut nämnda golven och bjälklagen ombyggas
och sättas i betryggande stånd.
Då jag vid inspektionstillfället erhöll meddelande att en nybyggnad planerats,
som torde vara fullt befogad, icke blott ur säkerhetssynpunkt, utan även för erhållandet
av en rationell fabriksdrift, har jag ansett mig böra påpeka de nuvarande
bristerna ur olycksfallssynpunkt, som vid en eventuell nybyggnad lätt kunna avhjälpas,
samtidigt som jag, under hänvisande till 26 § lag om arbetarskydd, gärna
Bankoutskottets utlåtande Nr 21. 9
står till tjänst med glanskning av förslag och ritningar till den planerade nya
fabriken.
.Kommer en dylik nybyggnad att påbörjas under innevarande år, kan emellertid
den omnämnda provisoriska understöttningen av golven få tjänstgöra tills nybyggnaden
blivit färdig, varigenom heller intet avbrott i driften behöver äga rum.
Stockholm den 19 februari 1916.
Yrkesinspektionen i andra distriktet
Olof Hellström
Yrkesinspektör.
Bil. B.
Yttrande över förslag till om- och tillbyggnader vid Tumba pappersbruk.
Undertecknad, som vid besök vid Tumba pappersbruk besiktigat byggnader
och maskiner samt tagit del av förvaltarens, civilingenjören J. Vestergren, utredningar
och förslag till ombyggnad av bruket, får härmed lämna följande yttrande.
Bruket befinner sig numera i det skick, att en ombyggnad av detsamma ovillkorligen
måste företagas inom den allra närmaste tiden. Valsbottnens golvlag är
uppruttet, transmissionerna äro synnerligen dåliga, oekonomiska och ur driftsynpunkt
svårskötta.
En reparation av det nedre bruket skulle bliva förhållandevis kostsam och
vålla ett längre stillestånd i driften. Anordningen av nya transmissioner låter sig
knappast göra i de gamla lokalerna, om man ställer någorlunda höga fordringar på
dem. De lokaler, som stå till buds därför, äro för trånga och ur flera synpunkter
olämpliga. Vattenkraften kan icke ekonomiskt utnyttjas med de nuvarande turbinerna
och nya, för utnyttjande av hela vattenkraften kunna icke insättas i anslutning
till transmissionerna.
Även om en grundlig ombyggnad av det nedre bruket läte sig utföra, skulle
dock lokalerna såväl för holländeriet som för formsalen fortfarande bliva för trånga
för den nuvarande produktionen. En utbyggnad av nedre bruket är utesluten på
grund av lokalernas inbördes placering. Transportförhållandena inom och mellan
lokalerna skulle fortfarande bliva dåliga och oekonomiska.
Jag anser mig därför obetingat kunna tillstyrka en nybyggnad för holländerioch
formningsavdelningama samt omläggning av kraftverket i enlighet med civilingenjör
J. Vestergrens förslag.
Detta förslag upptager en nybyggnad för holländeri och formsal, som förlägges
mellan det övre och nedre bruket samt insättande av nya turbiner med
elektriska generatorer i kvarnbyggnaden, så att vattenkraften kan successive utnyttjas
i sin helhet. I ångkraftcentralen insättes en elektrisk generator, som arbetar på
samma fördelningsnät som vattenkraftstationen.
Mot planläggningen av byggnaderna har jag ingenting att anmärka. Dock
vill jag föreslå, att den översta våningen i holländeriet höjes något samt förses med
bättre naturlig belysning samt att golvet bygges lika starkt som det i andra våningen,
på det att holländare, om så skulle behövas, även må kunna uppställas på den
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 15 käft. (Nr 21.) 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
översta våningen. Därjämte bör tillses, att klorkalklösningen på nedre botten
anordnas så, att den lätt kan flyttas.
Formsalen är föreslagen att uppföras i två våningar, varvid den övre våningen
skulle användas till torkrum. Jag föreslår, att denna övre våning bygges i samma
höjd som den undre samt förses med lika god fönsterbelysning, varjämte golvet
bygges så, att formningskypar även här kunna uppställas.
Det föreliggande förslaget avser att behålla ångpannecentralen och ångkraftanläggningen
på sin nuvarande plats. Detta låter sig naturligtvis göra, så länge
produktionen icke ökas över den nuvarande. Fastän det vore önskvärt ur driftekonomisk
synpunkt att erhålla en fullt modern ångcentral och uppförandet av en
ny ångcentral förr eller senare torde bliva en nödvändighet, finner jag det lämpligt,
att en sådan icke nu planerats, redan av det skäl, att man kan förutse möjligheter
för erhållande av elektrisk kraft från annan vattencentral.
