Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i förordningen om landsting att Konungens befallning shav ande må pröva giltigheten av anmält förfall för landstingsman, innan suppleant för denne inkallas.
1916-02-19 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1916:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i förordningen om landsting att Konungens befallning shav ande må pröva giltigheten av anmält förfall för landstingsman, innan suppleant för denne inkallas.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1916 kl. 8 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
sådan ändring i förordningen om landsting att Konungens
befallning shav ande må pröva giltigheten av anmält förfall
för landstingsman, innan suppleant för denne inkallas.
Närvarande: herrar Edén, Clason, Hellberg, Bellinder*, K. J. Ekman, Mannheimer*,
Stadener, von Bahr, greve Alexander Hannlton, Hallberg,
Klefbeck, Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult, Persson i Malmö,
Bäf, Beckman*, Kropp, Janson* i Bråten, Karlsson i Mo och Magnusson
i Kalmar.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 143, har herr W. Bäckström hemställt, »att riksdagen
ville besluta sådan ändring i gällande förordning om landsting, att
Konungens befallningshavande, innan suppleant för landstingsman som
anmält hinder för landstings bevistande, inkallas, måtte aga rättighet
och skyldighet att enligt fastställda grunder pröva giltigheten av de skäl,
som åberopats, och först på grund av denna provning inkalla suppleant
eller, om skälen icke kunna godkännas, vidtaga de åtgärder densamma
kai1 Korande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, hänvisar
utskottet till motionen.
Enligt § 21 i kungl. förordningen om landsting den 21 mars 1862
åligger det landstingsman, som är förhindrad att inställa sig vid landstinget,
att ofördröjligen därom underrätta Konungens befallningshavande,
som till tjänstgöring vid det landsting inkallar suppleant; tillika bör
hindret anmälas hos landstingets sekreterare. Sedermera ankommer det
på landstinget att pröva det anmälda hindrets beskaffenhet och att, i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.) 1
Utskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
händefse detsamma icke anses böra godkännas, fälla den frånvarande
till böter enligt § 22 i förordningen.
Motionären synes antaga, att vederbörande suppleants behörighet
såsom ledamot av landstinget i den frånvarandes ställe röner inverkan
däiav, huruvida den sistnämndes förfall av landstinget godkännes såsom
giltigt eller ej. Ifall landstinget begagnade sig av möjligheten att vägra
godkänna den ordinarie ledamotens ursäkt för sin frånvaro, skulle därmed
vara avgjort, att suppleanten icke kunde få säte och stämma vid
tinget.
En dylik tolkning av gällande föreskrifters innebörd är emellertid
enligt utskottets mening oriktig. Den suppleant, som av Konungens
befallnmgshavande tillkallats, intager sin plats i landstinget såsom behörig
ersättare av den frånvarande ledamoten, oavsett om dennes hinder
godkännes eller icke, och behåller säte och stämma, till dess den ordinarie
ledamoten eventuellt infunnit sig. Härav följer ock, att den suppleant,
som sålunda inställt sig på Konungens befallningshavandes kallelse,
enligt utskottets mening har anspråk på resekostnadsersättning jämte
dagtraktamente för den tid han tjänstgjort, där eljest sådan ersättning
enligt lag bör utgå. Suppleantens ersättningskrav är följaktligen oberoende
av den eventualiteten, att den ordinarie ledamoten tilläventyrs skulle
komma tillstädes och bliva berättigad att även för sin del uppbära ersättning.
Utgår man från denna uppfattning av gällande lag — och det har
inom utskottet uppgivits, _ att densamma hittills tillämpats inom olika
landsting — förfalla tydligen de argument, motionären åberopat till stöd
för sin motion.
j. a giund av t ad sålunda anförts, och då det icke heller eljest förebragts
några skål för en lagändring i den av motionären angivna rikt
ning. får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion ej måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 februari 1916.
På utskottets vägnar:
KILS EDEN.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1916.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.