Utlåtande, i anledning av väckt motion om vidtagande av åtgärder för upplåtande till odling av tjänlig kronojord, belägen vid kommunikationsleder i Norrland.
1916-04-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1916:45, Utlåtande, i anledning av väckt motion om vidtagande av åtgärder för upplåtande till odling av tjänlig kronojord, belägen vid kommunikationsleder i Norrland.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
1
Nr. 45.
Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1916 kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om vidtagande
av åtgärder för upplåtande till odling av tjänlig kronojord,
belägen vid kommunikationsleder i Norrland.
(2:a avd.)
Uti en inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande
behandling hänvisad motion, nr 71, har herr Rosén hemställt, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
vidtagande av åtgärder i syfte, att den odlingsbara kronojord, som är
belägen vid kommunikationsleder i Norrland, måtte snarast möjligt upplåtas
för odling.
Till skäl härför har motionären anfört följande:
»På grund av bemyndigande tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
den 11 juni 1915 fem sakkunniga för att biträda inom nämnda
departement vid uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill
tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen med undantag av
trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.
Föremål för de sakkunnigas överläggningar hava varit: undersökningens
ändamål, omfattning, sätt och ordning; planläggning av undersökningen
under sommaren 1916, samt införskaffande av uppgifter rörande
1) den omfattning, i vilken intensivt skogsbruk kan bedrivas å kronans
marker i Norrland, 2) behovet av fasta skogsarbetare, 3) ungefärliga tillgången
på odlingsbara marker, 4) åtgången på husbehovsvirke för mindre
fastigheter.
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 10 sand. 27 käft. {Nr 45.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
Denna utredning har kommit till stånd med anledning av 1914 års
B-riksdags skrivelse vari hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
eu allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga
och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen i syfte
att vinna en allmän översikt över belägenheten, storleken och beskaffenheten
av jord, som kan befinnas lämplig för utläggande av såväl odlingslägenheter
som under äganderätt upplåtna, självständiga jordbruk, ävensom
en förberedande plan för områdenas fördelning i nu nämnda hänseenden.
Vidare begärdes utredning och förslag till ändrade och förbättrade villkor
för upplåtelser av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i
de sex nordligaste länen, dels ock omprövning, huruvida sådan ändrad
ordning för de å nämnda kronoområden belägna större, sammanhängande
odlingsmarkers förvaltande och upplåtande, som av motionärerna närmare
angivits, må vara möjlig eller önskvärd.
Åtskilliga tecken tyda på att kolonisationsarbetet i Norrland kommer
att så småningom avstanna i avvaktan på resultatet av den igångsatta omfattande
utredningen. Man har sålunda gjort svårigheter vid upplåtande
av odlingslägenheter, ehuru marken befunnits lämplig för odling. Och välbelägna
jordområden invid norra stambanan i Västerbottens län, nära
station eller hållplats, vägrar man alltjämt att upplåta för odling trots det
att samma områden äro oanvändbara för skogsbruk och följaktligen ligga
till ingen nytta. Huru sådant är möjligt i en tid då erfarenheten borde
ha lärt oss, att landets brödsädesproduktion med nödvändighet måste ökas,
är ofattbart. Av »De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning»
inhämtas, att landets import av vete och råg utgjorde i ton:
1913 1914 1915
vete.................. 199,814 120,620 213,316
råg .................. 91,184 54,172 30,174
290,998 174,792 243,490
Dessa siffror äro sådana att statsmakterna borde med alla till buds
stående medel främja landets uppodling. Och då folk erbjuder sig att på
villkor och mot eu ersättning, som äro allt annat än lockande, odla kronans
jord synes det som om dylika framställningar icke borde avvisas. När
kriget en gång tar slut lärer det kunna befaras, att möjligheterna till
bättre utkomst i andra länder komma att utöva en mycket stark dragningskraft,
även om de sakkunniga till dess hunnit framlägga förslag till väsent
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45. 3
ligt förbättrade vilkor för jordupplåtelser i Norrland. Därför vore det
klokt att nu verkställa största möjliga antal upplåtelser och på så sätt
söka förebygga någon del av den emigration, som framdeles blir en nära
nog oundviklig följd, därest den obemedlade befolkningens strävan att inom
sitt eget fädernesland erhålla jord till odling ej underlättas och främjas.
Skogsstatens tjänstemän se frågan om lämpligheten av jordupplåtelser
huvudsakligen ur skogsvårdssynpunkt. Då medelavkastningen av kronoskogarna
ej väsentligen överstigit 2 kr. per hektar är det uppenbart, att
upplåtandet av en odlingslägenhet på 5 ä 10 har på område som är
mindre tjänligt för skogsbruk icke utgör någon uppoffring av betydenhet
från statens sida. Däremot synes det vara förmånligt, att samma område
blir uppodlat och brukat, i vilket fall en familj där kan vinna sin bärgning.
