Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet.

1916-05-05 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1916 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag till lag om sammanläggning

i vissa fall av fastigheter å landet.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad, Trana,

Söderbergh, Gezelius, Sterner, Knut Larsson, Rogberg, greve Spens, Lars Olsson,

Lindqvist i Stockholm*), Pettersson i Bjälbo*), Persson i Norrköping, Gustafsson

i Örebro, Karlsson i Fjäl, Rehn och Lindqvist i Kosta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 28 januari 1916 dagtecknad proposition, nr 39, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande a\

propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda förslag till lag om sammanläggning

i vissa fall av fastigheter å landet.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet hänvisa till de vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet.

Utskottet har vid granskning av förslaget funnit anledning till följande

erinringar.

Under senare tider hava som bekant vidtagits åtskilliga lagstiftningsåtgärder,

vilka haft till syfte vidmakthållandet och främjandet av jordbruket

i vårt lands nordligare delar. Vid genomförandet av en lagstiftning

sådan som den nu ifrågavarande synes böra tillses att densamma icke leder

till fastighetsbildningar, så beskaffade, att förverkligandet av berörda syfte

Bihang till riksdagens protokoll 191(1. 9 samt. 24 käft. (Nr 31—32.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 31.

genom desamma motverkas eller försvåras. Med hänsyn till den begränsade

möjlighet till sammanläggning, som lagförslaget, även med den ändring

i dess 5 §, som utskottet kommer att föreslå, innehåller, synes väl

någon större fara för konflikter mellan de båda lagstiftningarna ej förefinnas.

I åtskilliga fall lärer tvärtom eu sammanläggning av fastigheter

främja förut berörda syfte. Det vill dock synas utskottet, som om ansökning

om sammanläggning någon gång skulle kunna ifrågakomma,

vilkens beviljande med hänsyn till berörda lagstiftning får anses mindre

önskvärd och av sådan anledning bör förhindras. Så torde enligt utskottets

mening vara förhållandet där det kan befaras, att sammanläggningen

skulle användas beträffande fastigheter, vilka med upprätthållande av

grundsatsen om jordbrukets vidmakthållande ej lämpa sig att läggas i

sambruk. Tid sådant förhållande synes ansökning om sammanläggning,

som avser fastighet, varå den förutnämnda lagstiftningen äger tillämpning,

böra underkastas särskild prövning i fråga om sammanläggningens lämplighet

ur nämnda synpunkt. Då det icke lärer vara möjligt att i själva

lagen giva utförliga regler för en sådan prövning, vilken givetvis är i hög

grad beroende på omständigheterna i det särskilda fallet, synes det önskvärt

att för nu avsedda fall ett förfarande kan utfinnas, varigenom bleve

sörjt för att sammanläggning ej kommer till stånd, där det kan antagas,

att dess beviljande ej är förenligt med syftet i lagen angående uppsikt å

vissa jordbruk i Norrland och Dalarna. Detta mål anser utskottet kunna

vinnas genom en föreskrift av innehåll att, då sammanläggningsansökning

avser fastighet, i fråga om vilken nämnda lag gäller, rätten skall i ärendet

höra jordbrukskommissionen i länet, samt att, där i följd av kommissionens

yttrande eller eljest kan antagas, att jordbrukets vidmakthållande

å fastigheten skulle genom sammanläggningen äventyras, ansökningen ej

må bifallas. Bestämmelser av nu angivet innehåll har utskottet upptagit

i 11 § av sitt förslag.

Kungl. Maj:ts förslag innehåller i 5 § en föreskrift av det innehåll att

— frånsett visst särskilt angivet fall — sammanläggning ej må komma

till stånd, där till den nybildade fastigheten skulle komma att höra större

antal skiften än som hör till någon av de fastigheter, som ingå i sammanläggningen,

och i motiven angivms, att med denna föreskrift åsyftas att

åstadkomma överensstämmelse med skiftesstadgans föreskrifter angående det

antal skiften, som må utläggas till varje ägolott vid laga skifte. Det förefaller

utskottet, som om genom föreskriften i fråga tillgång till sammanläggning

uteslutits i fall, där densamma utan egentlig rubbning i berörda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

princip kunde medgivas ock av praktiska skäl vore önskvärd. Väl är

sant, att vid laga skifte varje delägare bör erhålla minsta möjliga antal

skiften och helst allenast ett dylikt samt att den föreslagna föreskriften

står i god samklang härmed, men det medgives dock i skiftesstadgan,

87 §, att utan särskilt tillstånd till ägolott må läggas högst tre och i

vissa län högst fyra skiften. Det torde icke vara förenat med någon

större olägenhet att sammanläggning tillätes, där skiftesantalet för den nybildade

fastigheten icke blir större än nyss sagts, även om icke någon av

de fastigheter, som ingå i sammanläggningen, har sina ägor utlagda i så

många skiften. Ändring i sådant syfte har därför av utskottet vidtagits

i 5 § av förslaget.

