Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till ny avlöning sstat för tjänstemännen vid Tumba pappersbruk.

1916-03-30 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:22, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till ny avlöning sstat för tjänstemännen vid Tumba pappersbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1916 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag

till ny avlöning sstat för tjänstemännen vid Tumba pappersbruk.

I en till bankoutskottet avlåten, den 17 februari 1916 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksbanken anfört följande:

»Under åberopande av den motivering, som lämnas i hosgående av Fullmäktige.

inspekterande fullmäktigen för Tumba bruk ingivna skrivelse och förslag,

få fullmäktige med instämmande i berörda förslag hemställa, att

utskottet måtte utverka fastställelse av nedan upptagna kontanta löneförmåner

utöver nu gällande stat in natura för följande vid Tumba bruk

anställda tjänstemän, nämligen

Förvaltaren:

lön.......................................

tjänstgöringspenningar

kr.

»

7,000: —

3,000: —

#

Tillsammans

kr.

10,000: —

Verkmästaren:

lön .......................................

tjänstgöringspenningar

kr.

»

3,300: —

1,700: —

Tillsammans

kr.

5,000: —

Pappersmästaren:

lön......................................

tjänstgöringspenningar

kr.

»

2,400: —

1,200: —

Tillsammans

kr.

3,600: —

Bruksbokhållaren:

lön......................................

tjänstgöringspenningar .

kr.

»

2,400: —

1,200: —

•

Tillsammans

kr.

3,600: —

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 saml. 16 käft. (Nr 22.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanhoutsJcottets utlåtande Nr 22.

Inspekterande

fullmäktigen.

Förrådsbokhållaren: lön................................................................. kr. 1,300: —

tjänstgöringspenningar ........................... » 700: —

Tillsammans kr. 2,000: —

Fullmäktige hemställa vidare,

dels att den föreslagna nya avlöningsstaten måtte få tillämpas från

och med 1916 års början,

dels ock, vid bifall till förslaget, att arbetspremieberäkningen för

dem bland ifrågavarande tjänstemän, som jämlikt beslut av 1905 års

riksdag hittills varit delaktiga därav, måtte upphöra.

Fullmäktige komma att sedermera framlägga förslag till sådana

ändringar i den av utskottet den 9 mars 1903 fastställda instruktion

och arbetsordning för bruksförvaltaren och övriga tjänstemän vid Tumba

bruk, som ett bifall till fullmäktiges nu avgivna lönereglerings förslag

kan påkalla.»

Vid ifrågavarande skrivelse fanns fogat ett däri åberopat yttrande

av inspekterande fullmäktigen för Tumba bruk, så lydande:

»De avlöningsgrunder, som för närvarande gälla beträffande tjänstemännen

vid Tumba pappersbruk, kunna anses härröra från år 1892,

själva avlöningsbeloppen från år 1907.

Före 1892 utgingo avlöningarna dels i kontanta medel, dels i naturaförmåner,

bestående i trädgårds- och potatisjord samt ett flertal olika

persedlar såsom spannmål av olika slag, ved, ljus, hö och halm. Detta

ändrades genom beslut av 1892 års riksdag så, att avlöningen skulle

utgå i form av något ökad kontant lön och därutöver för vissa tjänstemän

naturaförmåner, bestående av ved samt trädgårds- och potatisjord.

Beträffande 1892 års lönereglering framhölls icke utan skäl, att densamma

egentligen endast innebar en jämkning och afrundning av förut

gällande lönestat. Emellertid fingo Tumba bruks tjänstemän förbliva

vid dessa löner ända till år 1907, oaktat riksbankens tjänstemän under

tiden tillgodosågos med dels år 1901 dyrtidstillägg, dels år 1902 en

fullständig lönereglering, dels därefter på några håll vissa smärre jämkningar

och förbättringar.

Till 1907 års riksdag inlämnade fullmäktige förslag till en ny fullständig

lönereglering för riksbankens hela personal ävensom för tjänstemännen

vid Tumba bruk.

Detta förslag bifölls i huvudsak av riksdagen. I enlighet härmed

utgöra, vad Tumba bruk beträffar, de ännu gällande lönerna, naturaprestationerna

oräknade, av följande belopp:

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 22.

3

Befattning.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

Förvaltaren .....................................

5,000

1,500

6,500

Bokhållaren....................

1,600

800

2,400

Kontorsbiträdet .................................................................

arvode

1,200

Verkmästaren .........................

2,400

1,200

3,600

Pappersmästaren.............................

1,600

800

2,400

Skolläraren ...........................

500

150

arvode för söndagsskolan......

150

—

> 800

Läkaren......................

arvode

1,200

Vad riksbankens tjänstemän beträffar, inkommo emellertid rätt snart

från vissa kategorier ansökningar om förbättrade löneförmåner, och även

fullmäktige själva framlade olika förslag till detaljändringar i lönestaten.

År 1912 framhöllo emellertid fullmäktige svårigheterna vid partiella förändringar

i en avlöningsstat, som måste betraktas som ett sammanhängande

helt, vårföre fullmäktige ansågo sig hava anledning att till

granskning upptaga den för riksbanken gällande lönestaten i allmänhet.

Detta betraktelsesätt föranledde fullmäktige att sistnämnda år uppgöra

ett fullständigt förslag till ny lönestat för riksbankens tjänstepersonal.

Efter vederbörlig förberedande behandling, ledde detta förslag

till den nya lönestat, vilken, antagen av 1914 års riksdag, för närvarande

är gällande för riksbanken.

Därvid är emellertid att märka, att 1914 års stora lönereglering,

som omfattade alla övriga förhållanden vid banken, lämnade tjänstemännen

vid Tumba bruk alldeles utanför.

Av det anförda framgår, att, medan för riksbankens tjänstemän

under de senast förflutna årtiondena fyra fullständiga löneregleringar —

åren 1892, 1902, 1907 och 1914 — och många partiella löneförbättringar

av riksdagen beslutats, förhållandena vid Tumba varit synnerligen stationära,

i det att, sedan 1860 års lönestat år 1892 förändrats och jämkats,

allenast en enda lönereglering, nämligen år 1907, genomförts.

Under den tid, som förflutit sedan nyssnämnda lönereglering för

Tumba bruk, hava i allmänhet inom vårt land betydande förändringar

inträtt å ena sidan med avseende på levnadskostnaderna, å andra sidan

beträffande avlöningsförhållandena inom all, med Tumba bruk jämförlig,

industriell drift. Därtill kommer, att fordringarna på tjänstemännen vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banlcouiskottels utlåtande Nr 22.