Alternativa utrymmen för en ångcentral finnas emellertid disponibla i det
föreliggande förslaget, vilket enligt min åsikt förenar praktisk uppställning vid nuvarande
produktion med möjligheten att utvidga bruksdriften till vare sig ökad
handpapperstillverkning eller maskindrift.
På grund av det ovan anförda vill jag avstyrka en ombyggnad av de gamla
fabrikshusen vid Tumba samt förorda uppförandet av nya fabrikslokaler i huvudsaklig
överensstämmelse med det föreliggande förslaget och med beaktande av de
anmärkningar och ändringsförslag, som jag ovan framställt.
Nykvarn den 1 februari 1916.
Berthold Smärt.
Bil. C.
Förslag till reparationer, om- och nybyggnader vid Tumba pappersbruk
samt plan för desammas utförande.
I. Anläggningens nuvarande skick.
Lumphuset.
1) Lumpen skäres för närvarande för hand utan föregående damning. —
Anskaffning av damnings- och skämingsapparater är önskvärd ur hygienisk och
ekonomisk synpunkt.
2) Vid sorteringskasterna finnas inga dammsugningsanordningar. Sådana äro
önskvärda av hygieniska skäl.
3) Lokalfördelningen och saknaden av lämpliga transportvägar i lumphuset
medför, att all lump måste bäras vissa sträckor. — Upptagandet av lämpliga
transportvägar är därför till besparande av arbetskraft behövligt.
Valshuset.
4) Det efter branden år 1875 inlagda bjälklaget i valshuset och blekeriet är
numera fallfärdigt. — En ombyggnad kan icke utan risk uppskjutas.
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
11
5) Transmissionerna under valsbotten äro förslitna, arbeta dels därigenom,
dels på grund av anordningen med många kuggväxlar synnerligen oekonomiskt
samt äro livsfarliga att skota. — En omläggning på samma plats förhindras av
utrymmesskäl.
6) Nuvarande blekholländare äro förnötta och kunna endast med svårighet
hållas i drift. — Anskaffandet av nya blekholländare är nödvändigt.
7) Av förefintliga tre finvalsar äro två uppslitna så, att knivarna icke längre
kunna skärpas. — Dessa valsar behöva förnyas. I återstående finvals kan ny valskubb
insättas.
8) Nuvarande grovvalsar äro otillräckliga och behöva ombyggas.
9) På grund av det ringa antalet halv- och heltygskistor (resp. 6 och 7)
måste olika lumpsorter, vilka ingå i samma papper, blandas redan före bykningen
samt bykas, malas och blekas tillsammans. — Då det dels är synnerligen behövligt
att öka antalet sorteringsklasser för lumpen, och det dels är en av de viktigaste
principerna vid papperstillverkningen att byka, bleka och mala varje lump- och
halvtygsklass för sig, emedan olika kvaliteter kräva olika behandling, är en mångdubbling
av kistornas antal nödvändig. I nuvarande valshus finnes icke plats för
flera lumpkistor.
Sortersal och skiljerum.
10) På grund av det begränsande utrymmet i sortersal och skiljerum kan
sedelpapperet icke i önskvärd grad hållas skilt från övriga papper. — Vid ombyggnad
bör sorteringens och skiljningens utrymmesbehov tillgodoses.
11) Ovanstående gäller även för hängerierna, där dessutom för åstadkommande
av jämn torkning ett effektivt ventilationssystem bör anordnas.
Formrummet.
12) Golvet med däri liggande ledningar är i behov av en genomgripande
reparation. Detsamma gäller väggar och tak.
13) Kypar Nr 5 och 6 ävensom presskolvar till pressarna Nr 5 och 6 behöva
förnyas.
14) Armatur, ledningar och transmissioner behöva delvis förnyas.
15) Massakar finnas icke i tillräckligt antal. Inläggande av flera förhindras
av utrymmesskäl. Till en del massakar saknas omröringsanordningar, varför omröring
tid efter annan måste utföras för hand. Ändring härutinnan kan icke utföras
i nuvarande formrum på grund av kyparnas och karens uppställning, vilken
i sin tur är beroende av belysning och utrymme.
16) Pappersmassan bäres för närvarande i byttor från massakaren till kyparna,
vilken medför hög arbetskostnad och föranleder uppkomsten av knutar i massan.
Utrymme, ljus och lokalens belägenhet medgiva icke förändring i detta förhållande
eller insättning av sandbord och knutsilar vid sedelkyparna.
