Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion dingående understöd åt vissa folkskollär ar änkor.

1916-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:53, Utlåtande, i anledning av väckt motion dingående understöd åt vissa folkskollär ar änkor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1916, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion dingående understöd åt

vissa folkskollär ar änkor.

I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt, till bankoutskottet

hänvisad motion, nr 91, har hemställts, »att riksdagen måtte å extra

stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 65,000 kronor att från och

med den 1 januari 1916 utgå såsom understöd till sådana behövande

lolkskolläraränkor med eller utan barn, vilka från folkskollärarnes änkeoch

pupillkassa åtnjuta lägre pension än 300 kronor, och med sådant belopp,

att pensionen och understödet för envar av dem komma att tillsammans

utgöra 300 kronor.»

Till stö(l för motionen har av motionären anförts följande:

»Dyrtiden har för alla grupper av små löntagare och pensionärer skapat

en brydsam ställning. Alldeles särskilt gäller detta dem, som åtnjuta

de allra lägsta löne- och pensionsbeloppen, och de allra äldsta av dessa

pensionärer befinna sig i allmänhet i ett inkomstläge, som innebär ren

nöd. Därvidlag äro de gamla banbrytarne för den svenska folkskolan och

deras änkor ogynnsammare ställda än, hart när, några andra grupper av

pensionär er. Det är ock därför man med tillfredsställelse i statsverkspropositionen

erfar, att regeringen har under omprövning förslag att något

förbättra de gamla pensionerade folkskollärarnes förhållanden.

Däremot är det tydligen ej att förvänta ett regeringsinitiativ till förbättrande

av de gamla folkskolläraränkornas ställning. Och dock är här

hjälp högeligen av nöden. De nu utgående änkepensionerna belöpa med

25 piocent å det delaktighetsbelopp i folkskollärarnes pensionsinrättnino-,

som var gällande för den avlidne maken. I följd härav utgå nu från

Bihang till riksdagens protokoll 1910 8 samt. 41 käft. (Nr 53—54.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

folkskollärarnes änke- och pupillkassa väsentligt olika änkepensioner. De

allra äldsta ha en pension på allenast 100 kronor, grundande sig pa ett

delaktighetsbelopp av 400 kronor. Därefter växla de i många grader, allt

efter de för olika tider växlande delaktighetsbeloppen å 500, 600, 700,

800, 900, 1,000 och 1,350 kronor. Änkepension på grund av nuvarande

delaktighetsbelopp, 1,350 kronor, utgår med 338 kronor. För änka med

barn ökas pensionen med 50 procent.

Det är tydligt, att dessa små pensionsbelopp & 100, 125, ioU, I^o,

200, 225 och 250 kronor under nuvarande förhållanden ej förmå halla

nöden utanför de gamla pensionärernas dörrar — detta så mycket mer

som deras män utförde sitt arbete under sådana ekonomiska villkor, att

det väl var rena undantaget,'' att några andra avsättningar kunde göras tor

de efterlevandes räkning än inbetalningarna till änke- och pupillkassan.

Riksdagen har ock de senaste åren gått ej oväsentligt utöser dessa belopp

vid beviljandet av understöd åt sådana änkor, som ej på förutvarande inbetalningar

kunnat grunda någon som helst pensionsrätt. Den har därvid

uppenbarligen utgått från den humanitärt riktiga uppfattningen, att ett

understöd från statens sida icke bör understiga ett belopp motsvarande

vad som under rådande tidsförhållanden kan anses utgöra rent existensminimum.

Samma princip borde också kunna vinna tillämpning i fråga

om änkor efter tjänstinnehavare, som givit sin fulla arbetskraft i det all

mannas tjänst och som under livstiden gjort avsevärda inbetalningar för

sina efterlevandes pensionering.

