Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 25—27 §§ i förordningen om landsting.

1916-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1916:8, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 25—27 §§ i förordningen om landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1916 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av 25—27 §§ i förordningen om landsting.

Närvarande: herrar Edén, Clason, Hellberg*, Bellinder, K. J. Ekman, Kjellén*, Olof

Olsson, Stadener, von Mentzer, von Bahr, von Zweigbergk, Larsson

i Västerås, Magnusson i Tumhult, Persson* i Malmö, Käf, Waldén*,

Ericsson i Vallsta, Hallendorff*, Kropp och Gustafsson i Brånsta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 55, av herrar Karlsson

i Fjät, Linus Lundström, Schotte och Bäckström hemställes, att riksdagen för

sin del måtte antaga följande förslag till

»Ljag om ändrad lydelse av §§ 25—27 i förordningen om landsting den

21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 25—27 i förordningen om landsting den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop av

samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina fullmakter

förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet att i landstinget

taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter godkända blivit,

att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må över sådant beslut

klagan ej föras.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 5 samt. 7 käft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 8.

Utskottets

yttrande.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt rum,

utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande ock en

vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag

att vara landstingsman upphör jämväl befattningen såsom ordförande

eller vice ordförande.

§ 27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen, eller där två

eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av dem, som

är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande blivit vald. Inträffar

under mötet samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande,

utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets ordinarie

ledamöter att tjänstgöra som ordförande, till dess förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnda äldste ledamot

tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden

avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden

tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst. Skulle under

samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning upphöra,

skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra som ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,

varom ovan är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1916.»

Körande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, hänvisar

utskottet till motionen.

Förslag om rätt för landstingen att själva utse ordförande hava, såsom

motionärerna erinra, upprepade gånger förelegat riksdagen till bedömande,

utan att dock av riksdagen godkännas. De skäl, som åberopats mot en

sådan lagändring, hava företrädesvis varit av rent praktisk art och utvecklades

utförligare särskilt av lagutskottet vid 1906 års riksdag i dess

utlåtande nr 32 samt av åtskilliga talare under debatten i andra kammaren

samma år, då ändringsförslaget också av andra kammaren avvisades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 8.

3

Af konstitutionsutskottet vid 1912 års riksdag blevo dessa skäl i

korthet sammanfattade i följande yttrande, som sedermera upprepades av

utskottet även vid 1914 års senare riksdag: »Såvitt utskottet funnit,

hava några olägenheter av det sätt, på vilket den Kungl. Maj:t tillerkända

rätten att utse landstingsordförande hittills utövats, ej kunnat påpekas.

Tvärtom synas — varom också 1906 års lagutskott erinrat — vissa fördelar

därmed förenade. I detta avseende vill utskottet särskilt framhålla,

hurusom det med hänsyn till den starkt begränsade tiden för landstingets

sammanträde, som endast under viss förutsättning kan få överskrida sex

dagar, är av synnerlig vikt och understundom ett oavvisligt krav, att

ordföranden äger tillfälle att före landstingets sammanträde, i den mån

det kan ske, bereda de ärenden, som äro avsedda att föreläggas landstinget.

Under nuvarande förhållanden, då Kungl. Maj:t är i tillfälle att

i god tid före landstingets början utse ordförande i detsamma, kan detta

krav tillgodoses. Därest åter landstinget själv skulle utse ordförande,

lärer detta, även om ordförandens befattning liksom nu skulle fortfara

intill nästa lagtima sammankomst, icke alltid kunna äga rum.»

Dessa skäl äga enligt utskottets uppfattning alltjämt giltighet. På

grund härav och då något praktiskt behov av den ifrågasatta ändringen

alltjämt icke kunnat påvisas, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1916.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservation:

av herrar Eden, Hellberg, Olof Olsson, Stadener, von Zweigbergk,

Larsson i Västerås, Persson i Malmö, Waldén, Ericsson i Vallsta och

Kropp, vilka ansett, att utskottet med bifall till motionen, bort hemställa,

att riksdagen för sin del måtte antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

i Lag om ändrad lydelse av §§ 25—27 i förordningen om landsting

21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 25—27 i förordningen om landsting den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 25.

Yid varje första lagtima landstings första sammanträde företages upprop

av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola

sina fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet

att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter

godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må över

sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt rum,

utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande och eu

vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag

att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande eller

vice ordförande.

§ 27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen, eller där två

eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av dem, som

är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande blivit vald. Inträffar

under mötet samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande,

utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets ordinarie

ledamöter att tjänstgöra som ordförande, till dess förfallet upphört.

Yid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnda äldste ledamot

tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden

avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden

tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst. Skulle under

samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning upphöra,

skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra som ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,

varom ovan är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1916.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Till stöd härför har anförts följande:

s Såsom motivering för sitt avstyrkande av yrkandet på rätt för landsting

att självt utse sin ordförande hänvisar utskottet till det yttrande, som

på sin tid avgavs av 1912 års konstitutionsutskott. Häremot må erinras,

att året efter det, då sagda yttrande avgavs, Kungl. Maj:t framlade proposition

(nr 185) om ändring i landstingsförordningen i syfte att medgiva

landstinget sådan rätt, och att genom den anordning, som i den kungl.

propositionen föreslogs, de praktiska olägenheter, som förut föimenats vaxa

förbundna med införandet av en sådan rätt, hlevo till fullo undanröjda.

Detta framhölls också av 1913 års konstitutionsutskott, som tillstyrkte

propositionen. Under sådana förhallanden maste de principieha grunder,

som oemotsägligt tala för att landstinget bör äga samma rätt att välja

ordförande som alla andra kommunala korporationer, enligt vår mening

vara avgörande, och ingen rimlig anledning finnes att längre undanskjuta

denna reform.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.