Utlåtande, i anledning av väckt motion om tillägg till gällande reglemente för smäskollärares m. fl. älderdomsunderstödsanstalt.
3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1916:41, Utlåtande, i anledning av väckt motion om tillägg till gällande reglemente för smäskollärares m. fl. älderdomsunderstödsanstalt.
Dokumentets text
BanJcoutslcottets utlåtande Nr 41,
5
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1916 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om tillägg till gällande
reglemente för smäskollärares m. fl. älderdomsunderstödsanstalt.
I en inom andra kammaren väckt, till bankontskottets behandling
hänvisad motion nr 36 har herr Johansson i Brånalt anfört följande:
»Då gällande bestämmelser, om rätt till tjänsteårsberäkning, i förordningarna
angående folkskollärarnes pensionering och smäskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
äro helt olika, kan jag ej förstå, att detta är överensstämmande med
rättvisa, billighet och jämlikhet.
Folkskollärarepersonalen får, i olikhet med lärarepersonalen vid småskolan,
som tjänsteår även tillgodoräkna den tid, under vilken tjänstledighet åtnjutits,
savida denna ledighet ej oavbrutet fortfarit under en längre tid, och även i do
fall då de erhållit tjänstledighet för att vid läroanstalt inhämta vidare kunskaper
m. m.
Anledningen och skälen till denna olikhet i tjänsteårsberäkning mellan folkoch
småskolans lärarepersonal kan jag ej förstå. Jag för min del håller före,
att de senares arbete i de flesta fall är minst lika ansträngande och enerverande
som de förras, och det måste medges, att det ej kan verka lungnande på en ansträngd
och sjuklig lärares eller lärarinnas nervsystem, då den som vid sjukdomsfall
nödgas begära tjänstledighet vet, att pensionsåldern framskjutes lika
långt som tjänstledigheten varar.
Da därtill kommer, att vi vid de flesta mindre folkskolor anställa lärarepersonal
med endast _ småskoleseminarieutbildning, vilka få i görligaste mån uträtta
samma arbete vid undervisningen som kräves av lärarepersonal, som tagit
examen vid folkskollärareseminarier, och då man kan vänta att ledighet för
hälsans vårdande kan behövas såväl bland den ena som den andra av dessa
lärarekårer, anser jag att rättvisa och billighet fordra, att de, då det gäller
tjänsteårsberäkning för pension och understöd, göras likställda, varför jag vördsamt
hemställer, att riksdagen ville besluta, att i Kungl. Maj:ts nådiga reglemente
för småskollärarne in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt av den 22 juni 1892
intages § 18 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning och reglemente angående folkskollärarnas
pensionsinrättning av den 30 november 1806 som tillägg till § 10 i
Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för smäskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
av den 22 juni 1892.
6
Banko utskottets utlåtande Nr 41.
Det åsyftade tillägget lyder som följer:
Från tjänstetid, varpå rätt till pension grundats, må avdrag ej ske för den
tid, under vilken tjänstledighet åtnjutits, såvida icke denna ledighet oavbrutet
fortfarit under minst ett läsår. Icke heller må avdrag ske för den tid, varunder
tjänstledighet med vederbörlig tillåtelse begagnats, för att vid läroanstalt inom
riket, eller genom resor i främmande länder, utvidga den tjänstlediges insikter,
eller för att, till följd av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag
eller offentlig befattning utom skolområdet eller skoldistriktet.
Den, som för tjänstefel eller brott varit från utövandet av sin tjänst skild,
får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under vilken han icke ägt att tjänsten
utöva.»