Tumba bruk icke obetydligt stegrats. Detta visas bland annat därav,

att sedeltillverkningen från åren närmast omkring tiden för den senaste

löneregleringen stigit med omkring 25 %, om man jämför med åren

närmast före år 1915.

Yad jag nu haft äran anföra, synes mig alldeles uppenbart tala för

en omedelbar lönereglering för tjänstemännen vid Tumba bruk, detta

icke blott i dessas utan ock i brukets välförstådda intessse. Sedeltillverkningen

för Sveriges riksbank är nämligen ett så svårt, grannlaga

och ansvarsfullt arbete, att de därvid ledande personerna måste såväl,

envar på sin post, i tekniskt som i annat hänseende vara högt kvalificerade

män samt därför även avlönade så, att bruket icke blott kan förvärva

sådana personer för de olika posterna, utan ock behålla dem kvar

i sin tjänst.

ögonblicket synes dessutom vara så mycket mera lämpligt för en

omedelbar lönereglering, som dels under senaste åren bruket lyckats förvärva

synnerligen framstående krafter för de i tekniskt hänseende viktigaste

befattningarna, nämligen förvaltaren år 1914, verkmästaren år

1913 och pappersmästaren år 1915, dels platsen som bokhållare för närvarande

är vakant.

Jag övergår nu till de olika befattningarna, betraktade var för sig.

Förvaltaren.

Många skäl tala för, att för förvaltaren vid Tumba bruk avlönings-förmånema

böra bestämmas till fast lön och därutöver ett belopp, som

till sin storlek beror av det ena eller andra av bruksdriften framgående

förhållandet. Också är förvaltaren redan nu delaktig i de »arbetspremier»

som jämlikt riksdagens beslut utgå till flertalet inom personalen vid

bruket, och det vore icke omöjligt att, därest sådant ansåges lämpligt,

utbyta arbetspremierna mot någon form av s. k. tantiem i överensstämmelse

med de synpunkter, som allmänneligen pläga gälla rörande chefsposter

vid privata industriella inrättningar.

Beträffande all tantiemberäkning, däribland även beräkning av

sådana arbetspremier, som kunna tänkas utgå till en industriell ledare,

gäller, att tantiemet icke bör vara sådant, att det i mera avsevärd grad

påverkas av faktorer oberoende av den tantiemberättigade. Icke heller

bör denne kunna med konstlade åtgärder höja eller sänka detsamma.

Men å andra sidan bör det så bestämmas, att under arbetets jämna

gång den tantiemberättigade bör kunna genom omvårdnad, sparsamhet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

5

skärpt kontroll, goda arbetsmetoder, förbättringar m. in. höja tantiemunderlaget,

medan slarv, bristande tillsyn, uraktlåtenheter av olika slag

o. s. v. böra straffa sig själva i form av minskat tantiem. Därjämte

bör den tantiemberättigade icke sättas i frestelse att underlåta förbättringar,

reparationer och underhåll för att därigenom skaffa sig högre

tantiem.

I varje fall gäller det emellertid att undersöka, om den ifrågavarande

tillverkningen är av det slag och har sådant ändamål, att överhuvud

taget det är lämpligt att tantiem i någon form ingår i avlöningen,

samt i samband därmed vilken form bör väljas för eventuell tantiemberäkning.

Vid en industriell inrättning av den art som Tumba bruk kan

nämligen förvaltarens tantiem, ifall sådant skall utgå, beräknas efter

många olika grunder.

För närvarande har förvaltaren, som ovan nämnts, i likhet med

övriga tjänstemän samt de vid bruket anställda pappersarbetarna, »arbetspremier»,

som till sitt belopp bero av den vinst, resp. förlust, som uppstår

därigenom, att utskottsprocenten av det tillverkade papperet understiger,

resp. överstiger en viss, på förhand bestämd normal utskottsprocent,

allt för olika slag av papper. Om det icke lärer kunna bestridas,

att en sådan beräkningsgrund kan vara lämplig beträffande arbetarna,

så tala många skäl för dess avskaffande, då det rör förvaltaren.

Jag vill anföra följande:

l:o) Förvaltaren står visserligen i ansvar för sedelpapperets beskaffenhet,

men därvid finnes alltid en rätt stor marginal, som skulle kunna

tänkas ge förvaltaren möjlighet att, genom förbiseende eller förbigående

av personalens mindre noggrannhet vid papperets sortering, åstadkomma,

att mindre mängd utskott utfaller. Förvaltaren skulle sålunda inom

vissa gränser kunna tänkas vara i tillfälle att, sedeltillverkningen till förfång,

öka sin arbetspremie, vilket givetvis strider mot en av huvudgrunderna

vid beräkning av tantiem.

2:o) Då arbetspremien beräknas endast efter sedelpapperstillverkningen,

blir densamma beroende av en faktor, som ligger utom förvaltarens

inflytande, nämligen sedelpappersbehovet. För år 1914 sänktes

sålunda tantiembeloppet med mer än 30 % på grund av minskad sedelpapperstillverkning,

oaktat bruket med samma arbetarantal under 1914

förarbetade 46,668 kg. lump till papper mot 30,714 kg. under 1913.

3:o) Den nuvarande arbetspremieberäkningen medgiver icke alla de

faktorer att spela in, på vilka det ligger i förvaltarens makt att öva

inflytande. Och å andra sidan är det åtskilligt, som har betydelse med

avseende på utskottsmängden, utan att förvaltaren är i stånd att därpå

utöva något som helst inflytande. Det har i sådant sammanhang fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

hållits, att det nuvarande systemet med arbetspremier för ledningen

skulle kunna tänkas innebära, att intresset mera fäster sig vid utskottsprocentens

nedbringande än vid en ekonomisk drift av det hela.

4:o) Då slutligen tillverkning av sedlar icke är den enda industriella

driften vid Tumba, utan bruket vid sidan därav har en ingalunda

obetydlig, ekonomiskt ganska förmånlig tillverkning av annat slag,

handgjort lumppapper, så synes det icke vara med rättvisa och lämplighet

överensstämmande, att förvaltaren icke i någon form åtnjuter

arbetspremier av denna tillverkning.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att den nuvarande arbetspremieberäkningen

icke, vad angår förvaltaren, fyller de fordringar, som

lämpligen böra uppställas för en rationell tantiemberäkning. Då man

svårligen kan tänka någon annan form av arbetspremieberäkning, som

bättre än den nu gällande lämpar sig för förvaltarens avlöning, kunde

den tanken ligga nära att låta hans tantiemavlöning bestämmas av andra

bland de faktorer, som ingå i bruksdriften.

