Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i visst hänseende av gällande gnmder för statens egnahemslånerörelse.

1916-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1916:22, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i visst hänseende av gällande gnmder för statens egnahemslånerörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i visst

hänseende av gällande gnmder för statens egnahemslånerörelse.

(2:a avd.)

Uti en inom första kammaren vackt, till jordbruksutskottets

förberedande behandling hänvisad motion, nr 55, har herr Dahl

hemställt, att riksdagen ville besluta sådan ändring i gällande förutsättningar

för statens egnahemslånerörelse, att låneförmedlare må

äga att utlämna lån för förvärv av egnahem jämväl å sådant till

stad hörande område, för vilket stadsplan blivit fastställd.

Till stöd härför har motionären anfört följande:

»Enligt gällande, av riksdagen år 1908 fastställda grunder för

statens egnahemslånerörelse äger Kungl. Maj.t att ur egnahemslån efonden

tilldela lån åt låneförmedlare, vilka hava till syfte att genom

utlämnande av egnahemslån bereda mindre bemedlade arbetare eller

med dem likställda personer tillfälle att förvärva egna hem å landsbygden

eller å till stad hörande område, för vilket stadsplan icke

blivit fastställd’.

Då jämlikt de vid egnahemslånefondens tillkomst 1904 beslutade

villkor verksamhetens omfång var inskränkt till egnahemsbildning

å landsbygden, innefattade 1908 års förändring ett avsevärt

tillmötesgående av städernas — redan 1904 motionsvis framförda

men då obeaktade — krav att varda delaktiga av statens

medverkan för ordnande av de mindre bemedlades bostadsfråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 10 samt. 11 käft. (Nr 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

I jämförelse med köpingar och andra å landsbygden belägna

samhällen för vilka stadsplan fastställts äro städerna fortfarande i

ett ogynnsamt läge. För förstnämnda samhällen gäller ej undantaget

i avseende å stadsplanebelagt område. Inkonsekvensen i detta

förhållande torde — att döma av föredragande departementschefens

anförande till statsrådsprotokollet i ärendet år 1908 — ingalunda

ha förbisetts. De stadsliknande samhällenas avskiljande, beträffande

stadsplanebelagt område, från egnahem slånefondens verksamhetsområde

framhölls såsom ett på utredning beroende önskemål.

Emellertid kvarstår allt fortfarande lånerätten i avseende å

stadsplaneordnat område på landsbygden, under det att städernas

till utom stadsplan befintligt område begränsade lånemöjlighet i

verkligheten synes varda beskuren på ett sätt, som för vissa stadssamhällen

skulle alldeles hämma egnahemsrörelsen.

I Kristianstad har, genom förmedling av en därstädes verkande

egnahemsförening, under tiden från och med år 1909 å område

utanför stadsplanen uppstått ett egnahemssamhälle av betydande

omfattning. Staden äger, praktiskt taget, all inom stadens område

belägen, obebyggd mark, vilken till allra största delen är av donationsjords

natur. I vanlig ordning har staden genom särskilda

underdåniga ansökningar utverkat åt sig tillstånd till jordupplåtelse

å egnahemsföreningeu. Uti ett nu på prövning beroende ärende

angående tillstånd till ytterligare jordupplåtelse åt egnahemsföreningen

har justitiekanslersämbetet — som tidigare ej torde hava hörts

i dylika frågor — avstyrkt den ifrågasatta upplåtelsen med mindre

stadsplan lades å området, och det kan med visshet emotses, att

Kung!. Maj:ts beslut skall utfalla i enlighet med nämnda hemställan.

Men därmed har för denna stads och därmed ifråga om

jordnaturen jämnställda städers vidkommande egnahemsbildningen

kommit i ett slags circulus vitiosus: egnahemslån kan erhållas endast

under villkor att jorden säljes, och jorden får säljas allenast under

förutsättning att stadsplan beslutats; men om stadsplan åkommer

— får egnahemslån ej beviljas.

