Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1916-05-26 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:52, Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Sedan bankoutskottet den 7 sistlidna mars avgivit utlåtande nr

17 angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel,

. innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna, och

därvid anmält, bland annat, att utskottet framdeles komme att avgiva

yttrande över Kungl. Maj:ts framställningar i punkterna 8, 39, 40 och

41 under nämnda huvudtitel, får utskottet nu avgiva utlåtande över dels

berörda framställningar, dels ock vissa till utskottet remitterade propositioner

och motioner i hithörande ämnen.

I. I>et militära pensionsväsendet.

l:o) I en till riksdagen den 5 maj 1916 avlåten proposition, nr 237, har

Kungl. Maj.t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva att å extra stat för år 1917 under tionde huvudtiteln uppföra

ett förslagsanslag å 9,000 kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt

sådana f. d. befattningshavare vid lotsverket, som pensionerats enligt

bestämmelser, äldre än dem, som med 1915 års ingång blivit tillämpliga

å personalen vid lotsverket, under villkor:

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter; samt

att understödet bestämmes till 100 kronor, dock att understödet

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 40 käft. (Nr 52.) 1

An flående

tillfälliga

understöd åt

vissa f. d.

befattningshavare

vid

lotsverket.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

för den, som i pension jämte pensionsförhöjning uppbär mindre än 250

kronor årligen, skall utgå med det belopp, som erfordras för att understödet

och pensionen jämte pensionsförhöjningen tillsammans skola uppgå

till 350 kronor, samt att understödet tillsammans med pensionen jämte

pensionsförhöjningen icke i något fall må överstiga 550 kronor.

Åberopade statsrådsprotokollet är av följande lydelse:

»Uti en till lotsstyrelsen ställd ansökning har lotsverkets personalförening,

med föranledande av de förbättrade villkor, som från och med

år 1915 bereddes lotsverkets personal, anhållit om utverkande av ett

skäligt pensionstillägg till dem av personalen, som avgått med pension

under åren 1912—1914.

Till stöd för ifrågavarande framställning har personalföreningen

anfört, att vid en övergång från en gammal och lägre lönestat till en

ny och högre sådan en del av personalen givetvis bereddes åtskilligt

av svikna förhoppningar i pensionshänseende, något som även vore fallet

inom lotsverket vid den nya statens ikraftträdande; att för personer,

vilka så att säga stode på gränsen mellan den gamla och den nya lönestaten

och vilka själva tagit verksam del i strävandena att söka förbättra

sina kamraters och egna ekonomiska utsikter, det utan tvivel

måste kännas hårt att stå utanför verkningarna av den nya löneregleringen;

att fall kunde uppvisas, då personer måst avgå med halva den

pensionssumma, vilken tillfallit kamrater, som erhållit avsked endast kort

tid därefter; att åtgärder till lindrande av dylikt oundvikligt förhållande

tillförne vidtagits från statsmakternas sida; samt att framtiden särskilt

tedde sig mörk för de pensionärer, som under de närmaste åren före

löneregleringen avgått, enär den lilla pension, de uppbure, knappast

kunde räcka till nödtorftigt livsuppehälle för en enda person med de

nuvarande oerhört högt uppdrivna priserna på alla livsförnödenheter.

Vidare hava åtskilliga f. d. fyrmästare hos lotsstyrelsen anhållit

om förbättring i sina pensionsförhållanden, så att deras pensioner från

nuvarande 1,000 kronor måtte förhöjas till åtminstone 1,200 kronor.

Med överlämnande av de inkomna ansökningarna har lotsstyrelsen

i skrivelse den 17 december 1915 erinrat, att riksdagen, med anledning

av petitioner av åtskilliga pensionerade folkskollärare och folkskollärarinnor

om vidtagande av åtgärder för beredande av bättre pensionsförmåner

åt petitionärerna samt deras änkor och barn, under en följd av år

dels medgivit, att, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kunde

finna lämpligt meddela, äldre behövande folkskollärare och folkskollärarinnor,

vilka före visst år erhållit avsked med pension från folkskollärarnas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

3

pensionsinrättning, finge tilldelas understöd till så stort belopp, att detsamma

uppginge till ett belopp, som år 1910 bestämdes till 525 kronor

samt från och med år 1913 till 600 kronor, dels ock för ändamålet anvisat

erforderliga medel; och har styrelsen därjämte anfört, att de skäl,

som legat till grund för beviljande av understöd åt pensionerade folkskollärare,

ägde tillämplighet jämväl på den lotsverkets personal, som

pensionerats efter äldre grunder än nu gällande, samt att understöd för

sistnämnda pensionärer i likhet med vad som, enligt vad ovan nämnts,

av riksdagen medgivits vore av behovet påkallat ävensom att enligt

verkställd beräkning för beredande av en ökning till 600 kronor av till

lotsverkets personal nu utgående pensioner, understigande nämnda belopp,

skulle krävas eu summa av omkring 17,000 kronor.

På grund härav har lotsstyrelsen hemställt, det Kungl. Maj;t

täcktes föreslå riksdagen dels medgiva, att, enligt de närmare bestämmelser

Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt meddela, de, som före år

1915 erhållit avsked från sin tjänst vid lotsverket med pension från

statsverket eller lotsverket till belopp, som ej uppginge till 600 kronor,

måtte erhålla understöd till så stort belopp, att detsamma tillsammans

med pensionsbeloppet uppginge till 600 kronor, dels ock för ändamålet

anvisa härför erforderliga medel.

Statskontoret har i underdånigt utlåtande i ärendet den 1 nästlidne

april anfört följande.

Såsom statskontoret framhållit vid flera föregående tillfällen, då

fråga förevarit om förhöjning av pensioner, som utginge med lägre

belopp än de, vartill senaste lönereglering gåve anledning, måste den

statstjänare, som vid avgång från tjänsten kommit i åtnjutande av pension

till ett enligt då gällande avlöningsstat och övriga bestämmelser avpassat

belopp, anses icke vidare hava något som helst berättigat anspråk på

ytterligare understöd av staten. Denna principiella uppfattning vore

givetvis gällande även i fråga om pensionerade f. d. befattningshavare

vid lotsverket, men å andra sidan läte det sig icke förneka, att den

pension, som tillkomma åtskilliga före år 1915 avskedade befattningshavare

vid lotsverket, icke vore tillräcklig att utan väsentligt tillskott

bereda sin innehavare en i ekonomiskt avseende dräglig tillvaro. I

flera fall uppginge pensionen icke ens till det belopp av 300 kronor,

vilket numera ansetts vara det minsta, som i pension borde tilldelas en

i verksamhet för statens räkning uttjänt arbetare utan fäst anställning.

Och med hänsyn härtill torde billigheten få anses bjuda, att någon förbättring

av de låga pensionsbeloppen bereddes icke blott dem, vilka under

Statskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

åren 1912—1914 avgått med pension, utan även övriga f. d. befattningshavare,

som pensionerats före år 1915. För sin del skulle statskontoret

därför vilja ifrågasätta, att för vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket,

vilka pensionerats efter andra grunder än dem, som för lotsverkets

personal trädde i kraft med 1915 års ingång, bereddes tillfälliga understöd

att vid styrkt behov utdelas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som enligt riksdagens på framställning av Kungl. Maj:t lämnade

medgivande gällde för vissa pensionerade underofficerare med vederlikar

vid armén samt för vissa pensionerade kronojägare och förrådsvaktmästare

ävensom för daglönare vid marinen. Härav följde, att då f. d.

fyrmästarna redan uppbure ett jämförelsevis så betydligt pensionsbelopp

som 1,000 kronor, någon förbättring för dem, såsom de begärt, icke

borde ifrågakomma enligt statskontorets mening. Men icke heller lotsstyrelsens

förslag, vilket åsyftade, att pension, som icke uppginge till

600 kronor, skulle förhöjas till nämnda belopp, syntes statskontoret

kunna tillstyrkas, enär enligt vad statskontoret inhämtat en del av ifrågavarande

f. d. befattningshavare vid lotsverket åtnjöte så små pensioner,

att en sådan förhöjning skulle i flera fall innebära, att pensionen skulle

mångdubblas. I stället ville det synas statskontoret, som om, där styrkt

behov av understöd förelåge, pensionen borde så förhöjas, att den i intet

fall understege 350 kronor, samt att i övrigt lämnades ett understöd av

100 kronor, dock att sammanlagda beloppet av pension och understöd

icke finge i något fall överstiga 550 kronor. Härför erforderligt anslagläte

sig naturligtvis icke exakt beräknas, då kostnaden vore beroende

på prövningen av behovet i varje särskilt fall, men kostnaderna syntes

icke kunna mycket överstiga 9,000 kronor, och torde därför ett förslagsanslag

å nämnda belopp kunna anses vara fullt tillräckligt.

Statskontoret har alltså hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå riksdagen att å extra stat för år 1917 under tionde

huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å 9,000 kronor för utdelande av

tillfälliga understöd åt sådana f. d. befattningshavare vid lotsverket, som

pensionerats enligt bestämmelser, äldre än de, vilka med 1915 års ingång

blivit tillämpliga å personalen vid lotsverket, under villkor, att

understöd ej tilldelades annan än den, som styrkte sig vara i behövande

omständigheter, samt att understödet bestämdes till 100 kronor, dock

att understödet för den, som i pension uppbure mindre än 250 kronor,

skulle utgå med det belopp, som erfordrades för att understödet och

pensionen tillsammans skulle uppgå till 350 kronor, samt att understödet

tillsammans med pensionen icke i något fall finge överstiga 550

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52. 5

Direktionen över flottans pensionskassa har den 28 nästlidna april direktionen

avgivit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid överlämnat en inom pensionskosa.

pensionskassan utarbetad uppgift å lotsverket tillhörande personal, som

genom flottans pensionskassa åtnjuter pension enligt bestämmelser äldre

än de, som med 1915 års ingång blivit tillämpliga å personalen vid

lotsverket, med för envar pensionstagare angivet pensionsbelopp från

kassan, och vilken personal jämlikt statskontorets utlåtande skulle i

händelse av föreliggande styrkt behov av understöd vara berättigad till

sådant; och har direktionen i sitt berörda utlåtande vidare anfört, bland

annat, följande.