Skiftesstadgekommittén har i 10 § av sitt förslag till lag om sammanläggning

av fastigheter upptagit ett stadgande av innehåll att, om för någon

av de fastigheter, om vilkas sammanläggning vore fråga, i jordeboken vore

antecknat, att den häftade för lån av allmänna medel för beredande av

odlingsföretag medelst utdikning eller vattenavtappning eller om av någon

av fastigheterna utginge tionde, ränta eller annan sådan avgäld, sammanläggning

av fastigheterna icke finge ske, därest med hänsyn till den av sådan

åtgärd enligt kommittéförslagets 12 § följande rättsverkan sammanläggning

icke kunde äga rum utan förfång för den, som på grund av inteckning

eller eljest i någon av fastigheterna ägde säkerhet för fordran eller rättighet.

I 27 § av det till lagrådet remitterade förslaget till lag med vissa

bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av jordområden i

stad, som bland andra förslag återfinnes i Kungl. Maj:ts proposition nr 6

till årets riksdag, hade upptagits ett stadgande beträffande sammanläggning

av stadsägor utav enahanda innebörd som skiftesstadgekommitténs nyssberörda

förslag, dock att däri allenast upptagits sådana fastigbetsbelastningar,

vilka kunde antagas röra sig om mera avsevärda belopp. Mot

sistnämnda förslag hade lagrådet emellertid erinrat bland annat, att det

beträffande två områden, som sammanlades, måste antagas, att den omständigheten

att det förut intecknade området efter sammanläggningen komme

att besväras av belastningar av ifrågavarande slag i det andra området till

fullo uppvägdes därav, att den intecknade fordringen eller rättigheten i

stället erhölle säkerhet jämväl i detta andra område, att sådan säkerhet

vunnes även för fordran eller annan rättighet, som vore skyddad genom

stadgandet ill kap. 2 £ jordabalken, samt att vad nu sagts också ägde

tillämpning i det fall, att tre eller flera fastigheter sammanlades. I följd

av lagrådets erinringar blev berörda stadgande uteslutet ur det förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets utlåtande Nr 31.

till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad, som sedermera förelädes årets riksdag, och har

i konsekvens härmed skiftesstadgekommitténs förut omförmälda förslag i

ifrågavarande hänseende ej heller upptagits i det lagförslag, som nu föreligger

till behandling. Utskottet kan ej finna annat än att fall

kunna förekomma, då förefintligheten av sådan belastning, varom nu är

fråga, i någon av de fastigheter, om vilkas sammanläggning gjorts ansökan,

kan vid bifall till ansökningen med hänsyn till sammanläggningens

rättsverkan bliva till förfång för den, som på grund av inteckning eller eljest

i annan i sammanläggningen ingående fastighet äger säkerhet för fordran

eller rättighet. Utskottet finner det därför angeläget vara, att i förslaget

upptages ett mot skiftesstadgekommitténs berörda förslag svarande stadgande.

Enligt kommittéförslaget har det överlämnats åt rätten att pröva,

om förefintligheten av en belastning kunde vara till förfång för annan

rättsägare. En sådan prövning måste emellertid understundom vara förenad

med svårighet, då erforderligt faktiskt underlag för prövningen

ej sällan saknas. Utskottet anser det vara en mera tillfredsställande och

betryggande lösning att i fall, varom nu är fråga, sammanläggningens

beviljande göres beroende av medgivande utav rättsägare, som genom

sammanläggningen kunde lida förfång. Aven i ett annat avseende har

utskottet en från skiftesstadgekommittén avvikande mening. Utskottet finner

det nämligen icke av behovet påkallat att låta sådana belastningar,

som endast röra sig om mindre belopp, öva inflytande på sammanläggningsmöjligheten,