Närmast till hands ligger då att, såsom oftast sker inom enskild

industri, bestämma tantiemet efter nettobehållningen. Men en privat

bruksdisponent har i regel ett bestämmande inflytande på de flesta med

bruksdriften sammanhörande faktorer, medan vid Tumba exempelvis en

så stor post som arbetarnes avlöning årligen beslutas av fullmäktige,

om ock på förvaltarens förslag. Och den privata bruksdisponenten kan

genom mer eller mindre fördelaktiga försäljningar influera på det ekonomiska

resultatet, medan vid Tumba det är huvudkonsumenten, d. v. s.

banken själv, som bestämmer priset för sedelpapperet, och efter överenskommelse

med generalpoststyrelsen priset för en annan huvudartikel,

nämligen stämpelpapperet, allt på förvaltarens förslag.

Medan sålunda nettobehållningsmetoden för tantiemberäkning tydligen

icke är lämplig för Tumbas vidkommande, synes icke heller andra,

denna metod närstående sätt att beräkna tantiemet vara tillfredsställande.

Man har t. ex. framkastat, att tantiemet borde kunna beräknas efter

fluktuationerna för olika år i sedelpapperets verkliga tillverkningskostnad,

jämförd med någon slags normalkostnad. Men även denna metod

vore otillfredsställande, då ju vid bestämmandet skulle ingå alltför många

faktorer, över vilka förvaltaren icke hade något som helst avgörande

inflytande.

Dessa svårigheter hava lett till tanken att söka ur resultatet av

bruksdriften borteliminera faktorer av sistnämnda slag och låta förvaltarens

tantiem bero av växlingarna av allenast sådana faktorer, över

vilka han kan utöva inflytande, exempelvis vissa materialier och rudimaterier

såsom lump, klorkalk, filtar m. m. samt vissa omkostnader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 22. 7

Men ett sådant system faller på den mycket stora svårigheten att åvägabringa

en objektiv bestämning av växlingarna i berörda förhållanden.

Svårigheterna att, när det gäller en industriell drift av den säregna

natur, som . Tumba bruk erbjuder, finna en fullt tillfredsställande form

för en tantiemberäkning, hava gjort att den frågan uppstått, om det i

själva verket är lämpligt och riktigt, att ledaren av detta pappersbruk

i likhet med privatbrukens disponenter tillerkännes tantiem.

Vid ett privat pappersbruk gäller det ju att till så billig kostnad

som möjligt åstadkomma en vara, som så fördelaktigt som möjligt kan

avyttras. För Tumba är den främsta fordran att kunna till riksbanken

leverera ett i alla avseenden tillfredsställande sedelpapper. Det är ju

alltid önskvärt att detta sker till billigast möjliga kostnad. Men priset

är av underordnad betydelse i förhållande till den oavvisliga fordran,

att papperet är förstklassigt. Om man nu bestämmer ett tantiem, vars

storlek beror på det ekonomiska förloppet av tillverkningen utan hänsyn

till arbetsresultatet i övrigt, så kan man åtminstone teoretiskt tänka sig,

att man väl får ett billigt papper, men att detta dock ur andra synpunkter

icke är fullt tillfredsställande.

Inför den oavvisliga fordran på förstklassigt sedelpapper såsom

det huvudsakliga resultatet av Tumba bruks verksamhet, synes mig varje

förslag om tantiemavlöning för förvaltaren böra övergivas och avlöningen

höra fastslås till ett visst kontant belopp.

Vid detta förhållande gäller det att bestämma beloppet av förvaltarens

kontanta lön, för vilket ändamål det är nödvändigt att närmare granska

den verksamhet, som honom åligger.

Riksbankens pappersbruk vid Tumba har givetvis till främsta uppgift

att framställa sedelpapper för riksbankens eget behov. Flera skäl

tala emellertid för att jämte sedelpapperet även andra papperstyper däi''- städes måtte tillverkas.

Riksbankens behov av sedelpapper gör sig icke under alla år eller

under alla månader av ett visst år i lika mån gällande. Det förra

framgår av olika års sedeltillverkning:

år 1905 ........................ 12.7 null. st. sedlar, därav s. k. storsedlar 45.6 %

» 1906 ....................... 11.3 » » » » » 14.9 »

)) 190/ ...................... 13.i » >.) )> » » 47.5 d

» 1908 ...................... 13.0 » » » )-> » 35.o »

» 1909 ........................ 13.2 >• » » » » 53.4 »

» 1910 ...................... 14.5 d » » » » 25.9 »

» 1911 ...................... 14.2 >■ » » » » 39.7 »

» 1912 ........................ 14.8 » » » » » 33.7 »

» 1913 ..................... 14.o » » » » » 45.9 »

»1914 19.i » » ». >. )> 30.o »

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banlcouislcottets utlåtande Nr 22.

För att ådagalägga, att under ett visst år en stor olikhet råder

under olika månader, må vara nog att nämna, att vid Tumba under

år 1914 för sedeltillverkningen användes 58,850 timverken med lägst

2,755 timverken under december månad och högst 6,225 timverken under

september månad, medan under år 1915 blott 42,835 timverken

användes för samma ändamål med lägst 2,540 timverken under årets

två sista månader och högst 5,100 under mars månad.

Den betydande ojämnhet i sedelpapperstillverkningen, varom dessa

siffror bära vittne, har uppstått i trots av de bemödanden, som göras

såväl från bankofullmäktiges sida med avseende på beställningar som

från bruksledningens sida med avseende på planläggning av arbetena.

Vid detta förhållande och då det icke kan vara lämpligt, att bruket

med sin stora, fasta arbetarestam ena månaden skulle hava ett forcerat

arbete, andra månaden skulle lida av arbetsbrist, är det redan på grund

härav av nöden att bruksledningen har tillgång till, så att säga, ett

mellansticksarbete, som kan utfylla de mindre arbetsdryga perioderna

och utjämna arbetena till personalens i möjligaste mån lika sysselsättning.

