Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i lagen om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning därför.

1916-03-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:15, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i lagen om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning därför.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

\

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1916 kl. 4,30 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till

Kungl. Maj:t angående viss ändring i lagen om

indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde samt om ersättning därför.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Söderbergh, Gezelius, Högberg,

Dahl, Hult, von Sydow, Köklin*), Lindley i Stockholm*), Sehotte,

Lindqvist i Stockholm*), Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping1

Gustafsson i Örebro, Igel och Lindley i Söderhamn*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion

nr 173, hade herr Nilsson i Linnås med instämmanden av herrar Jonsson

i Hökhult, Gabrielsson, Johanson i Huskvarna och Räf hemställt,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

i syfte, att ändring må kunna ske i'' lagen om indragning till statsverket

av prästerskapets tionde samt om ersättning därför den 9 december

1910 för erhållande av jämnare grund för skattskyldigheten under däri

stadgad övergångstid; ävensom att Kungl. Maj:t därefter må för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 sand. 10 käft. (Nr 15.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

Motionärens

motivering.

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört:

Enligt lag om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde samt om ersättning därför den 9 december 1910 skall, på

sätt lagen föreskriver, på grund av under tilländalupna regleringsperiod

gällande löneresolution, för varje pastorat utgående tionde och avgifter

under en övergångstid av tjugo år från regleringsperiodens slut indragas

till statsverket. I praktiken kommer detta att ställa sig så, att sedan

den nya regleringen inom ett visst pastorat trätt i kraft, kommer den

egentliga] prästlönen att utgå med högst sex öre per fyrk, men dessutom

skall under tjugo år utbetalas en ersättning till statsverket för de indragna

avgifterna, vilken kommer att utgöra under de första tio åren omkring 60 %,

under följande fem år 40 % och de sista fem åren 20 % av den förut

utgående prästlönen.

Under den regleringsperiod, som nu nalkas sitt slut, har prästlönen i

olika pastorat utgått efter synnerligen olika grunder, beroende på olika

förhållanden vid periodens början. Såsom exempel på en sådan reglering

följer i form av bilaga till motionen en avskrift av löneresolutionen för

Långaryds pastorat i Jönköpings län. Av densamma framgår, att lönen

till prästerskapet skulle bland annat utgå »för utjordar, frälseräntor, kvarnar

och annan fastighet årligen med en femtedels procent av nästföregående

års bevillningstaxeringsvärde», samt att »en var, som äger beskattningsbar

inkomst av kapital eller arbete, betalar likaledes en femtedels procent av

nästföregående årets till allmän bevillning uppskattade inkomst». Denna

beräkningsgrund verkar så, att t. ex. en person, som har ett hus, som är

taxerat till 5,000 kronor, får erlägga lika stor prästlön som en granne,

vilken under året åtnjutit en kontant inkomst med samma belopp, och

detta oavsett om skuld finnes å huset eller icke. Ett annat exempel: En

industriell anläggning är taxerad till 100,000 kronor men drives med förlust;

på platsen finnes en enskild person, som åtnjuter 100,000 kronor i

kontant inkomst, men båda få betala lika prästlön.

Under den nu snart tilländagångna regleringsperioden har man visserligen

varit missbelåten med grunden för prästerskapets avlöning i allmänhet

och ej minst i denna del, ehuru detta egentligen varit en följd av

den fortgående utvecklingen. Man har dock trott, att rättelse kom att ske

vid löneperiodens slut. I denna tro mottogs också den nya löneregleringen

med stor tillfredställelse, men allt efter som den kommer i tillämpning

och erfarenhet vinnes om detta övergångsstadgande, blir säkerligen

stämningen en helt annan i de pastorat, där lönen utgår efter liknande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 15. 3

grund. Att eu ändring i detta förhållande bör genomföras är väl ganska

uppenbart.

Detta skattesystem verkar också synnerligen ojämnt emellan de olika

pastoraten, beroende dels på att synnerligen olika principer tillämpats vid

löneresolutionernas upprättande och dels därpå att skatteobjekten t. o. m.

i mycket närliggande orter förete stor olikhet. Med anledning härav bör

även i detta avseende en utjämning ske.