Den åskådning, som ligger under justitiekanslersämbetets krav

på stadsplaneordning hänför sig till byggnadsstadgans regel, att i

stad byggande ej må utsträckas till område, för vilket fastställd

stadsplan ej finnes. Och detta krav torde näppeligen med fog

kunna underkännas. Fastmera torde det vara ägnat att förvåna,

att Kung!. Maj:t och riksdagen mot byggnadsstadgans tydliga före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

3

skrift kunnat förutsätta, att ett befrämjande av bostadsbyggande i

stad utom stadsplanen skulle kunna ske i nämnvärd omfattning.

Att så i verkligheten kunnat inträffa —- åtminstone i Kristianstad

i ej ringa omfång — kan i själva verket förklaras endast genom

ett bortseende från byggnadsstadgans berörda föreskrift. När dylikt

bortseende numera ej vidare synes vara att räkna med, blir det ett

livsintresse för egnabemssträvandet i städerna att söka möjlighet

till befrielse från lånevillkoret av byggnadstomts läge utom stadsplan.

Jag förutser den invändning, att härigenom skulle äventyras

ett befrämjande av sammanträngd bostadsbildning i strid emot* det

avsedda syftet med egnahemslåneinstitutet. Häremot får jag erinra,

att långivning för bostadsbildning inom stadsplan i stad torde

kunna göras beroende av särskild utredning angående det tillärnade

bostadsområdets läge, tomternas storlek o. a. ägnat att belysa ändamålsenligheten

av upplåtelsen.

Det må slutligen anmärkas, att genom utvidgning av eguahemslånefondens

verksamhetsområde till stadsplanelagd stadsjord möjlighet

jämväl skulle beredas till ett praktiskt utnyttjande av riksdagens

år 1909 beslutade utvidgning av lånevillkoren därhän, att

jämväl tomträttsinteckning finge belånas.»

Utskottet finner motionens syfte beaktansvärt. Emellertid vill utskottet.

utskottet påpeka, att städernas och landsbygdens bostadsfrågor alltjämt

hittills av statsmakterna hållits skilda från varandra. Sålunda

tillåter sig utskottet erinra, hurusom i det yttrande till statsrådsprotokollet,

som finnes bifogat Kungl. Maj:ts till 1908 års riksdag

avlatna proposition, nr 96, vilken låg till grund för den av samma

riksdag beslutade väsentliga utvidgning av egnaliemslånerörelsen,

dåvarande statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet under

framhållande, att egnahemslånefondens ursprungliga syfte varit främjande

av den egentliga landsbygdens bostadsförhållanden, till och

med förklarade sig vilja ifrågasätta, huruvida icke stadsliknande

samhällen, för vilka stadsplan blivit fastställd, borde avskiljas från

fondens verksamhetsområde. Att bestämmelserna om egnahemslån

gjordes tillämpliga jämväl å till stad hörande, icke planlagt område,

berodde, enligt vad av departementschefens yttrande till berörda

statsrådsprotokoll framgår, därpå, att förhållandena å sådana områden

merendels äro likartade med landsbygdens förhållanden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

Därest en förändring i grunderna för statens egnahemslånerörelse

i av motionären angiven riktning skulle vidtagas, lärer därför

krävas en utredning av alla på frågan inverkande omständigheter.

I detta avseende vill utskottet erinra, att frågan om ordnandet

av den mindre bemedlade befolkningens bostadsfråga i hela

dess vidd alltsedan början av år 1912 är föremål för utredning av

den s. k. bostadskommittén, vilken utredning icke synes utskottet

böra genom nya lagstiftningsåtgärder i ämnet föregripas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 mars 1916.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: Hrr greve Hamilton, Ericsson, Falilén, Holmquist, Lind
blad,

greve Wachtmeister, Öberg, Nilsson i Linnås, Barthelson,

Ingeström, Jonsson, Tysk, Larsson, Hage och Norin.

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.