Tidigare, då bruket tillverkade sedelpapper för utländsk räkning, bidrog

denna tillverkning att utjämna förhållandena. Efter år 1912 har

denna tillverkning emellertid upphört. Brukets tillverkning av annat

papper än sedelpapper har därefter blivit inskränkt till papper för beläggningsstämplar,

kort- och punsch stämplar, papper till vissa obligationer

och aktiebrev m. m., varjämte på senare tid tillkommit dels normalpapper

av de två bättre kvaliteterna, dels åtskilliga slag av högklassigt,

av lump framställt, handgjort rit-, skriv- och brevpapper, allt i

främsta rummet för riksbankens behov, men ock avsett att hållas till salu

för statens verk och andra avnämare.

Genom dessa extraarbeten, som i arbetskostnad under senare år

uppgått till inemot en femtedel av brukets hela arbetskostnad, har bruksledningen

vunnit möjlighet icke blott att utjämna arbetsförhållandena

vid bruket utan ock att tillföra bruket inkomster, som i sin ordning

tjäna att täcka en del av omkostnaderna och således medelbart nedbringa

priset för sedelpapper. Som redan härav framgår, kräver denna

verksamhet icke blott tekniskt insiktsfull, utan jämväl i hög grad organisatoriskt

förfaren ledning. Men även i övrigt måste en så betydande

och mångsidig industriell inrättning som riksbankens pappersbruk tarva

en sakkunskap och en pålitlighet, som man endast finner hos en synnerligen

högt kvalificerad arbetskraft.

Enligt gällande instruktion skall förvaltaren av Tumba bruk ordna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

9

och ombesörja alla till brukets drift och lantegendomens skötsel hörande

göromål. Han skall leda papperstillverkningen och ansvara för, att

denna bedrives i noggrann överensstämmelse med givna föreskrifter och

fastställda prov. Han har att vårda och vidmakthålla brukets byggnader,

maskiner, redskap och inventarier, att anskaffa behövliga materialier,

varor och maskiner, att sköta och ansvara för hela bruksekonomien, att

utöva laga husbondemakt över den stora personalen o. s. v. Vidare

åligger honom att taga kännedom om de framsteg, som pappersfabrikationen

kan inom riket eller i utlandet hava gjort, och söka få de förbättringar

införda, vilka tiden påkallar.

Då .nu, såsom förut framhållits, fabrikationen av handgjort sedelpapper

med alla de anordningar till trygghet och hållbarhet, som med

dylikt papper måste iakttagas, är ett synnerligen ansvarsfullt och allt

annat än lätt arbete, och då även många av de övriga göromål, som

åligger förvaltaren, äro av natur att kräva betydande tekniska och

ekonomiska insikter, stor noggrannhet, ordning och reda, god förmåga

att leda folk och anordna arbeten m. m., så framgår härav, att ganska

stora krav måste ställas på innehavaren av ledareplatsen vid Tumba bruk.

Ur synpunkten av papperstillverkningen torde fullmäktige vara

eniga därom, att endast en verklig fackman kan fylla ifrågavarande

plats, en man alltså, vilken, efter avlagd examen vid Tekniska högskolan,

praktiserat vid pappersbruk så länge, att han där förvärvat den

nödiga erfarenheten. Beträffande övriga fordringar på förvaltaren vid

Tumba bruk är det givet, att utöver nyssnämnda, rent tekniska kompetens

en del andra fordringar måste uppställas för att ledningen av bruket

skall kunna bliva fullt tillfredsställande i enlighet med gällande bestämmelser.

Med hänsyn till vad jag nu haft äran framhålla torde den slutsatsen

kunna och böra dragas, att förvaltaren vid Tumba bör innehava minst

samma kompetens och ungefär samma ställning som disponenten vid ett

motsvarande enskilt pappersbruk.

Jag har ur de två senaste årens taxeringskalendrar låtit efterse

taxeringarna för de ledande personerna vid de svenska pappersbruken

och meddelar här några uppgifter, varvid jag dock uteslutit de största

bruken samt medtagit blott sådana, där uppgift funnits för både disponent

och ingenjör:

Brusa/or s. 1914. 1915.

disponent ................................... 19,337 19,750

ingenjör ....................................... 7,450 7,450

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 16 höft. (Nr 22.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

Essviks.

disponent........................

.................... 27,100

21,150

ingenjör .........................

16,050

19,340

Katrinefors.

disponent .....................

.................... 22,400

30,930

ingenjör.......................

................... 13,820

16,540

Klarafors.

>

disponent ......................

................... 31,503

31,500

ingeniör.......................

15,730

15,690

Långed.

disponent .....................

................... 23,680

31,670

ingenjör .....................

9,590

10,560

Skärblacka.

disponent .......................

.................... 29,690

27,320

ingenjör ........................

................... 10,800

13,980

Ställdalen.

disponent ......................

.................... 17,870

18,120

ingenjör .........................

.................... 7,700

7,700

Medeltalen av lönerna för ifrågavarande pappersbruk under de två

åren utgöra

för disponenterna...................................... 25,144 kronor

i> ingenjörerna........................................ 12,314 »

Därvid bör observeras, att ingenjörsplatserna för de flesta äro betraktade

som trappsteg till vidare befordran, ävensom att inom den

privata pappersindustrien en rätt stor rörlighet råder med befordringar

från mindre till större bruk, från lägre till högre avlönade platser.

Då det gäller att undersöka, om den nuvarande förvaltarlönen vid

Tumba bruk må anses avpassad efter de fordringar, som måste ställas

på platsens innehavare, så föreställer jag mig, att man, alldeles oavsett

nyss angivna siffror, ovillkorligen därpå svarar nekande. A andra sidan

är det givetvis så, att en befattning i statens tjänst kan och bör avlönas

lägre än motsvarande privata tjänster, enär statstjänsten dels i allmänhet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankouts/cottets utlåtande Nr 22.

11

är tryggare och lugnare under själva tjänstetiden, dels oftast är förenad

med ovillkorlig rätt till pension. Beträffande Tumba bör dock erinras

därom, att platserna äro tillsatta allenast på förordnande och att pension

för tjänsteinnehavarne i varje särskilt fall bestämmes av riksdagen, varför

ifrågavarande platser i vida högre grad än flertalet andra statstjänster

äro likställda med privat anställning.