. „ . -Derest samtliga i uppgiften upptagna pensionärer skulle komma

i åtnjutande av understöd, skulle det för ifrågavarande understöd erforderliga

anslagsbeloppet uppgå till 11,720 kronor. Så stort anslagsbelopp

syntes emellertid icke erfordras dels på den grund att de i uppgiften

angivna understöden för vissa pensionstagare torde komma att minskas

i anledning av till dem från lotsverket direkt utgående pensionsförmåner

utöver dem, som åtnjötes från flottans pensionskassa, dels ock med

hänsyn därtill att förutsatt behov av understöd icke syntes föreligga för

samtliga i uppgiften upptagna pensionärer. Det av statskontoret ifrågasatta

förslagsanslaget å 9,000 kronor torde därför få anses för ändamålet

tillräckligt.

I likhet med statskontoret har alltså direktionen hemställt, det

täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå riksdagen att för ändamålet

å extra stat för år 1917 under tionde huvudtiteln uppföra ett

förslagsanslag å 9,000 kronor under de av statskontoret föreslagna

villkor; och har direktionen därjämte ifrågasatt, huruvida icke åt ifrågavarande

befattningshavare kunde utverkas understöd enligt förenämnda

grunder jämväl för tiden från och med innevarande års ingång.

Angående sättet för de ifrågasatta understödens utbetalande har

direktionen föreslagit, att desamma i likhet med vad som gäller enligt

nådiga brevet den 13 juni 1913 i fråga om utdelande av tillfälliga

understöd åt f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare och övriga daglönare

vid marinen, vilka pensionerats enligt äldre bestämmelser än de,

som meddelats genom nådiga kungörelsen den 25 november 1910, skola

utbetalas genom flottans pensionskassa i sammanhang med utbetalandet

av understödstagarna tillkommande pensioner.

Med hänsyn till storleken av de pensioner, som tillkomma f. d. Departementsfyrmästare,

anser jag, i likhet med statskontoret, någon förbättring av chefendessas

pensionsförhållanden icke vara av behovet påkallad. Däremot

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Utskottet.

synes mig synnerligen behj ärtans värt att söka bereda understöd vid

verkligt behov åt de kategorier av ifrågavarande pensionärer, vilka

genom nu åtnjutna pensioner icke kunna anses tryggade mot att komma

i nödställd belägenhet. Den princip, som skulle ligga till grund för beviljande

av dylika understöd, har av riksdagen, på sätt statskontoret framhållit,

redan tillämpats i flera fall såsom vid beslut angående understöd

år 1907 åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén, år 1910

åt pensionerade krön oj ägare, år 1912 åt f. d. förråd svaktmästare samt

år 1913 åt pensionerade f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare och

övriga daglönare vid marinen. De i föreliggande fall av statskontoret

föreslagna understödsbeloppen synas mig lämpligt avpassade och anhåller

jag få erinra, att det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet

kommer att i mån av pensionstagarnas frånfälle successivt minskas.

Att såsom direktionen över flottans pensionskassa bragt på tal söka

utverka understöd åt ifrågavarande f. d. befattningshavare jämväl för

tiden från och med innevarande års ingång, finner jag ej höra ifrågasättas.

Understöden torde, såsom direktionen föreslagit, böra till understödstagarna

utbetalas i sammanhang med utbetalandet av deras pensioner

från flottans pensionskassa; och synas de närmare föreskrifterna i avseende

å erforderliga ansökningshandlingar samt ansökningarnas prövande

m. m. böra av Kungl. Maj:t meddelas i överensstämmelse med motsvarande

föreskrifter rörande understöd till förenämnda pensionerade f. d.

förmän bland daglönare m. fl.))

Utskottet finner för sin del förevarande framställning synnerligen

behj ärtans värd. Riksdagen har också, såsom statskontoret framhållit, i

flera fall tillämpat den princip, som ligger till grund för beviljande av

sådana understöd, om vilka här är fråga. Utskottet har därför ansett

sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må å extra stat för år 1917 under

tionde huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å 9,000

kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt sådana

f. d. befattningshavare vid lotsverket, som pensionerats

enligt bestämmelser, äldre än dem, som med 1915 års

ingång blivit tillämpliga å personalen vid lotsverket,

under villkor:

att understöd ej tilldelas annan än den, som

styrker sig vara i behövande omständigheter; samt

att understödet bestämmes till 100 kronor, dock

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

7

att understödet för den, som i pension jämte pensionsförhöjning

uppbär mindre än 250 kronor årligen, skall

utgå med det belopp, som erfordras för att understödet

och pensionen jämte pensionsförhöjningen tillsammans

skola uppgå till 350 kronor, samt att understödet

tillsammans med pensionen jämte pensionsförhöjningen

icke i något fall må överstiga 550 kronor.

II. Allmänna indragningsstaten.

1. Angående sjöförsvarsdepartementet.

2:o) 1 en till riksdagen den 28 april 1916 avlåten proposition, nr 230,

bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förre korpralen vid 3:e matroskompaniet nr 520

Arvid Persson må, utöver honom från flottans pensionskassa tillkommande

pension å 240 kronor, från allmänna indragningsstaten under sin återstående

livstid uppbära ett årligt understöd av 210 kronor, att utgå

från och med år 1916.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att förre korpralen

vid 3:e matroskompaniet nr 520 Arvid Persson må,

utöver honom från flottans pensionskassa tillkommande

pension å 240 kronor, från allmänna indragningsstaten

under sin återstående livstid uppbära ett årligt understöd

av tvåhundratio kronor, att utgå från och med

år 1916.

Angående

årligt understöd

åt f.

korpralen

A. Persson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

2. Angående ecklesiastikdepartementet.

Angående

understöd åt

äldre behövande

folk
-

3:o) I nedannämnda punkter under tionde huvudtiteln har Kung!.

skollärare

m. m.

Maj:t föreslagit riksdagen:

i punkt 8:

att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre behövande

med låg pension avgångna folkskollärare beräkna för ändamålet under

tionde huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett anslag av 20,000 kronor.

i punkt 39:

att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre behövande,

utan pension avgångna folkskollärare beräkna för ändamålet å allmänna

indragningsstaten för år 1917 ett anslag av 4,200 kronor;

i punkt 40:

att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre behövande,

utan understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt avgångna

småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten

för år 1917 ett anslag av 25,000 kronor;

i punkt 41:

att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre behövande,

med lågt understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna

indragningsstaten för år 1917 ett anslag av 15,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 februari

1916 avlåten proposition, nr 107, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

9

1) dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott meddela, sådan äldre behövande folkskollärare, som oförvitligt

skött sin tjänst men därifrån erhållit avsked före år 1867, må för

år 1917 tillerkännas understöd till belopp av 650 kronor,

dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt meddela, äldre behövande folkskollärare och folkskollärarinnor,

vilka före år 1907 erhållit avsked med pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning, må för år 1917 tillerkännas understöd till så

stort belopp, att detsamma tillsammans med pensionsbeloppet uppgår till

högst 650 kronor; dock att understödets och pensionens sammanlagda

belopp, där det skulle utgöra mera än 600 kronor, icke må i något fall

överstiga beloppet av den pension, som skulle hava till vederbörande

utgått från folkskollärarnas pensionsinrättning, därest nu gällande pensionsbestämmelser

ägt tillämpning vid hans avgång från tjänsten,

dels för berörda ändamål anvisa för år 1917 å allmänna indragningsstaten

ett anslag av 24,200 kronor,

dels ock medgiva, att de sålunda angivna grunderna för utdelande av

understöd till ifrågavarande två grupper av understödstagare må äga tillämpning

även beträffande motsvarande understöd för år 1916;

2) dels medgiva, att sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller

mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor

vid folkskola, vilka, efter att hava i minst femton års tid oförvitligen

tjänstgjort, avgått från tjänsten utan att erhålla understöd enligt reglementet

den 22 juni 1892, må för år 1917 tillerkännas särskilt understöd

under följande villkor och bestämmelser, nämligen

att lärares eller lärarinnas tjänstgöring avslutats så tidigt, att ålderdomsunderstöd

enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom eller

henne beviljas, eller före utgången av år 1891;

att sådan från tjänsten avgången lärare eller lärarinna uppnått en

levnadsålder av minst femtiofem år;

att han eller hon styrkes befinna sig i behövande omständigheter;

att det belopp, vartill understöd högst må meddelas, bestämmes till

225 kronor årligen; dock att, då fråga är om högre understöd än 200

kronor, understödsbeloppet icke må i något fall överstiga beloppet av

det understöd, som skulle hava till vederbörande utgått från småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, därest de i sådant hänseende nu

gällande bestämmelser ägt tillämpning vid hans avgång från tjänsten; samt

att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i ämnet,

vilka befinnas erforderliga,

dels medgiva, att sådan äldre behövande lärare eller lärarinna vid

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 sand. 40 hlift. (Nr 52.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskoltets utlåtande Nr 52.

småskola eller mindre folkskola eller biträdande eller extra ordinarie lärare

eller lärarinna vid folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöring erhållit

understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt enligt

reglementet den 22 juni 1892 men beviljats avsked före utgången av år

1909, må för år 1917 tillerkännas särskilt understöd enligt de grunder,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt stadga; dock att detta understöd tillsammans

med det från nämnda understödsanstalt utgående må komma att

utgöra högst 225 kronor samt att understödens sammanlagda belopp icke

må i något fall överstiga beloppet av det understöd, som skulle hava

till vederbörande utgått från nämnda anstalt, därest de i sådant hänseende

nu gällande bestämmelser ägt tillämpning vid hans avgång från

tjänsten,

dels för berörda ändamål anvisa för år 1917 å allmänna indragningsstaten

ett anslag av 40,000 kronor,

dels ock medgiva, att de sålunda angivna grunderna för utdelande

av understöd till ifrågavarande två grupper av understödstagare må äga

tillämpning även beträffande motsvarande understöd för år 1916.

