Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vackt motion om anslag till anordnande av försöksgärdar ä myr jord i Norrland och Dalarne m. m.

1916-05-04 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1916:69, Utlåtande, i anledning av vackt motion om anslag till anordnande av försöksgärdar ä myr jord i Norrland och Dalarne m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

1

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1916 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av vackt motion om anslag till anordnande

av försöksgärdar ä myr jord i Norrland och Dalarne

m. m.

(2:a avd.)

Uti en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisad motion, nr 105, har herr Lindman in. fl.

hemställt,

a) att riksdagen ville besluta att å extra stat för år 1917 anslå ett

belopp av 34,000 kr. att ställas till Svenska Mosskulturföreningens förfogande,

för anordnande av två försöksgärdar å myrjord på lämpliga platser

i Norrland och Dalarne, enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl.

Maj:t meddelas; samt

b) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, huruvida och i vad mån åtgärder

jämväl i övrigt må från statens sida vidtagas till befrämjande av

myrodlingen i Norrland och Dalarne.

Till stöd härför har anförts följande:

»För utvecklingen av jordbruket i de norrländska länen spelar myrodlingen

en viktig roll.

Någon fullt tillförlitlig översikt över arealen av de norrländska myrmarkerna

föreligger icke, men redan de förefintliga approximativa siffrorna

giva en föreställning om, vilka stora vidder densamma omfattar. Lantbruksingenjören

II. Steinmetz gjorde på sin tid ett försök att beräkna den sammanlagda

arealen sankmarker i olika läri, och om man, för att lämna en

överblick över den ungefärliga omfattningen av olika ägoslag inom de

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 10 sand. dl käft. (År 69.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

norrländska länen samt Kopparbergs län, använder sig av dessa siffror 1

jämte övriga jordstatistiska uppgifter 2 erhålles följande tablå:

Län.

Land-

areal.

Odlad jord.

Äng.

Impediment.

Sankmarker

(myrar 0. mossar).

hektar.

hektar.

pro-

cent

av

land-

are-

alen.

hektar.

pro-

cent

av

land-

are-

alen.

Hektar.

pro-

cent

av

land-

are-

alen.

hektar.

pro-

cent

av

land-

are-

alen.

pro-

cent

av

impe-

di-

ment

| Norrbottens.....

9,866,009

38,125

0-39

190,198

1-93

6,231,922

63-2

1,566,130

15’9

25-1

Västerbottens.....

5,557,087

91,671

1-65

172,020

310

2,299,513

41-3

933,870

16-8

40-6

Västernorrlands ....

2,412,797

86,751

359

48,502

2''01

291,646

12-1

290,000

12-0

99-4

j Jämtlands......

4,761,196

59,319

1-25

37,347

0’78

1,745,563

36-7

600,000

12-6

34-4

Gävleborgs......

1,819,782

103,452

5-68

73,397

4-03

148,256

81

240,000

13-2

1620

Kopparbergs . ''. . . *.

2,815,868

103,386

367

95,928

341

543,518

19-3

360,000

12-8

66’2

• Summa

27,232,739

482,704

1-77

617,392

2-27

11,260,418

41-3

3,990,000

147

354

Hela riket......

41,035,360

3,677,278

8-9

1,273,833

3-1

13,803,750

33-6

5,131,795

125

45-6

I procent av hela riket

finns i de norrländska

länen (inklusive Köp-

parbergs län) ....

66-4

131

48-5

76i

77-7

Såsom av förestående tabell framgår, utgör den odlade arealen i de

norrländska länen blott en ytterst ringa bråkdel av totala landarealen,

eller i Norrbottens län c:a Vs %, i Jämtlands län c:a llU %, i Västerbottens

lön c:a IV2 %, i vartdera av Västernorrlands och Kopparbergs län

c:a 32/3 % samt i Gävleborgs län 52/3 %, medan motsvarande siffra för

riket i dess helhet utgör nära 9 %. Av naturlig äng finnes i medeltal

inom ifrågavarande län omkring 274 %, under det att i genomsnitt mer

ä,n 40 % av hela landarealen i Norrland och Dalarne utgöres av impedimenter.

En stor del av dessa områden, vilka för närvarande icke bringa

någon avkastning, bestå av myrar och mossar, nämligen i Västernorrlands

och Gävleborgs län så gott som hela arealen, i Kopparbergs län 2/3, i

Västerbottens och Jämtlands län c:a V3 och i Norrbottens län lU.

Otvivelaktigt torde vara att nyodligsarbetet i våra dagar i främsta

rummet bör inriktas på myrodling. Myrjorden är nämligen den mest

1 För Norrbottens län hava dock ganska exakta uppgifter år 1913 lämnats av

förste lantmätaren H. K. Brändström.

2 De senare ur Statistisk årsbok för Sverige, 2:dra årg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, AV 69.

3

lättodlade samt för all framtid mest lättbrukade och lättgödslade av samtliga

jordarter. Intet annat jordslag kan i dessa hänseenden tävla med

myrjorden. Särskilt är det av vikt, att myrodlingen befrämjas i Norrland

med dess vidsträckta arealer myrjord* vilka enligt vunnen erfarenhet i

stort sett erbjuda goda odlingsmöjligheter.

Förr var den uppfattningen allmän, att nyodling borde ske framför

allt på fastmarksjord. Orsakerna härtill voro, dels att det större antal

dagsverken, som erfordras för uppodling av fastmarksjord, icke betydde

mycket i en tid, då arbetskraften var billig, dels att allmänna anslag för

myrjordsodling då ej voro tillgängliga, vadan avdikningen för den enskilde

blev alltför kostsam och betungande, dels ock att man då saknade kännedom

om konstgödslingsmedlen, vilka numera göra det möjligt att på billigt sätt

å myrjorden frambringa fullgoda och rika skördar.

I våra dagar äro förhållandena helt andra än förr. Kostnaderna för

arbetskraften hava, tack vare industriens utveckling i Norrland, för lantmannen

blivit de dyraste av alla uppodlings- och brukningskostnader. Man

måste spara på arbetskraften och för sådant ändamål söka utnyttja densamma

så rationellt som möjligt, dels genom användandet av tidsenliga

maskiner samt elektrisk kraft, dels, och framför allt, genom att företrädesvis

odla sådan jord, som är lättodlad och lättbrukad. Nu för tiden

finnas fonder, vilka äro avsedda att underlätta myrjordens avdikning och

odling. Numera äger man vidare allmänt tillgång till konstgödsel och

kan härmed för en ringa kostnad fruktbargöra de flesta slag av myrjord.

Då vi, genom att göra gällande, att nyodlingsarbetet i Norrland i

främsta rummet bör inriktas på myrarnas kultivering, bryta mot en äldre

uppfattning, vilja vi här nedan närmare motivera vår ståndpunkt genom

att i detalj redogöra för myrjordens företräden framför fastmarksjorden.

Till följd av sin löshet är myrjorden till en början den jordart, som

under normala förhållanden är lättast och följaktligen billigast att avdika.

Även uppodlingen av den avdikade myrjorden är i regel billig.

Gäller det exempelvis att odla en trädfri starrmyr, behöver man merendels

endast hacka av tuvorna. Stundom är icke ens sistnämnda åtgärd erforderlig

för att kunna sätta plogen i jorden. Innehåller myrjorden stubbar

eller rötter, försvåras, förlånges och fördyras visserligen uppodlingsarbetet,

men även vid «ådant förhållande blir odling av myrjord icke så besvärlig

och dyrbar som kultivering av fastmarksjord, särskilt för det fall att den

sistnämnda är stenbunden. Anmärkas bör även, att myrmarkerna i Norrland,

enligt vad svenska inosskulturföreningens undersökningar givit vid

handen, äro vida mindre stubbemängda än de, som förefinnas i de sydligare

delarna av landet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

Då man efter vattenavledning och odling måste utföra ytterligare

avdiknings- eller täckdikningsarbeten, blir även detta arbete jämförelsevis

billigare på myrmai’k än på annan jord, dels emedan jorden är lös och

lucker, dels emedan täckdikningen, av myrjord kan ske med billigare täckdikningsmaterial

samt anordnas med begagnande av andra, mindre kostsamma

metoder, än täckdikningen på fastmarksjord.

Vad jordens brukning och beredning för sådd angår, äro dessa arbeten

likaledes billiga, då allt arbete (upprepade plöjningar m. m.) för

jordens luckring bortfaller på grund av myrjordens av naturen lösa beskaffenhet.

Det är sålunda ej erforderligt att plöja myrjorden mer än en

gång. Ofta är intet som helst plöjningsarbete behövligt. Såväl plöjning

som harvning och bearbetning kunna vidare ske med användning av mindre

kraft och med lättare redskap, vadan ifrågavarande arbeten kräva mindre

tid och kostnad vid kultivering av myrjord än då fråga är om uppodling

av fastjord.

Stundom är myrjorden alltför lös och lucker. Detta fel avhjälpes

emellertid delvis genom att vältning verkställes dels efter all sådd, dels

ock då kälen om vårarna gått ur jorden. Men sistnämnda arbete, vilket

är av motsatt art mot luckringsarbetet, är jämförelsevis lätt och billigt i

jämförelse med motsvarande arbete å fastjorden.

Aven gödslingen blir avsevärt billigare i fråga om myrjord än beträffande

fastjord, då i vanliga fall endast en ringa kvantitet kreatursgödsel

erfordras vid den förras fruktbargörande. Det kan i varje fall

aldrig ifrågakomma, att man på verklig myrjord behöver använda kreatursgödsel

i den utsträckning, som fallet är vid brukning av fastjorc.

Beträffande myrmarkerna bortfalla följaktligen till stor del kostnaderna för

produktion av kreatursgödsel ävensom för arbetena med dennas uppsamling,

utkörning, spridning och inarbetande i jorden. I regel erfordras per

hektar allenast 6 ä 8 säckar av olika slags konstgödsel k 100 kg.

Anmärkas förtjänar även, att myrjorden kvarhåller fuktigheten bättre

än fastjorden. Detta har visserligen å ena sidan till följd, att myrjorden

blir kallare än fastjorden, men å andra sidan åstadkommes härigenom, att

vissa växter, som vare sig för sin groning eller för sin utveckling behöva

jämn och riklig fuktighet, gro säkrare samt gå bättre till på myrjord än

på fastjord.

Ännu en egenskap hos myrjorden gör densamma särskilt värdefull

för Norrland med dess för egentlig jordbruksdrift så korta sommar. Förhållandet

är nämligen, att myrjorden icke ens i något fuktigt tillstånd

klibbar samman och efter torkning bildar hårda skorpor, såsom fallet är

med fastjorden. Detta gör, att man kan påbörja arbetet med mvrjorden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

5

tidigare på våren, medan jorden ännu är fuktig på djupet samt kälen

sitter kvar. Man kan vidare på myrmark verkställa s. k. »kälsådd» av

t. ex. havre, vickerhavre m. in. Den svåraste anmärkningen, som i de

sydligare delarna av landet plägar framställas mot detta slags sådd — att

densamma befordrar ogräsets utveckling — bortfaller i Norrland, varest på

myrarna huvudsakligen odlas grönfoder, rotfrukter och gräs, vilka icke

tillåta ogräs att utveckla sig.

Odlingen av gräs och klöver av för orten och jordmånen lämpliga

arter och slag lyckas i regel mycket bra i Norrland, samt lämnar, enligt

vad kemiskväxtbiologiska anstaltens, svenska mosskulturföreningens och

centralanstaltens försök på området utvisa, rika skördar av hög kvalitet

under förutsättning att myrarna hava på rationellt sätt gödslats. Myrjorden

lämpar sig vidare förträffligt till anläggande av fleråriga vallar dels

för erhållande av bete, dels för produktion av hö. Grönfoder av havre,

gråärter (peluschker) och vicker lyckas likaledes utmärkt på myrjord. Vad

rovodlingen beträffar, torde en av de första betingelserna för att densamma

skall lyckas i Norrland vara, att rovfröet sås tidigt, genast finner

nödig fuktighet för groning och tidigt utvecklas. Myrjorden är följaktligen

genom sina egenskaper synnerligen lämplig för rovodling. Samtliga

nu nämnda, för Norrlands husdjursskötsel så viktiga växter, utvecklas väl

även vid den kalla och fuktiga väderlek, som oftast råder i Norrland, samt

föredraga denna bättre än torka.

En kombination av en mindre areal fastjord samt en vidsträcktare

areal myrjord synes för en lantman i Norrland vara synnerligen förmånlig.

Om han äger myrjord och fastjord i nämnd proportion, kommer han

i åtnjutande av samtliga myrjordsodlingens härovan påpekade fördelar,

samtidigt som han för fastjord sarealen erhåller tillräckligt med kreatursgödsel

för att kunna avvinna den sistnämnda rika och — om han använder

lämpliga sorter och därjämte fosfat — tidigt mognande skördar. För

fastjorden blir myrjorden av betydelse jämväl därigenom, att densamma

såsom väl torkad kan uppsamla den viktiga flytande spillningen och vidare

lämpligen kan användas att såsom jordförbättringsmedel höja fastjordens

myll- och kvävehalt.

Av det ovan anförda torde framgå, att statens nyodlings- och kolonisationspolitik

bör inriktas på att genom avdiknings- och nyodlingsanslag

befrämja avdikningen och nyodlingen av myrar dels för att bilda nya

jordbruk, dels för att kunna låta ägare av äldre fastmarkslägenheter förvärva

så mycken myrjord, som är lämplig för att låta nämnda lägenheter

komma i åtnjutande av myrodlingens förmåner, och sålunda göra jordbruket

så ekonomiskt bärande som möjligt. Statens strävan bör gå ut på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

att åstadkomma, att myrkomplexer, som tillhöra staten, enskilda eller

bolag, må kunna upplåtas till jordbruksjord antingen för bildande av nya

jordbruk eller såsom komplement till äldre jordbruk å fastjord.

Det är emellertid ej nog att myrjorden avdikas och odlas. Man

måste även veta, huru kulturen skall på lämpligaste sätt bedrivas, vilka

gödningsämnen böra användas, vilka växter som lämpligast böra odlas,

vilken växtföljd som är förmånligast att införa, vilka redskap som äro

lämpligast o. s. v.

För den norrländska myrodlingens höjande vore det i anledning

härav synnerligen lyckligt, om inom de norrländska länen en, eller helst

tvenne, mönstergärdar eller försöksgårdar anlades på myrjord samt ställdes

under Svenska Mosskulturföreningens ledning och sköttes av på platsen

boende tjänstemän, vilka ledde de praktiska arbetena och försöksverksamheten.

Då mosskulturföreningens egna medel ej torde räcka till för en

sådan utvidgning av dess verksamhet, synes det oss önskvärt, att staten

understödde ett sådant företag genom att lämna anslag, dels för själva

anläggningen av försöksgården eller -gårdarna, dels ock för dessas drift.

Vad ifrågavarande försöksgårdars läge beträffar, synes det böra överlämnas

åt Kungl. Maj:t att efter vederbörande myndigheters hörande bestämma,

varest i Norrland och Dalarne de böra förläggas. Huvudsaken

synes vara, att de komma till stånd och att sålunda ett verksamt steg

tages för att ytterligare höja intresset för och kännedomen om rationell

myrodling inom de norrländska länen.

Såvitt möjligt torde den till försöksgård avsedda jorden böra arrenderas

på längre tid, exempelvis 15—20 år, då rätt avsevärd tid erfordras,

innan säkra erfarenheter vinnas på förevarande område under rådande

klimatiska förhållanden och jordförhållanden. För att i möjligaste mån

nedbringa kostnaderna för anläggningen vore det fördelaktigt, om man

kunde förvärva en redan bebyggd gård med ett mindre område odlad

jord samt tillhörande oodlad myrmark. Härigenom skulle också nyodlingsoch

försöksarbetet förr kunna igångsättas än om gården helt skulle nydanas

på obruten mark. Om möjligt bör försöksgården vidare ligga alldeles

intill bygden, på det att densamma må vara lätt tillgänglig för

ortens jordägare, och på det att de vid anläggningen vunna erfarenheterna

måtte vinna största möjliga spridning bland ortsbefolkningen. Kunde den

vid försöksgården anställda personalen biträda med att anordna andelsbetesmarker

på myrjord i trakten samt direkt övervaka dessa, vore därmed

ett steg vunnet för befordrande av det praktiska myrodlingsarbetet.

Huru stor en försöksgård av ifrågavarande art lämpligen bör vara,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

7

är svårt att exakt angiva, men torde densamma, om däri även skall ingå

betesvallar, icke böra vara alltför liten. Minst 50 tunnland torde man

böra hava till sitt förfogande för själva försöksgården, och önskvärt vore,

att oodlad myr funnes tätt invid gården, för den händelse att det i en

framtid, sedan gårdens ursprungliga område blivit uppodlat, befunnes erforderligt

att äga tillgång till ytterligare ett område obrukad myrmark

för försöks anställande på jungfrulig jord.

Vad den viktiga kostnadsfrågan beträffar är det synnerligen svårt

att uppgöra någon fullt tillförlitlig kalkyl utan att äga närmare kännedom

om de platser, å vilka försöksgårdarna skulle komma att förläggas, samt

om de å dessa platser gängse priserna. Emellertid har en approximativ

kalkyl uppgjorts (Bil. 1) med utgångspunkt från den förutsättningen att

man kunnat antingen arrendera eller köpa eu redan bebyggd gård med

c:a 5 hektar odlad jord och 20 hektar oodlad myr med utvidgningsmöjligheter,

för det fall att myrodlingen skulle behöva utvidgas, samt med till

gården hörande erforderlig skogsmark. Med hänsyn därtill att försöksgårdarna

böra stå i överensstämmelse med nutida fordringar på anläggningar

av förevarande art har, under förutsättning att gården skulle arrenderas,

själva anläggningskostnaden beräknats till 10,000 kronor, däri inräknad

kostnaden för inköp av döda och levande inventarier. Måste gården

inköpas, skulle enligt verkställda beräkningar anläggningskostnaderna härigenom

ökas med 8,000 kronor. Härtill komma de årliga driftskostnaderna

för anläggningen. De första åren antages att man uppodlar 10 tunnland

om året för en kostnad av 250 kr. för tunnland eller sammanlagt 2,500

kr. för år. Övriga driftskostnader, inkl* avlöning åt föreståndaren, beräknas

till den relativt höga summan av 4,500 kr. Då till föreståndare eller

förvaltare bör antagas en teoretiskt och praktiskt erfaren person, torde

dennes avlöning icke kunna utgå med lägre belopp än 2,500 kr. pr år.

Gårdens avkastning har beräknats kunna betacka kostnaderna för arrende,

allmänna arbetskostnader, skatter och onera. Någon fast kreatursbesättning

har vid kalkylen över levande inventarier ej beräknats komma att tillhöra

gården, då anordningarna med driften av anläggningen torde bliva enklare,

om man inköper djur vid betestidens början samt avyttrar dem vid betestidens

slut. Emellertid synes föreståndaren böra, om han håller ett par

kor, för dessas underhåll bekomma stråfoder och rotfrukter av gårdens

avkastning.

För att önskemålet om anordnandet av försöksgårdar på myrjord

snarast möjligt måtte kunna förverkligas, hava vi ansett oss omedelbart

böra hemställa, att riksdagen för ändamålet anslår erforderliga medel.

Denna vår hemställan återfinnes under a) härnedan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

Utskottet.

Många andra åtgärder än den nu nämnda torde emellertid från

statens sida kunna och böra vidtagas till befrämjande av myrodlingen i de

norrländska länen.

Ett sätt att uppmuntra nyodling av myrjord, som av Svenska Mosskulturföreningen

med framgång praktiserats i fråga om småbruk, har varit

att i viss mån premiera nyodlingen genom att lämna fri gödsel till viss

areal av det nyodlade området, mot villkor att hela området uppodlas.

Detta premieringsförfarande har visat sig verka i hög grad stimulerande

på nyodlingsverksainheten. Det torde möta svårigheter för staten att vidtaga

en alldeles liknande åtgärd. Saken synes emellertid kunna ordnas

då det sätt, att visst anslag lämnas till hushållningssällskapen och att dessa

sedermera såsom förmedlare anordna ett slags premiering av nyodling av

myrjord. Därvid skulle så tillgå, att jordägare finge efter uppodling av

en bestämd areal, dock med viss begränsning efter hemmanets storlek, mot

uppvisande av kvitto å inköpt gödsel emottaga en mot kvittots belopp

svarande odlingspremie. Nödig kontroll att ifrågavarande medel rätt användas

kunde lämpligen utövas av vandringsrättarna i distriktet.

Eu annan åtgärd, som i vissa norrländska trakter helt visst skulle

verka befordrande på myrodlingen, vore, att statsunderstöd lämnades

till andelsföreningar för uppodling och anläggning av gemensamhetsbeten å

myrjord.

Frågan om arten av de åtgärder — oavsett inrättandet av försöksgårdar

på myrjord — vilka i förevarande hänseende böra av staten vidtagas,

synes oss emellertid lämpligen böra göras till föremål för en närmare

undersökning, och hemställa vi i anledning härav, under b) härnedan,

att riksdagen må till Ivungl. Maj:t avlåta en skrivelse med begäran om

utredning i ämnet.

Under åberopande av vad här ovan anförts, få vi hemställa,---.»

Beträffande en vid motionen fogad bilaga tillåter sig utskottet hän
o

Ö C>

visa till motionen.

Motionärerna påvisa, i vilken stor utsträckning landarealen uti Norrland

och Dalarne består av myrar och mossar samt framhålla vilka fördelar

i odlingsavseende myrjord för nämnda landsdelars vidkommande

torde erbjuda framför fastmarksjord. I anslutning härtill hålla motionärerna

före, att statens nyodlings- och kolonisationspolitik beträffande

ifrågavarande landsdelar bör taga sikte på myrodlingens kraftiga befrämjande,

och ifrågasätta de i sådant avseende bland annat anläggande å

myrjord på lämpliga platser inom de norrländska länen av två s. k. försöksgårdar,

vilka skulle ställas under Svenska Mosskulturföreningens inse
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

9

ende. För bestridande av de med försöksgårdarnas anläggande och drift

förenade kostnader hemställa motionärerna om anvisande å extra stat för

år 1917 av ett belopp å 34,000 kronor att ställas till nämnda förenings

förfogande för att användas enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl.

Maj:t må meddelas.

Frågan om åstadkommande av en planmässig och omfattande kolonisation

av Norrland är tvivelsutan av stor betydelse för hela vårt land.

Utskottet delar motionärernas mening, att ett bättre tillvaratagande av

den i stor utsträckning förekommande myrjorden därvid är av avsevärd

vikt. Ifrågavarande spörsmål har redan varit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet, i vilket hänseende må erinras om det norrländska avdikningsanslaget,

som avser understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom de fyra nordligaste länen. Emellertid torde enligt

utskottets förmenande ännu mycket kunna åtgöras för främjande av denna

betydelsefulla angelägenhet. För undersökande av vilka åtgärder i sådant

syfte böra vidtagas, anser utskottet, att den av motionärerna föreslagna

utredningen bör komma till stånd. Måhända skulle den av motionärerna

förordade utvägen att anlägga försöksgårdar visa sig vara ett medel för

myrodlingens befrämjande. Emellertid anser sig utskottet icke på den

föreliggande utredningen kunna biträda motionärernas framställning i denna

del, utan håller utskottet före, att jämväl sistnämnda fråga bör upptagas

till prövning i samband med en allsidig utredning av nu ifrågavarande

spörsmål. Utan att på frågans nuvarande stadium i övrigt vilja angiva

några bestämda riktlinjer för den ifrågasatta utredningen håller utskottet

före att motionärerna i sådant hänseende framfört beaktansvärda synpunkter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida

och i vad mån åtgärder må från statens sida kunna vidtagas

till befrämjande av myrodlingen i Norrland och

Dalarne samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 4 maj 1916.

På jordbruksutskottets vägnar.

RAOUL HAMILTON.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 10 sand. 41 käft. (Nr 69.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 69.

Närvarande: Hrr greve Hamilton, Holmquist, Lindblad, greve Wachtmeister, Linders,

Åkerlund, Öberg, Sjöblom, Nilsson i Linnås, Lundström, Barthelson,

Ingeström, Jonsson, friherre Hermelin, friherre De Geer och Tysk.

Stockholm 1916. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:170 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om anslag till anordnande av försöksgårdar å myrjord i Norrland och Dalarna m. m. s. 1 i texten