Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående utgivande av ett personalregister till'' riksdagens protokoll 1809— 1866.

1916-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:24, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående utgivande av ett personalregister till'' riksdagens protokoll 1809— 1866.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 24.

3

Nr 24.

Ankom tiM riksdagens kansli den 21 mars 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående utgivande

av ett personalregister till'' riksdagens protokoll 1809—

1866.

I en inom första kammaren vackt,’till bankoutskottets behandling

hänvisad motion nr 9 har herr Kjellén hemställt, »att riksdagen måtte

uppdraga åt sina fullmäktige i riksgäldskontor^ att verkställa utredning

i och för upprättande och utgivande av ett fullständigt personregister

till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809—1866.»

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande:

»Som bekant föreligger numera ett sammanhängande register till

riksdagens protokoll fr. o. m. 1809 t. o. in. 1910, i trenne serier: den

första för tiden 1809—1866, upprättad år 1893 av J. Johansson i Nötskog,

den andra för 1867 —1899, upprättad 1899—1901 av densamme,

den tredje för 1900—1910, upprättad år 1913 av K. Hagman. Det

faller emellertid i ögonen, att medan de bägge senare (för kammarriksdagens

tid) omfatta både person- och sakregister, så innehåller det

förstnämnda arbetet endast sakregistret; något motsvarande personregister

för ståndsriksdagens sista tidevarv finnes icke. Här framstår en

brist i den parlamentariska uppslagslitteraturen, som synes böra botas.

På visst sätt och till en del har detta också skett. I riksdagens

bibliotek förvaras tvenne band »Register till Pleni-Protokoller» för tiden

1809 — 1866, det ena för borgare- och det andra för bondeståndet, upprättade

av kapten Carl Nauckhoff 1888—89 och sistnämnda år förvärvade

åt riksdagen (för en summa av 1,000 kronor, se Carl Nyströms

motion nr 129 i andra kammaren och statsutskottets bet. nr 49, 2:o).

Vartdera bandet innehåller först ett alfabetiskt »Namnregister», med

uppgifter om vederbörandes namn, titel, bostad, valdistrikt och bevistade

riksdagar, och sedan ett »Riksdagsregister» med anvisningar om avgivna

Motionären.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskott ds utlåtande Nr 24.

yttranden under varje riksdag för sig i löpande följd. Men de äro

handskrivna; jämte riksdagsbibliotekets exemplar existerar veterligen

endast tvenne, det ena i kungl. biblioteket (enligt påskrift förvärvade

1890 för 100 kronor) och det andra i utgivarens privata ägo. Därtill

befinnes arbetet vid jämförelse med de senare personregistren (1867—99

och 1900—10) lida av en ofullständighet så till vida, som det icke innehåller

några uppgifter om uppdrag inom riksdagen och dess delegationer,

som tillkommit vederbörande. Ur rent personalhistorisk synpunkt

är det Nauckhoffska registret således magrare än de redan publicerade.

Å andra sidan är det i riksdagsbistoriskt avseende vida fylligare än det

Johanssonska för 1867—99, vilket senare saknar alla anvisningar om

avgivna yttranden. Endast det Hagmanska registret, som uppfyller

bägge dessa fordringar, är att betrakta som fullständigt.

Att döma av nu anställda stickprov, liksom av den praktiska erfarenheten

inom riksdagsbiblioteket, synes det Nauckhoffska arbetet

innebava den erforderliga graden av tillförlitlighet; statsutskottet 1889

uppställde också en »föregången granskning» som villkor för inköpet.

Ur denna synpunkt lärer det sålunda utan vidare undersökning kunna

läggas till grund för en utgivning på trycket, varigenom det själft

bleve både lättare tillgängligt och bättre konserverat. För personalregistret

i fråga betyder detta ett undangjort förarbete av mycket

väsentlig betydelse. Vad som återstår för borgare- och bondeståndens

räkning synes sålunda inskränka sig till en komplettering ur den ovan

antydda personalbistoriska synpunkten.

För de bägge övriga ståndens del ställer sig saken något annorlunda.

Där bar behovet av ett register från början varit mindre, för

så vitt adelsprotokollen för hela tidevarvet och prästeståndets protokoll

åtminstone från och med 1840—41 års riksdag redan innehålla

namnregister med sidohänvisningar till avgivna yttranden. Här erfordras

alltså endast en sammanfattning av dessa uppgifter, jämte komplettering

med notiserna om de parlamentariska uppdragen (i likhet med

vad nyss anmärkts för det Nauckhoffska registret). Kvar står sedan

endast tiden före 1840 för prästeståndets räkning, och här allena behöver

utgivaren upptaga arbetet från grunden, i det att så gott som

allt förarbete saknas.

Då jag härmed sätter i fråga, att riksdagstrycket för tidevarvet

1809—1866 skall kompletteras med ett fullständigt personregister, så

skulle alltså utgivarens uppdrag sönderfalla i trenne skilda slag. Det

första beträffar borgare- och bondestånden för hela tiden; där skulle det

innebära att‘befordra det Nauckhoffska registret till trycket, sedan det

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 24.

5

supplerats med notiser om vederbörandes uppdrag inom riksdagen. Det

andra beträffar prästeståndet efter 1840 samt riddarhuset för hela tiden;

här innebär uppgiften att sammanföra de tryckta namnregistren, sedan

de försetts med liknande supplement. Det tredje slutligen beträffar

prästeståndet 1809—1835 och innebär en original undersökning av protokollen,

såväl vad de antydda uppdragen som vad de avgivna yttrandena

angår, att sammanfattas och utgivas som föregående.