Blir området uppodlat uppbringas avkastningen till minst 500
kronor, medan skogsavkastningen för närvarande måhända icke tillför
statskassan mer än 10 ä 20 kronor. Härförutom är det av betydelse ej
minst ur försvarssynpunkt, att Norrland blir befolkat och uppodlat. Med
landets uppodling följer också ökad trafik på de norrländska järnvägarna,
varjämte förhindras att en hel del människor gå arbetslösa vid industriplatserna,
dit de som sakna jord gärna bege sig.
Det synes vara av allra största betydelse, att de, som nu handhava
kronans jordegendomar och besluta rörande jordupplåtelser, ville taga hänsyn
ej blott till skogsvården utan även och framför allt till folket och till
nödvändigheten av den odlade arealens ökning. • För odling lämpliga områden,
belägna vid kommunikationsleder, borde snarast möjligt utstakas
och underrättelse lämnas allmänheten, var odlingslägenheter kunna erhållas.
Sådana åtgärder kunna icke anses föregripa den igångsatta utredningen
angående Norrlands tillgång på kronojord, lämplig för odling, alldenstund
denna tillgång är så oerhört stor, att upplåtande av några hundratal lägenheter
egentligen saknar betydelse.»
Statens verksamhet till främjande av odling och kolonisation i norra
Sverige är numera huvudsakligen grundad på upplåtande av så kallade
odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste
länen i enlighet med de villkor och bestämmelser, som finnas angivna i
kungl. kungörelsen den 18 juni 1909 med däri genom kungl. kungörelserna
den 17 oktober 1913 och den 9 oktober 1914 verkställda ändringar.
Att emellertid det norrländska kolonisationsproblemet icke genom nu förefintliga
bestämmelser blivit tillfredsställande löst är redan av statsmakterna
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
medgivet. Sålunda har på sätt motionären erinrar, chefen för jordbruksdepartementet
den 11 juni 1915, med anledning av framställning i skrivelse
utav 1914 års senare riksdag, tillkallat fem sakkunniga personer för
att inom departementet biträda vid uppgörande av förslag till plan för en
allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga
och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen med
undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker.
Motionären utgår från den uppfattningen, att den sålunda igångsatta
utredningen menligt inverkat å Norrlands nu pågående kolonisation.
Detta lärer emellertid icke vara med verkliga förhållandet överensstämmande.
Antalet under åren 1910—1914 upplåtna odlingslägenheter framgår
av följande från domänstyrelsen införskaffade tablå:
Upplåtna odlingslägenheter enligt 1909 års k. kungörelse
År
Ny upplåtna
Nedlagda
Befintliga vid
årets slut
1910
73
—
73
1911
157
5
225
1912
135
18
342
1913
72
9
405
1914
131
7
529
S:ma 568 -—
39
= 529 d.
Såsom tablån utvisar, har under ett vart av åren 1910—-1914 tillkommit
ett visst antal nya odlingslägenheter. Vad år 1915 beträffar har
icke någon uppgift å nyupplåtna lägenheter varit för utskottet tillgänglig.
Enligt vad från domänstyrelsen inhämtats understiger i varje fall icke
antalet under nästlidet år gjorda ansökningar om upplåtelse av ifrågavarande
slag antalet under år 1914 inkomna sådana ansökningar, och har
ej heller nyssnämnda utredning inverkat på principerna för ärendenas bedömande,
utan har liksom förut allenast i rena undantagsfall och då alltid
efter en synnerligen omsorgsfull prövning den sökta upplåtelsen förvägrats.
I anledning härav torde under sistlidet år hava upplåtits minst lika många
odlingslägenheter, som under år 1914.
Av vad nu anförts synes framgå, att motionären icke haft skal för sin
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
5
uppfattning, att kolonisationsarbetet i Norrland vore på väg att avstanna i
avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen.
I anledning härav och då, såsom ovan framhållits, frågan om beredande
av ökad möjlighet till upplåtelser av kronojord är föremål för sakkunnig
utredning, får utskottet hemställa,
att förevarande motion ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 april 1916.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande: Hrr greve Hamilton, Ericsson, Fahlén, Holmquist, Lindblad, Nilsson i
i Tånga, Öberg, Nilsson i Linnås, Ingeström, Jonsson, friherre Hermelin,
Fagerlin, Hage, Norm, Molin, Nordström och Bengtsson.
Stockholm 1916. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.