Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående tillfälligt tilläggsarvode åt förste deputeraden i riksgäld skontor et.

1916-04-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:27, Utlåtande, angående tillfälligt tilläggsarvode åt förste deputeraden i riksgäld skontor et.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

5

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1916 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående tillfälligt tilläggsarvode åt förste deputeraden

i riksgäld skontor et.

I en till bankoutskottet avlåten, den 2 december 1915 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt, att utskottet

ville föreslå riksdagen att besluta, dels att det särskilda arvodet åt förste

deputeraden skulle höjas från nuvarande belopp (5,000 kronor) till

12,000 kronor för år, att utgå från och med månaden näst efter den,

då riksdagen fattat beslut i ämnet, dels ock att § 9 första stycket och

§ 32 avdelning 4 mom a) i riksgäldskontorets reglemente skulle erhålla

viss ändrad lydelse.

§ 9 lista stycket innehåller föreskrifter om första och andra deputeradena

ävensom angående fördelningen av dem gemensamt tillhörande

göromål m. m. samt § 32 avdelning 4 mom. a) bestämmelser angående

fullmäktiges arvoden.

Såsom skäl för berörda förslag hava fullmäktige i första rummet

anfört, att den fortgående utvecklingen av riksgäldskontorets verksamhet

med hänsyn till göromålens såväl omfång som beskaffenhet ställde

alltjämt ökade krav på fullmäktige och deputerade, samt att tillsynen

över det sätt, varpå tjänstemännen fullgjorde sina åligganden, och

övervakandet av kassarörelsen fordrade förste deputeradens närvaro i

riksgäldskontoret under hela expeditionstiden. Endast därigenom kunde

han förvärva ingående och fullständig kännedom om kontorets verksamhet

samt tjänstemännens sätt att fullgöra sitt arbete, vartill komme,

att även allmänheten hade rätt att fordra, att någon av deputerade vore

att anträffa inom riksgäldskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanhoutsJcottets utlåtande Nr 27.

Utskottet, som ansett sig icke böra tillstyrka fullmäktiges förslag,

liar i en den 14 mars IDIG till fullmäktige avlåten skrivelse anfört

följ ande.

Till en början ville utskottet erinra, att, enligt vad fullmäktige

tidigare i anledning av riksdagens revisorers uttalande angående riksgäldskontorets

huvudbok för år 1914 m. in. meddelat, från och med

nämnda års ingång åtskilliga förändringar vidtagits i uppställningen av

omförmälda huvudbok, närmast betingade av vissa, av fullmäktige angivna

omständigheter. Vidare hade i riksgäldskontoret upprättats ett

för riksbokslutet avsett särskilt omslut av de i huvudboken ingående

budgetmedlen och övriga statsmedel, men detta redovisningssätt vore

att anse endast såsom ett övergångsstadium, som komme att upphöra i

och med det att en fullständig omläggning av huvudbokens uppställning

kunnat verkställas. Ett förslag till sådan omläggning hade ock i slutet

av år 1915 utarbetats inom riksgäldskontoret i avsikt att kunna tillämpas

redan vid uppläggandet av innevarande års huvudbok. Emellertid hade

fullmäktige vid övervägande av denna fråga kommit till den uppfattningen,

att densamma icke borde avgöras för sig utan att i samband

därmed borde till prövning upptagas frågan om ändring av riksgäldskontorets

bokföring i dess helhet; och hade fullmäktige i sådant syfte

redan gjort framställning hos den s. k. bokföringskommittén med begäran

om förslag i ämnet fråu kommittén.

Enligt vad av det anförda framginge, syntes alltså eu omläggning

av riksgäldskontorets bokföring sannolikt komma att genomföras inom

eu nära framtid och kunde i samband därmed riksgäldskontorets kassarörelse

möjligen komma att i huvudsak överflyttas till riksbanken. Det

syntes också vara antagligt, att arbetet inom kontoret med inlösen av

kuponger då komme att utföras av riksbanken.

