Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i förordningen om landsting att Konungens befallning shav ande må pröva giltigheten av anmält förfall för landstingsman, innan suppleant för denne inkallas.

1916-02-19 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1916:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i förordningen om landsting att Konungens befallning shav ande må pröva giltigheten av anmält förfall för landstingsman, innan suppleant för denne inkallas.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1916 kl. 8 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

sådan ändring i förordningen om landsting att Konungens

befallning shav ande må pröva giltigheten av anmält förfall

för landstingsman, innan suppleant för denne inkallas.

Närvarande: herrar Edén, Clason, Hellberg, Bellinder*, K. J. Ekman, Mannheimer*,

Stadener, von Bahr, greve Alexander Hannlton, Hallberg,

Klefbeck, Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult, Persson i Malmö,

Bäf, Beckman*, Kropp, Janson* i Bråten, Karlsson i Mo och Magnusson

i Kalmar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 143, har herr W. Bäckström hemställt, »att riksdagen

ville besluta sådan ändring i gällande förordning om landsting, att

Konungens befallningshavande, innan suppleant för landstingsman som

anmält hinder för landstings bevistande, inkallas, måtte aga rättighet

och skyldighet att enligt fastställda grunder pröva giltigheten av de skäl,

som åberopats, och först på grund av denna provning inkalla suppleant

eller, om skälen icke kunna godkännas, vidtaga de åtgärder densamma

kai1 Korande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, hänvisar

utskottet till motionen.

Enligt § 21 i kungl. förordningen om landsting den 21 mars 1862

åligger det landstingsman, som är förhindrad att inställa sig vid landstinget,

att ofördröjligen därom underrätta Konungens befallningshavande,

som till tjänstgöring vid det landsting inkallar suppleant; tillika bör

hindret anmälas hos landstingets sekreterare. Sedermera ankommer det

på landstinget att pröva det anmälda hindrets beskaffenhet och att, i

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.) 1

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

händefse detsamma icke anses böra godkännas, fälla den frånvarande

till böter enligt § 22 i förordningen.

Motionären synes antaga, att vederbörande suppleants behörighet

såsom ledamot av landstinget i den frånvarandes ställe röner inverkan

däiav, huruvida den sistnämndes förfall av landstinget godkännes såsom

giltigt eller ej. Ifall landstinget begagnade sig av möjligheten att vägra

godkänna den ordinarie ledamotens ursäkt för sin frånvaro, skulle därmed

vara avgjort, att suppleanten icke kunde få säte och stämma vid

tinget.

En dylik tolkning av gällande föreskrifters innebörd är emellertid

enligt utskottets mening oriktig. Den suppleant, som av Konungens

befallnmgshavande tillkallats, intager sin plats i landstinget såsom behörig

ersättare av den frånvarande ledamoten, oavsett om dennes hinder

godkännes eller icke, och behåller säte och stämma, till dess den ordinarie

ledamoten eventuellt infunnit sig. Härav följer ock, att den suppleant,

som sålunda inställt sig på Konungens befallningshavandes kallelse,

enligt utskottets mening har anspråk på resekostnadsersättning jämte

dagtraktamente för den tid han tjänstgjort, där eljest sådan ersättning

enligt lag bör utgå. Suppleantens ersättningskrav är följaktligen oberoende

av den eventualiteten, att den ordinarie ledamoten tilläventyrs skulle

komma tillstädes och bliva berättigad att även för sin del uppbära ersättning.

Utgår man från denna uppfattning av gällande lag — och det har

inom utskottet uppgivits, _ att densamma hittills tillämpats inom olika

landsting — förfalla tydligen de argument, motionären åberopat till stöd

för sin motion.

j. a giund av t ad sålunda anförts, och då det icke heller eljest förebragts

några skål för en lagändring i den av motionären angivna rikt

ning. får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion ej måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1916.

På utskottets vägnar:

KILS EDEN.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.