Åberopade statsrådsprotokollet är av följande lydelse:

»Sedan längre eller kortare tid tillbaka hava under riksstatens tionde

huvudtitel utgått särskilda anslag för beredande av understöd åt sådana

lärare vid folk- och småskolor, vilka antingen avgått från tjänsten så

tidigt, att de icke kunnat erhålla pension eller understöd från de för

dylika befattningshavare inrättade pensions- och understödsanstalter —

folkskollärarnas pensionsinrättning och småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

— eller ock vid avgång från tjänsten erhållit pension

eller understöd, understigande vissa för olika fall angivna belopp. Då jag

nu anmäler frågan om framställning till riksdagen rörande anvisande av

anslag till berörda ändamål för år 1917, torde jag få yttra mig om de

olika anslagen i den ordning, vari de plägat omnämnas under tionde

huvudtiteln.

l:o.

Understöd åt Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav

vande folk-'' 1910 års riksdag, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde

skollärare. fjnna lämpligt meddela, äldre behövande folkskollärare och folkskolläraa)

Avgångna rjnnor> vilka före år 1907 erhållit avsked med pension från folkskollärarperaion8

nas pensionsinrättning, finge för år 1911 tillerkännas understöd till så

stort belopp, att detsamma tillsammans med pensionsbeloppet uppginge

till 525 kronor, och anvisades i sammanhang därmed på extra stat för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

11

år 1911 under tionde huvudtiteln ett belopp av 36,637 kronor. För

enahanda ändamål anvisade riksdagen under samma huvudtitel på extra

stat för vart och ett av åren 1912 — 1915 ett belopp av 36,637 kronor

och för år 1916 ett belopp av 20,000 kronor, därvid dock för åren 1913

—1916, i enlighet med Rungl. Maj:ts framställning i ämnet, det belopp,

vartill understöd jämte pension finge uppgå, av riksdagen bestämdes

till 600 kronor.

I anledning av det för år 1913 beviljade anslaget utfärdade Kungl.

Maj:t den 10 juni 1912 kungörelse i ämnet att tills vidare lända till

efterrättelse. Enligt denna kungörelse skulle ansökningar om understöd

från ifrågavarande anslag ingivas till Kungl. Maj:t, som därefter beslutade

rörande utdelande av understöd till de särskilda sökandena.

Sedan emellertid fråga uppkommit, huruvida till folkskolöverstyrelsen

skulle kunna överlämnas avgörandet i vissa grupper av ärenden, som tillhörde

Kungl. Maj:ts omedelbara handläggning, har Kungl. Maj:t den 26

juni 1915 utfärdat ny kungörelse i ämnet att tills vidare lända till efterrättelse.

Därvid har föreskrivits, att ansökningar om understöd från anslaget

skola insändas till folkskolöverstyrelsen, som äger att rörande de inkomna

ansökningarna meddela beslut.

Under år 1914 har av anslaget utdelats ett belopp av 17,819 kronor

åt 146 understödstagare och under år 1915 16,289 kronor åt 141 understödstagare.

När jag den 31 december 1915 för Kungl. Maj:t anmälde vissa

ärenden rörande regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel

för år 1917, yttrade jag, att understöd till ifrågavarande lärare syntes

böra fortfarande utgå och att jag icke hade för avsikt att föreslå någon

ändring i det för år 1916 anvisade anslagsbeloppet. Då emellertid

fråga uppkommit om ändrade grunder för understödets utdelande men

behövlig utredning i detta avseende icke hunnit avslutas, hemställde jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i avbidan på proposition angående

understöd åt äldre behövande, med låg pension avgångna folkskollärare

beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln på extra stat för

år 1917 ett anslag av 20,000 kronor. Framställning till riksdagen avläts

i enlighet med denna min hemställan.

Jag hade dessförinnan genom skrivelse till direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning den 23 november 1915 upptagit frågan,

huruvida icke från 1916 års ingång såväl understöden till de med

låg pension avgångna folkskollärarna som ock de understöd, vilka, på sätt

jag förut nämnt, från anslag under tionde huvudtiteln utgå till vissa

andra grupper av lärare, borde i erforderlig grad ökas. I denna skrivelse,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

däri direktionen anmodades att inkomma med yttrande och förslag i berörda

hänseende, angavs såsom förutsättning vid uppdragets fullgörande,

att de förhöjda understödsbeloppen skulle ställas i lämpligt förhållande

till de pensions- och understödsbelopp, som enligt nu gällande bestämmelser

utdelas från folkskollärarnas pensionsinrättning och småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, samt att, beträffande varje särskilt slag

av de ifrågavarande understöden, deras sammanlagda belopp icke skulle

överstiga de för år 1916 av riksdagen för samma ändamål beviljade

anslagen.

Direktionen avgav den 30 december 1915 det infordrade utlåtandet

och anförde därvid beträffande den grupp av understödstagare, om vilka

nu närmast är fråga:

Vad till en början anginge äldre behövande pensionerade folkskollärare och folkskollärarinnor,

som avgått från tjänsten före år 1907 med pension understigande 600

kronor, ägde dessa enligt gällande bestämmelser komma i åtnjutande av understöd av

statsmedel till sådant belopp, att detsamma jämte pensionen uppginge till 600 kronor.

För ifrågavarande ändamål både för år 1916 anslagits 20,000 kronor.

Eu hos direktionen verkställd undersökning hade givit till resultat, att det skulle

erfordras ett anslag av 35,695 kronor för att till 600 kronor utfylla alla före ar 1907

upplupna pensioner, understigande 600 kronor och tillkommande ännu levande pensionstagare.

Dessas antal uppginge till 302. Hittills vunnen erfarenhet gåve emellertid

vid handen, att det vore långt ifrån alla pensioustagare, som begagnade sig av medgivandet

att få sina pensioner utfyllda med statsmedel, vare sig detta berodde pa eu jämförelsevis

god ekonomisk ställning eller, måhända i vissa fall, pa okunnighet om ifrågavarande

medgivande.

Huru i detta avseende förhållandena för år 1916 kunde komma att gestalta sig,

syntes vanskligt att förutsäga. De föregående årens erfarenhet kunde knappast giva

stöd för pålitliga antaganden, i synnerhet som den numera rådande dyrtiden måste

medföra en allmän försämring av levnadsvillkoren. Det syntes med hänsyn härtill ej

vara uteslutet, att man för år 1916 kunde få att räkna med en större utbetalning

från ifrågavarande anslag än för föregående ar. Och även om det anvisade anslaget

kunde visa sig tillräckligt för sitt ändamål, torde detsamma i varje fall ej med någon

som helst säkerhet kunna antagas förslå till någon ökning av de utgående understöden.

För att utfylla pensionerna t. ex. upp till 625 kronor — i vilket fall man finge

räkna med ytterligare 68 pensionstagare med pensioner å 600 kronor och 2 pensionstagare

med pensioner å 615 kronor — skulle det nämligen erfordras i ett för allt

ett anslag å 44.965 kronor.

Såsom jag redan nämnt, har jag icke lör avsikt att föreslå någon

höjning i de under tionde huvudtiteln nu anvisade anslagen till understöd

åt olika grupper av lärare. Däremot synes det mig önskvärt, att

nämnda anslag för sitt ändamål helt tagas i anspråk. Skulle det, såsom

direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning håller för möjligt,

komma att visa sig, att antalet sökande under den närmaste tiden avsevärt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

13

ökas, kunna de för understöden nu stadgade maximibeloppen icke överskridas;

därest åter antalet sökande håller sig någorlunda konstant eller

sjunker, kan en höjning av nyssnämnda maximibelopp ske inom ramen

av de nuvarande anslagen. 1 fråga om det antal sökande, som framdeles

kan vara att motse, bör emellertid uppmärksammas, att vid maximigränsens

höjning möjlighet öppnas för vissa nya grupper av sökande att

erhålla delaktighet i understödet.

Under år 1915 utdelades, såsom redan är nämnt, till 141 pensionerade

folkskollärare och folkskollärarinnor ett sammanlagt understödsbelopp

av 16,289 kronor. Därest sagda år ett belopp av 20,000 kronor tagits

i anspråk och överskottet, 3,711 kronor, fördelats lika på nyssnämnda

understödstagare, skulle på en var av dem hava kommit ett tilläggsbelopp

av omkring 26 kronor. Sammanlagda beloppet av pensionen och

understödet skulle då hava uppgått till omkring 626 kronor. Den sammanslagning

med ett annat anslag, som jag i det följande förordar, skulle

medföra någon höjning av detta belopp.

Jag skulle under dessa förhållanden vilja förorda sådan ändring i

bestämmelserna rörande understöd för den grupp av lärare, om vilken nu

är fråga, att möjlighet beredes att höja maximigränsen 600 kronor till

650 kronor, dock med en viss begränsning, som jag nu skall angiva.

I de hittills gällande bestämmelserna har något avseende icke fästats

vid den omständigheten, huruvida den pension, som utgått till vederbörande

lärare, varit hel eller avkortad; i samtliga fall har understödets belopp

så avpassats, att understödet och pensionen sammanlagt uppgått till

600 kronor. Detta belopp överstiger emellertid vad som enligt reglementet

för folkskollärarnas pensionsinrättning i dess nuvarande avfattning kan

under vissa förhållanden komma att utgå såsom avkortad pension. Eu person,

som avgått före år 1907, kan således, om också endast i undantagsfall,

under i övrigt likartade förhållanden komma i gynnsammare ställning

än den, som nu avgår med pension enligt reglementet för folkskollärarnas

pensionsinrättning. Om maximigränsen utan vidai-e höjes till 650 kronor,

kommer nämnda oegentlighet att göra sig än mera gällande. Till undvikande

härav synes det mig lämpligt, att — utan att någon minskning

ifrågasattes i det understödsbelopp, som i dylika fall hittills utgått

— vid maximigränsens höjning ett kompletterande stadgande meddelas

av innehåll, att understödets och pensionens sammanlagda belopp, där det

skulle utgöra mera än 600 kronor, dock icke må i något fall överstiga

beloppet av den pension, som skulle hava till vederbörande utgått från

folkskollärarnas pensionsinrättning, därest nu gällande pensionsbestämmelser

ägt tillämpning vid hans avgång från tjänsten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

b) Avgångna

utan pension.

De ändrade grunder för understödens utdelande, som jag nu förordat,

torde kunna vinna tillämpning redan under år 1916. Enligt förutnämnda

kungörelse den 26 juni 1915 skola visserligen ansökningar om understöd

av ifrågavarande slag ingivas före den 1 mars eller i visst fall före den

15 april, och understödens utdelande torde under vanliga förhållanden

kunna äga rum under den tidigare delen av sommaren. Det synes

emellertid ej möta hinder att, därest anslagsbeloppet medgiver understödens

förhöjning, lämna vederbörande tillfälle att inkomma med nya

ansökningar eller ock, vad redan anmälda understödstagare angår, låta de

höjda beloppen komma dessa understödstagare till godo på grund av de

redan ingivna ansökningarna.

Jag övergår nu till den ganska fåtaliga grupp av understödstagare, som

utgöres av folkskollärare, vilka avgått från tjänsten före år 1867 och sålunda

icke kunnat erhålla pension från folkskollärarnas pensionsinrättning.

För att bereda understöd åt äldre behövande folkskollärare, vilka icke

kunnat erhålla pension från den år 1866 bildade folkskollärarnas pensionsinrättning,

anvisades för vart och ett av åren 1885 1904 å allmänna

indragningsstaten ett anslag å 10,000 kronor. För åren 1905 och 1906

bestämde riksdagen anslagets storlek till respektive 7,000 kronor och

6,650 kronor, för åren 1907 och 1908 till 4,900 kronor, för år 1909 till

5,600 kronor, för år 1910 till 4,400 kronor, för år 1911 till 4,000 kronor,

för år 1912 till 3,600 kronor, för åren 1913 och 1914 till 4,800 kronor

samt för åren 1915 och 1916 till 4,200 kronor. Maximibeloppet för varje

understödstagare, vilket till år 1899 var 250 kronor, höjdes av 1898 års

riksdag till 300 kronor och av 1900 års riksdag till 350 kronor. På grund

av inom 1907 års riksdag väckt motion ökades maximibeloppet till 400

kronor, vilket belopp även blivit bestämt för åren 1909_—1912. Sistnämnda

år höjdes maximibeloppet ytterligare till 600 kronor.

Beträffande understöd från ifrågavarande anslag utfärdades nådig kungörelse

den 10 juni 1912. Sedermera har Kungl. Maj:t den 26 juni 1915

utfärdat ny kungörelse i ämnet att tills vidare lända till efterrättelse.

Enligt sistnämnda kungörelse skola ansökningar om understöd insändas till

folkskolöverstyrelsen, som äger att rörande de inkomna ansökningarna meddela

beslut.

Under vartdera av åren 1914 och 1915 hava 5 understödstagare erhållit

understöd från detta anslag till ett sammanlagt belopp av 3,000

kronor.

I förevarande ärende anförde jag till statsrådsprotokollet över ecklesiastik
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52. 15

ärende!! den 31 december 1915, att understöd av ifrågavarande slag syntes

höra fortfarande utgå och att jag icke hade för avsikt att föreslå nå»on

ändring 1 anslagsbeloppet, 4,200 kronor. Fråga hade emellertid uppkommit

om ändrade grunder för understödets utdelande, men behövlig utredning i

detta avseende hade icke hunnit föras till slut. I enlighet med min hemställan

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att i avbidan på proposition angående

understöd åt äldre behövande, utan pension avgångna folkskollärare

beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslå»

å 4,200 kronor. n

Beträffande dessa understödstagare har direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning i sitt förutnämnda utlåtande den 30 december

1915 anfört, att då någon ökning i de av statsmedel utgående understöden

åt pensionstagare i nämnda pensionsinrättning icke syntes kunna med tillgängliga

anslag beredas, torde därav böra anses följa, att från dessa anslå»

någon höjning ej heller kunde vidtagas beträffande de understöd av statsmedel,

som enligt gällande bestämmelser kunde tilldelas äldre behövande

förutvarande folkskollärare, som avgått från tjänsten före år 1867 och således

ej åtnjöte pension från pensionsinrättningen.

Av vad jag anfört i. det föregående följer, att jag kommit till ett

annat slut än direktionen i vad angår de understödstagare, som även åtnjuta

pension från folkskollärarnas pensionsinrättning. Om, såsom ja»

förordat, det sammanlagda beloppet av pension och understöd kommer att

för dem öka,s till högst 650 kronor, torde det få anses motiverat, att

detta maximibelopp får utgå såsom understöd till de före år 1867 utan

pension avgångna lärarna. Någon restriktiv bestämmelse av det sia», ja»

under förra avdelningen av denna punkt föreslagit i fråga om belopp

överstigande 600 kronor, torde ej vara av nöden beträffande det fåtal

mycket gamla lärare, som här avses.

Den Röjning, om vilken här är fråga, torde böra medgivas även beträffande

de för år 1916 utgående understöden.

Jag har redan nämnt, att under vartdera av åren 1914 och 1915 utdelades

från ifrågavarande anslag till 5 understödstagare ett sammanlagt

belopp av 3,000 kronor. Genom understödets höjande till 650 kronor

skulle totalbeloppet stiga till 3,250 kronor. Då anslaget nu uto*ör 4,200

kronor, skulle sålunda ett visst överskott uppstå å detsamma. På »rund

därav och för vinnande av förenkling i riksstaten synes det lämpligt, att

förevarande anslag å 4,200 kronor sammanföres med det under förra av
TlTÄT,

av denna Punkt upptagna, nu på extra stat utgående anslaget

å 20,000 kronor till ett enda anslag å 24,200 kronor, att uppföras å Allmänna

indragningsstaten. Bland de understödstagare, som skola bliva

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

delaktiga av detta anslag, torde de utan pension avgångna lärarna få upptagas

såsom den första gruppen.

o.

:o.

Understöd

it äldre behövande

småskollärare.

a) Avgångna

utan understöd.

För att bereda ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor

vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie

lärare och lärarinnor vid folkskola, vilka, efter att hava i minst femton

års tid oförvitligen tjänstgjort, avgått från tjänsten utan att erhålla understöd

enligt reglementet den 22 juni 1892, samt under vissa angivna villkor

och bestämmelser i övrigt anvisades för åren 1902-1905 å allmänna indragen

östaten ett anslag å 19,400 kronor årligen. Till samma ändamål

anvisades för vart och ett av åren 1906-1908 18,000 kronor, för vartdera

av åren 1909 och 1910 24,000 kronor, för år 1911 2i,600 kronor, för år

1912 20,550 kronor samt för vart och ett av åren 1913“ 1916 -5,000

kronor. Understödens maximibelopp, som år 1908 höjts från 100 kronor

till 150 kronor, bestämdes av 1912 års riksdag till 200 kronor.

I anledning av det för år 1913 beviljade anslaget utfärdades nådig

kungörelse den° 10 juni 1912. Sedermera har Kungl. Maj: t den 26 juni

1915 utfärdat ny kungörelse i ämnet att tills vidare lända till efterrättelse.

Enlio-t sistnämnda kungörelse skola ansökningar om understöd från ifrågavarande

anslag insändas till folkskolöverstyrelsen, som äger att rörande

dessa ansökningar meddela beslut.

Under år 1914 utdelades av anslaget 22,400 kronor åt 112 under

stödstagare och under år 1915 21,200 kronor åt 106 understödstagare.

Jag vttrade till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den ol

december 1915, att understöd från anslag å allmänna indragningsstaten

syntes böra fortfarande utgå till de lärare, om vilka har vore fråga,

och i a o- ärnade icke föreslå ändring beträffande anslagsbeloppet, 2o,000

kronor.° Emellertid hade fråga uppkommit om ändrade grunder för understödets

utdelande, men behövlig utredning i detta avseende hade icke blivit

slutförd. I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj: t riksdagen

att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre behövande,^ utan

understöd från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt avgångna

småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten för år

1917 ett anslag av 25,000 kronor.

I f rå o-a om de understödstagare, till vilka jag kommer under senare

avdelningen av denna punkt — d. v. s. dem, som avgått med lågt understöd

från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt — har direktionen

över folkskollärarnas pensionsinrättning på grunder, som jag skall i det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

17

följande närmare omförmäla, i sitt ovanberörda utlåtande den 30 december

1915 kommit till det resultatet, att någon ökning i de till dem av statsmedel

utgående understöden ej syntes kunna med tillgängliga anslag

beredas, och vid sådant förhållande har direktionen ansett, att någon

höjning ej heller kunde beredas de understödstagare, som avgått innan

understöd från anstalten kunnat tillgodokomma dem. I olikhet med direktionen

anser jag, att för båda grupperna maximigränsen bör höjas, i den

män tillgängliga anslagsmedel sådant medgiva. Såsom framgår av de beräkningar,

jag här efteråt skall lämna, torde denna höjning böra stanna vid

ett maximibelopp av 225 kronor. För den ena liksom den andra gruppen

av understödstagare synes därjämte en begränsning böra ske av enahanda slag,

som jag föreslagit beträffande de med låg pension avgångna folkskollärarna.

o Jag vill i sådant avseende erinra, att enligt nu gällande föreskrifter

utgå från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt helt understöd

med ett årligt belopp av 450 kronor och avkortat understöd med efter

olika förhållanden växlande belopp, lägst 205 kronor för år. Så länge

maximigränsen för understöd från anslaget å allmänna indragningsstaten

till de lärare, som avgått utan understöd från anstalten, varit satt till

200 kronor, har man kunnat lämna åsido frågan, huruvida och med vilket

belopp understöd skulle hava till vederbörande utgått från anstalten,

därest hithörande bestämmelser för honom ägt tillämplighet. Bland dessa

understödstagare finnas ock säkerligen åtskilliga, som icke skulle enligt

gällande bestämmelser vara berättigade till understöd från anstalten. Höjes

maximigränsen till 225 kronor'', torde följdriktigheten fordra, att det understöd,

som från anslag å allmänna indragningsstaten beredes lärare, vilken

avgått utan understöd från anstalten, icke får, såvitt angår högre belopp

än 200 kronor, överstiga vad som skulle hava till honom utgått från anstalten,

därest de i sådant hänseende nu gällande bestämmelser ägt tillämpning

vid hans avgång från tjänsten.