Beträffande därefter riksgäldskontorets transaktioner med utlandet

vore att märka, att en icke obetydlig del av dessa redan för närvarande

förmedlades genom riksbanken, och det syntes utskottet därför vara skäl

att undersöka, huruvida icke till fördel för såväl riksgäldskontoret som

riksbanken det förra verkets samtliga utländska affärer skulle kunna

överflyttas på det senare.

I en vid fullmäktiges ovannämnda skrivelse fogad reservation hade

även åtskilliga andra omständigheter berörts, vilka syntes vara av beskaffenhet

att vid en dylik undersökning jämväl böra tagas under omprövning,

och borde därvid tillses, huruvida icke även andra områden

av riksgäldskontorets verksamhet lämpligen skulle kunna begränsas genom

vissa göromåls överflyttning till riksbanken eller andra verk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

llanhoutskottets utlåtande Nr 27. • 7

Givet vore, att under sådana förhållanden utskottet icke för närvarande

ansåge sig kunna tillstyrka några förändringar i riksgäldskontorets

leglemente i enlighet med vad fullmäktige föreslagit, utan syntes

förslag i ämnet böra föregås av en allsidig utredning på sätt här ovan

angivits; och borde denna utredning anförtros åt fullmäktige efter samlåd

med statskontoret och fullmäktige i riksbanken.

Under hänvisning till vad sålunda blivit anfört finge utskottet anhålla,

att fullmäktige ville verkställa utredning, huruvida och i vad mån

en omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret lämpligen borde äga

lum samt därefter till nästkommande års bankoutskott inkomma med

yttrande och förslag i ämnet.

Då emellertid numera förste deputeradens göromål otvivelaktigt

okats 1 väsentlig mån, både det synts lämpligt, att, i avvaktan på omförmälda

utredning och intill dess beslut i frågan förelåge, någon ersättning

utöver den nu utgående bereddes förste deputeraden och emotsåge

utskottet med anledning härav från fullmäktige förslag till dylik

tillfällig löneförbättring.

I anledning härav hava fullmäktige i skrivelse den 23 mars 1916

anfört, att då i varje fall någon minskning i förste deputeradens göromål

icke kunde antagas inträda under nu ifrågavarande tid, förste deputeraden

därunder. borde erhålla ett arvode, som motsvarade det i fullmäktiges

föislag ifrågasätta, och att sålunda ett tillfälligt tilläggsarvode

av 7,000 kronor borde utgå för sagda tid.

Då det föreslagna beloppet måste anses skäligt i förhållande till de

göromål, som numera åligga förste deputeraden, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka förslaget om ett tillfälligt tilläggsarvode åt förste deputeraden av

7,000 kronor för år räknat. Arvodet synes lämpligen höra utgå från och

med månaden näst efter den, då riksdagen fattat beslut i ämnet. Beträffande

tidpunkten, till vilken- arvodet bör utgå, är avsett, att utredningen

skulle föreläggas nästa års riksdag, och har utskottet därför

ansett sig böra föreslå, att tilläggsarvodet beviljas, intill dess riksdagen

fattat beslut angående en eventuell omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret,

dock längst för tiden till den 1 juni 1917.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må bevilja förste deputeraden i

riksgäldskontoret från och med månaden näst efter

den, då riksdagen fattat beslut i ämnet, ett till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

läggsarvode av sju tusen kronor för år räknat, att

utgå intill dess riksdagen beslutat i anledning av

eventuellt förslag rörande omläggning av arbetet inom

riksgäldskontoret, dock längst för tiden till den 1 juni

1917.

Stockholm den 4 april 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Iledenstierna, heiglick, Ekman, Gustafsson, IVlekman,

friherre LangensJciöld, Boos och Montgomery samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Vahlguist, Hellberg i Lycksele,

Kristensson, Jonsson i Gumboda, Edbom, Henrikson och Olsson i Berg.

av herr Kristensson.

Reservation:

Stockholm, K. L. llockmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.