Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 § i lagen om servitut den iå juni 1901.

1916-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 § i lagen om servitut den iå juni 1901.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1916 kl. 4.30 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 §

i lagen om servitut den iå juni 1901.

Närvarande: herrar Lindhagen, Trana*), Söderbergh*), Rogberg, Alexanderson,

greve Spens, Dahl, Hult, Tisell, Schotte, Lindqvist i Stockholm*),

Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Gustafsson i Örebro, Karlsson

i Fjäl och Holmdahl.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

nr 100, har herr Molin i Dombäcksmark hemställt,

»att riksdagen för sin del ville besluta följande ändrade lydelse

av 1 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut:

§ 1.

Lägges å fastighet besvär och last till förmån för annan läslighet

eller ock för gruva såsom angående väg, vattens ledning eller uppdämning,

ledning för överförande av kraft, leverans av elektrisk energi,

skogsfång, mulbete, torv-, ler- eller grustäkt, utsikt eller fönster, må

till säkerhet för beståndet av det servitut meddelas inteckning under

de villkor och i den ordning, särskilt är stadgat.»

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört

följande:

»Ett numera synnerligen vanligt tillvägagångssätt vid försäljning

av vattenfall är, att säljarna såsom likvid för försäljningen tillförsäkra

sig fri leverans av elektrisk energi för diverse husbehovsändamål, så

snart vattenfallet blivit utbyggt och kraftstationen kommit i gång.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 11 höft. (Nr 16.)

Motionärens

motivering.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 16.

Att dylika avtal komma till stånd kan från allmän synpunkt sett ej

vara annat än förmånligt, då vederbörande säljare dåmedelst sörja för

att även kommande släktled erhålla något av vattenkraftens värde.

Tyvärr synes nu gällande lagstiftning rörande inteckning icke medgiva,

att utfästelser från köparnas sida att till säljarna för all framtid leverera

elektrisk energi kunna i vanlig ordning intecknas uti de fastigheter,

till vars förmån vattenkraft sålts. Sålunda hava ansökningar om inteckning

för ifrågavarande ändamål blivit avslagna.

Ehuru 54 § i kungl. förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning uttryckligen stadgar: »Vad i denna förordning är stadgat

angående nyttjanderätt, galle ock i fråga om rätt till avkomst e!.ler

annan förmån, som åt någon upplåtes att utgå av fast egendom», och

fri leverans av elektrisk energi ju om något måste såväl språkligt som

reellt anses vara »annan förmån», hava ansökningar om inteckning för

ändamålet avslagits, företrädesvis kanske därför att vid tiden för den

kungl. förordningens tillkomst man ej förutsåg, att avtal överhuvud om

leverans av fri elektrisk energi någonsin skulle komma till stånd. Genom

prejudikat har sålunda den juridiska uppfattningen gjort sig gällande,

att inteckning för sådana ändamål skall vägras.

Genom lagen den 14 juni 1907 om servitut synes man velat så att

säga legalisera de givna prejudikaten, i följd varav vid uppräknandet

av de förmåner, som kunde bli föremål för inteckning, icke medtogs

förmånen av leverans av elektrisk energi.

Då nu, med vad tiden lider, massor av avtal komma till stånd vid

försäljning av vattenkraft att säljarna tillförsäkras rättighet till elektrisk

ström, är det en angelägenhet av största vikt, att lag och författning

mhjliggöra, att avtalen bli för framtiden säkerställda genom inteckning.

För ändamålet torde endast en obetydlig ändring av första paragrafen

i lagen den 14 juni 1907 om servitut vara av nöden. Efter

tagen del av »Betänkande med förslag till lag innefattande vissa bestämmelser

i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. in.», vilket betänkande

utkom i tryck under fjolåret, befinnes, att kommitterade föreslagit

antagande av en särskild lag, som avser att på betryggande sätt

ordna alla rättsförhållanden på området. Vidkommande det speciella

tall, varom denna motion handlar, föreslå kommitterade, att leverans av

elektrisk kraft skall kunna intecknas som servitut (§ 9 i lagförslaget)

utan att dock föreslå någon ändring uti lagen den 14 juni 1907 om

servitut.

Då det ännu torde dröja avsevärd tid, innan kommitterades förslag

blir upphöjt till lag, och betryggandet av redan ingångna avtal är en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16. 3

angelägenhet, som icke tål något vidare uppskov, anser jag mig nödsakad

att föreslå, att riksdagen provisoriskt ordnar frågan om tryggande

av avtal om leverans av elektrisk kraft på det sättet, att orden

»leverans av elektrisk energi» inskjutas uti första paragrafen i lagen om

servitut. Det bör kanske i detta sammanhang framhållas, att även om

kommitterades lagförslag blir antaget, den lagändring jag härmed påkallar

i allt fall måste ske.»

I skrivelse den 28 mars 1907 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

ville låta föranstalta om utredning, på vilket sätt betryggande garantier

för kontraktsenligt åtnjutande av elektrisk energi måtte kunna genom

lagstiftning eller eljest beredas avnämare av sådan energi, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

I motiveringen framhölls, att rätten till leverans av elektrisk kraft enligt

gällande svensk rätt otvivelaktigt icke vore av den art, att inteckning

därför kunde fastställas i leverantörens fastighet.

Vid 1909 års riksdag hemställdes uti en i andra kammaren väckt

motion, att Kungl. Maj:t ville utarbeta och förelägga riksdagen förslag

till sådan ändring av inteckningsförordningen, att avtal om rätt till

elektrisk ström från fastighet med vattenfall skulle kunna intecknas i

fastigheten, och åberopades till stöd härför, att dylik rätt ej kunde

hänföras till någon av de rättigheter, för vilkas säkerhet intecknmgsförordningen

medgiver fastställande av inteckning, ehuru jämväl innehavare

av dylik rättighet, som i likhet med de flesta av de rättigheter,

för vilka inteckning vore medgiven, innebure ett utnyttjande på visst

sätt av fast egendom, borde beredas enahanda tillfälle att genom inteckning

trygga rättighetens bestånd för framtiden. Som emellertid

den i motionen avsedda fråga redan vore på Kung!. Maj:ts prövning

beroende, hemställde lagutskottet i sitt utlåtande över motionen, att

densamma icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd, och blev

detta också riksdagens beslut.

Sedan Kung!. Maj:t därefter den 22 juni 1911 uppdragit åt en

kommitté att utarbeta förslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt

åtnjutande av elektrisk kraft m. m. samt framlägga förslag

i ämnet, har samma kommitté den 16 december 1914 till Kungl. Maj:t

överlämnat förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att

trygga rätt till elektrisk kraft. Sagda förslags 9 § innehåller följande

Utskottets

utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

stadgande: »Den, som i skriftlig handling fått åt sig upplåten rätt att

från station erhålla elektrisk kraft, äge till säkerhet för rättighetens

bestånd erhålla inteckning i den fastighet eller vatten fall sr ätt, vartill

stationen hör, i den ordning och under de villkor, förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom stadgar ifråga om inteckning

till säkerhet för avtal angående nyttjanderätt till fast. egendom;

dock att inteckning icke må beviljas utan skriftligt medgivande

av fastighetens ägare eller vattenfallsrättens innehavare.

År rätten till elektrisk kraft betingad till förmån för viss fastighet

eller vattenfallsrätt, må inteckning i den fastighet eller vattenfallsrätt,

vartill stationen hör, kunna fastställas i den ordning och under de villkor,

som i nyssnämnda förordning föreskrivas rörande inteckning för servitutsavtal.

»

I sin motivering anför kommittén bland annat: Redan nu kan

man hos oss erhålla inteckning för rätt till avkomst av en fastighet

såsom att hämta vatten, sten eller grus m. m. Från en rätt av detta

slag skiljer sig rätten till elektrisk kraft därigenom, att det för dennas

framställande fordras, utöver vad som finnes på fastigheten, även ett

större eller mindre mått av mänsklig verksamhet. Härutinnan är den

elektriska kraften dock i viss mån likställd med undantagsförmåner, för

vilka hos oss inteckning kan meddelas. Sådana förmåner bestå ofta

av lantmannaprodukter, och för att framställa dem erfordras i regel

mänskligt arbete. Att möjliggöra inteckning i en fastighet till säkerhet

för rätt till elektrisk kraft, åtminstone då den framalstras av något,

som finnes å fastigheten, torde för den skull icke böra möta någon

betänklighet utan fastmer vara en följdriktig utveckling av gällande

rättsregler. Finnes å en fastighet anläggning, varigenom till fastigheten

hörande vattenkraft förvandlas till elektrisk kraft, synes kommittén

möjlighet alltså böra beredas att erhålla inteckning i fastigheten till

betryggande av avtal om bekommande av kraft från anläggningen. År

avtalet om rätt till elektrisk kraft så avfattat, att kraften är betingad

till förmån för viss fastighet, bör inteckning kunna meddelas såsom för

servitut.

På sätt motionären erinrar hava, enligt vad utgången i flera

rättsfall giver vid handen, domstolarna icke ansett sig kunna för rätt

till leverans av elektrisk kraft meddela inteckning i leverantörens

fastighet. Kommittén har jämväl utgått från att sådan rätt är av annan

art än de rättigheter, därför i gällande lag inteckning är medgiven,

samt att för berörda rättighet i följd härav måste skapas en ny iuteck
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16. 5

ningsrätt, i vissa fall i form av ny ttj anderätts-, i andra av servitutsiuteckning.

Förevarande motion synes utskottet vara ett uttryck för den berättigade

önskan på många håll i landet, att den verkställda utredningen

måtte inom den närmaste framtiden resultera i framläggandet

av förslag till den utav riksdagen begärda lagstiftningen. Enligt vad

utskottet erfarit är förut omförmälda kommittébetänkande för närvarande

remitterat till vederbörande myndigheter för yttrande. Att i detta

ärendets läge riksdagen skulle för sin del antaga lagförslag i den riktning,

motionären förordat, synes icke utskottet kunna tillrådas. Emellertid

vill utskottet giva uttryck åt sin förhoppning att, därest resultat

av kommitténs lagstiftningsarbete i dess helhet icke kan redan för nästa

års riksdag framläggas, Kungl. Maj:t skall, om sådant finnes möjligt, till

särskild omprövning för riksdagen framlägga lagförslag rörande inteckning

för rätt till elektrisk kraft.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1916.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Reservation

av herr Lindhagen, som anfört:

»Utskottet har själv medgivit, att motionen är uttryck .för. eu

berättigad önskan. Det'' är uppenbart, att i avvaktan på en lagstiftning,

som medgiver inteckningsrätt till tryggande av sådana avtal, varom

här är fråga, lätt kan inträffa, att mången genom lagens ofullständighet

kan gå förlustig välförvärvade och särdeles betydelsefulla rättigheter.

Det är just för sådana fäll angeläget att genom en provisorisk

lag skapa ett ’ försvarligt rättstillstånd, intill dess frågan hunnit bliva

ordnad genom en definitiv lagstiftning. Sådana provisoriska lagar givas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

mångahanda exempel på, särskilt då det gäller utnyttjandet av naturrikedomar,

En dylik lag var den provisoriska norrländska egostyckningslagen,

som gällde för vissa år i avvaktan på en slutlig lagstiftning.

Förbud mot inmutningsrätt gäller av enahanda anledning för viss tid i

norra delarne av riket. Andra kammaren har två gånger i dylikt syfte

antagit en provisorisk författning om förbud för bolagsförvärv av fast

egendom.

I kommitterades förslag upptages även rätt till inteckning i förevarande

fall för beståndet av skriftlig handling i allmänhet, varigenom

någon fått åt sig upplåten rätt att från station erhålla elektrisk kraft,

under det att motionären inskränker sitt yrkande till de fall, då förmånen

betingas för viss fastighet. Denna senare inskränkning lämpar

sig särskilt för en provisorisk lagstiftning^ då den, såsom kommitterade

yttrat, i själva verket ej avser att införa någon ny princip för inteckning

utöver den, som redan godtagits av lagen, samt dessutom torde

täcka de mest angelägna fallen.

Kommitterades förslag avser även inteckning i vattenfallsrätt,

vilket motionären däremot ej upptagit. Då vattenfallsrätten ej lärer

hitintills vunnit någon tillämpning, kan trängande behov för tillfället

ej antagas finnas för en sådan utsträckning.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag rörande rätt till inteckning i visst fäll,

Lägges å fastighet besvär att till förmån för annan fastighet tåla

ledning för överförande av kraft eller leverans av elektrisk energi, må

till säkerhet för denna rättighets bestånd meddelas inteckning under

de villkor och i den ordning, som i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom föreskrives rörande inteckning för

servitutsavtal.

Denna lag träder i kraft från och med dagen efter den, då kungörelse

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk

författningssamling och gäller intill den 1 september 1918.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NYMANS IFTK. 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.