Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i fråga om de med medlemskap i svenska kyrkan förenade rättigheter och skyldigheter.

1916-05-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:30, Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i fråga om de med medlemskap i svenska kyrkan förenade rättigheter och skyldigheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1916, kl. 1 e. m

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till

Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag

i fråga om de med medlemskap i svenska kyrkan förenade

rättigheter och skyldigheter.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Alexanderson*),

Trana, Gezelius, Stärner, Rogberg, greve Spens, Lars Olsson, Yalerius

Olsson, Lindqvist i Stockholm*), Pettersson i Bjälbo*), Persson i Norrköping*),

Gustafsson i Örebro, Karlsson i Fjöl, Igel och Lindqvist

i Kosta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till behandling förehaft en till utskottet hänvisad

motion, nr 16, i första kammaren av herr Karl Johan Ekman, däri motionären

hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t — i samband med den i riksdagens skrivelse

den 9 mars 1909 begärda undersökning angående villkoren för vidgad

rätt till utträde ur svenska kyrkan in. m. — låta verkställa utredning

angående de med medlemskapet i svenska kyrkan i olika avseenden förenade

rättigheter och skyldigheter samt framlägga de förslag, vartill

utredningen kan föranleda.»

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 9 sand. 23 käft. (Nr 30.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 30.

Motionärens

motivering.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»I skrivelse den 9 mars 1909 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

ville taga i övervägande, »under vilka villkor det måtte kunna tillåtas

medlem av svenska kyrkan att, även utan uppgiven avsikt att övergå till

annat trossamfund, utträda ur kyrkan, ävensom huru gällande lagstiftning

lämpligast måtte kunna ändras därhän, att främmande trosbekännare och

de, som anmält sig till utträde ur kyrkan, ej på grund därav uteslutas

från rätt att deltaga i avgörandet av frågor, som icke prövas vara av

beskaffenhet att böra allenast av kyrkans medlemmar handläggas». Till

stöd för denna anhållan anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen

ansåge, att rätt borde beredas för varje till mogen ålder hunnen svensk

undersåte, som sådant önskade, att utträda ur statskyrkan utan att därvid

nödgas uppgiva som sin avsikt att övergå till annat trossamfund,

men att riksdagen å andra sidan icke kunde annat än biträda den uppfattningen,

att ett medgivande av rätt till utträde ur statskyrkan av så

vidsträckt omfattning måste medföra nödvändigheten av ändringar i åtskilliga

förhållanden, som berörde såväl det borgerliga samhället som ock

särskilt kyrkan. I främsta rummet framställde sig därvid till besvarande

frågan, huru tillfälle måtte kunna beredas främmande trosbekännare eller

dem, som blott anmält sig till utträde ur statskyrkan, att fortfarande

utöva inflytande på sådana till kyrkostämmas handläggning hörande

ärenden, som icke vore av beskaffenhet att böra allenast av kyrkans medlemmar

avgöras. Denna fråga krävde i själva verket sin lösning redan

under nu bestående förhållanden med avseende på villkoren för rätt till

utträde ur statskyrkan.

De av riksdagen angivna spörsmålen beröra på det närmaste frågan

om de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma de kyrkans medlemmar,

vilka i yttre, rättslig mening tillhöra kyrkan, men vilja ur

hennes gemenskap utträda. Icke mindre viktigt är, att i detta sammanhang

utredes — särskilt då utträdandet åsyftar fullständigt lösgörande

från varje samband med något religiöst samfund — vilken ställning den

utträdandes barn därefter skola i konfessionellt hänseende anses intaga,

i vad mån barnen skola anses pliktiga deltaga i religionsundervisningen

i statens skolor m. m. Men utom dessa frågor, som sammanhänga med

den av riksdagen begärda utredningen av villkoren för vidgad rätt till

utträde ur svenska kyrkan, finnas flera spörsmål, som vid den ifrågasatta

utredningen höra komma i betraktande. Det behöver klargöras vilka

rättigheter och skyldigheter, som i olika avseenden höra tillkomma kyrkans

medlemmar, allt efter som de antingen allenast i yttre, rättslig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 30.

3

mening tillhöra henne, eller på grund av dop, nattvardsberättigande eller

dylikt stå till henne i ett närmare förhållande. En sådan utredning

skulle i åtskilliga hänseenden kunna yara till gagn och bidraga till undanröjande

av olägenheter, som stundom yppa sig till följd av den nu

rådande oklarheten härutinnan. Ett exempel härpå erbjuder den av herr

Byström vid innevarande riksdag väckta motionen angående ändrade bestämmelser

rörande villkoren för inträde i vissa seminarier, liksom ock

motsvarande vid 1913 års riksdag behandlade fråga, vilken då framfördes

i samband med frågan om ändrade grunder för folkskoleseminariernas

organisation.

Bestämmelserna härutinnan hava hittills funnits spridda i åtskilliga

lagar och författningar. Något allmängiltigt stadgande i dessa hänseenden

torde icke heller vara att efter vunnen utredning förvänta, utan

torde sannolikt utredningen visa, att även framdeles lagstiftningen bör

inskränkas till meddelande av bestämmelser i särskilda, begränsade fall.

Men det skulle dock vara av gagn att vinna en samlad överblick över

hithörande frågor; och särskilt i samband med den ovannämnda, av riksdagen

1909 begärda utredningen torde ett flertal sådana frågor kräva

en lösning.»

Såsom i motionen framhålles, står den av motionären påyrkade utredningen

i nära samband med den undersökning angående villkoren för

vidgad rätt till utträde ur statskyrkan, varom riksdagen hemställt i den

av motionären åberopade skrivelsen den 9 mars 1909. Vid denna undersökning

kommer givetvis frågan om de med medlemskap i svenska kyrkan

förenade rättigheter och skyldigheter att i väsentliga delar vinna ingående

behandling liksom även de förslag till ändring i gällande lagstiftning,

vartill samma undersökning kan giva anledning, äro att i sammanhang

därmed förvänta. I den mån så kan antagas bliva fallet, torde för riksdagen

ej finnas skäl att, på sätt i motionen yrkas, göra ytterligare framställning.

Till den del åter motionen avser utredning och förslag i sådana

till ämnet hörande frågor, som icke skäligen kunna antagas komma under

behandling vid förutnämnda undersökning, torde motionen få anses gå

ut på en begäran om kodifikation av gällande rätt och rättspraxis i hithörande

frågor jämte framläggandet av förslag till de lagändringar, som

vid en dylik kodifikation kunde finnas av en eller annan anledning önskvärda.

Det synes emellertid utskottet icke föreligga tillräcklig anledning

till framställning i sådant hänseende, helst motionären själv ej angivit

ens några riktlinjer för det av honom ifrågasatta lagstiftningsarbetet. Här
-

Utskottett

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets utlåtande Nr 30.

till kommer, att, enligt vad utskottet inhämtat, 1915 års kyrkomöte i

anledning av väckt motion beslutat till Kungl. Maj:t avlåta en skrivelse,

utmynnande i enahanda hemställan och med i huvudsak samma motivering

som nu förevarande motion; frågan är alltså redan underställd

Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Ekmans ifrågavarande motion icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 maj 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1916-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.