Då därtill kommer, att befattningen som förvaltare vid Tumba bruk

innebär chefskapet för en industriell drift, vilkens tekniska och ekonomiska

resultat i hög grad är beroende av innehavarens personliga kvalifikationer

och då det är synnerligen angeläget för riksbanken att såsom

föreståndare för bruket få — kanhända i konkurrens med privata pappersbruk

— behålla en dugande man, så synes här, likasom där det gäller

vissa andra statens affärsdrivande verk, hänsyn mindre böra tagas till

önskvärdheten att inpassa envar tjänsteman i ett givet avlöningssystem

än till nödvändigheten att för det åsyftade ändamålet förvärva och behålla

den verkligt dugande mannen.

Vid bestämmande av lönebeloppet torde fördenskull en viss och

ganska betydande hänsyn böra tagas till motsvarande löner inom den

enskilda industrien. Jag anser emellertid icke det medeltal, som jag

tidigare angivit för disponenterna vid vissa pappersbruk, böra vara normgivande,

enär privatbrukens disponenter, jämsides med sitt ledareskap

för tillverkningen vid respektive verk, även hava den egentliga affärsledningen

om hand. Däremot torde ingen]örsplatserna vid privatbruken

med hänsyn till på dem ställda fordringar icke hinna upp till den ställning,

som intages av förvaltaren vid Tumba bruk. Vore Tumba bruk

ett privat företag, vilket fortfarande skulle bibehållas som ett förstklassigt

handpappersbruk, föreställer jag mig att, med hänsyn till brukets

relativt inskränkta verksamhet, lönen för förvaltaren skulle bestämmas

till något belopp mellan de av mig åberopade medelbeloppen för disponenter

och ingenjörer.

Jag tillåter mig hemställa, att fullmäktige ville föreslå avlöningen

för förvaltaren vid Tumba bruk till

lön.....................................

kronor

7,000: —

tj änstgöringspen ningar

...................... »

3,000: —

tillsammans kronor

10,000:

Detta innebär visserligen en förhöjning i förvaltarens avlöningsförhållanden

med kronor 3,500: —, men det bör dock erinras, att mitt

förslag såsom jag nedan skall närmare beröra innebär, att samtidigt med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sankoutskottets utlåtande Nr 22.

denna lönereglering arbetspremierna för honom bortfalla. Betänker man,

att dessa uppgingo för år 1910 till över 1,200 kronor och i medeltal

åren 1909—1913 till över 950 kronor, blir den verkliga ökningen i avlöningen

icke så stor.

Till jämförelse härmed må anföras några för allmän tjänst bestämda

löner för platser, där det gäller industriell drift.

Överingenjören vid byggnadsbyrån i vattenfallsstyrelsen

Överdirektörer och souschefer i järnvägsstyrelsen ............

Överingenjören i d:o ................................................................

Chefen för Stockholms gas- och elektricitetsverk ............

Stadsarkitekten i Stockholm....................................................

Överingenjören vid Stockholms gasverk...............................

» » » elektricitetsverk................

Stadsingenjören i Stockholm ...................................................

Slakthusdirektören i Stockholm ..........................................

kr. 15,000: —

» 12,000: —

» 12,000: —

» 16,500: —

» 11,000: —

» 11,000: —

» 11,000: —

» 10,000: —

» 10,000: —

Med avseende på de tekniska, ekonomiska och rent personliga

fordringar, vilka måste ställas på förvaltaren vid Tumba bruk, synes

det mig uppenbart, att hans befattning kan fullt jämställas med flertalet

av här nämnda ämbets- och tjänstemän. Den av mig för honom föreslagna

avlöningen synes mig fördenskull ingalunda för hög.

Verkmästaren.

Enligt gällande instruktion och arbetsordning leder verkmästaren

och är närmast ansvarig för själva papperstillverkningen från och med

lumpens sortering till och med papperets avlämnande till packkammaren.

Därvid har han att föra en ingående bokföring samt avge rapporter och

redogörelser av olika slag. Beträffande inventarier, redskap och maskiner

har han ett betydande ansvar- Vid reparationer, byggnadsarbeten

m. m. har han att leda och utöva tillsyn. Vid förfall för förvaltaren

är verkmästaren självfallet den tekniskt kunnige ställföreträdaren. År

1892 framhöllo fullmäktige, att verkmästaren »skall, i likhet med förvaltaren,

vara en tekniskt bildad man» och »att liknande befattningar vid

andra inrättningar i allmänhet torde vara ganska väl avlönade».

Man skulle kunna säga, att verkmästaren vid Tumba bruk närmast

motsvarar driftsingenjören vid privata pappersbruk.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Hank outskottets utlåtande Nr 22.

13

För att val kunna fylla de göromål, som sålunda åligga honom,

bör verksmästaren helst äga teknisk högskolebildning, särskilt med hänsyn

till eventuella vikariat för föreståndaren.

Man kan emellertid tänka sig olika utvägar för platsens besättande.

Det torde vara möjligt, att man även med relativt låg avlöning kan få

platsen besatt med en högskolebildad ingenjör, men i så fall är fara

värt, att den som söker befattningen gör det i tanke att allenast behålla

densamma under några få år i avvaktan på någon förmånligare

anställning. Vill man undvika ett sådant osäkerhetstillstånd, utan att

dock höja lönen, får man nöja sig med en man utan högskolebildning,

men då torde vara nödvändigt att söka för befattningen vinna en man,

som med längre tidigare tjänst på annat håll och därvid förvärvad större

erfarenhet kan ersätta sin bristande teoretiska bildning. Att finna personer,

som i önskvärd grad fylla detta krav, torde emellertid icke vara

lätt.

Genom att höja lönen till ett belopp, som mera motsvarar de fordringar

man på ifrågavarande tjänsteinnehavare bör uppställa, skulle

emellertid möjlighet vinnas att kunna ernå större stabilitet rörande denna

plats och att i brukets tjänst såsom verkmästare kunna få behålla även

en högskoleutbildad ingenjör.

Verkmästaren har enligt gällande stat, utöver naturaprestationerna,

följande kontanta förmåner:

lön .......................... kronor 2,400: —

tjänstgöringspenningar ........................ » 1,200: —

tillsammans kronor 3,600: —

Jag föreställer mig, att de av mig framhållna önskemålen skulle

vinnas, därest de kontanta löneförmånerna för verkmästaren bestämdes

till:

lön ......................................