På sätt närmare inhämtas av utskottets utlåtande nr 35 angående
vissa framställningar rörande pensions- och indragningsstaterna, har
statskontoret beträffande åtskilliga till utskottet hänvisade motioner
rörande pensioner och understöd m. m., bland dessa även nu ifrågavarande
motion, den 17 nästlidna april avgivit utlåtande. Statskontoret
bär därvid tillika överlämnat yttrande från direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning, så lydande:
Direktionen »Vad först angår Nils Johanssons i Brånalt motion (nr .16) rörande sådan
över folk- ändring i gällande reglemente för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsBkoiiäiarnas
anstajt, att vid tjänsteårsberäkning ej skulle göras avdrag för åtnjuten tjänst•Pr"ttniné
ledighet i vidare mån, än som överensstämmer med motsvarande föreskrifter i
inra mng. ro„lementct för folkskollärarnas pensionsinrättning, vilka föreskrifter skulle, enligt
motionärens förslag, införas såsom ett tillägg till § 10 i understödsanstaltens
reglemente, må erinras, att ett dylikt införande av en enstaka, från annat penpensionsreglemente
lånad bestämmelse skulle råka i strid med själva grunderna
för rätt till understöd från understödsanstalten, enligt vilka — i olikhet med
vad gäller rörande folkskollärares pensionering — rätten till understöd ej är
beroende av någon fastare anställning samt all tjänstgöring, hur tillfällig som
helst, får tillgodoräknas för erhållande av understöd. En ändring i den av motionären
föreslagna riktningen torde alltså påkalla en omarbetning av hela reglementet,
vilken i detta sammanhang så mycket mindre torde böra ifrågakomma,
som för närvarande pågår utredning om inrättande av en »smaskolläramas pensionsinrättning».
Direktionen får i detta avseende hänvisa till lärarlönenämndens
underdåniga betänkande den 8 november 1915 nr II del 3 med förslag till
grunder för en dylik pensionsinrättning, vilket förslag berör jämväl frågan i vad
mån åtnjuten tjänstledighet skall föranleda avdrag vid tjänsteårsberäkning.»
Statskontoret. För egen del har statskontoret åberopat vad direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning anfört.
utskottet. Motionärens förslag avser sådan ändring i gällande reglemente för
småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, att vid beräkning av
tjänstår avdrag ej skulle ske för åtnjuten tjänstledighet i vidare mån
än som överensstämmer med motsvande föreskrifter i reglementet för
folkskollärarnas pensionsinrättning; och hemställer motionären, att dessa
Banlcoutslcottets utlåtande Nr 41.
7
föreskrifter må införas såsom tillägg till § 10 i understödsanstaltens
reglemente.
Åven om det må synas billigt, att småskollärarpersonalen i nu
förevarande avseende likställes med personalen inom folkskolan, anser
sig utskottet likväl icke böra tillstyrka motionärens förslag. Ty, såsom
också direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning framhållit, det
torde icke vara lämpligt atf i ålderdomsunderstödsanstaltens reglemente
införa en enstaka, från reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning
lånad föreskrift, helst i dessa reglementen olika bestämmelser
gälla beträffande själva grunderna för rätt till understöd. Detta skulle
enligt direktionens mening påkalla en omarbetning av hela reglementet,
vilket direktionen finner så mycket mindre böra komma i fråga, som
för närvarande utredning pågår om inrättande av en »småskollärarnas
pensionsinrättning». Förslag till grunder för en dylik pensionsinrättning
har ock redan utarbetats av lärarlönenämnden.
Under sådana förhållanden och då vid en blivande granskning av
detta förslag frågan i vad mån åtnjuten tjänstledighet skall föranleda
avdrag vid beräkning av tjänstår torde bliva föremål för prövning, har
utskottet, ehuru motionens syfte måste anses behjärtansvärt, likväl ansett
sig böra avstyrka bifall till densamma.
Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 36 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den IG maj 1916.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Ekman, Wickman, friherre Langenskiöld,
Montgomery, Jönsson, Ösning, och ./. Carlsson, samt
av andra kammaren: herrar Vahlquist, Söderberg i Stockholm, Kristensson, Sommelius,
Jonsson i Gumboda, Lindvall och Jonsson i Hå.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.