Ångmaskinrum och blekeri.
17) På grund av blekeriets läge invid ångmaskinrummet och nödvändigheten
att intaga sekundärt ljus från blekeriet till maskinrummet intränga klorgaser från
blekeri till maskinrum till skada för ångmaskin, transmissioner m. in.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Vattenturbiner.
18) För närvarande finnas icke mindre än 5 vattenturbiner, varav 3 under
ångmaskinrummet och 2 i kvarnbyggnaden. Samtliga äro av äldre tillverkning
och av låg verkningsgrad. Genom förslitning och läckage erhålles med dessa
turbiner enligt beräkning av ingenjör A. Rosborg endast 22.2 procent av den effekt,
som vanligen erhålles av vattenturbiner. Därtill kommer, att de tre turbinerna
under maskinrummet endast utnyttja halva den disponibla fallhöjden. — Vid reparation
av turbinskåpen och insättande av nya turbiner i kvarnbyggnaden bör automatisk
reglering anordnas. Efter denna omläggning kunna turbinerna under maskinrummet
undvaras.
Belysnings verk et.
19) Det nuvarande acetyléngasverket, som anlades år 1900, kräver för fortsatt
användning genomgripande reparation samt förnyande av väsentliga förslitna
delar. Rörnätet är detsamma, som sedan år 1862 eller 1863 användes till förutvarande
stenkolsgasverk, och behöver till övervägande del omläggas. — På grund
av att:
a) kostnaden för iståndsättandet av acetyléngasverket och rörnätet icke
väsentligt kommer att understiga en nyanläggning av desamma,
b) den årliga kostnaden för acetylénbelysning på grund av karbidåtgången
med över 40 procent överstiger kostnaden per år för elektrisk belysning,
c) tillbud till eldsvåda genom nuvarande acetylénbelysning hava inträffat,
torde komplettering av nuvarande elektriska belysningsanläggning vara att föredraga
framför reparation av acetyléngasverket med tillhörande rörnät.
Vattenfiltra.
20) Nuvarande filtreringsanläggning är otillräcklig för fabrikens behov.
Motorer.
21) Drift saknas för närvarande till skärmaskin, linjeringsmaskin, tryckpress
samt tidvis till snickareverkstaden.
II. Synpunkter beträffande bruksdriftens ordnande.
Såsom framgår av föregående P. M. över bruksanläggningens nuvarande
skick, erfordras till försättande av det nuvarande handbruket i ett tidsenligt skick
en mångfald av olika arbeten.
Anledningen till att just nu så stora arbeten behöva utföras, är att så gott
som samtliga arbetsmaskiner och transmissioner i nedre bruket efter en i de flesta
fall långt mer än normal driftstid äro förslitna, och att väsentliga delar av nedre
brukets fasta och lösa inredning, såsom golv, bjälklag, bingar, kypar m. m., efter
ett fyratioårigt bruk nu befinna sig i ett sådant skick, att de icke kunna repareras
utan behöva förnyas.
Sedan bruket efter branden 1875 återuppbyggdes, hava nämligen, efter vad
jag kunnat finna, inga nämnvärda arbeten företagits för vissa fabrikslokalers underhåll
eller förbättring. I främsta rummet sammanhänga nödvändiga om- och ny
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
13
byggnadsarbeten med det snart sagt fallfärdiga och i övrigt synnerligen olämpliga
skick, i vilket holländeriet och därmed förenade verk befinna sig.
Till iordningställandet av holländeriet stå två utvägar till buds, nämligen
att antingen efter inläggning av ny valsbotten återinsätta holländare och transmissioner
i samma lokaler, eller ock att för holländeri och tillhörande arbetslokaler
uppföra en nybyggnad.
Genom förstnämnda åtgärd skulle man vinna följande förbättringar:
1) Driftsäker valsbotten med något ökat utrymme.
2) Möjlighet att borttaga nuvarande kuggväxlar i underhuset genom införande
av elektrisk drift.
3) Avstängande av maskinrummet från blekeriet.
Däremot skulle en sådan ombyggnad av valshuset inom nuvarande murar
medföra nedanstående olägenheter eller i vissa fall till och med försämringar av
nuvarande driftsmöjligheter:
1) Behovet av lumpkistor hade icke tillgodosetts. Under förutsättning av,
att pumparna till hydrauliska pressar kvarstå på sin nuvarande olämpliga plats,
komme underhuset att rymma två kistor mindre än för närvarande. Flyttas däremot
pumparna till formrummet, måste kyparnas antal minskas från sju till sex och
produktionen i motsvarande grad sänkas.
2) Någon väsentlig förbättring av formrummet kunde icke erhållas. Utrymmes-
och belysningsförhållanden likasom även det nuvarande formrummets läge
medgiva exempelvis icke uppsättande av behövliga massakar, insättandet av knutsilar
och sandbord vid varje kyp till avlägsnandet av knutar och grus i massan samt
sådan förändring, att bärning av massan från karen till kyparna kan undvikas.
Höjdskillnaden mellan formrum och holländeri är dessutom så ringa, att tappningen
av en enda vals rymmande 40 kilogram massa tager 45 minuter, d. v. s. 20 gånger
för lång tid. Ovanstående olägenheter äro efter min åsikt av den natur, att de,
bortsett från närliggande fabrikslokalers brister, motivera utdömandet av nuvarande
formrum.
3) Belysningen i maskinrummet bleve otillräcklig.
4) Platsen för limkammare synnerligen trång och även illa belägen.
5) Behovet av ökat utrymme för skiljerum, hängerier och packkammare
hade icke tillgodosetts.
6) För filtförråd och formar måste ny lokal uppsökas.
7) Genom att återinsätta valsar i nuvarande byggnad skulle man slutligen
ytterligare låsa sig fast vid anordningar, vilka alltid komme att utgöra ett hinder
för _ ett rationellt ordnande av bruksdriften. Nedre bruksbyggnadens indelning är
nämligen sådan, att redan tillgodoseendet av de allra närmaste behoven antingen
förhindra andra synnerligen behövliga förändringar eller draga i sitt följe planlösa
utbyggnader eller omplaceringar, vilka komma att utgöra ökade hinder för eventuella
framtida förändringar.
8) En även obetydlig ökning av nuvarande tillverkning av handgjort papper
vore utesluten.
På grund härav får jag såsom min åsikt förklara, att ett rationellt ordnande
av bruksdriften vid Tumba kräver nybyggnad för holländeri och formrum.
Bland övriga frågor, som i förestående P. M. över brukets nuvarande skick
beröras, vill jag främst framhålla behovet att tillvarataga disponibel vattenkraft,
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
elektrisk överföring av såväl vatten- som ångkraft samt i samband därmed utbytande
av nuvarande förslitna acetyléngasverk mot elektriskt belysningsverk.
På grund av nedre brukets fallfärdiga skick torde i samband därmed stående
frågor (ombyggnadsplanen 1—4) icke utan våda kunna uppskjutas.
III. Plan för brukets om- och tillbyggnad.
1) I stället för nuvarande 5 vattenturbiner insättas i kvarnbyggnaden 2 turbiner
av olika storlekar, avpassade så, att högsta effekt av vattenkraften kan
erhållas vid såväl hög- som lågvatten. Arbetet härmed påbörjas i så god tid, att
kraft från de nya turbinerna finnes tillgänglig, när holländeriet skall överflyttas till
nybyggnad.
Kostnad:
Enligt anbud från Kristinehamns mekaniska verkstad.................... kronor 17,750: —
Tillkommer för krökar å tubledning ............................................... » 250: —
Grävnings- och grundläggningsarbeten ............................................ » 3,500: —
Kostnad för montörer m. m............................................................. » 1,000: —
kronor 22,500: —.
2) I kvarnbyggnaden insättas tvenne generatorer, direkt kopplade på turbinaxlarna,
samt ställverk. Fördelningsnät för kraft och belysning till nuvarande
fabriks- och bostadshus utföres. Motorer insättas till arbetsmaskiner i nedre bruket
samt reparationsverkstäder (första och andra elektriska utbyggnaden).
Kostnad:
Enligt anbud från Luth & Rosén, Stockholm:
l:sta elektriska utbyggnaden kronor 18,500: —
2:dra » » » 6,500: —
Tillkommer för stolpar, galgar, armatur, golvinläggning och montage » 5,200: —
kronor 30,200: —.
3) Mellan lumphuset och nedre bruket uppföres nybyggnad för holländeri
med lumpkistor samt formsal med torkrum. Byggnadens läge är under hänsyn till
utnyttjandet av fabriksområdet valt så, att minsta möjliga och bekvämaste transporter
av råmaterial och halvfabrikat erhålles, samt att inga hinder skola förefinnas
för tillbyggnad av bruket.
I tvärbyggnaden med gavel åt landsvägen förläggas sålunda holländeriet
med lumpkistor på nedre botten, valsar, blekholländare och kollergång i mellanvåningen
samt plats för vattenkar, utskott och bimaterialer å vindsvåningen.
Från holländeriet sträcker sig formsalen till nuvarande nedre bruket. Format
papper upptages omedelbart medelst hiss till ovanför formningssalen liggande torkvind,
samt efter torkning genom sluten gång till nuvarande nedre bruket för limning,
färdiggörning och sortering.
Skulle produktionen behöva ökas, antingen genom utvidgad tillverkning av
handgjort papper eller genom införande av maskindrift, utdrages holländeribyggnaden
och utlägges en med formningssalen parallellt gående flygel, såsom medelst konturlinjer
angivits på ritningarna.
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
15
I stället för de arbetsmaskiner i nuvarande holländeri, vilka äro förnötta,
insättas i nybyggnaden för holländeriet:
1 blekholländare, motsvarande nuvarande tre blekholländare,
2 halvtygsvalsar,
2 heltygsvalsar, samt dessutom
1 kollergång,
varjämte i den nya formningssalen insättas nya kypar och massakar motsvarande
de kypar och kar i nuvarande formrum, vilka icke äro reparabla. Massaledningar,
ång- och vattenledningar färdigställas, motorer till holländare insättas,
ventilationsanordning och övrig inredning utföres.
Vid denna tidpunkt skall kraft vara tillgänglig från kvarnbyggnaden i tillräcklig
mängd för att efter i förväg verkställd halvtygsmalning kunna driva 3 sedelkypar
i nybyggnaden.
Kostnad:
Nybyggnad enligt beräkning efter från Skånska cementgjuteriet, A. B. Kreuger &
Toll samt A. B. Arcus inkomna kostnadsförslag, inklusive ritningar och kontrollarvode
........................................................................................... kronor 210,000: —
1 blekholländare, 2 halvtygsholländare, 2 heltygsholländare, l
kollergång, 3 kypar med 6 massakar, knutsilar och sandbord,
massaledningar, vatten- och ångledningar, motorer,
remmar, remskydd, ventilationsanordning i formrummet och
övrig inredning............................................................................ » 73,700: —
kronor 283,700: —.
4) Sedan sedelpapperstillverkningen överförts till nybyggnaden, borttagas nuvarande
transmissioner i nedre bruket, insättes vid ångmaskinen generator med ställverk
och kompletteras kraft- och belysningsnätet (tredje elektriska utbyggnaden).
De holländare och kypar i nedre bruket, vilka skola användas i nybyggnaden,
överflyttas och ställas i drift.
Bjälklag och inredning återställas i nedre bruket, som tages i anspråk för
papperets limning, färdiggörning, sortering, packning, lagring samt för snickareverkstad,
som tills vidare inrymmes i nuvarande formningsrum.
Kostnad:
Tredje elektriska utbyggnaden enligt anbud från Luth & Rosén,
Stockholm...................................................................................... kronor 21,500: —
Demontage, överflyttning av arbetsmaskiner till nybyggnaden,
omläggning av nuvarande valsbotten, reparation av nedre
brukets fasta inredning, motorer till glättverk........................ » 26,100: —
kronor 47,600: —.
5) I lumphuset insättes transporttrumma från vindsvåningen till andra
våningen, varest en lumppisknings- och en lumpskärningsmaskin uppställas. Dammsugning
anordnas vid sorteringsborden. Ny hiss insättes och dörr upptages på
husets baksida för transporterna mellan lumphuset och holländeriet.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Kostnad c:a ..........;............................................................................ kronor 12,700:—.
6) Nuvarande vattenfiltra utökas.
Kostnad c:a ........................................................................................ kronor 8,000:—.
IV. Sammanfattning av kostnaderna.
1) Vattenturbiner i kvarnbyggnaden..........:.....................................
2) Första elektriska utbyggnaden ................ kronor 18,500: —
Andra » » ................ * 6,500: —
Stolpar, galgar, armatur, golv, montage »_5,200: —
3) Nybyggnad.................................................... kronor 210,000: —
Fast och lös inredning..................................> 73,700: —
4) Tredje elektriska utbyggnaden ................ kronor 21,500: —
Demontage, reparation av nedre bruket,
flyttning av maskiner ........................ » 26,100: —
5) Lumpavdelningens iordningställande .......................................
6) Vattenfiltra ....................................................................................
kronor 22,500: —
» 30,200: —
» 283,700: —
» 47,600: —
» 12,700: —
» 8,000: —
kronor 404,700: —.
Tumba den 8 februari 1916.
Johannes Vestergren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.