Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om användande av proportionellt valsätt vid val till utskott och nämnder å allmän rådstuga samt kyrkooch kommunalstämma.

1916-03-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1916:9, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om användande av proportionellt valsätt vid val till utskott och nämnder å allmän rådstuga samt kyrkooch kommunalstämma.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1916 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga

om användande av proportionellt valsätt vid val till utskott

och nämnder å allmän rådstuga samt kyrko- och

kommunalstämma.

Närvarande: herrar Eden, ClasoD, Hellberg*, Bellinder, K. J. Ekman, von

Geijer*, Olof Olsson, Stadener, von Bahr, von Zweigbergk, greve

Alexander Hamilton, Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult,

Persson* i Malmö, Räf, Waldén*, Beckman, Hallén, Hildebrand*

och Janson i Bråten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 142, har herr Hallén hemställt, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj it ville begära utredning om, på vad sätt och under vilka förutsättningar

val till utskott och nämnder a allmän radstuga, kyrko- och

kommunalstämma må kunna förrättas enligt proportionell valmetod».

Rörande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, hänvisas

till motionen.

Det proportionella valsättet användes för närvarande inom det kommunala

livet dels vid val till representativa församlingar — landsting,

stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige — dels ock vid val inom förstnämnda

två församlingar av utskott och nämnder med helt eller väsent
Bihang

till riksdagens protokoll 1916. 5 sand. 8 höft. (Nr 9.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

iigen utredande uppgift. I två avseenden skulle sålunda enligt motionärens

förslag en utsträckning ske av den proportionella valmetodens användning:

dels skulle val inom primärförsamlingarna — allmän rådstuga,

kommunalstämma och kyrkostämma — förrättas proportionellt, dels skulle

därvid det proportionella valsättet användas vid val av utskott och nämnder

överhuvud, alltså utan begränsning till sådana med helt eller väsentligen

utredande uppgift.

Såsom i motionen framhålles, har föregående års riksdag haft till behandling

ett förslag av samme motionär om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

användande i vissa fall av proportionellt valsätt vid val till skolråd

samt gemensamt kyrko- och skolråd, vilket förslag av konstitutionsutskottet

avstyrktes och av båda kamrarna avslogs.

Motionären har denna gång givit sitt yrkande en vidare avfattning än

förra året, i det han hemställt om utredning angående den proportionella

\ almetodens införande ej endast vid val av skolråd samt gemensamt kyrkooch

skolråd, utan vid val av utskott och nämnder överhuvud inom primärförsamlingarna.

Härigenom har motionären velat undgå en invändning

mot motionen, som framställdes av konstitutionsutskottet vid 1915 års

liksdag,, nämligen den, att en utredning, om en sådan skulle komma till

stånd, ej borde begränsas så snävt som av motionären då föreslagits.

Aven i det utvidgade skick, vari motionen nu föreligger, träffas den

enligt utskottets mening av de flesta bland de skäl, som konstitutionsutskottet

vid 1915 års riksdag anförde mot det då framställda yrkandet.

Utskottet yttrade bl. a.:

»Utskottet vill icke förneka, att åtskilliga av de skäl, som föranlett

det proportionella valsättets införande hos oss, kunna åberopas till stöd

för dess utsträckande jämväl till nya områden. I sådan riktning pekar

särskilt det obestridliga förhållandet, att berörda valmetod medgiver en

allsidigare och rättvisare representation av olika meningsskiftningar än

majoritetsvalen. A andra sidan kan det ej fördöljas, att det proportionella

valsättet är behäftat med åtskilliga nackdelar, av vilka här särskilt

komma i betraktande de praktiska svårigheter, den omgång och tidsutdräkt,

varmed metodens tillämpning är förenad. Då följaktligen fördelar

och olägenheter stå emot varandra, har det icke ansetts innebära någon

orimlighet, att det proportionella valsättet kommit till användning vid

somliga val, där antingen valens vikt ansetts påkalla systemets tillämpning

i trots av de därmed förenade nackdelarna eller ock dessa senare

ansetts vara jämförelsevis mindre framträdande, medan däremot i andra

fall, då. fördelarna icke funnits uppväga olägenheterna, majoritetsvalen

bibehållits. Också torde den gränsreglering emellan de båda valsättens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 9.

3

tillämplighetsområden, som för närvarande är gällande, ej bero på någon

tillfällighet. Sålunda lärer å ena sidan det förhållandet, att proportionellt

valsätt är medgivet vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige,

under det att så ej är fallet i fråga om liknande val å allmän

rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma, till en del hava sin grund

i den uppfattningen, att meningsmotsatserna inom förstnämnda församlingar

regelmässigt äro mer utpräglade än inom andra kommunala korporationer,

vadan en proportionell representation där ansetts i högre grad än

eljest påkallad. Men å andra sidan torde berörda åtskillnad i ej mindre

män vara förorsakad därav, att, medan det proportionella valsystemet

utan avsevärdare olägenheter kan komma till utförande inom landsting och

stadsfullmäktige, tekniska svårigheter framträda vid ett försök att bringa

det till användning vid val i allmänhet å allmän rådstuga, kommunalstämma

och kyrkostämma. I detta sammanhang må erinras därom, att

det närmast var skäl av sistnämnda art, som år 1913 föranledde riksdagen

att avslå Kungl. Maj:ts förslag, att jämväl å allmän rådstuga val

till vissa utskott och nämnder skulle kunna ske proportionellt. I konstitutionsutskottets

utlåtande påpekades nämligen, att den stadga, som,

enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit, skulle komma till användning och som

i huvudsak överensstämde med gällande stadga om val till riksdagens

utskott, icke kunde tillämpas vid val å allmän rådstuga, enär stadgans

regler voro avfattade för sådana val, vid vilka varje väljande ägde allenast

en röst, och dessutom förutsatte tvenne valförrättningar och tvenne röstsammanräkningar,

nämligen dels för utseende av ordinarie ledamöter, dels

för utseende av suppleanter.

Berörda av riksdagen framhållna svårigheter vid tillämpande av

proportionellt valsätt vid val å allmän rådstuga gälla tydligen i lika grad

beträffande val å kyrkostämma. Detta innebär med andra ord, att de

förenklade bestämmelser, som befunnits användbara vid val inom representativa

församlingar, där varje väljande har en röst och över huvud

taget antalet röstande är relativt begränsat, icke kunna brukas vid ifrågavarande

val, utan att det torde bliva nödvändigt att för desamma återgå

till regler liknande dem, som för närvarande gälla för val till stadsfullfullmäktige

(resp. kommunalfullmäktige) eller till landsting.

Vad vidkommer valen å kyrkostämma, liksom för övrigt även

valen å kommunalstämma, tillkommer ytterligare eu praktisk svårighet,

nämligen den, att finna någon myndighet, åt vilken kan. överlämnas

bestyret med valresultatens uträknande. Att lägga detta i stämmans

egen hand lärer nämligen så mycket mindre kunna ifrågakomma, som,

enligt vad nyss påvisats, röstsammanräkningarna måste försiggå i åt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

skilligt mer invecklade former än de, om vilkas tillämpning är fråga vid

val inom landsting och stadsfullmäktige. Motionären har sökt lösa nämnda

svårighet genom att föreslå sammanräkningarnas uppdragande åt vederbörande

länsstyrelse. Mot denna utväg resa sig emellertid, enligt utskottets

mening, synnerligen starka betänkligheter, då därigenom länsstyrelsernas

redan nu dryga arbetsbörda skulle kunna komma att ökas i en

grad, varom man icke ens kan i förväg bilda sig något tillförlitligt omdöme.

ökningen bleve nämligen beroende på den omfattning, hvilken

det proportionella valsättet faktiskt komme till användning vid skolrådsvalen.

Om detta i större utsträckning bleve fallet, vilket åtminstone

måste förutsättas såsom möjligt, så skulle uppenbarligen Konungens befallningshavandes

tid bliva över hövan inkräktad genom dylika sammanräkningar.

»

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion ej måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1916.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservationer:

dels av herr Hallén, som anfört:

»Oaktat det såväl till motivering som yrkande nya skick, vari den

ifrågavarande motionen i år framträtt, har utskottets majoritet ansett sig

böra avstyrka densamma med enbart en hänvisning till de skål för avstyrkande,

som utskottet förebragte vid 1915 års riksdag.

