Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om tillägg till gällande reglemente för smäskollärares m. fl. älderdomsunderstödsanstalt.

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:41, Utlåtande, i anledning av väckt motion om tillägg till gällande reglemente för smäskollärares m. fl. älderdomsunderstödsanstalt.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 41,

5

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om tillägg till gällande

reglemente för smäskollärares m. fl. älderdomsunderstödsanstalt.

I en inom andra kammaren väckt, till bankontskottets behandling

hänvisad motion nr 36 har herr Johansson i Brånalt anfört följande:

»Då gällande bestämmelser, om rätt till tjänsteårsberäkning, i förordningarna

angående folkskollärarnes pensionering och smäskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

äro helt olika, kan jag ej förstå, att detta är överensstämmande med

rättvisa, billighet och jämlikhet.

Folkskollärarepersonalen får, i olikhet med lärarepersonalen vid småskolan,

som tjänsteår även tillgodoräkna den tid, under vilken tjänstledighet åtnjutits,

savida denna ledighet ej oavbrutet fortfarit under en längre tid, och även i do

fall då de erhållit tjänstledighet för att vid läroanstalt inhämta vidare kunskaper

m. m.

Anledningen och skälen till denna olikhet i tjänsteårsberäkning mellan folkoch

småskolans lärarepersonal kan jag ej förstå. Jag för min del håller före,

att de senares arbete i de flesta fall är minst lika ansträngande och enerverande

som de förras, och det måste medges, att det ej kan verka lungnande på en ansträngd

och sjuklig lärares eller lärarinnas nervsystem, då den som vid sjukdomsfall

nödgas begära tjänstledighet vet, att pensionsåldern framskjutes lika

långt som tjänstledigheten varar.

Da därtill kommer, att vi vid de flesta mindre folkskolor anställa lärarepersonal

med endast _ småskoleseminarieutbildning, vilka få i görligaste mån uträtta

samma arbete vid undervisningen som kräves av lärarepersonal, som tagit

examen vid folkskollärareseminarier, och då man kan vänta att ledighet för

hälsans vårdande kan behövas såväl bland den ena som den andra av dessa

lärarekårer, anser jag att rättvisa och billighet fordra, att de, då det gäller

tjänsteårsberäkning för pension och understöd, göras likställda, varför jag vördsamt

hemställer, att riksdagen ville besluta, att i Kungl. Maj:ts nådiga reglemente

för småskollärarne in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt av den 22 juni 1892

intages § 18 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning och reglemente angående folkskollärarnas

pensionsinrättning av den 30 november 1806 som tillägg till § 10 i

Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för smäskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

av den 22 juni 1892.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko utskottets utlåtande Nr 41.

Det åsyftade tillägget lyder som följer:

Från tjänstetid, varpå rätt till pension grundats, må avdrag ej ske för den

tid, under vilken tjänstledighet åtnjutits, såvida icke denna ledighet oavbrutet

fortfarit under minst ett läsår. Icke heller må avdrag ske för den tid, varunder

tjänstledighet med vederbörlig tillåtelse begagnats, för att vid läroanstalt inom

riket, eller genom resor i främmande länder, utvidga den tjänstlediges insikter,

eller för att, till följd av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning utom skolområdet eller skoldistriktet.

Den, som för tjänstefel eller brott varit från utövandet av sin tjänst skild,

får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under vilken han icke ägt att tjänsten

utöva.»

På sätt närmare inhämtas av utskottets utlåtande nr 35 angående

vissa framställningar rörande pensions- och indragningsstaterna, har

statskontoret beträffande åtskilliga till utskottet hänvisade motioner

rörande pensioner och understöd m. m., bland dessa även nu ifrågavarande

motion, den 17 nästlidna april avgivit utlåtande. Statskontoret

bär därvid tillika överlämnat yttrande från direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning, så lydande:

Direktionen »Vad först angår Nils Johanssons i Brånalt motion (nr .16) rörande sådan

över folk- ändring i gällande reglemente för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsBkoiiäiarnas

anstajt, att vid tjänsteårsberäkning ej skulle göras avdrag för åtnjuten tjänst•Pr"ttniné

ledighet i vidare mån, än som överensstämmer med motsvarande föreskrifter i

inra mng. ro„lementct för folkskollärarnas pensionsinrättning, vilka föreskrifter skulle, enligt

motionärens förslag, införas såsom ett tillägg till § 10 i understödsanstaltens

reglemente, må erinras, att ett dylikt införande av en enstaka, från annat penpensionsreglemente

lånad bestämmelse skulle råka i strid med själva grunderna

för rätt till understöd från understödsanstalten, enligt vilka — i olikhet med

vad gäller rörande folkskollärares pensionering — rätten till understöd ej är

beroende av någon fastare anställning samt all tjänstgöring, hur tillfällig som

helst, får tillgodoräknas för erhållande av understöd. En ändring i den av motionären

föreslagna riktningen torde alltså påkalla en omarbetning av hela reglementet,

vilken i detta sammanhang så mycket mindre torde böra ifrågakomma,

som för närvarande pågår utredning om inrättande av en »smaskolläramas pensionsinrättning».

Direktionen får i detta avseende hänvisa till lärarlönenämndens

underdåniga betänkande den 8 november 1915 nr II del 3 med förslag till

grunder för en dylik pensionsinrättning, vilket förslag berör jämväl frågan i vad

mån åtnjuten tjänstledighet skall föranleda avdrag vid tjänsteårsberäkning.»

Statskontoret. För egen del har statskontoret åberopat vad direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning anfört.

utskottet. Motionärens förslag avser sådan ändring i gällande reglemente för

småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, att vid beräkning av

tjänstår avdrag ej skulle ske för åtnjuten tjänstledighet i vidare mån

än som överensstämmer med motsvande föreskrifter i reglementet för

folkskollärarnas pensionsinrättning; och hemställer motionären, att dessa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 41.

7

föreskrifter må införas såsom tillägg till § 10 i understödsanstaltens

reglemente.

Åven om det må synas billigt, att småskollärarpersonalen i nu

förevarande avseende likställes med personalen inom folkskolan, anser

sig utskottet likväl icke böra tillstyrka motionärens förslag. Ty, såsom

också direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning framhållit, det

torde icke vara lämpligt atf i ålderdomsunderstödsanstaltens reglemente

införa en enstaka, från reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning

lånad föreskrift, helst i dessa reglementen olika bestämmelser

gälla beträffande själva grunderna för rätt till understöd. Detta skulle

enligt direktionens mening påkalla en omarbetning av hela reglementet,

vilket direktionen finner så mycket mindre böra komma i fråga, som

för närvarande utredning pågår om inrättande av en »småskollärarnas

pensionsinrättning». Förslag till grunder för en dylik pensionsinrättning

har ock redan utarbetats av lärarlönenämnden.

Under sådana förhållanden och då vid en blivande granskning av

detta förslag frågan i vad mån åtnjuten tjänstledighet skall föranleda

avdrag vid beräkning av tjänstår torde bliva föremål för prövning, har

utskottet, ehuru motionens syfte måste anses behjärtansvärt, likväl ansett

sig böra avstyrka bifall till densamma.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 36 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den IG maj 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Ekman, Wickman, friherre Langenskiöld,

Montgomery, Jönsson, Ösning, och ./. Carlsson, samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Söderberg i Stockholm, Kristensson, Sommelius,

Jonsson i Gumboda, Lindvall och Jonsson i Hå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.