Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag angående verkställighet av sträf arbete och fängelsestraff.

1916-02-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:13, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag angående verkställighet av sträf arbete och fängelsestraff.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1916 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag

till lag angående verkställighet av sträf arbete och fängelsestraff.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad,

Söderbergh, Gezelius, Rogberg*, Alexanderson*, greve Spens, Dahl,

Hult, von Sydow, Schotte, Lindqvist i Stockholm, Pettersson i Bjälbo*,

Persson i Norrköping, Gustafsson i Örebro, Karlsson i Fjät och Lindley

i Söderhamn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 31 december 1915 dagtecknad proposition, nr 7,

vilken blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff.

Med upphävande av lagen angående straffarbetes och fängelsestraffs

verkställande i enrum den 22 juni 1906 samt lagen den 2 juni 1908,

innefattande ändring i 7 § av förstnämnda lag, stadgas som följer:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 8 luft. (Nr 13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

1 §-

Fångar, som i samma straffanstalt undergå straff, varom i denna lag

förmäles, skola efter kön och olika straffart hållas åtskilda, såvitt möjligt i

särskilda avdelningar av straffanstalten. Fånge, som vid straffets början ej

fyllt tjugu år, skall avtjäna straffet helt eller delvis i huvudsakligen för

yngre fångar avsedd straffanstalt, där det ej med hänsyn till strafftidens

korthet, straffets art eller omständigheterna i övrigt finnes olämpligt.

2 §•

Den, som undergår straffarbete, skall hållas till arbete, som av

vederbörande fångvårdsmyndighet för honom bestämmes. Där så lämpligen

kan ske, skall arbetet vara av beskaffenhet att bereda fången tillfälle till

förkovran i hans yrke eller till annan utbildning, som kan främja utsikterna

för honom att efter frigivningen försörja sig, och bör vid valet

av arbete hänsyn tagas till hans håg och fallenhet. Till andel i inkomst

för arbetet äge han ej rätt; dock kan för flit och ordentlighet i arbetet

i förening med gott uppförande arbetspremie tilldelas honom.

Ej må han förskaffa sig eller emottaga underhåll, beklädnad eller

annat utöver vad honom vid straffanstalten tillhandahålles.

Av annan än vid straffanstalten anställd bevakningstjänsteman, läkare

eller präst samt de personer, som hava uppsikt över straffanstalten eller

där, till följd av tjänstebefattning eller fångvårdsstyrelsens beslut, äga tillträde,

må fången ej mottaga besök, med mindre straffanstaltens styresman

prövar omständigheter av särskild vikt föranleda till undantag.

Sedan tre månader från straffets början förflutit, må oberoende av

omständigheter, varom nyss är sagt, tillstånd meddelas fånge, vilken ej

undergår straffskärpning, att emottaga besök av maka, föräldrar, barn,

syskon eller andra närstående, där ej ordningen eller säkerheten inom

straffanstalten kan därigenom äventyras eller besöket anses eljest kunna

verka skadligt. Anmälan om sådant besök skall ske hos straffanstaltens

styresman, som skall för besök bestämma lämplig tid samt, om han så

aktar nödigt, förordna, att under besöket bevakningstjänsteman skall vara

tillstädes.

Brev eller annat skriftligt meddelande eller bud till eller från annan

inom eller utom straffanstalten må icke av fången avsändas eller emottagas,

utan att straffanstaltens styresman, efter prövning i varje fall, lämnar tillstånd

därtill. Fången må dock icke förvägras att till svensk myndighet

avsända skriftlig framställning, såvitt den är avfattad i hövisk form.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

3

Vid tillämpning av ovan givna bestämmelser skall, där så lämpligen

kan ske, iakttagas, att gradvis inträdande förmåner beredas fången i mån

av gott uppförande och avtjänad strafftid.

3 §.