Jag anser emellertid dessa skäl alldeles för otillräckliga för att kunna

motivera en avvisande hållning mot motionen. Utskottet framhåller, att

det synbarligen varit två grunder, som föranlett, att man ej velat införa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9-

den proportionella valmetoden vid val å allmän rådstuga, kyrko- ock

kommunalstämma. Dels skulle man ha menat, att inom dessa korporationer

vore meningsmotsättningarna mindre skärpta, så att minoriteterns

ej behövde den garanti för en rättvis representation, som den proportionella

valmetoden skänker, dels stode allvarliga tekniska svårigheter hindrande

i vågen för den kommunala proportionalismens införande. En dylil

förmodan synes emellertid icke ha tillräckligt stöd i de verkliga förhållandena.

Det är nämligen min erfarenhet, att såväl inom de i motioner

åsyftade korporationerna som inom de styrelser och nämnder i stadsfullmäktige,

där majoritetsval tillämpas, äga skarpa intressemotsättningar rum

och dessa bruka ingalunda mildras vid valen. I vida kretsar av vårt lanc

har nämligen i bredd med den växande kommunala livaktigheten framträt

en skärpning i meningsmotsättningarna, som vid här berörda valtillfäller

ofta resultera i beklagligt förtryckande av minoriteten. Det i motioner

framlagda önskemålet om rätt för t. ex. en tredjedel av stämmodeltagarn*

att begära proportionellt val skulle ge en verkligt prohibitiv verkan å

denna bestämmelse, enär blotta förefintligheten av en dylik lag skull!

inom dessa korporationer verka därhän, att man utan partistrider ocl

kraftmätande voteringar skulle beflita sig om en rättvis fördelning av platserna.

Det kan i detta sammanhang erinras om, att det i kommunal

stämmoförordningen införda stadgandet om rätt för en viss minoritet (Y3

att få stämmorna kungjorda i en viss tidning haft till följd, att derin;

förut omstridda fråga numera undantagslöst vinner sin lösning i samför

ståendets och tillmötesgåendets tecken.

Det andra skälet för ett avstyrkande, som utskottet åberopar, är d

praktiska svårigheterna vid den proportionella valmetodens användning

Frånsett den sannolikheten, att berörda valmetods principer torde korum;

att göra sig gällande vid platsfördelningen, utan att valmetoden koinme

till formlig användning, vidhåller jag den i motionen uttryckta uppfatt

ning, att utskottet överdrivet de tekniska svårigheterna i hög grad. Åt

vid valen tillämpa den metod, som gäller vid val till stadsfullmäktige oc

landsting, men ej få använda den enklare metod, som gäller vid val inåt

dessa korporationer, kan ej synas mig ha en så oerhörd betydelse, att hela frå

gan måste därför förfalla. Likaledes torde den av utskottet anförda svårighete

att finna lämpliga röstsammanräknare blivit betydligt överskattad. Geni

emot utskottets påpekande, att man ej kan belasta Konungens befallnings

havande med detta arbete, kan erinras om, dels att man kan tänka sig ai

blott själva platsfördelningen uppdrages åt Konungens befallningshavand<

dels att kommunerna ingalunda sakna härför kvalificerade krafter. Läns

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

styrelserna torde med lätthet kunna till ledare och kontrollanter av dylik

sammanräkning förordna lämpliga personer.

Det är således min uppfattning, att en utredning av denna fråga, på

sätt motionen angiver, skulle resultera i att de ifrågasatta svårigheterna

övervunnes. Emellertid kräver en dylik utredning som konsekvens, att

också frågan om proportionellt skolstyrelseval i städerna blir samtidigt

utredd, enär annars ett bifall till motionen skulle ha till följd, att skolstyrelsernas

ena häl vt, som utses å kyrkostämma, bleve vald proportionellt,

medan den andra bleve av stadsfullmäktige utsedd genom majoritetsval.

På grund av formuleringen i motionens slutyrkande torde dock detta

önskemål blott kunna framställas i motiveringen, och hemställer lag

därför,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville begära

utredning om, på vad sätt och under vilka förutsättningar

val till utskott och nämnder å allmän rådstuga,

kyrko- och kommunalstämma må kunna förrättas

enligt proportionell valmetod»;

dels av herrar Olof Olsson, Larsson i Västerås och Janson i Bråten,

vilka instämt med herr Hallén.

I

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktr. A. B., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.