Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 43

1916-05-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:43, Bankoutskottets utlåtande Nr 43

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

1

M 43.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående extra ordinarie

lärares vid kommunalt'' gymnasium rätt till tjänstårsberäkning.

. 1 en m.om andra kammaren väckt, till bankoutskottets behandlinobanvisad

motion nr 74, har herr Lindley hemställt, Datt e. o. lektor och

extra lärare vid de kommunala gymnasierna i riket, vilken vinner anställning

vid statsanslag, må vid beräkning av tjänstår för erhållande

av pension få tillgodoräkna sig de tjänstår efter år 1916 han må hava

vant anställd som lärare vid kommunalt gymnasium, dock att honom

icke må tillgodoräknas mera än 15 sådana tjänstår».

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Under de senaste åren hava genom kung!, brev inrättats s. k. kommunala

gymnast!- i Eskilstuna, Skövde, Uddevalla, Landskrona, Söderhamn, Södertälje och

Eksjö. Dessa anstalters lärare, e. o. lektorer, extra lärare och timlärare, avlönas

uteslutande av respektive kommuner, men förordnas till sina tjänster på samma

satt som e. o. lärare vid statsläroverken av kungl läroverksöverstyrelsen på förslag

av vederbörande rektorer och hava genom de kungl. breven tillförsäkrats samma

tjanstarsratt som e. o. lärare vid statsläroverken men ej erhållit dessas pensionsrätt

för de kommunala gymnasierna har yppat sig någon svårighet att erhålla

tunt Kompetenta lärare eller åtminstone att under någon avsevärd tid få behålla

samma lärare, trots att den årliga avlöningen åt de e. o. lektorerna fastställts till

ett belopp, som mod^ 1,000 kronor överstiger avlöningen åt e. o. lärare vid stats1

aro verk en. Denna svårighet härrör tydligen just från den uteblivna pcnsionsrätten

och ar av beskaffenhet att hora skyndsamt undanröjas utan sammanhang med Järoverkslararnes

lönefråga.

A/r • 4- P"Srätt förvägrats de nämnda lärarna torde bero därpå, att Kungl.

Maj:t betraktat dem uteslutande såsom lärare vid enskilda läroanstalter. Härtill

Bihang tillriksdagens protokoll 1916. 8 samt. 31 höft. (Nr 43.) l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

må emellertid sägas, att i fråga om det inbördes förhållandet mellan statsgymnasierna

och de kommunala gymnasierna gäller, ehuru i ännu högre grad, vad kungl. läroverksöverstyrelsen

den 10 juni 1915 i sitt yttrande över lärarlönenämndens betänkande

av den 31 oktober 1914 säger (sid. 49) om det inbördes förhållandet mellan

vissa kommunala läroanstalter och statsläroverken: o

»Dessa skolor, vare sig de äro kommunala eller underhållas helt och hållet

av staten, hava samma mål, arbeta på i huvudsak samma sätt, hava samma

betydelse för samhället och stå under samma centrala ledning. Det kan icke pavisas

något sakligt skål, varför tjänstgöring i det ena fallet skall medföra rätt till tjänstårsberäkning

för erhållande av statspension, men icke i det andra fallet». Överstyrelsen

föreslår slutligen (sid. 51 i det citerade yttrandet) »att läraie vid statsanslag

må vid beräkning av tjänstår, för erhållande av pension få tillgodoräkna

sig de tjänstår, utöver tre, han eller hon må hava vant anställd som lärare vid

kommunal läroanstalt, dock att honom eller henne icke ma tillgodoräknas mera än

15 sådana tjänstår».