Jag inser, att stora ekonomiska svårigheter möta, då det gäller att nu

göra en ändring i denna lag, men å andra sidan får man ej förbise, att

krafvet på en sådan förr eller senare ganska allmänt och med stor kraft

kommer att göra sig gällande. Under sådant förhållande anser jag det

vara välbetänkt, att riksdagen redan nu bringar frågan under Kungl. Maj:ts

prövning.

Till närmare belysning av den fråga, som genom motionen bragts

under riksdagens bedömande, får utskottet hänvisa till följande P. M. K j Ekman.

jämte därvid fogad tablå, som på begäran ställts till utskottets förfogande

av en av de sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets

löneförmåner, hofrättsrådet K. J. Ekman.

P. M.

Euligt de hittills gällande, på grundvalen av nådiga förordningen angående

allmänt ordnande av prästerskapets inkomster den 11 juli 1862 upprättade löneregleringarna

för prästerskapet i de särskilda pastoraten skola till prästerskapet

under växlande former utgöras avgifter dels av jordbruksfastighet, motsvarande

den av ålder stadgade tionden, dels av annan fastighet, såsom utjordar, frälseräntor,

kvarnar, lägenheter in. m., dels av alla som skatta för inkomst af kapital

eller arbete, dels ock i allmänhet av personer i olika ställningar. Den nu

gällande lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910

upptager icke längre dessa växlande avgiftstitlar utan innehåller, att i gäldandet

af de församlingsavgifter — faktiskt begränsade till högst 6 öre för varje helt

eller påbörjat tiotal kronor af hela det beskattningsbara inkomstbeloppet inom

pastoratet (= 6 öre pr gammal fyrk) — vilka, jämte boställsarrenden och övriga

fasta avlöningstillgångar, erfordras till bestridande av prästerskapets avlöning,

skola alla de, vilka inom pastoratet erlägga kommunalutskylder, deltaga efter de

för sådana utskylders utgörande i allmänhet stadgade grunder.

Så snart lönereglering, fastställd i enlighet med bestämmelserna i lagen

den 9 december 1910, träder i kraft inom ett pastorat, upphöra de äldre avgifterna

att utgå, dock med den inskränkning, att tionden och alla andra avgifter

av fast egendom icke omedelbart bortfalla utan under loppet av 20 år avskrivas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

sålunda, att av dessa avgifter till statsverket årligen erläggas under de första 10

åren 60 %, under därpå följande 5 år 40 % och under de sista 5 åren 20 %,

varefter från och med det tjuguförsta året återstoden eftergives.

Under den nämnda övergångstiden erläggas sålunda inom ett pastorat, där

ny lönereglering trätt i tillämpning, dels av alla skattskyldiga de i löneregleringslagen

den 9 december 1910 föreskrivna församlingsavgifterna, faktiskt begränsade

till ett belopp av 6 öre per gammal fyrk, dels dessutom av dem, som enligt

förut gällande lönereglering varit skyldiga att betala avgift av jordbruksfastighet

eller av annan fastighet 60, resp. 40 och 20 procent av dessa senare avgifter.

De avgifter åter, som enligt den äldre lagstiftningen utgjordes för inkomst av

kapital eller arbete, liksom ock alla personella avgifter bortfalla omedelbart vid

den nya ordningens inträdande. Den av motionären uppdragna jämförelsen mellan

den enligt äldre lagstiftning bestående skattskyldigheten för å ena sidan fast

egendom och å andra sidan inkomst av kapital eller arbete äger följaktligen icke

någon tillämplighet sedan ny lönereglering trätt i kraft inom pastoratet.

Vad beträffar de avgiftspliktiga fastigheterna, så kvarstår under övergångstiden

givetvis en viss ojämnhet i avgiftsskyldighet, ehuru med eu i förhållande

till avskrivningens fortgång alltjämt minskad tyngd. Och, såsom motionären

framhållit, gör sig denna ojämnhet märkbar icke allenast mellan olika slag av

fastigheter inom ett och samma pastorat utan även mellan olika pastorat och

olika orter i förhållande till varandra. Med anledning härav yrkades också vid

1910 års riksdag i en inom Andra kammaren väckt motion nr 252, att avskrivningen

av tionden (och övriga därmed jämförliga avgifter av fast egendom) skulle

äga rum för varje pastorat året näst efter det, med vars utgång den på grund

av förordningen den 11 juli 1862 fastställda lönereglering för prästerskapet i

pastoratet upphörde att gälla, med skyldighet för statsverket att till kyrkofonden

inbetala motsvarande belopp.

Härmed skulle de i nu förevarande motion överklagade olägenheterna i beskattningshänseende

hava blivit omedelbart avhjälpta. Det särskilda utskott,

som vid 1910 års riksdag till förberedande behandling förehade den då väckta

motionen, erinrade emellertid — i likhet med vad med anledning av en liknande

motion redan år 1909 anmärkts — att statsverkets kostnad för tiondeavgifternas

avskrivning och den därmed förbundna skyldigheten att ersätta förlusten av

samma avgifter skulle, i händelse av bifall till motionen, belöpa sig till 35,081,575

kronor mer än om det av Kungl. Maj it föreslagna förfarandet med en tjuguårig

avskrivningsperiod iakttoges utan några jämkningar; och ehuru genom ett bifall

till motionen den eftersträvade likställigheten i avseende å jordbeskattningen

uppenbarligen skulle i hög grad främjas, och dessutom besväret med uppbörd

och redovisning av de, efter indragningen, till avskrivning successivt förfallande

tiondeavgifterna kunde undvikas, fann utskottet sig likväl med hänsyn till statens

finanser nödsakat att vägra motionen sitt understöd.

Att, såsom i nu förevarande motion föreslagits, söka, med bibehållande av

tanken på de ifrågavarande äldre fastighetsavgifternas successiva avskrivning,

åstadkomma en jämnare grund för deras utgörande under övergångstiden, lärer

möta oöverstigliga hinder, då därför skulle förutsättas en helt ny, allenast för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

nämnda tidsperiod gällande lagstiftning byggd på grunder, som skulle avvika

från såväl de i förordningen den ll juli 1862 som de i löneregleringslagen den

9 december 1910 tillämpade grunderna för ifrågavarande skattskyldighet.

Rörande verkningarna av nu gällande bestämmelser i det av motionären

omnämnda Långaryds och Färgaryds församlingars pastorat hänvisas till bifogade

tablå.

K. J. Ekman.

Tablå.

Ny lönereglering för Långaryds och Färgaryds pastorat träder i kraft den

1 maj 1916. I pastoratet ha förut varit anställda kyrkoherde och komminister.

Efter nämnda dag tillkommer ytterligare en komminister.

Den beskattningsbara inkomsten inom pastoratet var år 1912 (det sista år

för vilket officiella uppgifter finnas):

Av jordbruksfastighet.................................... kr. 153,480 — fyrk 15,348

» annan fastighet............<........................ » 145,615 = » 14,561

» kapital och arbete ................................. > 401,690 = > 40,169

S:a kr. 700,785 = fyrk 70,078

Under förutsättning att 1912 års fyrktal förbleve oförändrat under hela

avskrivningsperioden (vilket ju i själva verket icke är händelsen, men här antages

i brist på andra tillgängliga siffror), skulle betalningsskyldigheten till prästerskapets

avlöning gestalta sig på följande sätt:

A) Enligt äldre lönereglering gällande för tiden intill den 1 maj 1916:

Tionde av jordbruksfastighet............................................. kr. 3,118: —

Avgifter av annan fastighet Vs % av taxeringsvärdet... » 5,824: —

» » kapital och arbete 1/i % av uppskattad inkomst » 803: —

S:a kr. 9,745: —

vartill komma smärre personella avgifter till växlande belopp.

B) Under avskrivningsperiodens första 10 år:

Av jordbruksfastighet:

6 öre per fyrk .................................... kr. 920: —

60 % av kr. 3,118.............................. » 1,860:— kr. 2,780: —

Av annan fastighet:

6 öre per fyrk.................................... kr. 874: —

60 % av kr. 5,824 .......................... » 3,480: — »

Av kapital och arbete:

6 öre per fyrk ......................................................... »

4,354: —

2,410: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

6 Lagutskottets utlåtande Nr 15.

C) Under följande 5 ur:

Av jordbruksfastighet:

6 öre per fyrk ................................... kr. 920: —

40 % av kr. 3,118.............................. » 1,240: — kr. 2,160: —

Av arman fastighet:

6 öre per fyrk .................................... kr. 874: —

40 % av kr. 5,824.............................. » 2,320:— » 3,194:_

Av kapital och arbete:

6 öre per fyrk ........................................................ » 2,410: —

S:a kr. 7,764: —

D) Under de sista 5 åren:

Av jordbruksfastighet:

6 öre per fyrk.................................... kr. 920: —

20 % av kr. 3,118.............................. » 620:— kr 1,540:__

Av annan fastighet:

6 öre per fyrk .................................... kr. 874: —

20 °4 av kr. 5,824.............................. » 1,160:— » 2,034:_

Av kapital och arbete:

6 öre per fyrk............................................................ » 2,410: —

S:a kr. 5,984: —

E) Sedan avskrivningen slutförts:

Av jordbruksfastighet:

6 öre per fyrk............................................................ kr. 920: —

Av annan fastighet:

6 öre per fyrk............................................................ » 874: —

Av kapital och arbete:

6 öre per fyrk............................................................ » 2,410: —

S:a kr. 4,204: —

Anm-: Utöver de enligt den nya lagstiftningen stadgade församlingsavgifterna kr. 4,204: —,

jämte arrenden m. m. till belopp av omkr. 1,500: —, kommer att till de nya lönernas bestridande

från kyrkofonden utgå ett årligt belopp av omkr. 6,000.

På sätt i hovrättsrådet Ekmans P. M. erinrats, har det vid genomförandet

av 1910 års prästlönereglering funnits ur statsfinansiell synpunkt

icke vara möjligt att på eu gång borttaga de enligt äldre lagstiftning av

fast egendom utgående avgifter till prästerskapets avlöning utan har man

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 15. 7

måst i avseende på dessa stanna vid en successivt fortgående avskrivning.

Till grund för denna avskrivning ha lagts de avgifter av fast egendom,

som vid tiden närmast före avskrivningens början utgå enligt då gällande

lönekonventioner, beräknade på sätt i lagen om indragning till statsverket

och avskrivning av prästerskapets tionde samt ersättning därför närmare

bestämmer. Att på sätt motionären torde hava åsyftat i fråga om de sålunda

under övergångstiden utgående avgifterna göra sådan ändring, att

grunden för deras utgörande skulle bliva en annan än den nu fastslagna,

är uppenbarligen icke möjligt utan att uppriva de grunder, varå 1910

års prästlönereglering är byggd, och motionären har icke heller ens antytt,

huru den av honom påyrkade utjämningen skulle kunna vinnas. Vud

särskilt angår det av motionären exempelvis åberopade pastoratet, visar

den vid promemorian fogade tablån, att de avgifter till prästerskapets avlöning,

som skola utgå av fast egendom inom pastoratet, antagligen komma

att redan vid den nya löneregleringens början och även med inberäkning

av vad som skall utgöras till följd av övergångsstadgandet understiga vad

som enligt äldre lönekonvention skolat av samma fasta egendom utgöras,

för att sedan i mån av avskrivningens fortgång ytterligare sjunka. Att

den sålunda skeende nedsättningen kommer fastighetsägarna tillgodo efter

de grunder, som fastslagits i förut gällande löneregleringsresolution, lärer

vara lika naturligt som billigt.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Nilssons ifrågavarande motion icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBEET PETEESSON

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.