och anser av sådan anledning tionde, ränta -—- utom frälseränta

— och andra sådana avgälder kunna lämnas åsido vid bestämmelsens

avfattning. Till belastningar, som kunna röra sig om större belopp, äro

—- utom odlingslån och frälseränta — att hänföra förskott av allmänna

medel till avlösning av frälseränta, bidrag vid laga skifte till utflyttning

samt ersättning vid sådant skifte för odling eller vanhävd å jord eller

för ståndskog, plantering eller torvjord. På nu angivna grunder vila föreskrifterna

i 10 § av utskottets förslag. Angående förefintligheten av nyssnämnda

belastningar torde ej möta större svårigheter att erhålla utredning.

Om odlingslån, förskott till avlösning av frälseränta samt frälseränta

— oavsett frälseskatteränta — lämna utdrag av jordeboken, om de två

förstnämnda jämväl gravationsbevis uppgift. Där belastning, som härflyter

av bidrag till utflyttning och vissa ersättningar vid laga skifte, kan ifrågakomma,

kan av jordregisterutdraget erhållas besked om den eller de

skiftesakter, varur upplysningar i ämnet äro att hämta. I fråga om frälse
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 31. 5

skatteräntorna lärer utredning till äventyrs visa sig svårare att vinna, men

utom att fastighets kamerala natur härutinnan kan lämna vägledning, torde,

då frälseränta anses såsom fast egendom, lagfartsboken eller uppgift från

häradsskrivare lämna upplysning i frågan.

Jämlikt föreskrift i 9 § av förslaget är sammanläggning av fastigheter

medgiven bland annat i det fall, då — utom gemensamma inteckningar —

i en av fastigheterna finnes inteckning eller inteckningar med sämre rätt

än de gemensamma, och angives i motiven, att förefintligheten av inteckning

med sämre rätt ej kan i någon mån utgöra hinder mot bifall till

sammanläggningsansökan. Yäl finner utskottet det uppenbart, att sammanläggning

i fall sådant som det nämnda icke kan medföra minskning

i den panträtt i fastigheten, som följer en inteckning i en av fastigheterna

med sämre rätt än förefintliga gemensamma, men sammanläggningen

lärer för innehavaren av en sådan inteckning kunna medföra den

olägenhet, att det kan bliva honom svårt, kanske omöjligt att vid en eventuell

exekutiv försäljning av den nybildade fastigheten förvara sin rätt;

köpeskillingen kan i följd av sammanläggningen komma att röra sig om för

inteckningshavaren ej anskaffbart belopp. Utskottet finner därför sammanläggningen

i det fall, varom nu är fråga, böra göras beroende av medgivande

av innehavare utav inteckning av omförmälda slag och har därför

i 9 § infört ett tillägg av sådant innehåll.

Såsom av motiven till Kungl. Maj:ts förslag framgår avses med ordet

fastighetsregister fastighetsregistret för rikets landsbygd eller med andra

ord jordregistret. Det synes utskottet lämpligare att i förevarande lag

sistnämnda ord kommer till användning i stället för det omfångsrikare

ordet fastighetsregister, helst frågan om ett fastighetsregister för städer

och vissa därmed jämförliga samhällen ännu är olöst. Redan i följd av

nu berörda ordutbyte, som av utskottet vidtagits i förslaget, torde andra

stycket av 4 § i Kungl. Maj:ts förslag såsom överflödigt böra uteslutas, en

åtgärd som eljest betingats av riksdagens avslag å Kungl. Maj:s förslag

beträffande fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.

Då jordregistret alltid föres av förste lantmätaren, har i 13 § av

Kungl. Maj:ts förslag orden »den, som för fastighetsregistret» av utskottet

ersatts med orden »förste lantmätaren i länet».

Den i 11 § av Kungl. Maj:ts förslag upptagna bestämmelsen lärer

vara avsedd att analogivis vinna tillämpning även i andra fall än där

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

nämnas, då säkerhet i någon av fastigheterna åtnjutes för viss prestation

och säkerheten grundar sig på annat än inteckning. Det har synts utskottet

lämpligt, att detta förhållande komme till uttryck i lagtexten och

har utskottet av denna anledning i densamma infört ett tillägg.

Uttrycket i 1 § av Kungl. Maj:ts förslag >;må, därest de kommit i

en ägares hand», har av utskottet funnits i vissa fall mindre riktigt, t. ex.

där någon begär sammanläggning av ägostyckningslotter inom fastighet,

som på begäran av honom delats enligt 2 § i lagen om hemmansklyvning

med mera. Berörda uttryck har därför av utskottet ersatts med det i

skiftesstadgekommitténs förslag förekommande uttrycket, »som äro i en

ägares hand, må». I sak innebär denna jämkning givetvis icke någon

ändring.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition nr 39 icke kunnat i oförändrat

skick av riksdagen bifallas, måtte i anledning

av samma proposition för sin del antaga följande förslag

till

Lag

om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å lanclet.

Härigenom förordnas som följer:

(Kungl. Maj ds förslag.)

1 §•

Fastigheter å landet må, därest de

kommit i en ägares hand, efter ty

här nedan sägs sammanläggas till en

fastighet,

1) om en var av fastigheterna

utgör by, enstaka hemman eller lä
-

(Utskottets förslag.)

1 §■

Fastigheter å landet, som äro i

en ägares hand, må efter ty här

nedan sägs sammanläggas till en

fastighet,

1) om en var av fastigheterna

utgör by, enstaka hemman eller lä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

genliet, som har sitt område genom

rågång skilt från andra ägor;

2) om fastigheterna utgöra skilda

jordeboksenheter eller delar av sådana

enheter och gemensamt ingå i ett

skifteslag, vilket icke delats genom

lantmäteriförrättning, som fastställts

eller, där fastställelse ej ifrågakommer,

vunnit laga kraft;

3) om fastigheterna utgöra ägolotter,

utbrutna ur samma skifteslag

genom sådan lantmäteriförrättning,

som under 2) sägs;

4) om eu av fastigheterna utgör

den stamfastighet eller genom sådan

lantmäteriförrättning, som under 2)

sägs, utbruten del av den stam fastighet,

från vilken den eller de övriga

fastigheterna för alltid avsöndrats;

5) om fastigheterna utgöras av

lägenheter, för alltid avsöndrade från

samma stamfastighet.

Ej vare i fall, som under 1), 2)

och 3) sägs, den omständigheten att

avsöndring för alltid ägt rum från en

eller flera av fastigheterna hinder mot

sammanläggning.

( Utskottets förslag.)

genhet, som har sitt område genom

rågång skilt från andra ägor;

2) om fastigheterna utgöra skilda

jordeboksenheter eller delar av sådana

enheter och gemensamt ingå i

ett skifteslag, vilket icke delats genom

lantmäteriförrättning, som fast

ställts eller, där fastställelse ej ifrågakommer,

vunnit laga kraft;

3) om fastigheterna utgöra ägolotter,

utbrutna ur samma skifteslag

genom sådan lantmäteriförrättning,

som under 2) sägs;

4) om en av fastigheterna utgör

den stamfastighet eller genom sådan

lantmäteriförrättning, som under 2)

sägs, utbruten del av den stamfastighet,

från vilken den eller de övriga

fastigheterna för alltid avsöndrats;

5) om fastigheterna utgöras av

lägenheter, för alltid avsöndrade från

samma stamfastighet.

Ej vare i fall, som under 1), 2)

och 3) sägs, den omständigheten att

avsöndring för alltid ägt rum från

eu eller flera av fastigheterna hinder

mot sammanläggning.

2 §•

Yad i 1 § sägs om avsöndrad lägenhet gälle ock om mark, som enligt

bestämmelserna om avledning av vatten utbrutits från fastighet på

grund därav att ägaren avsagt sig den båtnad, som genom dylikt företag

beretts fastigheten. Lag samma vare beträffande område, som avskilts från

fastighet i enlighet med bestämmelserna om jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov eller om ändring eller utrivning av vattenverk, dock att,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

där återlösningsrätt äger ruin, sådant område må sammanläggas allenast

med den fastighet, från vilken det blivit avskilt.

Fastighet, som utgör andel för viss fastighet i oskift mark, må ej

sammanläggas med annan fastighet än den, till vilken andelen hör.

3 §• 3 §.

Fastighet må ej ingå i sammanläggning

enligt denna lag, innan

fastigheten blivit upptagen i fastighetsregister.

4 §.

Jord, som ingår i tomtindelning

i köping eller annan ort å landet,

varest finnes tomtindelning såsom i

stad, må ej ingå i sammanläggning

enligt denna lag.

Ej heller må sammanläggning enligt

denna lag äga rum i köping eller

annat samhälle å landet, såvida fastighetsregister

enligt de för stad meddelade

bestämmelser föres för samhället

i dess helhet.

5 §•

Sammanläggning enligt bestämmelserna

i denna lag vare icke tilllåten,

om fastigheterna icke innehavas

med samma rätt eller om de höra

till skilda socknar; ej heller, där till

den nybildade fastigheten skulle höra

större antal skiften än som hör till

någon av de fastigheter, om vilkas

sammanläggning är fråga, utan så är

Fastighet må ej ingå i sammanläggning

enligt denna lag, innan

fastigheten blivit upptagen i jordregistret.

4 §.

Jord, som ingår i tomtindelning

i köping eller annan ort å landet,

varest finnes tomtindelning såsom i

stad, må ej ingå i sammanläggning

enligt denna lag.

Sammanläggning enligt bestämmelserna

i denna lag vare icke tilllåten,

om fastigheterna icke innehavas

med samma rätt eller om de höra

till skilda socknar; ej heller må

fastigheter, vilka icke förut utgjort

en ägolott eller annat skifteslag, sammanläggas,

där till den nybildade

fastigheten skulle höra mera än tre

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

att fastigheterna förut tillsammans

utgjort en ägolott eller annat skiteslag.

6 §■

Ansökning om sammanläggning

skall göras hos rätten i den ort, där

fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen

foge sökanden utdrag av

fastighetsregistret, upptagande de fastigheter,

varom fråga är.

Innan ärendet av rätten avgöres,

må, där så nödigt tinnes, inhämtas

yttrande av lantmätare.

(Utskottets förslag.)

eller, så vitt angår Gottlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, fyra skiften, utan

så är att till någon av de fastigheter,

som ingå i sammanläggningen,

höra flera skiften än nu sagts. År

så förhållandet, vare sammanläggning

medgiven, där till den nybildade

fastigheten icke skulle höra större antal

skiften än som hör till någon av

de fastigheter, om vilkas sammanläggning

är fråga.

6 §•

Ansökning om sammanläggning

skall göras hos rätten i den ort, där

fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen

foge sökanden utdrag av

jordregistret, upptagande de fastigheter,

varom fråga är.

Innan ärendet av rätten avgöres,

må, där så nödigt finnes, inhämtas

yttrande av lantmätare.

7 §•

Finnes i lagfartsprotokollet antecknat, att klander blivit instämt å

fång till fastighet, eller tinnes eljest rätten till fastighet tvistig, eller är

fastighet utmätt eller beslut meddelat om dess försäljning i den ordning,

som om utmätt fast egendom är stadgad, då må fastigheten ej sammanläggas

med annan fastighet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 sand. 34 höft. (Nr 31—32.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §•

Ansökning om sammanläggning av lägenhet med del av den fastighet,

från vilken den är avsöndrad, må icke bifallas med mindre det visas, att

från lägenheten icke skall utgå avgäld till övriga delar av stamfastigheten.

9 §.

Ej må fastigheter sammanläggas,

med mindre sökanden å dem erhållit

lagfart; dock att, där någon av fastigheterna

förvärvats genom fång,

varmed på grund av äldre lag ägaren

ej varit skyldig lagfara, lagfart å den

fastighet ej är erforderlig, där ägarens

åtkomst inför rätten styrkes. Ej

heller må sammanläggning ske, utan

så är att icke mera än en av fastigheterna

är besvärad av beviljad eller

sökt inteckning eller ock, där flera

av fastigheterna äro sålunda besvärade,

icke någon av dem häftar för andra

inteckningar än sådana, som äro i

samma inbördes ordning gällande jämväl

i en var av de andra, dock att

i en av fastigheterna tillika må finnas

inteckning med sämre rätt; skolande

vad nu sagts om inteckning

tillämpas jämväl beträffande fordran

eller annan rättighet, som avses i

11 kap. 2 § jordabalken.