Då i detta yttrande de kommunala gymnasiernas lärare jämnställas med de

kommunala mellanskolornas, är emellertid att märka de förras överlägsna kompetens

— de e. o. lektorerna skola vara licentiater och hava genomgått provårskurs

— som gör, att de undantagslöst med tiden komma att söka och erhålla ordinarie

anställning vid statsläroverk, då deras vid de kommunala anstalterna förvärvade

erfarenhet sålunda kommer staten direkt till nytta. Härtill kommer olikheten i

det sätt, varpå de förordnas — de kommunala mellanskolornas lärare utnämnas av

mellanskolans styrelse — och slutligen det förhållande, som inhämtas av läroverkens

årsredogörelser, att de kommunala gymnasiernas lärare i avsevärd ^ utsträckning

tjänstgöra som lärare även i klasserna av de statens realskolor, pa vilka gymnasierna

äro byggda. Dessa olikheter torde väl motivera borttagandet ° föi de

kommunala gymnasielärarnes vidkommande av bestämmelse om tre ar, som ej

få medräknas vid tjänstårsberäkning för erhållande av pension.

En fråga, som sammanhör därmed, att staten gynnar kommunernas strävan

att bereda tillfälle till gymnasiebildning åt sin skolungdom, är frågan om »det lärda

proletariatet». Det må då anmärkas, att denna fråga ej sammanhör med den nu

förcbragta utan av kungl. läroverksöverstyrelsen tagits i betraktande ledan vid dess

yttrande om de kommunala gymnasiernas upprättande. Det torde väl överensstämma

med statsnyttan att sörja för att de gymnasier, som genom kungl. beslut upprättats,

bliva i högsta möjliga män skickade för sin uppgift.

Av de kommunala gymnasierna äro de i Landskrona, Uddevalla och Söderhamn

treåriga, byggda på realskoleexamen. Under förarbetet till en förebådad

gymnasiereform har frågan, huruvida gymnasiet bör vara tre- ellei fyiaaiigt, redan

väckt mycken diskussion, som förts huvudsakligen med teoretiska skäl. Det vore

utan tvivel av största betydelse för det slutgiltiga bedömandet av denna för vår

högre undervisning så utomordentligt viktiga fråga, om man hade tillgång till

erfarenhet från treåriga svenska gymnasier med fullt kompetent lärarpersonal. Och

en sådan erfarenhet skulle vinnas, utan nämnvärd kostnad för staten, om de kommunala

gymnasielärarnas pensionsfråga bleve skyndsamt löst i här antydd riktning.»

På sätt närmare inhämtas av ntskottes utlåtande nr 35 angående

vissa framställningar rörande pensions- och indragmngsstaterna, har stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

3

kontoret beträffande åtskilliga till utskottet hänvisade motioner rörande

pensioner och understöd m. m., bland dessa även nu ifrågavarande motion,

den 17 nästlidna april avgivit utlåtande. Statskontoret har därvid tilllika

överlämnat yttrande från läroverksstyrelsen, så lydande:

“Vad först angår de kommunala gymnasiernas antal och storleken av den

vid dem anställda lärarpersonalen, hänvisar överstyrelsen till bilagda översikt,

av vilken framgår, att dessa läroanstalter för närvarande äro åtta till antalet

och höstterminen 1915 räknade sammanlagt 400 lärjungar, samt 32 lärare,

vilken senare summa emellertid efter de senast tillkomna gymnasiernas färdigbildande

kommer att ökas med minst 6. Av nämnda lärare hade höstterminen

1915 endast 18 fullgjort, vad i fråga om examina och provår är stadgat för behörighet

till ordinarie ämneslärartj änst vid rikets allmänna läroverk.

I de olika kungl. brev, genom vilka upprättandet av dessa kommunala

gymnasier medgivits, föreskrives - med undantag vad angår det oberoende

av realskolan anordnade kommunala gymnasiet i Landskrona — såsom behörighet

för extra ordinarie lektorsbefattning vid dessa läroanstalter filosofie licentiatexamen

jämte provårskurs, dock med rätt för överstyrelsen att härifrån medgiva

undantag. Dylikt undantag har ock, på grund av bristen på kompetenta

sökande, i ett ganska stort antal fall blivit medgivet. Sålunda visar sig angående

den nuvarande ställningen i detta avseende att förhållandena äro i det

hela tillfredsställande endast vid de kommunala gymnasierna i Skövde, Södertälje

och Eslöv, medan i Landskrona endast föreståndaren, men ingen av de

fyra extra ordinarie lektorerna innehar eljest föreskriven kompetens och att vid

kommunala gymnasiet i Eskilstuna en av fyra, i Söderhamn en av tre, i Uddevalla

två av fem extra ordinarie lektorer äga stadgad behörighet för undervisning

å överstadiet.

Knappast gynnsammare ställa sig förhållandena i fråga om kontinuiteten

i undervisningen vid dessa läroanstalter. Sålunda visar sig vid en från denna

synpunkt tagen överblick av ställningen, att bland de under en femårsperiod

kommunalt anställda lärarna sammanlagt fyra extra ordinarie lektorer med

eller utan avbrott bibehållit sin befattning under fyra år, varvid emellertid

må beaktas, att av dessa endast en äger behörighet till ämneslärartj änst —

adjunktstjänst — vid allmänt läroverk. Likaledes hava fyra extra ordinarie

lektorer innehaft sin plats under tre år, medan — bortsett från de för kort tid

sedan organiserade gymnasierna — elva endast tjänstgjort under två år, det

vill säga den tid, som enligt gällande bestämmelser erfordras för behörighet till

ordinarie anställning vid allmänt läroverk, samt slutligen ett flertal lärare bibehållit

sin tjänst blott ett år. Med stöd av det anförda kan sålunda fastslås,

att de kommunalt anställda lärarna under nu rådande förhållanden i allmänhet

ej bibehållit sm befattning längre, än som är förenligt med deras befordringsutsikter

vid de allmänna läroverken.

Den egentliga orsaken till de svårigheter, som möta de kommunala

gymnasierna, vare sig det gäller lärarrekryteringen eller upprätthållandet av

kontinuiteten i undervisningen, ligger i öppen dag. Den omständigheten, att

Läroverks*

överstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

kommunerna avlöna sina extra ordinarie lektorer med ett arvode, som med ett

tusen kronor överstiger de extra ordinarie läroverkslärarnas arvode och den

reella adjunktslönen i första lönegraden, kan ej uppväga förlusten av rätten

att räkna pensionsår och lönetur för de lärare, som äga kompetens till lärartjänst

vid allmänt läroverk. Hänsynen till framtiden tvingar alltså dessa lärare

att, så snart möjlighet därtill erbjuder sig, övergå till statstjänsten. Under

sådana förhållanden är det ej heller att förvänta, att för de kommunala

gymnasierna någon varaktig förändring till det bättre inträder i nu förevarande

avseende, förr än de för sin lärare erhålla pensions- och lönetursrätt.

Åtminstone den ena av dessa förmåner har faktiskt tidigare tillkommit

de enskilda läroverkens lärare. Den rätt till lönetursberäkning för tjänstgöring

vid dylika läroanstalter, som av 1874 års riksdag tillerkändes dessa lärare från

och med höstterminen 1874, ansågs ock, med stöd av bland annat statsutskottets

betänkande i ämnet, av vederbörande lärare själva innebära rätt för dem att

tillgodoräkna sig samma tjänstgöring för erhållande av statspension, men då

detta ej blivit av riksdagen med uttryckliga ord medgivet, har Kungl. Maj:t

funnit sig förhindrad att vid pensionering taga hänsyn till dylik tjänstgöring.

Lönetursrätten innehades av ifrågavarande lärare i 30 års tid, och det har visat

sig, att denna anordning varit till stort gagn för undervisningen.