Då det gällt att överväga vilket belopp, som kunde befinnas skäligt

att föreslå för riksdagen, har jag utgått från att man under nuvarandefinansiella

förhållanden måste stanna vid eu totalsumma, som ur budgetssynpunkt

vore överkomlig, men som på samma gång innebure en verklig

lindring i betrycket. Ett sådant belopp har jag trott mig finna, om summan

av pensionen och ett särskilt statstillskott uppgmge till 300 kronor.

Detta understödsbelopp har riksdagen under de senare åren fastställt i en

mängd fall, då det exempelvis gällt icke pensionsberättigade änkor etter

arbetare Det borde därför icke få anses innebära ett överdrivet anspråk

i nu föreliggande fall. Enligt en utredning, som den 15 innevarande januari

verkställts inom Folkskollärarnas pensionsmrättning skulle ett sadant

statstillskott till pensionerade folkskolläraränkor med eller utan barn beröra

778 personer samt belöpa sig till en kostnadssuinma av 82,88o kronor.

(Dessa uppgifter avse förhållandena vid 1916 års ingång).

Att i förslaget göra skillnad mellan änkor med och utan barn nai jag

ej ansett nödigt med hänsyn därtill, att endast undantagsvis pensionsberättio-ade

barn finnas inom de ålderskategorier, som beröras av detta förslag.

O

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

3

I budgeten torde den ovan nämnda summan av 82,885 kronor kunna

något reduceras. Dels tillhöra dessa åldriga folkskolläraränkor en snabbt

bortgående generation och statstillskotten bli förhållandevis störst för de

allra äldsta. Dels har erfarenheten i fråga om en liknande anordning för

utbetalning av statstillskott till en grupp av andra gamla pensionärer,

nämligen de äldsta folkskollärarne, visat, att ett avsevärt antal av de eljest

nnderstödsberättigade ej nås av kännedom om denna rätt och följaktligen

ej komma att begagna sig av densamma. Dels torde statstillskottet, i likhet

med vad som gäller för de äldsta folkskollärarna, allenast böra utgå

till dem, som äro behövande. Vid sådant förhållande torde anslaget med

full trygghet kunna sättas till 65,000 kronor samt erhålla natur av förslagsanslag.

Åt Kungl. Maj:t torde böra uppdragas att närmare utforma villkoren

för understödets åtnjutande, som i följd av kristiden torde böra utgå redan

för innevarande år.»

Såsom framgår av utskottets utlåtande nr 35 angående vissa framställningar

rörande pensions- och indragningsstaterna, har statskontoret

beträffande åtskilliga till utskottet hänvisade motioner rörande pensioner

och understöd m. m., bland dessa även nu ifrågavarande motion, den 17

nästlidna april avgivit utlåtande och har statskontoret därvid tillika överlämnat

yttrande från direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning,

däri direktionen anfört följande:

»Vad angår Värner Rydéns motion (nr 91) om understöd åt behövande folkskolläraränkor

med pension under 300 kronor, till grund för vilken motion lagts eu utredning,

som genom motionärens försorg verkställts inom folkskollärarnas änke- och

pupillkassa, finner direktionen väl å ena sidan, att framställningen i och för sig är

mycket behjärtansvärd och att hinder icke borde förefinnas för en distribution av de

ifrågasatta understödsbeloppen genom direktionens försorg, men å andra sidan synes

man icke kunna underlåta att fästa uppmärksamheten på den principiella innebörden

av den föreslagna åtgärden och de betydande ekonomiska konsekvenser, som måste

antagas följa av ett beslut, varigenom staten trädde mellan för att utfylla reglementsenligt

utgående, men otillräckliga pensioner åt änkor efter folkskollärare.»

För egen del har statskontoret, under åberopande av vad direktionen

sålunda anfört, framhållit, att anledning icke saknades för direktionens

uttalade farhågor för konsekvenserna av ett bifall till ifrågavarande förslag,

enär icke obetydliga grupper av statstjänares änkor ingalunda vore

i fråga om pensionsbelopp bättre ställda än de folkskolläraränkor, som

genom förevarande förslag vore avsedda att tillgodoses.

Direktionen,

över folkskollärarnas

pp.nsionsinrättning.

