Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Mqj:t angående utökning av repetitionsövningarna för landstormsmän.

1916-03-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:20, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Mqj:t angående utökning av repetitionsövningarna för landstormsmän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1916 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Mqj:t angående utökning av repetitionsövningarna för

landstormsmän.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i

Lidingö villastad, Alexanderson, Söderbergh,* Gezelius, Stärner,*

K. Larsson, greve Spens, Dahl,* Schotte, Lindqvist i Stockholm,

Karlsson i Fjäl, Borg, Westman, Zelahn* och Lindqvist i Kosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till lagutskottet har hänvisats en i andra kammaren av herr

Lithander väckt motion, nr 32, däri motionären på de i motionen

anförda skäl hemställt, »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj:t anhålla om skyndsam utredning samt framläggande snarast

möjligt inför den nu samlade riksdagen av förslag angående den

utökning av repetitionsövningarna för landstormsmän, som genom

kriget skapade nya förhållanden föranleda».

Till stöd för den i motionen gjorda hemställan har motionären

anfört:

»Enligt nu gällande värnplikt.slag är det ej förrän i år som

landstormens 5-dagarsövning första gången kommer att äga rum

och då antagligen blott de tvenne yngsta årsklasserna.

Sedan värnpliktslagen antogs, har ett så gott som hela Europa

omfattande världskrig ödelagt länder och folk och med oerhörd

skärpa visat inför vilka uppgifter även våra försvarskrafter kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 15 käft. (Nr 20.) 1

Motionärens

motivering.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 20.

komma att ställas och då även vår landstorm. Vi ha sett hur

yngsta och äldsta årsklasser hos de stridande utkallats, och helt

nyligen har en av stormakterna under brinnande krig i införandet

av värnplikt sett en nödvändig åtgärd.

Ännu är Sverige förskonat från att hava indragits i kriget,

ännu ha vi lyckan att få ägna oss åt fredliga värv, men det är en

bjudande plikt för oss att väl använda tiden och på olika områden

bereda oss för de ofredsdagar, som kunna komma, ingen vet när.

Man kan då beträffande landstormen ej vara blind för de svåra

uppgifter den kommer att stå inför med så otillräcklig utrustning

och så bristande utbildning och övning, som ännu är fallet, och vad

det har att betyda i minskad värnkraft för vårt land, om landstormen

ej kan fylla sin plats vid sidan av fälttrupperna.

Befälsbristen inom landstormen har Kuugl. Maj:t sökt avhjälpa

genom yrkande i kungl. proposition nr 165 år 1915 om högst 42

dagars övning och anslag kronor 425,000, som beviljades.

I år begäres i fjärde huvudtiteln ett extra anslag av kronor

850,000 till utbildning av landstormsbefäl under år 1916.

Det har alltså visat sig, att det varit i hög grad angeläget att

få bristerna i landstormsbefälsutbildningen snarast möjligt avhjälpta.

Även med den ökade övning för landstormsbefälet, som man

får hoppas, att riksdagen kommer att bevilja, kan man mer än väl

förstå, hur svårt det skall vara att leda så gott som helt oövade

landstormsmän, där ännu icke någon genomgått ens 5-dagarsövningen,

utan den knapphändiga militära utbildningen, som erhållits, kan

ligga ända till mera än 20 år tillbaka i tiden.

Det kan icke vara välbetänkt att under nu rådande förhållanden

ställa landstormens övning på framtiden. Bristen på övning

för landstormen är tyvärr så allmänt känd, att det knappast behöver

påvisas, men som exempel kan anföras ett uttalande av kompanichefen

för II kompaniet i Gföteborgs södra landstormsområde 32 A

l:ste stadsingenjör Albert Lilienberg, så lydande: »I de oroliga

tider som nu råda borde väl att börja med alla årsklasser övas.

Vidare är ju övningstiden redan under fredstid för kort, men under

nuvarande förhållanden fullkomligt otillräcklig. När t. ex. av II

kompaniets 215 man minst 160 aldrig hade tagit i ett mausergevär

och ännu fler icke kunde ladda det, när så gott som ingen kunde

deltaga i spridandet av en skyttelinje — ja, då kan var och en

förstå, att övning av landstormen är ytterst behövlig och att 5 dagar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 20. 3

icke räcka långt. Fyra veckor är enligt min erfarenhet ett absolut

minimum.