...................... kronor

3,300: —

tjänstgöringspenningar

....................... »

1,700: -

tillsammans kronor

5,000: —

Pappersmästaren.

Pappersmästaren, som är föreståndare för packkammaren, mottager

papperet från verkmästaren och låter det under sitt inseende och ansvar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

undergå all den vidare behandling, som är erforderlig till dess, att

papperet levereras till banken. Till denna befattning hör icke i så hög

grad teknisk kunskap som fastmera betydande erfarenhet och praktisk

insikt, stor noggrannhet och pålitlighet.

Pappersmästaren vid Tumba bruk har en befattning, som delvis är

likartad med, delvis ganska annorlunda än likbenämnda befattningar vid

privata pappersbruk. Emellertid är det tydligt, att för denna befattning

visserligen icke erfordras högre teoretiska kunskaper, men att synnerligen

stora krav måste ur nyss nämnda andra synpunkter ställas på dess

innehavare. Fullmäktige framhöllo ock redan år 1892 att avseende skulle

fästas vid pappersmästarens »ansvarsfulla befattning, med vilken är förenad

kontroll å tillverkningen».

Pappersmästaren vid Tumba bruk har, utöver naturaförmåner, följande

avlöningsförmåner:

lön ............................................................. kronor 1,600: —

tjänstgöringspenningar........................... » 800: —

tillsammans kronor 2,400: —

Jag tillåter mig hemställa, att avlöningen för pappersmästaren föreslås

till:

lön ............................................................. kronor 2,400: —

tj änstgöringspenningar........................... » 1,200: —

tillsammans kronor 3,600: —

Bokhållaren.

Bokhållaren har de egentliga kontorsgöromålen och bokföringen sig

anförtrodda. Enligt instruktion och arbetsordning har bokhållaren att

föra och avsluta icke färre än sju olika böcker, att utarbeta vissa sammandrag

och rapporter samt att biträda vid förefallande expeditioner,

skriv- och räkningsgöromål m. m.

Med hänsyn till dessa göromål skulle måhända endast en mindre

förhöjning i bokhållarens löneförmåner behöva göras. Emellertid synes

det vid en så stor industriell drift som Tumba bruk vara förenat med

bestämd fördel att åt bokföraren bereda en tämligen självständig ställning:.

Nu är det förvaltaren, som har den kontanta kassan under sin

vård och som. fullgör alla brukets likvider, och förvaltaren uppgör också

avlöningslistor samt för själv kassajournalen. Jag föreställer mig att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 22.

15-

hela bokföringen borde omläggas på ett sådant sätt, att, med självständigare

ställning för en bokhållare-kassaförvaltare, det ledde till större

ömsesidig kontroll och till att förvaltaren samtidigt befriades från göromål,

vilka ligga utanför hans egentliga verksamhet.

Vid dessa ökade fordringar på bokhållaren bör emellertid hans lön

ökas mera än som med bibehållen verksamhet och ställning skulle

erfordras. Jag har tänkt mig, att han, som hittills åtnjutit alldeles lika

störa löneförmåner som pappersmästaren, även framgent borde likställas

med honom.

Kontorsbiträdet åt förvaltaren.

Enligt § 20 av gällande instruktion och arbetsordning är förvaltaren

berättigad att på eget ansvar anställa ett enskilt biträde för materialvården

och andra förvaltaren åliggande göromål. För ändamålet är ett

årligt belopp av, enligt fullmäktiges beprövande, högst 1,200 kronor

anslaget.

De egentliga kontorsarbetena torde emellertid kunna skötas av bokhållaren

ensam, även om dennes sysslor något utökas. Däremot är

materialvården och tillsynen över förråd o. d. jämte en del utesysslor

en angelägenhet, som utan tvivel kräver en mans ständiga verksamhet.

Jag håller fördenskull före att benämningen »kontorsbiträde åt förvaltaren»

ändras till »förrådsbokhållare» med verksamheten huvudsakligen

inriktad på materialvård och förrådstillsyn med därtill hörande enkla

bokföring.

Med hänsyn till beskaffenheten av denna tjänst torde avlöningen

utöver vissa naturaförmåner kunna sättas till:

lön kronor .................... kr. 1,300: —

tjänstgöringspenningar » 700: —

tillsammans kr. 2,000: —

Arbetspremierna.

Jämlikt riksdagens beslut äro, som ovan nämnts, icke blott arbetarna

utan jämväl tjänstemännen vid Tumba bruk berättigade till arbetspremier,

beroende, såsom jag förut anfört, på den vinst, resp. förlust,

som uppstår därigenom, att utskottsprocenten understiger, resp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutslcottets utlåtande Nr 22.

överstiger en viss på förhand bestämd normal utskottsprocent, allt för

olika slag av papper.

Vid övervägande av lämpligheten att för framtiden bibehålla arbetspremierna

icke blott för arbetarna utan jämväl för arbetsledningen har

jag redan tidigare angivit de skäl, varför jag håller före, att sådana arbetspremier

äro olämpliga, då det gäller förvaltaren.

Vissa av de därvid anförda synpunkterna gälla jämväl verkmästaren

och i ännu högre grad pappersmästaren, som på grund av sin kontrollerande

verksamhet har ett avgörande ord vid bestämmandet av utskottspapper.

I samband med en sådan lönereglering, som jag tänkt, bör fördenskull

den hittills tjänstemännen tillerkända rätten till arbetspremier

bortfalla.

Vad åter arbetarna beträffar, har erfarenheten visat, att rätten till

arbetspremier givit ett gynnsamt resultat. Denna erfarenhet talar för

icke blott att bibehålla premieberäkningen utan jämväl att i framtiden

eventuellt utsträcka densamma, inom de gränser det lämpligen kan ske,

till att omfatta jämväl andra brukets tillverkningar än sedelpapper.

Emellertid är det så, att nyintagna arbetare, i synnerhet minderåriga

på skiljerummet och packkammaren, i regel förorsaka ökad utskottsmängd

till förfång för äldre och skickliga arbetare. Av denna anledning kan

vara skäl att utfärda sådan för framtiden gällande bestämmelse, att delaktighet

i arbetspremierna allenast må tillkomma sådan arbetare, som

tjänstgjort vid bruket en viss minimitid, exempelvis för nyantagna

vuxna arbetare ett år och för minderåriga två år.

Om man med nuvarande stats hela kontanta avlöningsbelopp för de

olika befattningarna jämför motsvarande avlöningsbelopp enligt mitt förslag,

erhålles följande sammanställning:

Nuvarande Föreslagna

stat

avlöningar:

Förvaltaren ...............

................................ 6,500

— 10,000: —

Verkmästaren............

................................ 3,600

— 5,000: —

Pappersmästax-en ......

............................... 2,400

— 3,600: —

Bokhållaren .............

................................ 2,400

— 3,600: —

Kontorsbiträdet.........

................................ 1,200

— 2,000: —

•

tillsammans 16,100

— 24,200: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

17

Förslaget visar sålunda en ökning av 8,100 kronor. Därifrån bör

dock dragas summan av de arbetspremier, som hittills utgått till förvaltare,

verkmästare och pappersmästare, men vilka enligt förslaget

skulle indragas. Uppskattas dessa enligt medeltalet 1909—1914 till

1,625 kronor, återstår en ökning enligt förslaget av ej fullt 6,475

kronor.

Beträffande denna ökning i staten för Tumba bruk bör man emellertid

betänka,

att Tumba bruk på snart 56 år haft endast en enda genomgående

lönereglering;

att under i synnerhet de senaste åren å ena sidan levnadsomkostnaderna

i hög grad stigit, å andra sidan avlöningarna inom med Tumba

jämförlig, enskild industriell drift väsentligt vuxit;

att riksbankens kostnad för sedelpapperet är så pass låg, att en

icke större kostnadsökning än den föreslagna är av ringa betydelse i

jämförelse med de direkta och indirekta fördelar man genom en klok

iönereglering bör ernå;

att bruksrörelsen vid Tumba visar ett i det hela så gynnsamt ekonomiskt

förlopp, att företaget utan olägenhet bör kunna bära en sådan

ökning i avlöningsstaten.

Med avseende på det ekonomiska resultatet må här erinras, att

vinsten å papperstillverkningen vid Tumba utgjorde för

år 1894....................................................... kr. 64,738:42

» 1904........................................................ » 77,172:85

» 1914......................................................... » 149,651:49

Om ock sistnämnda uppgifter icke lämna tillgång till jämförelse

mellan Tumba bruk och ett privat pappersbruk, så kunna de dock i

någon mån tjäna som bakgrund för ett bedömande av den lönereglering,

för vilken jag nu vördsamt åberopar fullmäktiges intresse.»

Såsom av inspekterande fullmäktigens skrivelse framgår, fastställdes

grunderna för nu gällande avlöningar för tjänstemännen vid Tumba

bruk vid 1892 års riksdag och själva avlöningsbeloppen vid 1907

års riksdag. Inspekterande fullmäktigen har i detta sammanhang

erinrat, hurusom beträffande riksbankens tjänstemän under de senast

förflutna årtiondena ej mindre än fyra fullständiga löneregleringar

genomförts, vartill komme åtskilliga partiella löneförbättringar. Det lärer

icke kunna bestridas, att under den tid, som förflutit sedan 1907 års

lönereglering för bruket av riksdagen fastställdes, betydande förändringar

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 16 käft. (Nr 22.) 3

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

inträtt med avseende å levnadskostnaderna samt att även i följd härav

avlöningarna i allmänhet ansetts böra ökas. Enligt vad inspekterande

fullmäktigen framhållit, hava ock fordringarna på tjänstemännen vid

bruket stegrats, vilket framginge bland annat av den väsentligt ökade

sedeltillverkningen. Då nämnda tillverkning vore ett svårt och ansvarsfullt

arbete och de ledande personerna därför måste vara i alla hänseenden

högt kvalificerade, syntes det även vara nödigt tillse, att avlöningsförhållandena

såvitt möjligt härefter anpassades.

1 likhet med fullmäktige anser utskottet en lönereglering för tjänstemännen

vid bruket vara av behovet påkallad. Den nuvarande tidpunkten

synes också vara lämplig för genomförande av en sådan lönereglering,

då, enligt vad inspekterande fullmäktigen meddelat, bruket

på senare åren förvärvat framstående krafter för de i tekniskt hänseende

viktigaste befattningarna, nämligen förvaltaren, verkmästaren och pappersmästaren,

vartill komme, att platsen såsom bokhållare för närvarande

vore vakant.

I detta sammanhang må erinras, att enligt gällande bestämmelser

samtliga här ifrågavarande tjänster tillsättas allenast på förordnande tills

vidare och att pension för tjänstinnehavarna i varje särskilt fall bestämmes

av riksdagen.

Det av fullmäktige framlagda förslaget innebär en höjning av de

utöver nu gällande stat tjänstemännen tillkommande kontanta löneförmåner

med 3,500 kronor för förvaltaren, 1,400 kronor för verkmästaren,

1,200 kronor för vardera av pappersmästaren och bokhållaren samt 800

kronor för kontorsbiträdet. ökningen skulle alltså i sin helhet komma

att uppgå till 8,100 kronor, varvid dock bör märkas, att de alltsedan

år 1905 till vissa av tjänstemännen utgående arbetspremierna enligt

förslaget skulle upphöra. Dessa hava enligt medeltalsberäkning för

åren 1909—1914 uppskattats till 1,625 kronor, därav förvaltaren uppburit

omkring 950 kronor. Den verkliga totalökningen skulle således

utgöra omkring 6,475 kronor. I fråga om de av fullmäktige föreslagna

lönebeloppen, vilka såsom hittills avsetts skola fördelas i lön och tjänstgöringspenningar,

har utskottet icke funnit anledning till någon erinran,

likasom utskottet jämväl anser sig böra biträda förslaget att indraga de

till vissa av tjänstemännen nu utgående arbetspremierna.

Beträffande härefter tiden för tillämpningen av den nya lönestaten

hava fullmäktige hemställt, att densamma måtte träda i kraft från och

med 1916 års början. Utskottet har emellertid funnit sig icke böra

tillstyrka detta fullmäktiges förslag, utan har utskottet ansett de nya

avlöniugsbeloppen böra utgå från och med den 1 januari 1917, med

s. 19 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 22.

19

undantag likväl för förvaltaren. Riksdagen har nämligen godkänt ett

av fullmäktige framlagt förslag till åtskilliga reparations- samt om- och

'' nybyggnadsarbeten vid bruket och torde arbetet med nybyggnaden

kunna beräknas taga sin början inom den närmaste tiden. Då förvaltaren

upprättat nämnda förslag, synes det för arbetet erforderliga kontrollantskapet,

vilket i allt fall skulle draga särskilda kostnader, böra anförtros

åt denne, och har utskottet med hänsyn härtill ansett den ifrågasatta

löneförhöjningen lämpligen böra tillerkännas förvaltaren redan från och

med den 1 juli innevarande år.

Den nuvarande bokhållaren skulle enligt förslaget hädanefter benämnas

»bruksbokhållare» och det nuvarande kontorsbiträdet »förrådsbokhållare».

Befattningen såsom kontorsbiträde åt förvaltaren uppehälles

för närvarande av en f. d. arbetare vid bruket, vilken sedan gammalt

åtnjuter såväl fri bostad som vissa andra naturaförmåner. I sammanhang

med den förändring av nämnda befattning, som nu föreslagits, har ansetts

lämpligt att i staten fastställa sist berörda naturaförmåner.

I fråga om avlöningen åt skolläraren och läkaren är någon förändring

icke föreslagen, och utskottet har icke heller funnit sig böra föreslå

någon ändring härutinnan.

Åberopande vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen må fastställa följande

Stat

för Tumba bruks tjänstemän.

Förvaltaren, lön...............................

tjänstgöringspenningar.................

20 famnar ved samt trädgårdar,

innehållande 49,37 ar, och åkerjord,

» 1,45 hektar.

Verkmästaren, lön ............................

tjänstgöringspenningar.................

16 famnar ved samt trädgård,

innehållande 23,14 ar, och åkerjord,

» 13,88 »

Pappersmästaren, lön ........................

tjänstgöringspenningar ..................

kr. 7,000: —

» 3,000: -— kr

kr. 3,300: —

» 1,700: —

kr. 2,400: —

» 1,200: —

10,000: —

5,000: —

3,600: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 22.

12 famnar ved samt trädgård,

innehållande 11,187 ar, och åkerjord,

b 16,97 »

Bruksbokbållaren, lön ........................

kr.

2,400: —

tjänstgöringspenningar ..................

B

1,200: —

B

3,600: —

12 famnar ved samt trädgård,

innehållande 9,71 ar, ocb åkerjord,

B 7,09 B

Förrådsbokbållaren, lön ....................

kr.

1,300: —

tjänstgöringspenningar..................

B

700: —

B

2,000: —

6 famnar ved samt trädgård,

innehållande 5 ar, ocb åkerjord,

B 7,25 B

Skolläraren, lön....................................

kr.

500: —

tjänstgöringspenningar..................

arvode för söndagsskolan..............

B

B

150: —

150: —

B

800: —

jämte 8 famnar ved.

Läkaren, arvode ...............................

B

1,200: —

Anmärkning. Veden skall bestå av blandad tall ocb gran.

2:o) att riksdagen må besluta, att den nya avlöningsstaten

skall träda i kraft den 1 januari 1917, beträflande förvaltaren

dock redan den 1 juli 1916; samt

3:o) att, vid bifall till vad ovan föreslagits, riksdagen tillika

må besluta, att med den nya statens ikraftträdande arbetspremier

icke vidare skola utgå till dem bland ifrågavarande tjänstemän,

som jämlikt beslut av 1905 års riksdag för närvarande

äro därav delaktiga.

Stockholm den 30 mars 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Trapp, Ekman, Gustafsson, Wickman,

riherre Langenskiöld, Boos och Mmtgomery samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Sommelius, Berg i Munkfors, Jonsson i

Gumboda, Jonsson i Hå, Borggr en, Anderson i Knapasjö och Olsson i Berg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

21

Reservationer:

av herrar Vahlquist, Berg i Munkfors, Jonsson i Gumboda, Jonsson

Hå och Olsson i Berg, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

l:o) att riksdagen må fastställa följande

Stat

för Tumba bruks tjänstemän.

Förvaltaren, lön.................................... kr. 6,000: —

tjänstgöringspenningar.................. » 3,000: — ^

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

höjes lönen med 1,000 kr.

20 famnar ved samt trädgårdar,

innehållande 49,37 ar, och åkerjord,

» 1,45 hektar.

Verkmästaren, lön ............................. kr. 3,000: —

tjänstgöringspenningar.................. » 1,500: —

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

höjes lönen med 500 kr.

16 famnar ved samt trädgård,

innehållande 23,14 ar, och åkerjord,

» 13,88 ))

Pappersmästaren, lön ...................... kr. 2,200: —

tjänstgöringspenningar.................. » 1,000: — ^

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

höjes lönen med 400 kr.

12 famnar ved samt trädgård,

innehållande 11,187 ar, och åkerjord,

)) 16,97 »

Bruksbokhållaren, lön ....................... kr. 2,200: —

tjänstgöringspenningar .................. j 1,000: —

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

höjes lönen med 400 kr.

12 famnar ved samt trädgård,

innehållande 9,71 ar, och åkerjord,

1) 7,09 »

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 saml. 16 käft. (Nr 22.)

9,000: -

4,500: —

3,200: —

3,200: —

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

Förrådsbokhållaren, lön ..................... kr. 1,200: —

tjänstgöringspenningar.................. » 600: — jg.

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

höjes lönen med 200 kr.

6 famnar ved samt trädgård,

innehållande 5 ar, och åkerjord,

» 7,25 ))

Skolläraren, lön.................................... kr. 500: —

tjänstgöringspenningar ................. » 150: —

arvode för söndagsskolan ........... » 150: — .

jämte 8 famnar ved.

Läkaren, arvode .......................................................... »

Anmärkning. Veden skall bestå av blandad tall ock gran.

1,800:—

800: —

1,200: —

2:o) att riksdagen må besluta, att den nya avlöningsstaten

skall träda i kraft den 1 januari 1917; samt

3:o) att, vid bifall till vad ovan föreslagits, riksdagen tillika

må besluta, att med den nya statens ikraftträdande arbetspremier

icke vidare skola utgå till dem bland ifrågavarande tjänstemän,

som jämlikt beslut av 1905 års riksdag för närvarande

äro därav delaktiga; samt

av herr Bor g gr en, vilken instämt i den av herr Vahlquist m. fl.

avgivna reservationen utom beträffande punkt 2:o), däri herr Borggren

hemställt,

att riksdagen må besluta, att den nya avlöningsstaten skall

träda i kraft från och med månaden näst efter den, då riksdagen

fattat beslut i ämnet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.