Stats
kontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Aven utskottet finner motionärens framställning i och för sig värd

synnerligt beaktande. I likhet med såväl direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning som statskontoret anser sig emellertid utskottet böra

framhålla dels den rent principiella sidan av saken dels ock de ekonomiska

konsekvenser, som skulle bliva en följd av ett bifall till motionen.

Ty givet är, att det finnes ganska stora grupper av statstjänares änkor,

som i pensionshänseende icke äro bättre ställda än de folkskolläraränkor,

om vilka här är fråga; och vill det synas, som om även dessa med samma

fog skulle kunna göra anspråk på en förbättring av de till dem utgående

pensionerna.

Billigheten torde emellertid bjuda att på något sätt tillgodose här ifrågavarande

änkor. Någon åtgärd i sådant syfte lärer dock icke böra vidtagas

utan en föregående fullständig utredning, i vad mån en pensionsförhöjning

i förevarande fall må anses vara av behovet påkallad och torde

därvid även böra undersökas, huruvida icke jämväl andra grupper av statstjänares

änkor böra beredas någon böjning i deras pensioner.

Under sådana förhållanden och då en dylik utredning lämpligast bör

ske genom Kungl. M:ajts försorg, har utskottet icke ansett sig kunna i

vidare mån tillmötesgå motionärens framställning, än att utskottet funnit

sig böra tillstyrka en skrivelse till Kungl. Maj:t i här ovan angivna syfte.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 91, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida och i vad mån

en lämplig pensionsförhöjning må kunna beredas sådana

statstjänares änkor, vilka uppbära låga pensioner

och styrka sig vara i behövande omständigheter,

samt därefter för nästkommande års riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 26 maj 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit;

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Neiglick, Ekman, Gustafsson, Wickman, friherre

Langenskiöld, Montgomery och J. Carlsson samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Vahlquist, Olsson i Blädinge, Hellberg

i Lycksele, Kristensson, Söderberg i Hobborn, Carlson i Herrljunga och Borggren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

5

Reservation

avherrar Kr istens son, Hellberg i Lycksele och Carlson i Herrliunga, som

anfört följande: ö

»Vad i motionen anförts, synes oss vara synnerligen behjärtansvärt,

och hava vx därför ansett oss böra biträda motionärens förslag om beviljande

av understöd åt ifrågavarande folkskolläraränkor. Beträffande det

ans ag, som erfordras för ändamålet, har motionären hemställt om beviljande

å extra stat för år 1917 av ett förslagsanslag å 65,000 kronor.

Denna beräkning stöder sig på en utredning, som verkställts inom folkskollärarnas

pensionsinrättning, och torde därför kunna läggas till grund för

ett riksdagens beslut i ärendet. Då vi som nämnt icke hava nå°-ot att

erinra mot det föreslagna beloppet, synes någon ytterligare utredning i

här förevarande fall icke vara erforderlig. Därest förslaget vinner riksdagens

bifall, lärer enligt vår mening Kungl. Maj:t icke underlåta att för

riksdagen framlägga förslag i enahanda syfte beträffande andra grupper

av änkor, som anses böra komma i åtnjutande av någon pensionsförhöjmng.

. Vi tillåta . oss i detta sammanhang erinra, att riksdagen förut vid

flera tillfällen beviljat understöd åt allenast en viss grupp av statstjänare,

utan att samtidigt förslag förelegat om beviljande av dylika understöd åt

andra likställda grupper. Vi hava därför ansett oss böra bifalla motionen

dock på det sätt, att understöden må utgå först från och med den 1

januari 1917, och hemställa alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

må å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av

65,000 kronor att från och med den 1 januari 1917

utgå såsom understöd till sådana behövande folkskolläraränkor

med eller utan barn, vilka från folkskollärarnes

änke- och pupillkassa åtnjuta lägre pension än 300

kronor, och med sådant belopp, att pensionen och understödet

för envar av dem komma att tillsammans utgöra

300 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:10 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten