Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 66

1916-06-14 · 80 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 78 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1916:66, Bankoutskottets memorial Nr 66

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

1

Nr 66.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor-et.

Bankoutskottet far härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Till § 15 mom. 1 har i överensstämmelse med det beslut riksdagen

fattat i anledning av utskottets utlåtande nr 6 punkt 1 fogats föreskrift,

att svensk undersåte jämväl genom kontant inbetalning må kunna bliva

inskriven i statsskuld boken.

I § 20 torde av de belopp, som skola utgå från likvidations- och

amortissementsfonden, ej längre böra upptagas »ränta å den 1 december

1916 förfallande skattkammarväxlar».

I §§ 27 och 28 hava erforderliga sifferändringar vidtagits.

Reglementets § 32 mom. 1 c) bör utgå samt ersättas med det beslut,

som riksdagen i anledning av utskottets utlåtande den 22 februari 1916

(nr 10) fattat angående utgivande av en uppslagsbok över 1916 års lagtima

riksdags verksamhet.

Under § 32 mom. 1 h), i) och k) hava införts innevarande års riksdags

beslut angående utgivande av fullständigt personregister till riksdagens

protokoll 1809—1866, angående utredning rörande ifrågasatt påbyggnad

av riksdagshuset samt angående krigstidshjälp åt befattningshavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus ävensom till viss vid

1916 års riksdag tillfälligt anställd personal.

I § 32 mom. 4 a) har införts det beslut innevarande års riksdag fattat i

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 saml. 49 käft. (Nr 66.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 66.

anledning av utskottets utlåtande nr 27 angående tillfälligt tilläggsarvode

åt förste deputeraden i riksgäldskontoret.

Under § 32 mom. 5 och 6 hava införts de beslut, innevarande riksdag

fattat i anledning av utskottets utlåtanden nr 32 och 33 samt memorial

46 och 47 angående vissa förändringar i avlöningsstaterna för justitieoch

militieombudsmansexpeditionerna m. m.

De förändringar, som vidtagits i §§ 33 och 34, hava föranletts av

statsregleringen för år 1917, varjämte i § 34 införts närmare bestämmelser

rörande sättet för likviderande av köpeskillingen för Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag

tillhöriga bandelar m. m.

Med anledning av riksdagens beslut rörande avsättning för år 1917

till allmänna järn vägslånefonden och den s. k. bibanefonden hava i reglementets

§ 36 vidtagits erforderliga ändringar.

§ 65 mom. c) har ändrats i överensstämmelse med § 98 regeringsformen.

Med anledning av riksdagens beslut rörande utskottets utlåtande nr

28 angående tillfälligt lönetillägg åt amanuensen vid riksdagens bibliotek

R. Höckert m. m. hava erforderliga ändringar vidtagits under anm. 3 vid

avlöningsstaten för tjänsteinnehavare vid riksdagens bibliotek.

Slutligen hava i reglementet införts av 1916 års riksdag lämnade föreskrifter

angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, varjämte de av

1911 års riksdag meddelade bestämmelserna angående låneunderstöd från

fonden för bibanor i västra delarna av riket ändrats i enlighet med 1916

års riksdags beslut.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och

pensionsstat må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 14 juni 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERN A

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets memorial Nr 66.

3

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

aj att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

cj att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särkilda

samtycke, icke medgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3-

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

5

ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande

deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina

åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna

tid.

Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt,

varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att undertiden

mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt

att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande

vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ io.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 66.

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

7

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj-.ts befallningshavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 66.

gäldskontoret ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret

till inlösen.

§ H.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp

vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente

fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga

återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4-, Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och, stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias

; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna

inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

9

teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontor inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäld skontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Jämväl kan svensk

undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken

såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp.

Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans band, ma, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller

i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan

stadgas.

2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontor

enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av

kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara placerade

i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska

valutor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. S samt. 49 käft. (Nr 66.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 66.

% 18-

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvidations-

och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs,

överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i nksstaten

uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden.

Från denna fond skola under år 1917 utgå:

dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av amorteringslånen;
dels

de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av utav staten

övertagna lån;

dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen;

dels ock ränta å medgiven och beräknad, men ännu icke verkställd

upplåning. .....

Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta a

vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för

statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd eu fond för statsskuldens

amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras,

på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

11

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyn

digande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894:

års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras

under namn av järnvåg slånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1915 års utgång samt de bestämmelser,

som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid

detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej

må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av

vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och

bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1915 års utgång finnas angivna i

en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 66.

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader

vid riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån, tillhörande järnvägslånefonden

och allmänna hyggnadslånefonden, i riksstaten för år 1917 beräknade

till sammanlagt 1,429,000 kronor, skola insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder

(överskott)», järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånef

onden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden

och allmänna hyggnadslånefonden, i riksstaten för år 1917

beräknade till sammanlagt 1,557,500 kronor, varav 920,500 kronor utgöra

avskrivning å lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag, skola, i den mån de

inflyta kontant, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets

räkenskaper uppdebiteras å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar»,

järnvägslånef onden resp. allmänna hyggnadslånefonden, varemot

den del, som utgör avskrivning, uppdebiteras å kontot »Likvider med

övriga ämbetsverk».

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

13

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen böra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda»preskriptionstid

bos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations-

och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i

riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln

»Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtbga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i män av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1917, undergruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.» uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag, 1,270,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Från detta anslag skola utgå

a) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter,

som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen,

som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten,

äger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad,

dock högst för två resor fram och åter;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernSs berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbeijäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien

hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av eD uppslagsbok

över 1916 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för

fullmäktige att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes

förhindras att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande

åt annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av

boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona,

snarast möjligt och senast inom två och en halv månad efter 1916 års

riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret för omedelbar

utdelning till riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma,

hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdagsbeslut, förtryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

15

f) kostnaden, enligt 1915 års riksdags beslut, för inlösen från vederbörande

förlagsfirma av nödigt antal exemplar för utdelning till riksdagens

ledamöter av den svenska editionen av handboken Sveriges land och folk;

g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare

vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat;

h) kostnaden, enligt 1916 års riksdags beslut, för utredning angående

upprättande och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens

protokoll för tidevarvet 1809—1866;

i) kostnaden, enligt 1916 års riksdags beslut, för fullständig utredning

rörande ifrågasatt påbyggnad av riksdaghuset och samtliga därmed

ävensom med behovet av ökade lokalutrymmen därstädes sammanhängande

frågor;

k) kostnaden, 4,560 kronor, enligt 1916 års riksdags beslut, för

krigstidshjälp ej mindre åt befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus enligt de i mom. 1 ro av bankoutskottets

utlåtande nr 61 angivna grunder än även till den vid 1916 års

riksdag tillfälligt anställda personalen, vaktmästare hos kammare och utskott,

extra portvakter m. fl., med tio procent av deras dagavlöning.

Vidare har riksdagen bemyndigat fullmäktige att utbetala och å anslaget

till riksdags- och revisionskostnader m. m. avföra kostnaden för

tryckning av militieombudsmannens ämbetsberättelse, varjämte riksdagen,

utan fastställande av visst högsta belopp för hyran, dels uppdragit åt fullmäktige

att hyra lämplig lokal för militieombudsmansexpeditionen, dels ock

medgivit fullmäktige att utbetala och å anslaget till riksdags- och revisionskostnader

m. m. avföra kostnaden för hyra och för lokalens uppvärmning

ävensom uppkommande kostnad för flyttning.

2. Till kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 75,000 kronor.

Härifrån bestridas

d) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederDÖrligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagens

hus enligt vid detta reglemente fogad stat.

1 ill kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.

Detta anslag far användas för komplettering och utvidgning av riksdagens

bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 66.

riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för

bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäld skontoret,

förslagsanslag, 200,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt

var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig,

som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och

från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som

gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor

till andre deputeraden, varjämte förste deputeraden äger uppbära — från

och med maj månad 1916, intill dess riksdagen beslutat i anledning av

eventuellt förslag rörande omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret,

dock längst för tiden till den 1 juni 1917 — ett tilläggsarvode av 3,000

kronor för år räknat;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt

av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat;

c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och

tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning

på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag

av 12,000 kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten

och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna;

e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne

obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.

generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år

disponera en summa av högst 225 kronor;

/) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

17

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under

villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att

pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäldskontoret icke få böjas utöver en fjärdedel av den

ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,

och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret

efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga

avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

o. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 36,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor att

gälla från och med år 1917, nämligen

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

ban är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest ban förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare

skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest ban innebar tjänst

a rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken ban uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 käft. (Nr 66.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 66.

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att för sekreteraren hos justitieombudsmannen är bestämd en

begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratom-kanslisten är bestämd

en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola

likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500

kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma

villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,

som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

4: o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej

utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och

efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av

250 kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens

beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen,

emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens

gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning

m. m.;

7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på

hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse

förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och

tryckfri hetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande,

mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor, från vil
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

19

ket anslag emellertid icke må utgå kostnaderna för tryckning m. m. av

justitieombudsmannens ämbetsberättelser.

För tiden till ingången av år 1917 gälla de bestämmelser, som

finnas intagna i § 32 mom. 5 av det vid slutet av 1915 års lagtima

riksdag utfärdade reglementet.

Vidare bar riksdagen bestämt, dels att av detta anslag må utgå kostnaderna

för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av en historik

över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet av

detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på

dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis

utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor,

dels ock att av ifrågavarande anslag ett belopp av 800 kronor må,

emot behörig redovisning, under år 1916, utgå till täckande av uppkommen

brist å anslaget till bestridande av expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskommitténs expedition.

6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor att

gälla från och med år 1917, nämligen

1 ro) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära rtyttningshjälp

med 1,500 kronor;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 66.

2: o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall

utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3: o) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen

är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola

anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som

ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma

villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,

som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid

militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav

1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter

15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent

å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full

sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör

tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och

efter 10 år med ytterligare 200 kronor;

6:o) ä) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor

skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

21

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100

kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp

av 250 kronor årligen;

7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor

och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen;
8:o)

a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom

sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,

må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt

de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo

den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning

hos militieombud smannen; och

b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna

sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft

sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor

för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked;

9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens

förfogande att användas till befordrande av göromålens gång

inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen

att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman,

som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen;

10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen

må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor;

1 l:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande

räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor;

För tiden till ingången av år 1917 gälla de bestämmelser, som

finnas intagna i § 32 mom. 6 a) och b), första stycket av det vid slutet

av 1915 års lagtima riksdag utfärdade reglementet.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1917 uppförda under anslagsgrupperna

»räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning,

avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 66.

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i män av behov direkt draga

å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och

amortissementsf onden.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.

Till räntor

Till avbetalning

Summa

Till ränta och amortering

3,210,657

5,224,657

1880 års lån.......................................

2,014,000

—

—

—

1886 * » .......................................

1,901,000

—

437,000

—

2,338,000

—

1890 » . .......................................

840,358

—

664,000

—

1,504,358

—

1899 » » .......................................

1,096,918

—

426,600

—

1,523,518

—

B. Statsräntelånen.

3,6 % lånet .......................................

3,053,517

—

—

—

3,053,517

—

1888 års lån.......................................

725,733

—

—

—

725,733

—

1894 » » .......................................

525,096

—

—

—

525,096

—

1900 » * .......................................

1,271,200

—

—

—

1,271,200

—

1904 » * .......................................

1,260,000

—

—

—

1,260,000

—

1906 » » .......................................

1,512,000

—

—

—

1,512,000

—

1907 . > .......................................

1,638,000

—

—

—

1,638,000

—

1908 . » .......................................

2,179,200

—

—

—

2,179,200

—

1911 » > .......................................

2,880,000

—

—

—

2,880,000

—

1913 » » .......................................

3,240,000

—

—

—

3,240,000

—

1914 » » .......................................

8,463,000

—

—

—

8,463,000

—

1916 > » .......................................

3,000,000

—

—

—

3,000,000

—

C. Örns statsskuld.

Kommunlån ..........................................

12,879

—

46,743

—

59,622

—

Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån

23,320

—

18,000

—

41,320

—

Jämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

35,000

88,880

obligationslån av år 1898 .....................

53,880

—

—

» » 1902 .....................

29,800

—

17,000

—

46,800

—

Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obliga-

59,040

49,000

108,040

tionslåu av år 1896 Vt...........................

—

—

—

» > 1896 V»...........................

14,800

—

12,000

—

26,800

—

» » 1903 ..............................

137,363

—

61,000

—

198,363

—

» » 1914..............................

49,500

—

—

—

49,500

—

Årsanslaget till H. M. Konungen ...............

300,000

—

—

—

300,000

—

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1

90,000

90,000

i kvarteret Lejonet i Stockholm ............

—

—

—

—

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

7,500

—

—

—

7,500

—

Ränta å Göta kanals reparationsfond.........

7,044

—

—

7,044

D. Ränta å medgiven och beräknad, ej

4,097,252

verkställd upplåning ........................

4,097,252

—

—

—

—

=

40,482,400

—

4,977,000

| —

45,459,400

1-

§ 34.

1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Majrts disposition

utbetalas följande av riksdagen år 1916 beslutade och i riksstaten

för år 1917 uppförda anslag:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

Postverket:

för tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm ............ kr. 350,000:

» nybyggnad » posthus i Kristianstad ........................ » 163,400:

» » » posthus i Linköping ........................... > 120,000:

» inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny

posthusbyggnad därå......................................... » 860,000:

Telegrafverket:

för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 250,000:

» fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

...................................................................... » 7,000,000:

Statens järnvägar:

för nya byggnader och anläggningar vid statens trafike
-

rade järnvägar ............................................................ kr. 3,000,000:

» inköp av mark, som erfordras för utvidgning av

vissa järnvägsstationer ............................................. » 500,000:

> utförande av vissa förändringar vid centralstatio
nen

i Stockholm ...................................................... » 1,409,900:

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Göteborg och Alingsås............................................. » 2,900,000:

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Norrköping och Mjölby .......................................... » 2,000,000:

> utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Aneby och Sandsjö................,É................................. » 500,000:

» ombyggnad av Malmö statsbangård.......................... » 1,000,000:

» » » statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö ........................................................ » 400,000:

» ombyggnad av bangården i Norrköping .................. » 150,000:

» statsbanan Ulriksfors—Volgsjön ................................ » 500,000:

> statsbanebyggnaden Volgsjön—Stensele m. m....... » 2,500,000:

* * Gällivare—Porjus—Jockmock » 1,000,000:

» statsbanan Sveg—Brunflo .......................................... » 3,000,000:

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 66.

för inköp av Mora—Yänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga

bandelar m. m.................................................

> kompletteringsarbeten å samma bandelar..................

» täckande av brist å anslagen för Kiksgränsbanans

elektrifiering ...............................................................

> anläggning av torvpulverfabrik för statens järn
vägar

..........................................................................

» anskaffande av rullande materiel för statens järnvägar

...........................................................................

10,354,500: —

630,000: —

650,000: —

390,000: —

6,740,000: —

Statens vattenfallsverk:

för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och

Gröteborg .....................................................................

y> ombyggnad av Södertälje kanal m. m......................

» utbyggnad av Trollhätte kraftstation .......................

» » » Porjus kraftstation ..............................

» anläggande av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk

..............................................................................

» uppränsning av Masurforsen......................................

> gäldande av statens kostnader för Skattungens

och Oresjöns reglering .............................................

> gäldande av statens kostnader för vattenfallsstyrel
sens

inträde i Dalälvens regleringsförening.........

> distributionsanläggningar för statens kraftverk.........

300,000: —

400,000: —

3,700,000: —

625,000: —

1,650,000: —

600,000: —

44,500: —

67,000: —

3,000,000: —

b) » Utgifter för kapitalökning. Statens utlåning sfonder''»-.

för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden .........

» » å fonden för bibanor inom vissa de
-

kr.

lar av '' riket..................................................................

» bildande av en lånefond för bekämpande av arbetslösheten

bland stenarbetarna....................................

> kapitalökning å odlingslånefonden..............................

» » å egnabemslånefonden ........................

» » å torvindustrilånefonden ....................

» • » å allmänna nyodlingsfonden...............

1,500,000: —

1,000,000: —

3,500,000: —

250,000: —

5,000,000: —

600,000: —

60,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

25

c) »Kostnader för töbaksmonopölet»:

för kostnader för införandet av statsmonopol å tobaks
tillverkningen

i riket ................................................kr. 8,650,000: —

d) »IN entra It tets kostnader-» :

tillfälliga lånemedel för täckande av kostnader för tryggande

av rikets neutralitet .................................... kr. 27,000,000: —

2. Köpeskillingen för Mora—Vänerns järnväg skall enligt 1916 års

riksdags beslut likvideras sålunda, att

1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av

det bolaget beviljade statslån, som — ursprungligen å 1,000,000 kronor

och beviljat mot säkerhet av inteckning å detta belopp i Mora—Vänerns

järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar

till och med år 1916 här utföres sålunda:

Kapital................................................... kr. 818,483:10

Anståndsränta ....................................... » 92,870: 81

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » . 9,105: 62 920,459: 58

2) Staten övertager betalningsskyldigheten för följande

lån, i den mån sådan betalningsskyldighet enligt amorteringsplan

inträder efter den 1 januari 1917, nämligen:

a) bolagets 4 % obligationslån av den 1 juli 1896,

som — ursprungligen å 2,000,000 kronor mot säkerhet av

inteckningar å nämnda belopp i Mora—Vänerns järnväg —

efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar

enligt uppgjord amorteringsplan till och med

år 1916 här utföres sålunda:

Kapital................................................... kr. 1,476,000: —

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » —; — j 476,000''_

b) bolagets 4 % obligationslån av den 1 september

1896, som — ursprungligen å 500,000 kronor mot säkerhet

av inteckning å nämnda belopp i Mora—Vänerns järnväg

— efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och

Transport kronor 2,396,459: 53

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 käft. (Nr 66.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Transport kronor 2,396,459: 58

kapitalavbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan till och

med år 1916 här utföres sålunda:

Kapital ................................................... kr. 370,000:

Upplupen, ej förfallen ränta............... »_4,892: 22 874,892: 22

c) bolagets 4 7, % obligationslån av den 15 maj 1903,

som — ursprungligen å 8,250,000 kronor mot säkerhet av

inteckning å nämnda belopp i Östra Värmlands järnväg —

efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar

enligt uppgjord amorteringsplan till och med år

1916 här utföres sålunda:

Kapital................................................... kr. 3,083,000:

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 17,341: 87 8,100,341: 87

d) bolagets 57, % obligationslån av den 1 april 1914

å 900,000 kronor mot säkerhet av inteckningar å sammanlagt

nämnda belopp i Östra Värmlands järnväg, vilket lån efter

beräkning av vederbörliga räntelikvider till och med år 1916

här utföres sålunda:

Kapital................................................. kr. 900,000:

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 12,237: 50 912,237: 50

3) Staten gäldar till bolaget den 2 januari 1917 återstående

delen av köpeskillingen, kronor 4,195,450: 05, på

följande sätt:

a) till bolaget överlämnas certifikat, utfärdade av riksgäldskontor,

över i statsskuldboken gjorda inskrivningar

rörande obligationer av 1914 eller 1916 års 5 % statslån

å sammanlagt 2,720,000 kronor, vilka certifikat skola utfärdas

å de belopp av jämna 1,000-tal kronor, som bolaget

önskar, och ställas å de obligationsägare, som bolaget uppgiver,

skolande i avseende å nämnda obligationer gälla, att

räntan utgår från och med den 1 januari 1917 samt att

de ej kunna av ägarna uttagas förrän efter utgången av år

1926, vid vilken tidpunkt obligationerna mot certifikatens

återställande kunna utbekommas i riksgäldskontorets kassa kr. 2,720,000.

Transport kronor 9,503,931: 12

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66. 27

Transport kronor 9,508,931:12

b) till bolaget överlämnas

dels sammanlagt 800,000 kronor svenska statens 5 %

obligationer av år 1914 eller år 1916 till en kurs av

98 % ...................................................................................... kr. 784,000: —

varvid bolaget erlägger upplupen, icke förfallen kupongränta,

dels ock kontant återstoden av köpeskillingen,......... kr. 987,068:88

Summa kronor 11,275,000: —

Beträffande den under mom. 1) härovan omförmälda delen av köpeskillingen

kronor 920,459: 53 har riksdagen beslutit, att för detta belopp

skall å riksstatens inkomstsida ske en motsvarande höjning av inkomsttiteln

för i anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna jämvägslånefonden.

Riksdagen har vidare i anledning härav medgivit, att fullmäktige må av å

sagda inkomsttitel uppförda belopp för likviden av Mora—Vänerns järnväg

disponera intill 920,500 kronor.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

skef för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1917 under »Utgifter

för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna

jämvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av

riket», 1,500,000 kronor och 1,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att

i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar

till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot

för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 66.

§ 37.

Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel

å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker,

vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade

av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda

hänseende gälla föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909

om statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

t

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman

hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje

månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memoria Nr 66.

29

under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt

verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande

insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels och om

sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 66.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfaendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66. 31

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flera handlingar.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i man av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

33

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som tor riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.j

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

21 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 käft. (Nr 66.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Kr 66.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum värjo

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

35

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet ge*

nast insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i'' ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen)

;

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Kiksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksda
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 66.

gens hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen

av samma stater meddelat följande bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontor

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall

avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen

rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontor eller riksdagens

bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret

eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills

vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta

semester, sokreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under

en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under

en månad, samt riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

37

samma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

och ma, da förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blivit uppfyllda.

Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön

och tjånstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära

skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet.

Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid

riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare

iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda

stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket,

ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade

befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt,

eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av

honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt

kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 66.

8:o) Erhåiler tjänstirmehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

riksdagen eller dess revisorer eller iör andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att hau i behörig

Ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå

så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsteu förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom

gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgiit till ärligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för manad,

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock

ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

39

måst utbetalas, deu lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den ny tillträdan de äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårds
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 66.

löshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I. händelse den, som pa detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontor, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst,

§ 75.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

t

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

41

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 78.

Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön

såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 79.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem

tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 Käft. (Nr 66.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 66.

% 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige pa pensionsstat förflytta tjänstinnehavare,, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna

levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,

dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 81.

Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena

gälla följande bestämmelser:

l:oj Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll

om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade

göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning

i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant

förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,

dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under

en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med

den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd lör riksgäldskontorets

tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin

befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde

tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom,

kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspennin
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

43

gärna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens

uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara

skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige

med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

7:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden

för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget,

men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30

år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension

till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige

likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge

biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt

biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom

eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt

fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av

fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga

det för tjänsten gällande pensionsunderlag.

9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas

medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

10:o) Körande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning

skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

ll:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro

meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar

och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till

efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Riksgäldskontorets yid 1915 års slut utlbalanserade skulder.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli-

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1915.

vit utfärdade.

Årtal.

§•

Obligationer för 36/i0 X statslånets åtta emis- sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var- av blivit utlämnade obligationer å kr.

(1887 d. 30/12

1904 d. 3%„

1909 d. 3%

Kr. 84,819,920

85,656,360.............................................

3B/io

1909 d. 30/12J

1880

38

Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-

sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot- svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000

eller rmk 134,640,000 ..............................

1880 d. l/4

37, X

Kr. 62,327,826

£ St. 3,434,040

Prcs 86,537,808

Rmk 70,054,416

1886

42

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav

blivit utlämnade obligationer å rmk

1886 d. 7,

37, X

/Kr. 55,053,333.34

/Rmk 61,935,000

72,614,500 ................................................

1888

40

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

Kr. 24.191.111:11

Rmk 27,215,000

£ St. 1,333,535

26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

1888 d. 78

3 %

Frcs 33,583,310

1890

39

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000,

Kr. 24,983,555:5 6

£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

1890 d. 78

3V o/

° /i /•

Rmk 28,106,500

£ St. 1,377,218:10

Eros 34,683,421

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

45

Reglemen
tets
-

Årtal. §

1894

1899

1900

1904

1906

1907

1908

1911

42 Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,

varav hälften utlämnats ...........................

42

43

44

51

58

72

82

97

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,

varav hälften utlämnats ...........................

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

36.320.000, motsvarande £ St. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

Obligationer för 1904 års statslån å kr.

36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

Obligationer för 1906 års statslån å kr.

43.200.000, motsvarande francs 60,000,000,

£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46.800.000, motsvarande francs 65,000,000,

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54.480.000, motsvarande £ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

72.000. 000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

Tiden, då förbindelserna

blivit

utfärdade.

1894 d. «/.

10

1899 d. lä/5

1900 d. 15/8

1904 d. 7g

1906 d. 7g

1907 d. 78

1908 d.

1911 d. v,

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den SI december 1915.

3 X

Kr. 17,503,200

Frcs 24,310,000

£ St. 962,676

Kink 19,642,480

37, X

Kr. 31,752,720

Frcs 44,101,000

£ St. 1,746,399:12

Rmk 35,633,608

37, X

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

37s %

Kr. 36.000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980.000

Rmk. 40,400,000

372 X

Kr. 43,200,000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000

Rmk 48,480,000

372 X

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

£ St. 2,574,000

Rmk 52,520,000

4 %

t. o. m.

jd.J% 1918,

därefter

3''/, %

Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000

Rmk 61,200,000

4 %

t. o. m.

•jd. 7, 1926,

därefter

37, %

Kr. 72,000,000

Frcs 100,000,000

£ St. 3,960,000

Rmk 80,800,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den SI december 1916.

47. X

Kr. 72,000,000

Eros 100,000,000

'' £ St. 3,960,000

Rmk 80,800,000

5 %

Er. 151,177,000

6 X

f Kr. 19,818,500

ts 5,000,000

4 X

Kr. 601,000

4 %

4 %''

Kr. 1,381,000

Er. 761,000

5 %

Kr. 261,670:09

4,7 X

Kr. 47,971:79

5 X

Kr. 140,889

4 %

Kr. 2,250,000

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1913

1914

1906

1908

1895

1895

1866

1902

34

34

28

Obligationer för 1913 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ......

Obligationer för 1914 års statslån å

kr. 151,177,000

1914 års tillfälliga lån mot 6 % skattkammarväxlar

pr 1/12 1916..............................

Av Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag upplagt

obligationslån, för vilket staten i

sammanhang med förvärvandet av Örebro

—Svartå järnväg övertagit betalningsskyldigheten

.............................................

48

16

16

18

23

Tiden, då förbindelserna

blivit

utfärdade.

1913 d. V
-

10

) 1914 d. ‘«/10\

\o. 1915 d. VsJ

1914 d. 1/12

Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

upplagda två obligationslån, för vilka staten

i sammanhang med förvärvandet av

bolagets järnväg mellan Malmö och Trälleborg

övertagit betalningsskyldigheten, nämligen:
obligationslånet

av år 1898........................

» > » 1902 ........................

Kommunlån, för vilka staten i sammanhang

med Yästkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ............

Kommunlån, för vilka staten i sammanhang

med Yästkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten...............

Innestående fond för Göta kanals underhållande

.........................................................

Innestående köpeskilling för fastigheten nr

1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.

Arvfurstens palats) ....................................

1833 d. 31/12

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

47

Reglemen-

tets

liden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1915.

Årtal.

§■

1911

92

Åt statskontoret till riksgäldskontorets för-

vältning överlämnade kassabehållningar ...

—

Kr. 20,000,000

—

Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning

å byggnadsfondens för riksdags- och riks- banksbus behållning ........................

Kr. 25,424:7 6

1890

14

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all-

männa hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp ......

1890 d. >•/,

37, X

1909

4

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom

linjen med nämnda belopp.......................

1909 d. 3°/6

37* X

1866

16

Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000

kr. (icke kapitaliserat) ..............................

1815 d. 9/n

--

1866

17

Hertigens av Södermanland, sedermera Konung

Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom

linjen med 150,000 kr............................

1778

5 X

1866

20

Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-

derhållande (utgör blott ett depositum av

fordringshandlingar) .................................

1866

21

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

---

1866

28

Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok-

förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag)......................................................

1869

77

Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den

förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller).......................................

1906

30

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor

till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar..................

Kr. 80,241:67

opaginerad Kontrollera mot PDF

4S

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

c

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1915.

Årtal.

§•

1907

40

Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till

inköp av vissa fastigheter för statens an- läggningar vid Trollhättan ........................

Kr.

''

75,392:64

1909

51

Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av

vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan m. in. ....................

Kr.

223,161:63

100,000

1910

47

Dito av dito å 2,038,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Göteborg

till Skee......................................................

—

—

Kr.

1911

56

Dito av dito å 1,400,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Östersund till

Ströms vattudal jämte bispår.....................

Kr.

75,000

1912

56

Anslaget till anläggning av ledningar för

distribuering av elektrisk energi från sta- tens kraftverk vid Trollhättan m. m.......

Kr.

1,500,000

1914

34

Återstoden av anslaget å 600,000 kronor till

telefonkabel till Gottland

Kr.

250,000

1914

34

Anslaget till utläggning av ytterligare ett järn- vägsspår mellan Eönninge och Järna m. m.

Kr.

350,000

1914

34

Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan

Sverige och Tyskland.................................

-

Kr.

325,000

1914

34

Dito till utläggning av ytterligare ett järn- vägsspår mellan Rönninge och Jama ......

Er.

574,200

1914

34

Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till

fortsättande av statsbanan Järna—Norr- köping .........................................................

.

Kr.

1,112,000

1914

34

Anslaget till anläggningar i Nyköping för

trafikutbyte mellan statsbanan Järna—

Norrköping samt Oxelösund—Flen—Väst- man la o ds järnväg .............................

Kr.

50,000

250,000

1914

34

Återstoden å anslaget å 1,000,000 kronor till

dubbelspår Norrköping—Mjölby ...............

Kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

49

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1915.

Årtal.

§•

1914

34

Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till

fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå...

—

—

Kr. 110,000

1914

34

Dito å dito å 2,480,000 kronor till anlägg-

ningar vid Centralstationen i Stockholm

m. m..........................

Kr. 75,000

1914

34

Dito å dito å 3,000,000 kronor till an-

läggning av en ny farled mellan Väners- borg och Göteborg ....................................

Kr. 600,000

1914

84

Dito å dito å 2,200,000 kronor till ledningar

för distribuering av elektrisk energi från

statens kraftverk .......................................

Kr. 1,500,000

—

Förräntade värnskattemedel..........................

Kr. 17,000,000

1906

22

Återstoden av anslaget för åren 1907—1911

å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- lånefonden...................................................

Kr. 42,300

1910

421

Återstoden av anslaget för åren 1912—1915

1914

36 j

å 6,000,000 kronor till allmänna järn- vägslånefonden ...................................

Kr. 793,400

1911

5 it

Anslagen för åren 1912—1915 till fonden

1912

1914

69

36)

för åstadkommande av bibanor inom vissa

delar av riket.............................................

Kr. 6,000,000

Diverse skulder.

Tillfälligt deponerade utländska valutor......

Å reservationsanslaget till utvidgning och

Kr. 17,686,946: 84

komplettering av riksdagens bibliotek......

Kr. 6,033: 13

Utelöpande förfallna obligationer och kuponger

Kr. 22,472,574: 24

lliksgäldskontorets fonder.

Likvidations- och amortissementsfonden ......

Fonden för statsskuldens amortering............

Kr. 3,701,270:61

Kr. 16,581,834: 8 8

Kr. 17,580: so

Riksgäldskontorets pensionsfond ..................

Summa Kr.

949,448,058: 08

Inom linjen balanserade skulder Kr......................

.............. 60,250,777:16

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 saml. 49 käft. (Nr 66.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalanserade kapitalfordringar för

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets

Tiden, då

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1915 års

utbetalts.

Dröppel.

slut.

Årtal.

§•

a) ''Allmänna tyggnadslåne-

fonden.

1866

43

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

148l)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande av elemen-

tarläroverksbyggnaden där-

städes.................................

1873-1875

5 X

4 X

20,000

4,532

26

1882

17

Lån till Linköpings dom-

kyrka, för fullbordande av

tornbyggnaden å kyrkan ...

1883

5 X

4X

30,000

—

19,055

54

Transport

—

—

—

—1 51,587

1

80

'') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

51

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

utbetalts.

slut.

§■

Transport

51,587

80

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

4 X

30,000

17

° /o

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

2,475

76

1896

16

Lån till Härnösands dom-

kapitel, för uppförande av

Lånet

ny byggnad för allmänna

återbeta-

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

under

30 år.

—

15,000

6,000

—

J1898

\1908

171

10/

Lån till Yadstena och S:t

Lånet

åter-

Pers församlingar, för full-

bördande av Yadstena klo-

betalas

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1918

—

16,000

—

16,000

—

med

minst

*/„ årl.

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

—

18,838

63

/1877

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

_

49,402

32

Transport

|

_ 1

1

—

166,612

68

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§•

/1880

\1881

!3\

10]

Transport

—

—

—

—

—

166,612

68

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

67,122

29

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda ....................

1889

5 X

4 X

100,000

—

63,382

13

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda ...............

1890

5 X •

4 X

200,000

131,504

05

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ...........

1897

47X

37» X

150,000

120,841

93

1902

20

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

1903

5 X

4 X

300,000

272,357

31

f

941)

Lån till Kinda kanalaktie-

1866<

118

bolag, för utsträckning av

I

143

Kinda båtled medelst kanali-

sering av Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

1865-1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

= 1,147,252: 16

Transport

—

—

—

--

—

1,147,252

16

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 1869 års reglemente.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

53

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

1,147,252

16

b) Allmänna järnvägslåne- fonden.

/1866

(1897

821

13/

Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Herrljunga

över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................

/1865-1867)

\ 1898 /

5 94

4 X

2,600,0007

1,921,402

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1874

5X7

47, X

2,600,000

835,797

92

1871

31

Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874—1876

57,X3)

5 x

5,000,000

2,623,563

64

Transport

—

—

—

—

6,528,015

72

'') Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av

järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000

kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 av 1886 års reglemente.

3J Se § 3 av 1883 års reglemente

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Eeglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§•

•

utbetalts.

slut.

Transport

—

—

_ _____

_

6,528,015

72

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster- vik —Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Västervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till

Bersbo, med bibana.........

1877-1879

5 X1)

47, X

1,865,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster- vik—Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X1)

47, X

1,750,000

1,475,550

16

f 187 6

\1904

?}

Lån för anläggning av järn- väg frånV islanda till Bolmen

(numera övertaget av Karls- hamn—Vislanda järnvägs- aktiebolag) .....................

1877-1878

SVxe X

47, X

500,000“)

465,439

41

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Visby till

Hemse ..............................

1877-1879

5 X1)

47, X

500,000

307,450

Oft

OO

(1876

(1879

51

13/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg frånKrylbo

till Borlänge med bibana...

1879-1882

5 X1)

47, X

2,375,000

1,692,906

62

Transport

—

—

—

11,995,892

10

Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

2) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års

riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

55

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§•

utbetalts.

slut.

221

36/

Transport

—

—

—

. -

—

11,995,892

10

1913

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av''järnväg från Knipp- boheden till Rättvik

1913

5 X

47* X

1,252,000’)

834,600

1876

5

Lån till Varberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yarberg

till Borås....................

1879-1881

5 X'')

47* X

2,600,000

1,757,985

93

f 1881

(1912

1}

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och

Insjön (numera övertaget

av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................

1883-1886

5 X

47* X

950,000

854,591

35

1881

15

Lån till Yetlanda—Sävsjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Yetlanda och Sävsjö .........

1883-1886

5 X

47* X

800,000

223,933

04

1881

15

Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av

Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) ..................

1883-1886

5 X

47* X

500,000

373,221

66

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883-1887

5 X

47* X

500,000

373,221

66

Transport

—

—

—

—

16,413,445

74

1

’) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 41.7,400.

’) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

16,413,445

74

1881

15

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget

av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) ..................

1884—1887

5 X

4% X

500,000

381,073

36

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till “Vänern (numera

övertaget av Yästergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ...........................

1887—1889

5 X

47* X

47, x

324,000

251,804

36

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår.............................

1887—1890

5 X

824,915l)

652,964

75

1886

16

Lån till Fågelsta—"Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Yadstena till Ödes- hös: ....................................

1888-1890

5 X

47* X

300,000

237,466

23

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

47* X

1,102,2502)

887,672

60

Transport

—

—

—

--

—

18,824,427

04

1) Enligt kungl. brev av d. n/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

57

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

18,824,427

04

1886

16

Lån till Mora—Tänerns järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora

strand till östra Yärmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1898

5 %

47» X

1,000,000

—

831,084

31

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

övertaget av Yästergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolael.................................

1890-1891

5 X

4 7* X

305,000

249,637

31

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg mellan Yittsjö och Häss- leholm (numera övertaget

av Hässleholm— Markaryds

390,431

87

jS.mvä.gsa,ktiebolag) ............

1890-1892

5 X

47» X

404,000

—

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

*

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från

Björndalsbron till Munk-

47» X

90,835

75,491

fors ................

1891-1892

5 X

—

54

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av

Hälsingborg — Hässleholms

290,000

241,014

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

47, X

41

Transport

—

—

—

—

20,612,086

48

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 käft. (Nr 66.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

^dd 1915 års

utbetalts.

Dröppel.

slut.

Årtal.

§.

Transport

--

—

—

—

—

20,612,086

48

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

47. X

1,300,000

—

1,139,178

94

1891

18

Lån till Norra Söderman-

lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1896

5 X

47. x

1,800 000

1,781,595

1891

19

Lån till Härnösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

47. X

2,350,000

2,008,503

14

1891

18

Lån till Norrköping—Söder-

«

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till

Söderköping och från Kum-

melby till Arkösund.........

1898—1895

5 X

47. X

653,000

—

565,318

14

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895—1896

5 X

472 X

1,247,000

—

1,117,411

43

1896

14

Lån till östra Blekinge järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897—1899

5 X

47, %

537,500

—

486,619

95

Transport

—

i

—

27,710,713

08

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottets memorial Nr 66.

59

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1915 års

Årtal.

§■

Slut.

Transport

—

—

—

—

27,710,713

08

1910

7

Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån

bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................

1910

57* X

47, X

108,000

102,091

63

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Klintehamn till Roma......

1897-1900

5 X

47* X

213,250*)

213,250

1896

14

Lån till Harkaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Markaryd till Veinge ......

1897-1900

5 X

47* X

563,000’)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........

1899,1902

5 X

47* X

119,0003)

107,070

14

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle järnvägsaktiebolag,för

anläggning av järnväg från

Sala över Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

47* X

47, x

1,545,500

1,426,001

69

—

—

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge

till Hagaström4) ...............

1914

300,0494)

94

300,049

94

Transport

—

—

—

—

—

30,420,176

48

’) Enligt kungl. brev av den 10/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

s) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

8) Enligt kungl. brev av den 2/h 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

4) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvcägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den 80/„ 1913

till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Eeglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1815 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

30,420,176

48

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Linköping över Rimfor sa

och Kisa till Yimmerby ...

1899-1902

5 X

47* X

1,710,000

1,710,000

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma

till Slite..............................

1900, 1902

5 X

47* X

339,000*)

339,000

/1900

191

Lån till Borås—Alvesta

(1901

18/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Borås till Alvesta ............

1901-1903

5 X

47* x

4,795,000

4,463,157

74

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

(19021

(1905/

5 X

47* .X

505,000

—

477,724

66

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

(19021

47* X

Orsa till Sveg ..................

<1907;

5 X

1,850,000

—

1,850,000

—

(1909J

J1896

!4\

Lån till Skövde—Axvalls

(1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skövde till Axvall ............

/1902\

(1905/

5 X

47* x

363,500■)

—

363,500

—

Transport

—

—

—

—

39,623,558

88

l) Enligt kungl. brev av den I3/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med

1,000 kr.

*) Enligt kungl. brev av den ,3/6 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med.

5.500 kr. till 363,500 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

61

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1915 års

Årtal.

Slut.

§•

Transport

-_

39,623,558

88

1901

17

Lån för anläggning av järn-

väg från Enköpings hamn

över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm-V ästerås —Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X

47, *

1,028,700

994,151

66

1901

17

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med bamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904, 1907

5 X

47* X

591,500

567,783

37

1901

17

Lån till Landskrona—Kjev- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Kjovlinge till

Sjöbo med sidospår till

Övedskloster .....................

11904)

(1908/

5 *

47* X

1,192,000

—

1,192,000

—

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning av järnväg

från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn......

119051

\1908j

5 X

47* X

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidabolms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Tidaholm

119051

till Vartofta .....................

<1906>

5 X

47* X

510,000

—

510,000

—

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

(l909j

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905, 1906

5 X

47* X

290,000

—

290,000

—

Transport j

—

_

_

__

_

43,709,993

91

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1915 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

43,709,993

91

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från

(19051

419,000

Borgholm till Böda .........

<1907>

5 X

47* X

419,000

—

—

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

(1908)

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Oskarshamn

till Ruda..........................

1906, 1907

5 X

4% X

483,300

483,300

(1901

m

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17/

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg-

1905-1907

ningen mellan Orsa och Sveg

1909

5 X

47* X

2,200,000

—

2,200,000

—

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna—

Norrtälje järnväg ..............

1905

5 %''

472 X

500,000

476,549

95

Lån till Södra Ölands järn-

1906

22

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- holm till Näsby ...............

1908-1910

5 X

47a X

951,5007

950,500

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lidköping till Tun............