För ett fullständigt, sammanhängande personalregister över det

nuvarande statsskickets första århundrade skulle yttermera erfordras en

efterrevision av det Johanssonska arbetet för 1867—99 i syfte att komplettera

detsamma med anvisningarne om parlamentariska yttranden;

men denna tidsödande uppgift laber utanför den här uppdragna ramen

för det mera trängande behovet.

Statsutskottet 1889 motiverade sitt förord för det Nauckhoffska arbetets

förvärvande så, att det fann sett dylikt namnregister vara ett,

om än ej oundgängligen nödvändigt, dock gagneligt komplement» till

sakregistret. Med det ökade intresse för riksdagshistoria i allmänhet

och parlamentarisk personalhistoria i synnerhet, som följt med samhällets

växande demokratisering, är det att antaga, att betydelsen av ett

dylikt arbete numera skall skattas högre än detta svala förord synes

innebära. Vi se däri en ovärderlig lättnad och hjälp vid studiet av

politiska livsgärningar, vilka till dels ännu icke helt försvunnit ur nu

levande vittnens minne, och vilka i varje fall varit grundläggande för

det offentliga liv, vartill vår generation är så gott som närmaste arvtagaren.

Det är sålunda att förmoda, att riksdagen icke heller skall finna

de med arbetet förenade kostnaderna hinderliga för ett beslut, så mycket

mindre som dessa — vid de ovan angivna, gynnsamma omständigheterna

— icke ens närmelsevis skulle vara att jämföra med föregående utgifter

för liknande ändamål. Till upplysning i denna del kan meddelas, att

ett rentryck av det Nauckhoffska arbetet (sådant det nu föreligger), i

samma uppsättning och format som de redan publicerade registren samt

i en upplaga på 1,000 exemplar skulle, enligt sakkunnig beräkning,

bilda en volym på omkring 140 sidor och betinga en kostnad av omkring

3,000 kronor (band oberäknat). För de två högre ståndens räkning

— med adelsmännens talrikhet och prästernas talförhet — skulle

kostnaden utan tvivel ställa sig något högre, och därtill komme sedan

honorar till utgivaren m. m.

Jag föreställer mig emellertid, att riksdagen, om den över huvud

vill befordra ärendet, nu liksom i föregående fall av liknande beskaf
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 24.

Riksdagens

bibliotekarie.

Fullmäktige i

riksgäldskontor.

Utskottet.

fenhet önskar hänskjuta frågan till en föregående utredning genom riksgäldskontorets

försorg, innan det definitiva beslutet fattas.»

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över ifrågavarande motion och hava fullmäktige i skrivelse

den 2 innevarande mars meddelat, att fullmäktige med anledning

därav inhämtat yttrande av riksdagens bibliotekarie, ävensom att denne

i saken anfört följande:

»Herr Kjellén tiar i sin motion påpekat en kännbar brist, som är rådande beträffande

det över riksdagens protokoll fr. o. in. 1809 och framåt upprättade registret.

För tidsperioden 1809—1866 är nämligen detta registerverk endast ett »sakregister»

och sålunda i saknad av alla personuppgifter. I detta hänseende har man vid forskning

och utredning rörande nämnda tid fått söka sig fram med tillhjälp dels av ett

par handskrivna förteckningar, dels av riksdagshandlingarnas årsregister, vilka dock,

såsom motionären påpekat, föreligga i mycket ofullständigt skick. Denna brist gör

sig, särskilt inom riksdagens bibliotek, åter och åter påmint, och att den kunde avhjälpas

vore i hög grad önskligt såväl för arbetet inom riksdagen och statsförvaltningen

som ock för forskningen, både den politiska och i synnerhet personhistoriska.

.lag får på det livligaste tillstyrka motionärens framställning om utredning rörande

ifrågavarande sak.»

För egen del hava fullmäktige anfört, att, då fullmäktige i likhet

med motionären och riksdagens bibliotekarie funne det önskvärt, att

ifrågavarande brist i registret till riksdagens protokoll för åren 1809—

1866 undanröjdes, fullmäktige icke hade något att erinra mot motionärens

hemställan om uppdrag åt fullmäktige att verkställa utredning

av frågan.

Motionären har i sin förevarande framställning erinrat, att registerverket

över riksdagens protokoll för tidsperioden 1809—1866, i olikhet

med motsvarande verk för åren 1867—1899 och 1900—1910, endast

vore ett sakregister och att sålunda alla personuppgifter saknades däri;

och har motionären därför hemställt om en utredning i syfte att undanröja

denna brist.

Enligt vad av ovannämnda yttranden framgår, har förslaget tillstyrkts

av såväl fullmäktige i riksgäldskontoret som riksdagens bibliotekarie.

Åven utskottet finner det vara önskvärt, att en dylik utredning

kommer till stånd och torde, på sätt förut i liknande fall ägt rum,

det böra uppdragas åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta genom

sakkunnig person verkställa ifrågavarande utredning.

De härför erforderliga medlen lära självfallet komma att bestridas

av förslagsanslaget till riksdagskostnader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bånkoutskottets utlåtande Nr 24.

7

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontor att

låta genom sakkunnig person verkställa utredning i

och för upprättande och utgivande av ett fullständigt

personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet

1809—1866 samt efter verkställd utredning framlägga

resultatet därav för riksdagen.

Stockholm den 21 mars 1916.

På bankoutskottets vägnar:

THEODOlt'' ADELSWÅRD.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Trapp, Ekman, Gustafsson, friherre

Langenskiöld, Roos, Montgomery och Jönsson samt

av andra kammaren: herrar Söderberg i Stockholm, Kristensson, Söderberg i Hobborn,

Jonsson i Gumboda, Lindvall, Anderson i Knapasjö och Olsson i Berg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.