Linjens alla årsklasser ha 1914 och förra året övats 6 veckor

och tagas nu ånyo, så att de snart alla fått 3 månaders övning —

men landstormen ingen. Mången hade väntat sig, att när linjetruppernas

alla årsklasser genomgåtts, man skulle efter samma

metod fortsatt in på landstormens årsklasser. Landstormen

hade då fått en ordentlig övning under linjebefäl, vilket varit det

lyckligaste. Det skulle, enligt mitt förmenande, även fortfarande

vara lyckligast om, när linjetruppernas andra omgång slutat, man

fortsatte med landstormen årsklass efter årsklass. Landstormsbefälet

skulle därvid givas särskilt för detta anpassad övning, synnerligen

välbehövlig även efter de befälskurser som varit.

Till ytterligare motivering av detta vill jag bringa i åtanke, att

det är icke nog med att landstormsbefälet är mindre skolat än

linjens, utan det får under sitt kommando folk, som är så gott som

oövat, vilket gör deras uppgift dubbelt krävande, ja överstigande

mänskliga krafter.»

Chefen för sjätte arméfördelningen, generalmajor Gustaf Wrangel,

har i rapport över verksamheten vid landstormsofficers- och

landstormsadjutantskurserna bland annat anfört, att landstormsfrågan

i vårt land är dock icke fullständigt löst, innan obligatoriska landstormskurser

för befälet bli periodvis återkommande och innan landstormens

utrustning fullständigas därhän, att densamma blivit, vad

den personliga utrustningen beträffar, jämnställd med linjetruppernas.

Här är framhållet behovet av landstormsbefälets utbildning och

utan ringaste tvivel gäller behovet av övning i önskvärd grad även

landstorm smännen i ledet.

Av synnerlig vikt är, att i snara repetitionsövningar för landstormsmän

obligatoriska skjutövningar komma att ingå.»

Före utfärdandet av nu gällande värnpliktslag har icke för

värnpliktig tillhörande landstormen funnits någon lagstadgad skyldighet

att fullgöra tjänstgöring under fredstid. Landstormens utbildning,

förnämligast inskränkt till det ur landstormsmännens led

uttagna befälet, var helt och hållet grundad på frivillighet.

1914 års värnpliktslag åter stadgar i sin 36 § skyldighet för

värnpliktig, som tillhör landstormen att, på sätt Konungen närmare

förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga i eu landstorms
-

Utskottets

utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 20.

övning om fem dagar. Den till grund för vår nya härordning

liggande kungl. propositionen innehåller härom i motiveringen bland

annat: »Dessa övningar böra avse inkallelse, samling och utrustning

av landstormen samt tillämpningsövningar under förhållanden, vilka

så mycket som möjligt ansluta sig till förloppet vid mobilisering,

samt i huvudsak anordnas med hänsyn till de särskilda landstormsavdelningarnas

krigsuppgifter enligt plan. Om tillräcklig fältmässighet

skall kunna givas åt dessa övningar, böra de pågå minst tre

dagar. Därutöver måste tid beräknas för truppövningar av mera

formell art samt för skjutövningar. Av dessa skäl böra landstormsövningarna

hava en varaktighet av fem dagar. Då någon särskild

mönstring med landstormen icke äger rum, vore det önskvärt, att

varje landstormsman deltoge i två dylika övningar. För närvarande

torde emellertid ej mera än en obligatorisk övning böra ifrågasättas.

Behovet av särskilda landstormsbefälsövningar bör fortfarande tillgodoses

på frivillighetens väg.» De i 36 § stadgade övningar voro,

enligt vad i propositionen omnämnes, avsedda att komma till utförande

första gången under år 1916.

I ett vid 1915 års statsverksproposition fogat yttrande till

statsrådsprotokollet uttalar chefen för lantförsvarsdepartementet i

fråga om landstormens övningar bland annat, att dessa för framtiden

torde böra anordnas varje år inom ungefär en fjärdedel av

rikets landstormsområden, vadan de, då landstormen räknade åtta

årsklasser, varje gång komme att omfatta fyra årsklasser, att på

grund av övergångsbestämmelserna i värnpliktslagen landstormen

1916 innefattade årsklasserna 1895—1902, därav emellertid, likaledes

enligt samma övergångsbestämmelser, endast årsklasserna 1900—1902

vore skyldiga deltaga i landstormsövning, samt att, då övningarna

lämpligen borde så anordnas, att var annan gång udda och var

annan gång jämna årsklasser utkallades, 1916 års landstormsövning

komme att omfatta allenast årsklasserna 1900 och 1902. En dylik inskränkning

skulle kunna vidtagas utan någon som helst olägenhet, enär

den övning, vilken under 1914 års landstormsmobilisering beretts

landstormen, hade kommit jämväl 1916 års land stormsklasser till

godo; behovet av landstormsövningar under nämnda år kunde således

icke sägas vara i samma grad oavvisligt, som man vid härordningspropositionens

framläggande hade anledning antaga.

Under framhållande att, enligt vad erfarenheten givit vid handen,

eu avsevärd del av den personal, som under den senaste tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 20.

5

tjänstgjort såsom befäl vid landstormen, knappast varit vuxen denna

sin viktiga uppgift och att åtgärder för avhjälpande av sagda brist

förty vore av nöden, föreläde Kungl. Maj:t i till 1915 års riksdag

avlåten proposition riksdagen förslag till lag om skyldighet för vissa

värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning.

Sedan propositionen av riksdagen bifallits, utfärdades den 25 maj

1915 lag i ämnet, däri stadgades skyldighet för värnpliktiga av årsklasserna

1899—1902 att, i den utsträckning och på det sätt Konungen

närmare förordnade, under år 1915 deltaga i en landstormsbefälsövning

om högst 42 dagar. I enlighet härmed anordnades

under förlidet år särskilda kurser för utbildning av officerare, adjutanter

och intendenter vid landstormen.

I årets statsverksproposition förklarar Kungl. Maj:t sig ämna

för riksdagen framlägga förslag om obligatoriska landstormsbefälsövningar

jämväl under innevarande år, och äskas i avvaktan härå

för sådant ändamål av riksdagen ett anslag å extra stat för år 1917

av 850,000 kronor med rätt för Kungl. Maj.t att av tillgängliga

medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna beloppet. Detta

anslag lärer, enligt vad utskottet erfarit, vara avsett att täcka dels

kostnaden för de tillämnade tillfälliga kurserna under år 1916, dels

ock kostnaden för påbörjande av åtgärder för obligatoriska landstormsbefälsövningar

från och med år 1917.

Med hänsyn till de åtgärder för bättre och fullständigare utbildning

av landstormsbefälet, som, på sätt av det ovan anförda

framgår, dels redan under sistlidet år vidtagits och dels ytterligare

ställts i utsikt, synes den av motionären gjorda framställningen väsentligen

avse utredning angående utsträckning av tiden för de landstormsövningar,

vari alla landstormsmän, såväl befäl som menige,

enligt värn pliktslagen äro pliktiga deltaga, och som motionären anser

otillräckliga med hänsyn till den knapphändiga militära utbildning

— för årsklasserna 1895—1901 90 dagars och för årsklassen

1902 172 dagars övningstid — som kommit nuvarande årsklasser

landstormsmän till del under deras tjänstgöring i beväringen.

Det torde emellertid, oberoende av den ståndpunkt som intages

i fråga om behovet av dessa landstormsövningars utökning, enligt

utskottets mening icke vara skäl att, innan vår nya härordning i

denna del ännu ens kommit i praktisk tillämpning, på enskild motionärs

framställning ifrågasätta ändring i härordningen på denna

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 15 höft. (Nr 20.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 20.

punkt. Därest dessa övningar skulle befinnas otillräckliga, lärer

Kung! Maj:t säkerligen komma att taga det initiativ, vartill omständigheterna

kunna föranleda.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herr Lithanders förevarande motion icke

måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.