Då fånge undergår antingen omedelbart för brott ålagt fängelse eller

därmed förenat fängelse, vartill ådömda böter förvandlats, ''är han pliktig

sysselsätta sig med lämpligt arbete. Undergår fången straff i enrum, må

han själv förskaffa sig sådant arbete, och äger han, där arbetet medför

inkomst, behålla denna för egen räkning; dock bör straffanstaltens styresman

tillse, att denna rätt ej missbrukas till brottsliga företag eller utövas

på sätt att därigenom ordningen eller säkerheten inom straffanstalten kan

äventyras. Begagnar fången sig icke av nämnda rätt eller undergår han

straff i gemensamhet, skall av vederbörande fångvårdsmyndighet arbete

tilldelas honom, och skall han av arbetsinkomsten erhålla andel enligt särskilda

bestämmelser.

Vill och kan fången förskaffa’ sig underhåll eller bekvämlighet, utöver

vad i straffanstalten bestås, vare det tillåtet, såvida ordningen eller

säkerheten inom straffanstalten därigenom icke störes; dock må han ej

bereda sig eller emottaga bättre underhåll eller större bekvämlighet, än

som är förenligt med måttlighet och enkelhet. Undergår han straffskärpning,

må han därunder ej åtnjuta bekvämlighet, som är ägnad att upphäva

eller mildiva skärpningen.

Fångens maka, föräldrar, barn, syskon eller andra fången närstående

personer må besöka honom i straffanstalten, såframt ej ordningen eller

säkerheten inom densamma kan därigenom äventyras. Anmälan om sådant

besök skall ske hos straffanstaltens styresman, som skall för besök bestämma

lämplig tid samt, om han så aktar nödigt, förordna, att under

besöket bevakningstjänsteman skall vara tillstädes. Av andra än nu nämnda

personer samt de i 2 § tredje stycket omförmälda må fången ej emottaga

besök, där ej styresmannen finner skål att därtill lämna tillstånd. Undergår

fången straffskärpning, tillämpas i fråga om besök de i 2 § tredje

stycket meddelade bestämmelser.

Brev eller annat skriftligt meddelande må icke av fången avsändas

eller emottagas utan styresmannens tillstånd; dock må fången icke förvägras

att till svensk myndighet avsända skriftlig framställning, såvitt den

är avfattad i hövisk form, eller att eljest avsända eller emottaga brev eller

annat skriftligt meddelande, där detsamma rörer allenast fångens enskilda

angelägenheter samt icke är ohöviskt eller innehåller något, varav ord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

ningen eller säkerheten inom straffanstalten kan äventyras. Vill fången

avsända skrift, som kan antagas vara ämnad att offentliggöras, skall, evad

skriften är avfattad såsom brev eller ej, straffanstaltens styresman överlämna

den till tillsyningsmannen eller, där sådan ej finnes, Konungens

befallningshayande. Tillsyningsmannen eller befallningshavanden har att

bestämma, huruvida skriften får avsändas; och må tillstånd vägras i varje

fall, då skriften är av anstötligt innehåll eller dess offentliggörande eljest

finnes olämpligt.

4 §•

Har den, som undergår straffarbete eller fängelse, varom förmäles

i 3 §, vid straffets början fyllt tjugu år, skall han hållas till straff i enrum

under hela strafftiden, där denna icke överstiger tre år, och, där strafftiden

är längre, de tre första åren. Har fången vid straffets början ej

fyllt tjugu år, skall han hållas till straff i enrum under hela strafftiden,

där denna icke överstiger ett år, och, där strafftiden är längre, det första

året. Fången skall, då han icke undergår straff i enrum, hållas till straff

i gemensamhet.

Om fånges hållande till straff i enrum längre eller kortare tid, än

ovan är sagt, är särskilt stadgat i 7, 8 och 9 §§.

5 §•

Fånge, som undergår straff i enrum, skall hållas innesluten i cell,

där ej hans vistelse utom densamma betingas av deltagande i gudstjänst,

skolundervisning, rörelse i fria luften eller gymnastik eller ock av omständigheterna

tillfälligtvis påkallas.

Sedan fånge, som vid straffets början ej fyllt tjugu år, avtjänat fyra

månader av strafftiden, samt annan fånge av strafftiden avtjänat ett år,

må, där med hänsyn till fångens vård, arbete eller behandling så finnes

lämpligt, cellen under arbetstid hållas öppen ävensom åt sådan fånge

anförtros att inom straffanstalten uträtta ärenden, vilka sammanhänga med

hans arbete.

Genom noggrann tillsyn och på annat lämpligt sått skall förebyggas,

att fången träder i förbindelse med andra fångar. Därjämte skola, beträffande

fånge, som vid straffets början ej fyllt tjugu år, under de fyra första

månaderna av strafftiden samt, i fråga om annan fånge, under det första

året anordningar vidtagas, som förhindra fången jämväl vid vistelse utom

cellen att se andra fångar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

5

6 §•

Straff i gemensamhet skall genom fångarnas fördelning i grupper

eller på annat lämpligt sätt så anordnas, att fara för skadlig inverkan

fångarna emellan såvitt möjligt förebygges. Under sovtid skall fånge,

som undergår straff i gemensamhet, städse hållas avstängd från andra fångar.

Har fånge, som hålles till straff i gemensamhet, under längre tid

sysselsatts med arbete huvudsakligen inomhus, skall han, där så lämpligen

kan ske, någon tid före frigivningen helt eller delvis hållas till arbete

utomhus.

Fånge, som undergår straff i gemensamhet, må kunna sysselsättas

med arbete utom straffanstaltens slutna område, såvida förbindelse mellan

fången och obehöriga därvid förhindras.

7 §•

önskar fånge, som avtjänar straffarbete eller fängelse, varom förmäles

i 3 §, att få undergå straff i enrum efter det den enligt 4 § första

stycket för honom gällande längsta tid för straff i enrum förflutit, må

det ej förvägras honom, där ej fångvårdsstyrelsen finner synnerliga skäl

därtill föreligga.

År fånges hållande till straff i gemensamhet förenat med fara för

ordningen eller säkerheten inom straffanstalten, må fångvårdsstyrelsen

kunna förordna, att fången skall hållas till straff i enrum jämväl efter det

den enligt 4 § första stycket för fången gällande längsta tid för straff i

enrum förflutit.

I fråga om fånge, som vid straffets början ej fyllt tjugu år, må

jämväl av den anledning, att hans hållande till straff i gemensamhet är

förenat med fara för skadlig inverkan från hans sida å andra fångar, fångvårdsstyrelsen

kunna förordna, att fången skall hållas till straff i enrum

efter utgången av den enligt nyssnämnda lagrum för honom gällande

längsta tid för sådant straff, dock ej utöver tre år från straffets början.

I avvaktan på fångvårdsstyrelsens beslut må straffanstaltens styresman

kunna meddela förordnande, som i andra och tredje styckena avses.

Fångens fortsatta hållande till straff i enrum av anledning, som i

samma stycken sägs, skall av fångvårdsstyrelsen minst eu gång var sjätte

månad tagas under omprövning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

8 §.

Fånge må icke hållas till straff i enrum, om men för hans andliga

eller kroppsliga hälsa därav inträder eller uppenbarligen kan befaras.

Ej heller må fånge, som vid straffets början ej fyllt tjugu år och

som av strafftiden avtjänat fyra månader, eller annan fånge, som av

strafftiden avtjänat ett år, hållas till straff i enrum, om det av annat

skäl, än i första stycket sägs, finnes för honom uppenbarligen olämpligt

samt hans hållande till straff i gemensamhet icke är förenat med fara

för ordningen eller säkerheten inom straffanstalten eller för skadlig inverkan

från fångens sida å andra fångar eller med annan väsentlig olägenhet.

Om fånges hållande till straff i gemensamhet av anledning, som i

denna § avses, förordnar fångvårdsstyrelsen.

9 §•

Har någon blivit i straffanstalt insatt till undergående av straffarbete

på viss tid eller fängelsestraff, varom förmäles i 3 §, och förekommer,

innan han från straffanstalten frigivits, till verkställighet honom ytterligare

ålagt straffarbete eller dylikt fängelsestraff, skall i fråga om verkställigheten

så förfaras, som vore straffen ett sammanhängande straff, vars

undergående tagit sin början, då det ovan först omnämnda straffet började

avtjänas.

Varder någon, som på grund av stadgande i särskild lag eller av

nåd blivit villkorligt frigiven, därefter i straffanstalt insatt för att utstå

återstoden av straffet; då skall i fråga om verkställigheten så förfaras, som

vore det nytt straff.

10 §.

År någon dömd till straffarbete eller fängelse med skärpning, bör

skärpningen verkställas vid strafftidens början eller, där i fall, som avses

1 9 §, det fången ytterligare ålagda straffet är förbundet med skärpning,

så snart det lämpligen kan ske; och skall efter var tionde dag göras tio

dagars avbrott i skärpningen.

Skall vid straffarbete skärpning till någon del ske med mörkt enrum,

bör skärpningen i denna del, såvitt omständigheterna medgiva, verkställas

först.

Föreligger för verkställighet av straffskärpning sådant hinder, som i

2 kap. 6 § strafflagen omförmäles, skall skärpningen verkställas, så snart

hindret upphört. Hinder för vistelse i mörkt enrum må ej uppehålla

s. 7 Kontrollera mot PDF

v Lagutskottets utlåtande Nr 13. 7

skärpningen i övrigt längre, än att denna kan före strafftidens slut fullbordas.

11 §■

Skall någon undergå fängelse, vartill ådömda böter förvandlats, och

varder förvandlingsstraffet icke sammanlagt med annat fängelse, vare

fången skyldig utföra tjänligt arbete, som av vederbörande fångvårdsmyndighet

för honom bestämmes, och må ersättning därför icke tillkomma

honom.

Underhåll eller bekvämlighet, utöver vad honom vid straffanstalten

bestås, må han icke förskaffa sig eller emottaga.

Beträffande rättighet för fången att emottaga besök samt avsända

eller mottaga brev eller annat skriftligt meddelande, galle vad i sådant

avseende är i 3 § stadgat om den, som undergår fängelse utan straffskärpning.

Fången skall, om förhållandena det medgiva, hållas innesluten ensam

i cell under sovtid, måltider och fritid samt, där ej omständigheterna till

annat föranleda, jämväl under återstående del av dygnet. Sammanföres

fången med andra fångar, skall därvid iakttagas, vad i 6 § första stycket

första punkten är föreskrivet.

12 §.

Därest men för fånges andliga eller kroppsliga hälsa inträder eller

uppenbarligen kan befaras genom tillämpning av i denna lag given bestämmelse

i annat fall, än som avses i 8 § första stycket, må i tillämpningen

göras den jämkning, som prövas nödig för avhjälpande eller förebyggande

av sådant men.

13 §.

Fånge, som bryter mot anbefalld ordning, straffas enligt bestämmelser,

som Konungen, utan hinder av stadgandena i denna lag, äger utfärda.

14 §.

Avtjänas straff, varom i denna lag förmäles, i militärhäkte, utövar

befälhavare, som har uppsikt över häktet, befogenhet, som eljest enligt

denna lag tillkommer fångvårdsstyrelsen. I ovan stadgade medgivanden

för fånge att emottaga besök äger Konungen föreskriva nödiga inskränkningar

vid verkställande av straff i militärhäkte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

15 §.

I fråga om vad ytterligare i avseende å fångars vård, arbete och

behandling skall iakttagas samt vad i övrigt till ordning vid straffanstalt

och tillsyn därå hörer, galle vad därom är eller framdeles kan bliva föreskrivet.

Denna lag länder till efterrättelse från och med den 1 januari 1917.

Vad i lagen den 29 juli 1892 angående straffarbetes och fängelsestraffs

verkställande i enrum stadgats om avdrag å strafftid, när straffarbete

verkställes i enrum, skall fortfarande tillämpas vid verkställighet

av straffarbete, som blivit ådömt i mål, däri första domstol givit slutligt

utslag före utgången av år 1906.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet har vid granskning av förslaget icke funnit skäl till anmärkning

mot detsamma och får alltså hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm, den 18 februari 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservationer

dels av herr Schotte, som ansett att 2 § i lagförslaget bort erhålla

följande ändrade lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande AV 13.

9

»2 §.

Den, som — — — honom.

Ej må han — — — tillhandahållas.

Av annan än vid straffanstalten anställd bevakningstjänsteman, läkare

eller präst samt de personer, som hava uppsikt över straffanstalten eller

där, till följd av tjänstebefattning eller fångvårdsstyrelsens beslut, äga tillträde,

må fången ej mottaga besök, med mindre straffanstaltens styresman

därtill lämnat tillstånd. Tillstånd att emottaga besök av maka, föräldrar,

barn, syskon eller andra närstående, må meddelas fånge, vilken ej undergår

straffskärpning, där ej ordningen eller säkerheten inom straffanstalten

kan därigenom äventyras eller besöket anses eljest kunna verka skadligt.

Anmälan om sådant besök skall ske hos straffanstaltens styresman, som

skall för besöket bestämma lämplig tid samt, om han så aktar nödigt,

förordna, att under besöket bevakningstjänsteman skall vara tillstädes.

Tillstånd att emottaga, besök av andra än nyss nämnda anhöriga kan allenast

meddelas fånge, därest omständigheter av särskild vikt för fången

prövas föreligga för besöket.

Brev — — — — — form.

Vid tillämpning — — — — strafftid.»

Till motivering av detta ändringsförslag har reservanter åberopat

ett över lagförslaget av svenska fångvårdssällskapets styrelse avgivet yttrande,

däri — med upplysning att nuvarande och i det föreliggande lagförslaget

upptagna föreskrift, att fånge först sedan tre månader av strafftiden

förflutit skall äga rätt att mottaga besök av anförvanter, icke enligt

nämnda styrelses erfarenhet vore lycklig — vidare anförts bl. a. följande:

»Denna erfarenhet går i alldeles motsatt riktning till vad som om dessa

besök gäller och i det framställda förslaget föreslås. Under den första

delen av strafftiden visar sig fången mottaglig för påverkan. Det djupaingripande

i både hans och hans närmastes alla förhållanden, som inträtt

med fångens överförande till straffanstalten, hans känsla av oro för de

sina, av ånger över brottet, av den skam och skada som han åsamkat sina

anhöriga, allt detta är känslor, som under den första strafftiden göra sig

starkt förnimbara hos många fångar. Fången är fylld av bekymmer över

huru hustru och barn ha det, han vill bedja dem eller sina gamla föräldrar

om förlåtelse, han vill verkligen öppna sitt sinne, men till svar på

allt detta får han blott: »när tre månader gått, får Ni taga emot besök».

Flera av oss, som underskrivit denna vår framställning, hava haft tillfälle

att se, och det vid upprepade tillfällen, huru som denna härda vägran

verkat förstockande och förbittrande på fången, ej minst emot fångvården

Bihang till Riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 8 höft. (AV 13.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Layutskottets utlåtande Nr 13.

och dess funktionärer, och på de närstående hava vi sett samma verkan,

på den gråtande, ensam lämnade hustrun med sina små barn omkring sig,

gått bort med förtvivlan i sinnet: om tre månader först får jag tala vid

min man.

Den som haft tillfälle att i praktisk fångvårdstjänst iakttaga allt

detta, vet huru viktigt det är för en rätt påverkan av fången, att han

just under den första tiden får mottaga besök. När tre månader gått,

har han hunnit vänja sig vid fängelset, som han då kanske ej finner så

avskräckande; hans känslor av ånger och oro hava förflyktigats. Strafftiden

är kanske snart slut, fången tager det hela med jämnmod.»

dels och av herrar Lindqvist i Stockholm, Persson i Norrköping,

Karlsson i Fjöl och Lindley i Söderhamn, vilka instämt med herr Schotte.

Stockholm 1916. Knngl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner,

160741

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:37 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff. a1 i texten