Den höjning, varom nu är fråga, torde böra medgivas även beträffande

de för år 1916 utgående understöden.

I övrigt torde de för år 1916 gällande föreskrifterna i förevarande

avseende böra oförändrade kvarstå även för år 1917.

Det synes önskvärt, att det understöd, som från anslag å allmänna

indragningsstaten lämnas lärare, vilken avgått utan understöd från småskollärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, hålles vid ett belopp ungefär

motsvarande det, som beträffande lärare, vilken avgått med lågt understöd

från anstalten, angiver totalbeloppet av understöden från anstalten och

från allmänna indragningsstaten. För utjämnande av den olikhet, som

härutinnan eljest kunde uppkomma, vill jag föreslå, att de båda å allmänna

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 8 sand. 40 käft. (Nr 52). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlutande Nr 52.

18

indragningsstaten hittills uppförda tva anslagen till understöd åt nu berörda

grupper av lärare, år IDIG tillhopa 40,000 kronor, sammanslås till ett

enda anslag.

Jag övergår nu till den sista gruppen av understödstagare, innefattande

dem som avgått med lågt understöd från smaskollärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt.

b) Avgångna På grund av enskild motion beslöt 1908 års riksdag att för år 1909

rmderstöd & allmänna indragningsstaten anvisa ett anslag å 8,000 kronor att enligt

de grunder, Kungl. Maj:t kunde rinna lämpligt meddela, användas till

understöd av högst 50 kronor till sådan äldre behövande lärare eller

lärarinna vid småskola eller mindre folkskola eller biträdande eller extra

ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola, som efter oförvitlig tjänst

göring erhållit understöd från smaskollärares in. fl. alderdomsundei stöds

anstalt enligt reglementet den 22 juni 1892 men erhållit avsked före utgången

av år 1900, dock att understödet tillsammans med det från nämnda

ålderdomsunderstödsanstalt utgående finge utgöra högst 150 kronor..

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljade

riksdagen för samma ändamål för år 1910 8,000 kronor samt för vartdera

av åren 1911 och 1912 4,000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t höjde sedermera 1912 års riksdag maximigränsen

för understödens sammanlagda belopp från 150 kronor till 200

kronor samt utsträckte i sammanhang härmed rätten till statsunderstöd

till samtliga understödstagare, som före utgången av år. 1909 avgått ur

tjänsten med lägre understöd än 200 kronor. Samtidigt borttogs bestämmelsen,

att understödet från nu ifrågavarande anslag ej finge överstiga

50 kronor. Till bestridande av det sålunda höjda statsunderstödet

anvisade riksdagen för vart och ett av åren 1913 1915 ett anslag av

25,000 kronor samt för år 1916 ett anslag av 15,000 kronor.

I anledning av det för år 1913 beviljade anslaget utfärdades nådig

kungörelse den°10 juni 1912. Sedermera har Kungl. Maj:t den 26 juni

1915 utfärdat ny kungörelse i ämnet att tills vidare lända till efterrättelse.

Enligt sistnämnda kungörelse skola ansökningar om understöd från ovanberörda

anslag insändas till folkskolöverstyrelsen, som äger att rörande

dessa ansökningar meddela beslut.

Av anslaget har understöd utdelats under år 1914 till 152 ) understödstagare

med 13.6801) kronor och under år 1915 till 159 understödstagare

med 13,845 kronor.

i) I framställningen till 1915 års riksdag, tionde huvudtiteln, punkten 29, uppgavs

antalet till 149 med ett sammanlagt understödsbelopp av 13,430 kronor. Sedermera hava

tillkommit 3 understödstagare med tillhopa 250 kronor i understöd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis utlåtande Nr 52.

19

I detta ärende yttrade jag till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 31 december 1915, att understöd från anslag å allmänna indragningsstaten

syntes böra fortfarande utgå till ifrågavarande lärare, och

jag hade icke för avsikt att föreslå ändring i anslagsbeloppet. Fråga hade

emellertid uppkommit om ändrade grunder för understödets utdelande,

men behövlig utredning i detta avseende hade icke blivit slutförd. Kungl.

Maj:t föreslog på min hemställan riksdagen att i avbidan på proposition

angående understöd åt äldre behövande, med lågt understöd från sinåskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt avgångna småskollärare beräkna

för ändamålet å allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslag av

15,000 kronor.

Beträffande de understödstagare, om vilka nu är fråga, har direktionen

över folkskollärarnas pensionsinrättning i sitt ovan berörda utlåtande

den 30 december 1915 anfört följande:

Vad beträffar äldre behövande, från sm åskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

understödda småskollärare m. fl., vilka före år 1910 avgått med understöd,

understigande 200 kronor, äga dessa av statsmedel bekomma utfyllnad i understödet

upp till 200 kronor; och bär för ifrågavarande ändamål för år 1916 anslagits 15,000

kronor.

Verkställd undersökning har givit till resultat, att det skulle erfordras ett anslag

av 27,505 kronor för att till 200 kronor utfylla alla före år 1910 upplupna understöd,

understigande 200 kronor och tillkommande ännu levande understödstagare. Dessas

antal uppgår till 334. Förhållandena äro således ungefärligen analoga med nyss behandlade

fall (beträffande pensionerade folkskollärare); varför direktionen inskränker sig

till att, under åberopande i övrigt av det ovan anförda, meddela, att det belopp, som skulle

erfordras för att utfylla understöden t. ex. till 225 kronor — i vilket fall man finge

räkna med ytterligare 140 understödstagare med understöd å 200 kronor samt 7 understödstagare

med understöd å 205—215 kronor — skulle uppgå till inalles 39,475

kronor.

Jag har i det föregående uttalat mig för att de båda anslag å tillhopa

40,000 kronor, som nu äro å allmänna indragningsstaten uppförda

för beredande av understöd dels åt lärare, som avgått utan understöd från

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, dels ock åt lärare, som

avgått med lågt understöd från nämnda anstalt, måtte sammanföras till

ett enda anslag. År 1915 utdelades från de då för berörda ändamål

anvisade anslagen tillhopa 35,045 kronor åt 2G5 understödstagare. Därest

sagda år ett belopp av 40,000 kronor tagits i anspråk och överskottet,

4,955 kronor, fördelats lika på nämnda understödstagare, skulle på en var

av dem hava kommit ett tilläggsbelopp av omkring 19 kronor. Sammanlagda

beloppet av understöden från ålderdomsunderstödsanstalten och från

allmänna indragningsstaten skulle då hava utgjort omkring 219 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Motion

256,

Under dessa förhållanden torde, såsom jag förut antytt, den nuvarande

maximigränsen, 200 kronor, böra höjas till 225 kronor.

Även beträffande de lärare, som avgått med lågt understöd från

anstalten, torde,'' såsom ock i det föregående framhållits, böra meddelas ett

kompletterande stadgande av enahanda slag, som jag förordat i fråga om

de med låg pension avgångna folkskollärarna och i förra avdelningen av

nu förevarande punkt.

I de bestämmelser, som hittills gällt rörande ytterligare understöd åt

de med lågt understöd från ålderdomsunderstödsanstalten avgångna lärarna,

har nämligen något avseende icke fästats vid den omständigheten, huruvida

det understöd, som tillkommit vederbörande från anstalten, utgått med

helt eller avkortat belopp; i samtliga fall har tilläggsbeloppet så avpassats,

att totalbeloppet uppgått till 200 kronor. Höjes nu denna gräns till 225

kronor, skulle det kunna inträffa, att en person, som före utgången av år 1909

avgått med avkortat understöd från anstalten, komme att såsom understöd från

anstalten och från nu ifrågavarande anslag erhålla tillhopa intill 225

kronor. Detta belopp överstiger emellertid det lägsta belopp — 205 kron01.

_ gom enligt nu gällande föreskrifter kan komma att från anstalten

utgå såsom avkortat understöd. En person, som avgått från sin befattning

före utgången av år 1909, skulle sålunda kunna under i övrigt likartade

förhållanden komma i gynnsammare ställning än den, som avginge med

understöd från anstalten enligt för närvarande gällande bestämmelser.

Detta är en oegentlighet, vilken torde böra undvikas, och det synes

mig fördenskull riktigast, att, jämte det att maximigränsen höjes till 225

kronor, föreskrift lämnas därom, att understödet från anstalten tillsammans

med understödet från nu ifrågavarande anslag icke må överstiga det understödsbelopp,

som skulle hava till vederbörande utgått från anstalten, därest

de i sådant hänseende nu gällande bestämmelser ägt tillämpning vid hans

avgång från tjänsten.

Den höjning i maximibeloppet, som jag sålunda förordat, torde böra

medgivas även beträffande de för år 1916 utgående understöden.»

Ht Utskottet har vidare till behandling förehaft en i anledning av Kungl.

’ Maj:ts förenämnda proposition nr 107 inom andra kammaren av herr V.

Rydén väckt motion, nr 256, vari motionären hemställt,

»att riksdagen måtte,

l:o) dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott meddela, sådan äldre behövande folkskollärare, som oförvitligt

skött sin tjänst, men därifrån erhållit avsked före år 1867, må för

år 1917 tillerkännas understöd till belopp av 800 kronor,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

21

dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt meddela, behövande folkskollärare och folkskollärarinnor,

vilka erhållit avsked med pension från folkskollärarnas pensionsinrättning,

till belopp, som understiger 800 kronor, må för år 1917 tillerkännas

understöd till så stort belopp, att detsamma tillsammans med pensionsbeloppet

uppgår till 800 kronor,

dels och för berörda ändamål anvisa för år 1917 å allmänna indragningsstaten

ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

2:o) dels medgiva, att sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller

mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor

vid folkskola, vilka efter att hava i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort,

avgått från tjänsten utan att erhålla understöd enligt reglementet

den 22 juni 1892, må för år 1917 tillerkännas ett understöd av 400 kronor

under följande villkor och bestämmelser, nämligen

att lärares eller lärarinnas tjänstgöring avslutats så tidigt, att ålderdomsunderstöd

enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom eller

henne beviljas, eller före utgången av år 1891;

att sådan från tjänsten avgången lärare eller lärarinna uppnått en

levnadsålder av minst femtiofem år;

att han eller hon styrkes befinna sig i behövande omständigheter, samt

att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i ämnet,

vilka befinnas erforderliga,

dels medgiva, att sådan behövande lärare eller lärarinna vid småskola

eller mindre folkskola eller biträdande eller extra ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöring erhållit understöd

från småskollärares in. fl. ålderdoinsunderstödsanstalt till belopp, som understiger

400 kronor, må för år 1917 tillerkännas understöd till så stort

belopp, att detsamma tillsammans med det från ålderdomsunderstödsanstalten

utgående understöd uppgår till 400 kronor,

dels ock för berörda ändamål anvisa för år 1917 å allmänna indragningsstaten

ett förslagsanslag av 150,000 kronor; samt

3:o) dels och medgiva att vid utdelande av understöd för samtliga

dessa grupper under år 1916 må tillämpas de grunder, som föreslagits

uti statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 18 februari 1916.»

Till stöd för motionen har anförts följande:

»I propositionen nr 107 bär Kungl. Maj:t framlagt förslag till förbättring i de

äldre folkskollärarnes och småskollärarnes pensionsförliållanden. Förslaget går ut på

att äldre folkskollärare skulle erhålla ett understöd, så att detta tillsammans med pensionen

skulle uppgå till högst 650: — kronor. Motsvarande belopp för småskollärare

skulle bli 225: — kronor. Därjämte skulle även äldre icke pensions- eller understödsberättigade

folk- och småskollärare erhålla understöd till motsvarande belopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Motion

II: 45.

Ehuru varje förslag till förbättring i de äldre pensionärernas ställning givetvis

måste hälsas med tillfredsställelse, så vill det dock synas som om under nuvarande tider

de här föreslagna beloppen vore alltför små för att kunna bereda den avsedda ljusningen

i deras bistra tillvaro.

Då jag föreställer mig, att riksdagen skulle vara benägen att tänka på folkskolans

gamla banbrytare genom beviljande av understöd, som skulle vara verkligen ägnade

att bereda dem en mindre bekymmersam ställning, tillåter jag mig föreslå, att de

nu utgående understöden höjas för vardera gruppen med 200: — kronor, vilket skulle

innebära att folkskolans gamla pensionärer skulle erhålla minst 800: — kronor årligen,

och småskolans minst 400: — kronor. Därvid synas icke tillräckliga skäl föreligga

att, då det gäller så låga belopp som dessa, ställa de med avkortad pension eller

avkortat understöd avgångna i en ställning, som måste innebära, att deras inkomster

befinna sig under t. o. m. det mest blygsamma existensminimum.

Från folkskolöverstyrelsen samt folkskollärarnas pensionsinrättning har jag införskaffat

nödiga uppgifter för bedömande av de kostnadsbelopp, ett bifall till en sådan

framställning skulle komma att medföra. Uppgifterna avse förhållandena under år

1915 eller ingången av år 1916, och skulle kostnaderna för de olika grupperna ställa

sig sålunda:

a) Folkskollärarne:

Icke pensionsberättigade, 5 å 800: — .................. kr. 4,000: —

Med full pension under 800:— kr. 666 st.......... kr. 124,211: —

Med avkortad pension under 800:— kr. 37 st.,,, kr. 5,205: —

Antal personer 708 st. kr. 133,416: —

b) Småskollärare in. fl.:

Icke understödsberättigade 106 å 400 kr............. kr. 42,400: —

Understödsberättigade under 400:— kr. 543 st.... kr. 132,230: —

Med avkortat understöd under 400:— kr. 105 st. kr. 15,445: —

Antal personer 754 st. kr. 190,075: —

Därest alla dessa under år 1917 kvarlevde, samt alla vore behövande och verkligen

ansökte om understöd, skulle alltså totalkostnaden för understöden bli 323,491

kronor. Emellertid tillhöra dessa åldriga pensionärer eu snabbt bortgående generation,

varjämte erfarenheten giver vid handen att ett stort antal aldrig begagna sig

av rätten att erhålla understöd. Kostnaderna för den första gruppen torde tryggt

kunna sättas till 100,000 kronor, och för den andra gruppen till 150,000, vilka anslag

båda torde böra få förslagsanslags natur.

Beträffande nu löpande året 1916, torde de anslagna understödsbeloppen lämpligen

böra utgå enligt de grunder Kungl. Maj:t i nu förevarande proposition föreslagit.»

Slutligen har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren

av herr Bogren väckt motion, nr 45, däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att de folkskollärare, som avgått med

full pension före år 1901, från och med år 1916 skola i årlig pension

erhålla 750 kronor, där pensionen icke redan nu uppgår till minst detta

belopp.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

23

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»Deri innevarande dyrtiden liar bragt stora massor av medborgare ned till det

existensminimum, som ligger svältgränsen mycket nära. Här inträder icke sällan inom

vissa grupper den ohöljda nöden. En sådan medborgargrupp i vårt land utgöres av

de pensionerade folkskollärare, vilka avgmgo från sin tjänst före år 1901 och då erliöllo

i pension 000 kronor, ett belopp, som redan under normala förhållanden är otillräckligt

för eu nödtorftig bärgning åt dem, vilka på grund av ålder äro icke blott

oförmögna att genom arbete något bidraga till sitt uppehälle, utan även att vårda

sig själva. ^ An mindre kan detta belopp fylla de oundgängligaste behoven av vård

och underhåll i nuvarande dyrtid. Därtill kommer, att den lilla pensionen minskas

med den årliga avgiften till skollärarnas änke- och pupillkassa. Vet man, att dessa

gamla personers medelålder är omkring 75 år, så torde man finna, att de bland dem,

som ej äga andra medel till vård och underhåll än denna lilla pension, måste befinna

sig i ett nödläge, som påkallar hjälp och därtill snar hjälp. Dessa gamle skolveteraner,

^ som voro banbrytarne på folkskolans mödosamma arbetsfält, hade i det längsta

en årlig lön av 500 å 600 kronor, vilken under deras senaste tjänsteår höjdes till

800 kronor jämte vissa naturaförmåner. Det inses lätt, att de av dessa löneförmåner ej

kunde avlägga något för ålderns dagar.

Det är därför med gott hopp om framgång jag här vädjar till riksdagen om

hjälp för dessa gamla, vilka under sin krafts dagar tvivelsutan utförde ett betydelsefullt

arbete i statens tjänst. Det skulle därför kännas bittert för dem, om de nu,

då deras arbetsförmåga är uttömd och nöden från alla håll tränger dem, skulle lämnas

utan det stöd och den hjälp de hoppas erhålla av staten, vars trogna tjänare de

efter måttet av sina krafter städse sökt vara. Redan en ökning av deras pension

med 150 kronor årligen torde för dem bliva en nöjaktig hjälp; men då dessa gamlingars

ställning påkallar skyndsam hjälp, torde behovet kräva, att denna hjälp får

till dem utgå från och med detta års början.

Då det av flera orsaker ej varit mig möjligt att komma i förbindelse med direktionen

för folkskollärarnes pensionsinrättning, kan jag ej här angiva, om de erforderliga

medlen för här avsett ändamål kunna av kassan för folkskollärarnes pensionering

bestridas av kassans egna medel eller om därtill erfordras ett extra anslag av

riksdagen, men jag hoppas, att det utskott, som kommer att förbereda detta ärende,

skall få sådana upplysningar från ovannämnda direktion, att kostnaderna för den här

begärda hjälpen till de gamla folkskollärarne ej skola avhålla riksdagen från att

lämna densamma. I några mera sällsynta fall torde folkskollärarne redan före 1901

erhållit en högre pension än 600 kronor. För dessa torde behovet av hjälp ej vara

så kännbart, varför sådana pensionärer här uteslutas.»

På sätt närmare inhämtas av utskottets utlåtande nr 35 angående

vissa framställningar rörande pensions- och indragningsstaterna, har statskontoret

beträffande åtskilliga till utskottet hänvisade motioner rörande

pensioner och understöd in. in., bland dessa även nu ifrågavarande motion,

II: 45, den 17 nästlidna april avgivit utlåtande och har statskontoret därvid

tillika överlämnat yttrande från direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning,

däri direktionen anfört följande:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Direktionen

över folkskollärarnas

pensionär,

rättning.

»Vidkommande härefter Oscar Bogrens motion (nr 45) om förhöjd pension åt

folkskollärare, som avgått med full pension före år 1901, synes det till eu början böra

erinras, hurusom, enligt för närvarande gällande bestämmelser, folkskollärare, som avgått

ur tjänst före år 1907 med pension understigande 600 kronor och som befinner

sig i behövande levnadsvillkor, är berättigad att, oavsett om pension är hel eller avkortad,

på särskild ansökning år för år, få densamma utfylld tiU 600 kronor, för vilket

ändamål anvisats ett särskilt anslag, som för år 1916 uppgår till 20,000 kronor.

Likaledes erinras, att Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln i årets statsverksproposition

föreslagit, att riksdagen matte, i avbidan på proposition angående understöd åt

äldre, behövaude, med låg pension avgångna folkskollärare, beräkna för ändamålet under

samma huvudtitel på extra stat för år 1917 ett oförändrat anslag av 20,000

kronor.

Motionären synes nu emellertid åsyfta, att folkskollärare, behövande eller icke,

som avgått med hel, ej avkortad, pension före ar 1901, skulle utan särskild ansökning

få sin pension från och med år 1916 konstant utfylld till 750 kronor, där pensionen

ej redan förut uppgår till minst sagda belopp.

Enligt härstädes verkställd undersökning skulle eu sålunda bestämd fyllnadspensionering

komma att från början omfatta 237 pensionärer och, likaledes från början,

kräva en årlig kostnad av i runt tal 50,000 kronor. Da folkskollärarnas pensionsiurättniugs

fond, som, enligt sakkunnigas undersökningar, ej är tillräcklig ens för fyllande

av sina nuvarande förbindelser, ej lämnar tillgång till en dylik utökning av

pensionerna, måste alltså denna kostnad bestridas av särskilt anvisade medel.

Vidare finge man väl fortfarande räkna med en, om ock väsentligt reducerad

utbetalning å nyssnämnda anslag å 20,000 kronor, då ju eu hel del före år 1907

med låg pension avgångna folkskollärare ej skulle vara berättigade att komma i åtnjutande

av den utav motionären föreslagna fyllnadspensionen, beroende därpå att de

antingen kvarstått i tjänst efter 1901 års ingång eller därförut avgått med avkortad

pension. I vad mån anslaget skulle kunna reduceras är tydligen vanskligt att med

någon säkerhet beräkna. ,

För egen del kan direktionen ej tillstyrka en fyllnadspensionenng i den form,

här ovan angivits, då densamma torde komma i strid med den allmänt vedertagna

grundsats, att en tjänstinnehavares pension skall utgå med det belopp, som betingas

av vid tiden för avskedet gällande bestämmelser. Skall en för visso behövlig förbättring

av äldre pensionstagares villkor åstadkommas,- synes sadant lämpligen kunna

åvägabringas genom ett fortskridande på den hittills inslagna vägen att i man av

behov tilldela mera tillfälliga understöd. I detta hänseende torde då kunna sättas i

fråga ett medgivande för äldre, pensionerade, före ar 1907 ur tjänst avgangna folkskollärare

eller folkskollärarinnor, som äro i behövande levnadsvillkor och vilkas pension

understiger 750 kronor, att på särskild ansökning få sin pension utfylld till nyssnämnda

belopp. Sådant torde ock stå i rätt god överensstämmelse med motionens

syfte. Enligt verkställd undersökning skulle ett dylikt understöd, om det komme att

tilldelas alla före år 1907 pensionerade folkskollärare och folkskollärariunor, från början

kräva ett anslag av 92,040 kronor att fördelas på 386 pensionstagare. Då emellertid

erfarenheten giver vid handen, att på långt när ej alla pensionstagare söka understöd,

detta må nu bero på förhållandevis goda levnadsvillkor eller bristande kännedom

om medgivandet, och då vidare dödligheten år stor bland ifrågavarande grupp

pensionstagare och naturligtvis störst bland de äldste, vilka ju tillika skulle komma i

åtnjutande” av de högsta understöden, kan ovannämnda belopp med säkerhet allt från

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52. 25

början väsentligt reduceras, säkerligen ända ned till 60,000 kronor. I detta hänseende

må erinras, hurusom den hittills medgivna utfyllnaden upp till 600 kronor av före år

1907 utgående pensioner, skulle, om den toges i anspråk av alla före år 1907 ur tjänst

avgångna folkskollärare och folkskollärarinnor med pensioner under 600 kronor, för

närvarande kräva eu kostnad av närmare 36,000 kronor, under det att utgiften för

detta ändamål utgjort: under 1913 närmare 18,000 kronor, under 1914 likaledes nära

18,000 kronor och 1915 obetydligt över 16,000 kronor. Och under nämnda 3 år var

antalet pensionstagare naturligen större än för närvarande.»

För egen del har statskontoret, under åberopande av vad direktionen över folk- Statskonskollärarnas

pensionsinrättniug anfört, förklarat sig icke vilja underlåta att starkt be- toret.

tona det från principiell synpunkt betänkliga däruti att, på sätt förslaget innebure,

över lag bevilja pensionsförhöjning ävensom framhålla, hurusom den föreslagna förhöjningen

av pensioner, som redan nu utginge med jämförelsevis icke obetydliga belopp,

syntes kunna leda till betänkliga konsekvenser med avseende å kostnaderna för pensionering

av andra grupper av pensionstagare.

Vad först angår sådana folkskollärare och folkskollärarinnor, som före Utskottet.

år 1907 avgått med låg pension, äga dessa enligt gällande bestämmelser

att komma i åtnjutande av statsunderstöd till sådant belopp, att detsamma

jämte pensionen uppgår till 600 kronor; och tinnes för ändamålet i riksstaten

för år 1916 uppfört ett extra anslag å 20,000 kronor.

Beträffande vidare de folkskollärare, som avgått från tjänsten före

år 1867 och sålunda icke kunnat bekomma pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning, erhålla dessa för närvarande ett understöd av 600 kronor,

för vilket ändamål riksdagen å allmänna indragningsstaten anvisat

ett anslag å 4,200 kronor.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit sådan ändring i bestämmelserna rörande

understöd åt förstnämnda grupp av lärare, att möjlighet beredes

att redan innevarande år höja maximigränsen 600 kronor till 650 kronor,

dock med en viss begränsning i förhållande till den pension, som utgår

enligt gällande bestämmelser. I sammanhang härmed föreslår Kungl. Maj:t

vidare, att understödet till de före år 1867 utan pension avgångna lärarna

må utgå med ett från 600 kronor till 650 kronor förhöjt belopp. Beträffande

erforderliga anslagsbelopp har Kungl. Maj:t icke föreslagit någon höjning i

förenäinnda för ändamålet nu anvisade anslag. Dessa syntes i stället höra

för sitt ändamål helt tagas i anspråk, varjämte det ansetts lämpligt, att

omförmälda båda anslag sammanfördes till ett enda anslag å 24,200 kronor,

att uppföras å allmänna indragningsstaten.

I fråga om understöden för innevarande år har herr Rydén i sin motion

anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag. Däremot har han beträffande understöden

för år 1917 hemställt, att de nuvarande beloppen måtte höjas för

värdera gruppen med 200 kronor eller således till 800 kronor, i fråga om

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 40 käft. (Nr 52.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 g Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

den förstnämnda gruppen dock utan den begränsning att avsked beviljats

vederbörande före år 1907. För ändamålet har av motionären beräknats

ett förslagsanslag å allmänna indragningsstaten till belopp av 100,000

kronor. „ .

Slutligen har herr Bogren i sin motion hemställt, att de tolkskollärare,

behövande eller icke, som avgått med hel, ej avkortad, pension före

år 1901, skulle utan särskild ansökning få sin pension från och med innevarande

år för framtiden utfylld till 750 kronor, där den ej förut uppgår

till minst nämnda belopp.

Även utskottet finner det vara överensstämmande med billighet, att

ifrågavarande äldre,. behövande lärare komma i åtnjutande av förhöjda

understöd. Utskottet har därför för sin del icke något att erinra mot att de

grunder, som nu föreslagits av Kungl. Maj:t, tillämpas redan innevarande

år, men anser, att för år 1917 en ytterligare höjning bör medgivas 1

detta avseende har utskottet funnit sig böra föreslå i fråga om äldre behövande,

med låg pension avgångna lärare ett understöd till sådant belopp,

att detsamma jämte pensionen uppgår till 700 kronor, och beträffande de

före år 1867, utan pension avgångna lärarna ett understöd av likaledes

700 kronor. I förstnämnda fall synes emellertid en särskild restriktion

böra stadgas, nämligen att, om med tillämpning av nu gällande pensionsbestämmelser

pensionsbeloppet skulle komma att understiga 700 kronor,

understödet må utgå med så stort belopp, att detsamma jämte pensionen

uppgår till samma summa som nyssnämnda pensionsbelopp enligt nu gällande

bestämmelser, dock icke till mindre ån 600 kronor.

Med den sålunda föreslagna ökningen i understödsbeloppen synes

emellertid en höjning av anslaget vara nödig. Enligt vad utskottet under

hand inhämtat från folkskollärarnas pensionsinrättning, skulle beträffande

de lärare, som avgått med låg pension, erfordras ett belopp av 72,900

kronor för pensionernas utfyllnad till 700 kronor över hela linjen, med

ett beräknat maximiantal av 380 pensionärer. Med den erfarenhet, som

hittills vunnits på detta område, torde man emellertid ingalunda behöva

räkna med hela nämnda antal, och synes beloppet därför lämpligen kunna reduceras

med en tredjedel eller till 48,600 kronor. Om ett understöd av

700 kronor lämnas åt de utan pension avgångna lärarna, till antalet fem,

erfordras ytterligare ett belopp av 3,500 kronor. Med hänsyn till svårig

heten att exakt angiva vad som i förra fallet erfordras, har det synts

lämpligt, att anslaget, vilket torde böra avrundas till 52,000 kronor, erhåller

förslagsanslags natur och anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

27

Vidkommande härefter herr Bogrens motion, vilken åsyftar att över

lag bevilja pensionsförhöjning, anser sig utskottet med hänsyn till vad

direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning och statskontoret i

ärendet anfört, böra avstyrka bifall till densamma.

Utskottet övergår nu till att yttra sig om här ifrågavarande framställningar,

såvitt de avse höjning av understöden åt äldre behövande småskollärare

dels sådana, som avgått utan understöd och dels sådana, som

avgått med lågt understöd. Till de förra utgår enligt nu gällande bestämmelser

ett understödsbelopp av högst 200 kronor och till de senare

utfyllnad i deras understöd till likaledes högst 200 kronor. För ändamålet

äro i riksstaten under allmänna indragningsstaten uppförda två anslag,

det ena å 25,000 kronor för den förstnämnda gruppen av lärare och det

andra å 15,000 kronor för den senare gruppen.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit maximigränsens höjning i båda fallen

till 225 kronor och att denna höjning skulle tillämpas redan innevarande

år. För den ena liksom för den andra gruppen av understödstagare har

därjämte föreslagits en begränsning av enahanda slag som i fråga om de

med låg pension avgångna folkskollärarna.

Beträffande de erforderliga anslagsbeloppen har någon höjning icke

synts erforderlig, men hava anslagen ansetts böra sammanföras till ett enda

å tillhopa 40,000 kronor, att anvisas från allmänna"indragningsstaten.

I avseende å understöden för år 1916 ansluter sig herr Rydén i sin

motion till Kungl. Maj:ts förslag. Däremot har han hemställt, att för år

1917 understödet må bestämmas för den förstnämnda gruppen till 400

kronor och för den senare till sådant belopp, att detsamma jämte vad som

erhålles från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt uppgår till

400 kronor. För ändamålet beräknas i motionen ett förslagsanslag å allmänna

indragningsstaten till ett belopp av 150,000 kronor.

Aven i nu omförmälda fall anser utskottet eu höjning av de till resp.

grupper utgående understöden vara av behovet påkallad och finner sig

böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, vad angår innevarande år.

Eu ytterligare förhöjning synes, liksom i fråga om understöden till

äldre behövande folkskollärare, böra medgivas för år 1917; och har utskottet

i sådant avseende ansett sig böra föreslå, att för dem, vilka avgått

utan understöd, understödet bestämmes till 300 kronor och för de övriga

till sådant belopp, att detsamma jämte vad som erhålles från understödsanstalten

uppgår till 300 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Även här synas motsvarande restriktioner böra föreskrivas som i fråga

om understöden till vissa folkskollärare.

Vidkommande härefter det anslag, som erfordras för år 1917, har utskottet

under hand från folkskollärarnas pensionsinrättning inhämtat, att

en utfyllnad, på sätt nu föreslagits, till 300 kronor över hela linjen, därvid

maximiantalet understödstagare beräknats till 557, skulle kräva ett

belopp av 79,540 kronor. Även här torde emellertid en begränsning kunna

ske med en tredjedel till omkring 53,000 kronor och synes det sålunda

erforderliga anslaget lämpligen böra erhålla förslagsanslags natur samt

anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 107 jämte den i ämnet väckta

motionen 11:256, må

a) dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, sådan äldre

behövande folkskollärare, som oförvitligt skött sin tjänst

men därifrån erhållit avsked före år 1867, må för år

1917 tillerkännas understöd till belopp av 700 kronor,

dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela, äldre behövande

folkskollärare och folkskollärarinnor, vilka före

år 1907 erhållit avsked med pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning, må för år 1917 tillerkännas understöd

till .så stort belopp, att detsamma jämte pensionsbeloppet

uppgår till

700 kronor, därest beloppet av den pension, som

skulle hava till vederbörande utgått från folkskollärarnas

pensionsinrättning, om nu gällande pensionsbestämmelser

ägt tillämpning vid hans avgång från tjänsten,

utgör minst 700 kronor;

enahanda belopp som nyssnämnda pension enligt

nu gällande bestämmelser, därest denna pension skulle

utgöra minst 600 kronor men icke 700 kronor, och

600 kronor, därest samma pension skulle understiga

detta belopp,

dels ock för berörda ändamål anvisa för år 1917

å allmänna indragningsstaten förslagsvis 52,000 kronor;

b) dels medgiva, att sådana lärare och lärarinnor vid

småskola eller mindre folkskola samt biträdande och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

29

extra ordinarie lärare och läraiinnor vid folkskola, vilka,

efter att hava i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort,

avgått från tjänsten utan att erhålla understöd

enligt reglementet den 22 juni 1892, må för år 1917

tillerkännas särskilt understöd under följande villkor och

bestämmelser, nämligen

att lärares eller lärarinnas tjänstgöring avslutats så

tidigt, att ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente

icke kunnat honom eller henne beviljas, eller före

utgången av år 1891;

att sådan från tjänsten avgången lärare eller

lärarinna uppnått en levnadsålder av minst femtiofem

år;

att han eller hon styrkes befinna sig i behövande

omständigheter;

att det belopp, vartill understöd må meddelas, bestämmes

till

300 kronor, därest beloppet av det understöd, som

skulle hava till vederbörande utgått från småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, om de i sådant hänseende

nu gällande bestämmelser ägt tillämpning vid

hans avgång från tjänsten, utgör minst 300 kronor,

enahanda belopp som nyssnämnda understöd enligt

nu gällande bestämmelser, därest detta understöd skulle

understiga 300 kronor, och

200 kronor, därest något understöd från anstalten

icke skulle hava till vederböi’ande utgått enligt nu gällande

bestämmelser; samt

att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare

föreskrifter i ämnet, vilka befinnas erforderliga;

dels medgiva, att sådan äldre behövande lärare eller

lärarinna vid småskola eller mindre folkskola eller biträdande

eller extra ordinarie lärare eller lärarinna vid

folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöring erhållit understöd

från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

enligt reglementet den 22 juni 1892 men beviljats

avsked före utgången av år 1909, må för år 1917

enligt de grunder, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt stadga,

tillerkännas särskilt understöd till så stort belopp, att

detsamma, jämte det från nämnda understödsanstalt utgående,

må komma att utgöra

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

300 kronor, därest beloppet av det understöd, som

skulle hava till vederbörande utgått från nämnda anstalt,

om de i sådant hänseende nu gällande bestämmelser ägt

tillämpning vid hans avgång från tjänsten, utgör minst

300 kronor, och

enahanda belopp som nyssnämnda understöd enligt

nu gällande bestämmelser, därest detta understöd skulle

understiga 300 kronor,

dels ock för berörda ändamål anvisa för år 1917 å

allmänna indragningsstaten förslagsvis 53,000 kronor; och

c) dels medgiva, att vid utdelande av understöd för

samtliga dessa grupper under år 1916 må tillämpas de

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

18 februari 1916 angivna grunder; samt

B) att riksdagen må besluta, att ovan omförmälda

motion 11:45 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 maj 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Reservationer:

Vid punkt 3:o: angående understöd åt äldre behövande folkskollärare

m. m.

av herrar Kristensson, Hellberg i Lycksele och Berg i Munklors, vilka

anfört:

* De anslag, som under de senare åren utgått för här berörda ändamål,

hava av skäl, som Kungl. Maj:t anfört, ej helt tagits i anspråk.

Dels minskas genom dödsfall de understödsberättigade åldringarnas antal

undan för undan dels tages icke understödet i anspråk av så många, som

förut beräknats. Den höjningen av beloppet med 50 kronor för äldre be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottete utlåtande Nr 52. 31

hövande folkskollärare samt med 25 kronor för äldre behövande småskollärare,

vilka föreslås av Kungl. Maj:t, kräva därför icke någon ökning av

de anslag, som innevarande år utgått.

I likhet med utskottet hava vi ansett, att föreliggande ömmande omständigheter

motivera, att en höjning utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit

bör medgivas. Med hänsyn till att ett anslag för sådant ändamål år från

år kommer att hastigt minskas för att slutligen helt bortfalla, och då det

torde få anses vara synnerligen behjärtansvärt, att de åldringar, det här

gäller, efter ett livsverk under mödosamma förhållanden, beredas något

bättre ekonomiska villkor, hava vi ansett, att utskottet bort bifalla herr

Rydéns motion.

Vi hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av Kung]. Maj:ts förevarande

proposition nr 107 samt med bifall till den i

ämnet väckta motionen II: 256, må

a) dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, sådan

äldre behövande folkskollärare, som oförvitligt skött sin

tjänst, men därifrån erhållit avsked före år 1867, må för

år 1917 tillerkännas understöd till belopp av 800 kronor,

dels medgiva, att enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela, behövande

folkskollärare och folkskollärarinnor, vilka erhållit avsked

med pension från folkskollärarnas pensionsinrättning,

till belopp, som understiger 800 kronor, må för

år 1917 tillerkännas understöd till så stort belopp,

att detsamma tillsammans med pensionsbeloppet uppgår

till 800 kronor,

dels ock för berörda ändamål anvisa för år 1917

å allmänna indragningsstaten ett förslagsanslag av

100,000 kronor;

b) dels medgiva, att sådana lärare och lärarinnor

vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och

extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, vilka

efter att hava i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort,

avgått från tjänsten utan att erhålla understöd

enligt reglementet den 22 juni 1892, må för år 1917

tillerkännas ett understöd av 400 kronor under följande

villkor och bestämmelser, nämligen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

att lärares eller lärarinnas tjänstgöring avslutats så

tidigt, att ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente

icke kunnat honom eller henne beviljas, eller

före utgången av år 1891;

att sådan från tjänsten avgången lärare eller lärarinna

uppnått en levnadsålder av minst femtiofem år;

att han eller hon styrkes befinna sig i behövande

omständigheter; samt

att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare

föreskrifter i ämnet, vilka befinnas erforderliga;

dels medgiva, att sådan behövande lärare eller lärarinna

vid småskola eller mindre folkskola eller biträdande

eller extra ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola,

som efter oförvitlig tjänstgöring erhållit understöd från

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt till belopp,

som understiger 400 kronor, må för år 1917 tillerkännas

understöd till så stort belopp, att detsamma

tillsammans med det från ålderdomsunderstödsanstalten

utgående understöd uppgår till 400 kronor,

dels ock för berörda ändamål anvisa för år 1917 å

allmänna indragningsstaten ett förslagsanslag av 150,000

kronor; samt

c) dels ock medgiva att vid utdelande av understöd

för samtliga dessa grupper under år 1916 må tilllämpas

de grunder, som föreslagits uti statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 18 februari 1916, samt

B) att riksdagen må besluta, att ovan omförmälda

motion II: 45 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.»

Stoekholm, Ivar Hseggströms Boktr. A. B., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:10 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten