Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av[r väckt motion om vidtagande av åtgärder till motverkande av förefintliga missförhållanden med avseende på} det Isedliga tillståndet i riket.

1916-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:19, Utlåtande i anledning av[r väckt motion om vidtagande av åtgärder till motverkande av förefintliga missförhållanden med avseende på} det Isedliga tillståndet i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1916 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av[r väckt motion om vidtagande av åtgärder

till motverkande av förefintliga missförhållanden med

avseende på} det Isedliga tillståndet i riket.

Närvarande: herrar Petersson ''i Lidingö villastad, Alexanderson, Trana, Söderbergh*),

Gezelius, Rogberg, greve Spens, Lars Olsson, Tisell, Schotte,

Lindqvist i Stockholm, Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping,

Gustafsson i Örebro, Karlsson i Fjäl och Borg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom första kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion

nr 17, har herr Thyrén hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande,fpå vad

sätt åtgärder, i lagstiftningsväg eller annorledes, må kunna vidtagas i syfte

att motverka förefintliga missförhållanden med avseende på det sedliga

tillståndet i riket, samt därefter för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen kan föranleda».

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Såväl under båda riksdagarna år 1914 som under riksdagen förlidet Motionärens

år väcktes motioner därom, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa motwerin9- om utredning rörande åtgärder mot den tilltagande sedliga urartningen.

Såvitt motionerna hunno fram till behandling i kamrarna, blev utgången

densamma: bifall av första och avslag av andra kammaren. Då emellertid

jag för min del icke vill dela ansvaret för att en sådan utredning uppskjutes

längre än oundgängligt, har jag utan tvekan ansett mig böra väcka

en sådan motion även denna riksdag.

Det anmärktes från vissa håll mot den av mig år 1915 väckta motion

i ämnet, att den saknade motivering. Visserligen kunde denna brist

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 saml. 14 höft. (Nr 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 19.

i det väsentliga anses fylld genom den motivering, som innehölls i de år

1914 väckta motionerna, till hvilka min motion hänvisade. I varje fall

har jag emellertid i ett i första kammaren den 17 april 1915 hållet anförande

så utförligt ingått på de omständigheter, som enligt min mening

tala för bifall till motionen, att jag icke nu har något väsentligt att tilllägga,

utöver vad där anförts. 1 betraktande av nämnda riksdagsprotokolls

lätta tillgänglighet lärer det icke kunna anses nödigt eller lämpligt att

här avtrycka hela detta vidlyftiga anförande. Det uppvisar emellertid i

detalj, huru genomgående det på fasta könsförbindelser baserade familjelivet

allt mer undantränges av lösare förbindelser — såvitt sådant kan

deduceras ur statistikens uppgifter. Procenten av oäkta barn på barnföderskor,

som från 1751 till 1903 successivt stigit från 2,46 till 11,8i,

har under åren 1903—1912 i regelbunden stigning passerat följande siffror:

11,si; 12,15; 12,43; 12,93; 13,23; 13,so; 14,is; 14,36; 14,94; 15,32. I absoluta

siffror uttryckt har antalet äkta födda barn sjunkit från 121,146 år 1902

till 112,506 år 1912, under det att de oäkta föddas antal samtidigt stigit

från 16,218 till 20,362. Än mer påfallande är promilletalet av 15—20- åriga ogifta barnaföderskor, beräknat på samtliga ogifta kvinnor i denna

ålder. Det utgör: för 1860-talet: 3, 1870-talet: 4, 1880-talet: 5, 1890- talet: 7, år 1901: 9, år 1905: 10, år 1906: 11, år 1908: 12, år 1909: 13

samt år 1912: 14. Jämför man vidare promilletalen för oäkta barn vid

mitten av 1700-talet, vid slutet av 1700-talet samt år 1911, så framkomma

följande stigande serier: 1) beräknat på folkmängden: 0,9; 1,7; 3,6; 2) beräknat

på barnaföderskor: 25; 50; 150; 3) beräknat på »ogifta kvinnor»:

12; 21''; 44. Härtill komma starkt stigande siffror för äktenskapsskillnader,

en notoriskt starkt ökad frekvens av fosterfördrivningar samt en ojämförligt

större utbredning av s. k. preventivmedel — allt ägnat att ytterligare

accentuera de anförda siffrornas betydelse såsom mätare på proportionen

mellan fasta och lösa förbindelser. Vidare bör härmed jämföras den avtagande

äktenskapsfrekvensen: promilletalen på folkmängden för vuxna

ogifta och för gifta stodo ännu vid medlet av 1700-talet så långt från

varandra som 236 och 365; utgjorde år 1890 272 och 334; hava år 1911

ryckt samman till 295 och 328. Antalet vuxna ogifta är för närvarande

omkring 1,650,000. I fullkomlig överensstämmelse med alla de nämnda

symptomerna stå de inom vissa delar av landet, även för kvinnornas vidkommande,

höga siffrorna för insjuknade i könssjukdomar; den årliga siffran

för Stockholm är ungefärligen densamma som födelsetalet i staden.

Ett sådant sakernas tillstånd synes i hög grad påkalla en allvarlig

undersökning, huruvida praktiska åtgärder kunna utfinnas, vilka, vare sig

genom att försvaga de till löshet drivande, eller genom att stärka de åter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

3

hållande faktorerna, kunna antagas medföra om icke en återgång så åtminstone

ett hejdande av en utveckling, vars betydelse för land och folk

bör utan vidare påpekande vara tämligen tydlig.»

Att frågan åter väckts i nu föreliggande form beror, fortsätter motionären,

därpå, att man icke rättvisligen kan fordra eller vänta, att en

reform, varav så många och starka intressen måste känna sig hotade, skall

igångsättas av regeringen utan riksdagens stöd eller rentav mot riksdagens

upprepade gånger uttalade vilja.

Såsom i motionen erinras, har föreliggande fråga tidigare varit föremål

för riksdagens behandling. Vid januaririksdagen 1914 och, efter denna

riksdags upplösning, jämväl vid senare riksdagen samma år väcktes inom

båda kamrarna motioner med hemställan om vidtagande av åtgärder i

samma syfte, som nu föreslagits, över dessa motioner avgav lagutskottet

vid senare riksdagen 1914 utlåtande, nr 14, däri hemställdes om avlåtande

a/v en skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande hemställan godkändes av första kammaren men blev

av andra kammaren avslagen.

Frågan återupptogs emellertid vid 1915 års riksdag i motion av

herr Thyrén med i huvudsak samma hemställan.

Jämväl i anledning härav hemställde lagutskottet, att riksdagen måtte

besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens syfte. Utgången i kamrarna

blev emellertid densamma som föregående år.

Orsakerna till de missförhållanden med avseende å det sedliga tillståndet

i riket, som må förefinnas, torde vara både många och djupt

liggande samt i stort sett sammanhänga med hela den moderna samhällsutvecklingen.

Så mycket svårare lärer därför vara att anvisa de verksammaste

botemedlen. Varken i motionen eller under frågans tidigare

behandling i riksdagen har närmare angivits några riktlinjer för den ifrågasatta

utredningen.

Att samhällsföreteelser av här ifrågavarande art på verksamt sätt mera

direkt skulle kunna bekämpas genom nya lagbud, anser sig utskottet på goda

grunder böra betvivla, även om i vissa avseenden ytterligare lagstiftningsåtgärder

tilläventyrs skulle kunna ifrågasättas, exempelvis i fråga om

rättande och omhändertagande av minderåriga förbrytare samt sedligt vanvårdade

och försummade barn. För ett verkligt avhjälpande av befintliga

sedliga missförhållanden erfordras säkerligen andra medel. Bifall till mo
-

Frågans

tidigare behandling

inom riksdagen.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

tionärens förslag skulle också i själva verket innebära en framställning

om upptagande ur speciell sedlighetssynpunkt av samhällsförbättringsarbetet

på alla områden. Ehuru ett djupgående socialt reformarbete tydligen måste

äga gynnsamma återverkningar på det allmänna sedlighetstillståndet, synes

det utskottet icke mindre uppenbart, att det vore ett felgrepp att upptaga

frågorna om lämpliga åtgärder på de mångskiftande sociala områdena i

ett sammanhang under synpunkten av sedlighetens höjande såsom ledande

arbetsprincip. Tvärtom är det klart, att reformarbetet måste fortgå på de

särskilda arbetsområdena vart för sig med de mera omedelbart åsyftade

sociala verkningarna såsom riktpunkt.

Utskottet vill tillika erinra om den utredning och de förslag, som

avgivits av den s. k. reglementeringskommittén, i anledning av vars förslag

riksdagen inom den närmare framtiden torde kunna motse framställning

från Kungl. Maj:t.

Motionärens farhågor beträffande utsikten till initiativ från Kungl.

Maj:ts sida synas obefogade. Därest Kungl. Maj:t delar motionärens åsikt

om behovet av åtgärder för det sedliga tillståndets höjande, torde den behandling,

frågan tidigare rönt inom riksdagen, enligt utskottets förmenande

snarare vara ägnad att undanröja eventuella betänkligheter mot framläggandet

av förslag till för ändamålet erforderliga sociala reformer.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservation:

av herrar Petersson i Lidingö villastad, Trana, Gezelius, Högberg,

greve Spens, Tisell, Pettersson i Bjälbo och Gustafsson i Örebro, vilka an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

5

sett, att utskottet på skäl, som av utskottet anförts, när ifrågavarande

ämne de två föregående åren behandlats, bort hemställa, »att riksdagen i

anledning av herr Thyréns förevarande motion måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida

och på vad sätt åtgärder, i lagstiftningsväg eller annorledes, må kunna

vidtagas i syfte att motverka förefintliga missförhållanden med avseende

på det sedliga tillståndet i riket, samt därefter för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kan föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.