Då 1904 års riksdag i samband med löneregleringen för läroverkslärama

m. fl. ansåg sig böra avskaffa lönetursrätten för dem, som ej voro ordinarie

lärare vid allmänt läroverk, kunde denna åtgärd ej heller undgå att på många

håll framkalla betänkligheter. Det befanns nödigt att på något sätt stärka de

enskilda läroverkens ställning, och för den skull väcktes vid 1905 års riksdag

motion om införande av pensionsrätt för lärare vid enskilda läroverk, vilka förberedde

till studentexamen. Motionen blev visserligen av statsutskottet avstyrkt

och av riksdagen avslagen. Men då utskottet uttalat såsom sin mening, att

förslaget torde vara förtjänt av beaktande, men att ej prövats, huruvida icke

även lärarna vid sådana läroverk, som icke förbereda till studentexamen, kunde

få enahanda rättighet, ansåg Kungl. Maj:t i detta uttalande ligga ett principiellt

gillande av själva saken och ingick för den skull, på grund av hemställan från

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, till 1907 års riksdag med proposition

i ämnet efter att jämväl hava inhämtat statskontorets utlåtande i frågan.

I underdånigt yttrande den 24 januari 1907 anförde statskontoret bland

annat, att det torde vara obestridligt, att den verksamhet, som utövades av de

personer, vilka vid de enskilda läroverken handhade ungdomens uppfostran och

undervisning, vore för det allmänna av ungefär samma betydelse som de vid

statens läroverk anställda lärarnas, liksom ock att staten hade ett direkt ekono

miskt intresse av att sådana enskilda läroverk funnes, då nämligen eljest de

allmänna läroverken måste i motsvarande män ökas och utvidgas. Detta förhållande,

som knappast torde äga sin motsvarighet på något annat område av

privat verksamhet, måste onekligen göra det för staten angeläget att på lämpligt

sätt understödja de enskilda läroverken. Sådant understöd hade också av

statsmakterna lämnats såväl genom direkta penninganslag, som ock genom

beviljande åt de enskilda läroverken av vissa förmåner, varav i detta sammanhang

särskilt framhölls den rätt till lönetursberäkning vid övergång till allmänt

läroverk, som en längre tid under vissa villkor åtnjutits av lärare vid enskilda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43. 5

läroverk. Den ifrågasatta rätten till tjänstårsberäkning för pension syntes statskontoret

för den skull vara på samma gång påkallad av billig hänsyn till det

for det allmänna gagneliga arbete, som vederbörande lärare nedlagt även under

sm tjänstgöring vid enskilt läroverk, som även utgöra en lämplig och ur kostnadssynpunkt

ej särdeles betungande form för understöd från statens sida åt de

en skild a läroverken. På anförda grunder hemställde statskontoret därför, att

_ ungl. Maj.t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att lärare, vilken, efter vunnen

behörighet till adjunkts- eller lektorstjänst vid enskilt läroverk, som erhållit

lätt att anställa mogenhetsexamen eller realskoleexamen, eller som eljest på

grund av särskild ansökning av Kungl. Maj:t förklarats i det avseende, varom

traga vore, med sådant läroverk likställt, med nit och skicklighet fullgjort tjänstgöring

väsentligen lika med adjunkts, lektors eller rektors vid allmänt läroverk,

folkskoleseminarium eller högre lärarinneseminariet, finge, därest han redan

utnämnts eller hädanefter bleve utnämnd till tjänst av motsvarande eller lägre

grad vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium eller högre lärarinneseminariet,

efter Kungl. Majrts prövning för rätt till pension räkna sig till godo sådan

tjänstgöringstid vid enskilt läroverk intill högst tio år.

Mot statskontorets beslut reserverade sig föredraganden, statskommissarien

byi van, som ansag, att viktigare skäl än de andragna erfordrades för godtagande

av pär ifrågasätta, avvikelser från de grunder, som innehölles i den föreslagna

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Ivungl. Maj:ts till 1907 års riksdag avlåtna proposition i ämnet, vilken

\ ar avfattad i väsentlig överensstämmelse med ovan angivna förslag, vann icke

statsutskottets stöd och avslogs av första kammaren, huvudsakligen på grund

av hänsynstagande till stadgandena i den kort förut antagna pensionslagen, men

bifölls av andra kammaren med 95 röster mot 86. Då frågan icke kunde bliva

f01,'' gemensam omröstning, hade densamma på grund av kamrarnas

skiljaktiga beslut för denna gång förfallit,

. Under den följande tiden har i fråga om pensionsrätten ingen förändrin0''

mträffat i lärarnas vid de enskilda läroanstalterna ställning. I fråga om lönerätten

har däremot 1911 års riksdag gjort ett medgivande åt en viss grupp

dithörande lärare, nämligen åt lärarna vid kommunala mellanskolor. Jämlikt

nådiga kungörelsen den 8 december 1911 äger sålunda lärare, som från ordinarie

anställning vid kommunal mellanskola befordras till ordinarie adjunktstjänst vid

allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, att för uppflyttning i högre lönegrad

adjunkt tillgodoräkna sig de tjänstår, utöver tre, han efter vunnen behörighet

ull adjunktstjänst vid allmänt läroverk intjänat i sin befattning som ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock att han icke må tillgodoräkna sig

mellan tio sådana lönetursår. Såsom emellertid av lårarlönenämnden framhållits

(.Betänkande, hd 1 sid. 131), är denna bestämmelse, som har till uppgift att rekrytera

de kommunala mellanskolorna jämväl med lärare, vilka fullgjort villkoren för

behörighet till adjunktstjänst, icke för ändamålet tillfyllestgörande, med mindre

att densamma kompletteras med stadgande om rätt för sådan lärare att vid

övergång till allmänt läroverk tillgodoräkna sig den tid, han varit anställd som

lärare vid kommunal mellanskola, vid tjänstårsberäkning för erhållande av

pension. Efter en utförlig motivering, till vilken överstyrelsen tillåter sig hänvisa,

föreslår nämnden för den skull, att lärare vid statsanstalt må vid beräk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

ning av’tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de tjänstår, utöver

tre, han må hava varit anställd vid kommunal anstalt, dock att honom

icke må tillgodoräknas mer än 15 sådana tjänstår. I sitt underdåniga yttrande

■ den 10 juni 1915 över lärarlönenämndens betänkande uttalar överstyrelsen

(sid. 48 — 51) sin anslutning till nämndens förslag och betonar särskilt, att liknande

synpunkter för pensioneringen böra komma till tillämpning i fråga om

lärarna vid samtliga kommunala läroanstalter av ifrågavarande art, alltså även

i fråga om lärarna vid kommunala gymnasier.

Då det torde ligga i de kommunala gymnasiernas intresse att få i tjänsten

behålla huvudsakligen sådana lärare, som genom avlagda examensprov och provårstjänstgöring

styrkt sin lärarkompetens, är enligt överstyrelsens mening en i

dylik riktning företagen begränsning av den i motionen föreslagna pensionsrätter!

för kommunalt anställda lärare från undervisningssynpunkt fullt befogad. A

andra sidan synas överstyrelsen tillräckliga skäl ej föreligga att beträffande

adjunkts- eller lektorskompetenta lärare vid de kommunala gymnasierna vidhålla

den inskränkning av samma rätt, som innehålles i den tidigare ifrågasatta bestämmelsen,

att de tre första åren av tjänstgöringen skulle från förevarande

synpunkt frånräknas. I detta avseende bör nämligen erinras, att de vid allmänt

läroverk anställda extra ordinarie lärarna räkna pensionstur från och med sin

anställning. Och då arbetet vid de kommunala gymnasierna är från undervisningssynpunkt

ej mindre krävande än arbetet å samma stadium vid statsläroverken,

saknas anledning att försätta ifrågavarande lärare i ogynnsammare ställning

än de extra ordinarie läroverkslärarna, i synnerhet som en dylik inskränkning

i pensionsrätten tvivelsutan komme att hava till följd, att de svårigheter,

som vid lärarrekryteringen möta de kommunala gymnasierna, endast bleve i

ofullständig grad hävda.

Överstyrelsen anser sig vidare böra betona, att lika litet som i den till

1907 års riksdag avlåtna propositionen angående pensionsrätt för lärare vid vissa

enskilda läroanstalter ifrågasatts särskilda pensions- eller retroaktivavgifter såsom

villkor för beviljande av den tilltänkta förmånen, lika litet torde nu dylikt vederlag

böra krävas. Vad som i detta avseende synes vara vägledande, är särskilt den

omständigheten, att varken docenter, amanuenser och andra biträdande lärare

vid universitet och högskolor, ej heller extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken och seminarierna äga att för sin pensionering erlägga dylika avgifter.

Och i fråga om anställningens art äro uppenbarligen lärarna vid de kommunala

gymnasierna närmast att jämnställa med de extra ordinarie lärarna vid de allmänna

läroverken.

Vad till sist vidkommer den för pensionsrätt eif orderliga tjänstgöringens

omfattning, torde böra föreskrivas, att pensionsrätt må vid övergång till allmänt

läroverk tillkomma rektor eller ämneslärare vid kommunalt gymnasium, vilken

vid sagda läroanstalt fullgjort en tjänstgöring till omfattningen motsvarande den,

som enligt nu eller framdeles gällande bestämmelser är eller kan bliva stadgad

för rektor eller ämneslärare vid allmänt läroverk.

För att i korthet sammanfatta det ovan anförda anser överstyrelsen det

från undervisningssynpunkt vara av bestämd betydelse,

att rektor, extra ordinarie lektor och extra ordinarie lärare vid kommunalt

gymnasium, vilken vinner anställning vid statsanslag, må för rätt till pension

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

7

få tillgodoräkna sig intill 15 år av den tid, han, efter fullgörande av vad för

behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk i fråga om examen

och provår är stadgat, med nit och skicklighet bestritt tjänstgöring, till omfattningen

motsvarande den tjänstgöring, som enligt nu eller framdeles gällande bestämmelser

är eller kan varda rektor eller ämneslärare vid allmänt läroverk ålagd."

För egen del har statskontoret framhållit, att det hittills ansetts

vara en viktig princip, att såsom tjänstår för pension i statstjänst icke

må räknas annan tid än den, varunder vederbörande varit i statens

tjänst anställd; samt att denna princip varit föremål för överläggning

utom i fråga om läroverkslärare jämväl beträffande vissa andra grupper

av statstjänare, exempelvis''i fråga om provinsialläkares rätt att såsom

tjänstår för pension få räkna sig till godo tid, varunder han varit extra

provinsialläkare; men att undantag från berörda princip hittills icke

medgivits.

På sätt statskontoret erinrar, har det hittills ansetts vara en viktig

princip, att såsom tjänstår för pension i statstjänst icke må räknas

annan tid än den, varunder vederbörande tjänsteman verkligen varit anställd

i statens tjänst, och erinrar statskontoret vidare, att något undantag

från denna princip hittills icke medgivits.

Åven om det nu föreliggande förslaget ur vissa synpunkter må

vara förtjänt av beaktande, innebär det likväl en avvikelse såväl från

hittills tillämpade regler för tjänstårsberäkning i förevarande hänseende

som ock från de grunder för sådan tjänstårsberäkning, vilka innehållas

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Under sådana

förhållanden och då riksdagen nyligen uttalat sig mot införandet

av en dylik undantagslagstiftning, har utskottet ausett sig böra avstvrka

bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 74 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 16 maj 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Statskontoret

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Vid detta ärende^ slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrax- Hedenstierna, Ekman, Wickman, friherre Langenskiöld,

Mmtgomery, Jönsson, Gälling och ,/. Carlsson samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Söderberg i Stoekholm, Kristensson, Sommelius,

Jonsson i Gumboda, Lindvall och Jonsson i Hå.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.