(19081

(1910/

5 X

47s X

367,500

367,500

1906

22

Lån till Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yarberg över TJllared till

Ätrans station ..................

1908, 1912

5 X

472 X

1,185,000

1,185,000

Transport

—

—

—

; 49,791,843 86

'') Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66. 63

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

utbetalts.

ueioppet.

slut.

Transport

_

_

49,791,843

86

1910

42

Lån till Yarberg—Åtrans

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Yarberg över

Ullared till Ätrans station

1913—1914

5 X

4‘AX

65,000

65,000

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skara till Timmersdala

(19081

(1911)

5 X

47, X

352,500

352,500

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Mjölby till Hästholmen.. .

1908—1910

5 X

4 Va X

800,0007

799,600

1906

22

Lån till Uppsala-Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Uppsala till Enköping ......

1909

5 X

4% X

1,040,000

1,034,800

(1906

(1910

221

42/

Lån till Kil—Eryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Kil till Torsby..............

1911—1915

5 X

4V, X

2,500,000

2,500,000

(1906

(1910

221

42)

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Lysekil till

Smedberg.........

f 1911-1912,

(1915

5 X

47, x

1,200,000

1,200,000

Transport

—

—

55,743,743

36

'') Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1915 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

55,743,743

86

1906

22

Lån till Yäderstad—Ske- ninge—Bränninge .järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Väderstad

över Skeninge till Brän- ningfi ..........................

1912, 1915

5 X

4 V, X

788,5001)

709,650

1906

22

Lån till Lindfors—Bosjöns

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lindfors till Bosjön............

1912

5 X

4 Va X

100,0002)

66,600

1910

42

Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för

anläggning av järnväg från

Nässjö till Sävsjöström......

1913—1915

5 X

47» X

2,581,500*)

2,223,350

1910

42

Lån till Trollhättan—Nosse- bro järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Trollhättan till Nossebro...

= 57,966,091: 70

Summa

1914

5 X

47, x

555,0004)

370,000

—

—

—

—

1

i

59,113,343

86

Varav

vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr.

78,850.

D:o

vid d:o

d:o »

33,400.

D:0

vid d:o

do »

358,150.

D:0

vid d:o

d:o »

185,000.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

65

Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1906 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett

av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utlörande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning

och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 käft. (Nr 66.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 66.

4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en

halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år,

dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Majrts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda medgives,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig

ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess även beloppet av den ränta, med vars erläggande

anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt;

c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande för sträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

67

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig saväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespas5- sevolanskassornas fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt

att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma attå detta anslaganvisa.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar bar 1910 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial Nr 66.

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

69

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla

de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;

samt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets memorial Nr 66.

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Riksdagen har år 1941 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga;

dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

71

dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uPPgjork eQbgt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till iärnvä"sariläkningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskottets memorial Nr 66.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres

ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej. sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom

fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning

såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i

sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,

som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av

försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.*)

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

*) Mom. 7:o har genom beslut av 1916 års riksdag erhållit förändrad lydelse; se sid. 75—76.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

73

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

9:o) KuDgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden och bibanefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser

:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

Bihang titt riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 49 käft. (Nr 66.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bankoutskottets memorial Nr 66.

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

75

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8ro) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Mäj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Till fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa

delar av riket har 1916 års riksdag anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor

och beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas

för år 1920, samt medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade

medel.

Riksdagen har vidare beslutit sådan ändring i de av 1911 års riksdag

fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda

fond, att vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall

erhålla följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bankoutskottets memorial Nr 66.

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skäll

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus.

Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontor

honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut

av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,

skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som

är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller

tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar

och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren

såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

77

vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda

vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till

anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,

att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen

avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter

icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset

och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för

riksdagens behov upphandlade effekter.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bankoutskottets memorial Nr 66.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

1 sekreterare och ombudsman

1 kamrer ...........................

tjänsteman,

1 tredje gradens

förste revisor .....................

1 d:o d:o ..............................

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

1 d:o registrator och kanslist...

1 d:o revisor och bokhållare ...

1 första gradens tjänsteman, kammarskrivare

........................

2 d:o d:o ..............................

1 kvinnligt biträde ..................

1 d:o ....................................

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare

2 d:o ............

Summa

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

5,000

2,800

7,800

5,000

2,500

—

7,500

3,500

1,500

_

5,000

3,500

1,500

—

5,000

3,000

1,500

1,000

5,500

3,000

1,500

—

4,500

3,000

1,500

—

4,500

1,800

1,000

—

2,800

3,600

2,000

—

5,600

1,050

550

—

1,600

1,050

550

—

1,600

1,200

600

—

1,800

800

600

—

1,400

1,600

1,200

—

2,800

37,100

19,300

1,000

57,400

Ålderstillägg

\ Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 500 kr.

{Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

{Efter 3 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 6

år med ytterligare 500 kr.

j Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10

) år med ytterligare 200 kr.

}Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr.

| Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10

J år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två

ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor).

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor .

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

79

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,800

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas med

l 500 kr. och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare .......................

800

600

1,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med

< 200 kr. och efter 10 år med

( ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,400

7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige

tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,

riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året

en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning

må äga att, så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna

gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den

tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom

eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig

amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige

för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens

med ett arvode av 5 kronor om dagen.*)

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket

anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda

arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å

andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1 övervaktmästare ..

1,400

1,000

2,400

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

1 övermaskinist .....

1,400

1,000

2,400

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

Summa

2,800

2,000

4,800

*) Amanuensen R. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för

år 1916 av 1,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bankoutskott memorial Nr 66.

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

av statistik över förbrukningen av elektricitet.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Kr.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

—

> bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........

4,000

—

» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Eydman .........

1,000

—

» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan

Magnus Stuart ..................................................................

4,000

—

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................

1,400

—

* vaktmästaren Gustaf Sturkell ...................................................

1,200

—

» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matern ...............................................................

3,290

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................

3,100

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................

500

—

Summa kronor

24,490

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1910

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:239 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten
  2. Rskr. 1916:240 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med reglemente för riksgäldskontoret. s. 1 i texten