9 §•

Ej må fastigheter sammanläggas,

med mindre sökanden å dem erhållit

lagfart; dock att, där någon av fastigheterna

förvärvats genom fång,

varmed på grund av äldre lag ägaren

ej varit skyldig lagfara, lagfart å den

fastighet ej är erforderlig, där ägarens

åtkomst inför rätten styrkes. Ej

heller må sammanläggning ske, utan

så är att icke mera än en av fastigheterna

är besvärad av beviljad eller

sökt inteckning eller ock, där flera

av fastigheterna äro sålunda besvärade,

icke någon av dem häftar för

andra inteckningar än sådana, som

äro i samma inbördes ordning gällande

jämväl i en var av de andra,

dock att i en av fastigheterna tillika

må finnas inteckning med sämre rätt,

så framt innehavare av sådan inteckning

medgivit sammanläggningen;

skolande vad nu sagts om inteckning

tillämpas jämväl beträffande fordran

eller annan rättighet, som avses ill

kap. 2 § jordabalken.

10 §.

Häftar fastighet, varom fråga är,

för frälseränta, eller för lån, som av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

10 §.

Yarder ansökning om sammanläggning

av fastigheter bifallen, och

är i en eller flera av dem beviljad

allmänna medel lämnats för beredande

av odlingsföretag, eller* för förskott

av dylika medel för avlösning av

frälseränta eller för bidrag, som vid

laga skifte blivit bestämt till utflyttning,

eller för ersättning, som vid laga

skifte bestämts för odling eller vanhävd

å jord eller för ståndskog, plantering

eller torvjord, och vilar ej ansvar

för samma ränta, lån, förskott,

bidrag eller ersättning jämväl å de

övriga fastigheterna, då må sammanläggning

icke äga rum, så framt icke

den, som på grund av inteckning eller

eljest i annan av fastigheterna äger

säkerhet för fordran eller rättighet,

medgivit sammanläggningen.

11 §.

Är fastighet, som ifrågasättes skola

i sammanläggning ingå, sådan att

lagen angående uppsikt å vissa jordbruk

i Norrland och Dalarne därå

äger tillämpning, skall rätten i ärendet

höra jordbrukskommissionen i länet.

Finner rätten på grund av kommissionens

yttrande eller eljest anledning

antaga, att jordbrukets vidmakthållande

å fastigheten studie genom sammanläggningen

äventyras, må ansökningen

ej beviljas.

12 §.

Yarder ansökning om sammanläggning

av fastigheter bifallen, och

är i en eller flera av dem beviljad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj ds förslag.)

inteckning, som icke gäller i den

eller de andra, skall inteckningen

därefter gälla i hela den sålunda bildade

fastigheten. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av

tidigare rätt till fastighet, varmed

annan fastighet sammanlagts, ansökan

om inteckning gjord eller'' fullföljd,

skall den inteckning, där ansökningen

bifalles, fastställas att gälla i hela

den nybildade fastigheten.

11 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning

av fastigheter enligt bestämmelserna

i denna lag, och häftar

någon av dem för tionde, ränta eller

annan sådan avgäld eller eljest för

allmänna utskylder och besvär eller

för lån, som av allmänna medel lämnats

för beredande av odlingsföretag,

eller för förskott av dylika medel för

avlösning av frälseränta, svare hela

den nybildade fastigheten för vad sålunda

ålegat fastighet, som ingått i

sam in anläggningen.

12 §.

Ilar någon av de fastigheter, varom

fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller

förmån, som ej tillkommer övriga fastig
-

( Utskottets förslag.)

inteckning, som icke gäller i den

eller de andra, skall inteckningen

därefter gälla i hela den sålunda bildade

fastigheten. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av

tidigare rätt till fastighet, varmed

annan fastighet sammanlagts, ansökan

om inteckning gjord eller fullföljd,

skall den inteckning, där ansökningen

bifalles, fastställas att gälla i hela

den nybildade fastigheten.

13 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning

av fastigheter enligt bestämmelserna

i denna lag, och häftar någon

av dem för tionde, ränta eller annan

sådan avgäld eller eljest för allmänna

utskylder och besvär eller för lån,

som av allmänna medel lämnats för

beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning

av frälseränta, eller eljest för

belopp, varför säkerhet på annan

grund än inteckning åtnjutes i fastigheten,

svare hela den nybildade

fastigheten för vad sålunda ålegat

fastighet, som ingått i sammanläggningen.

14 %.

Har någon av de fastigheter, varom

fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller

förmån, som ej tillkommer övriga fastig
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

heter, medför sammanläggningen ej

för den nybildade fastigheten vidsträcktare

rätt därutinnan än som förut

tillkommit förstnämnda fastighet.

13 §.

Om ansökning, som i denna lag

sägs, så ock om rättens beslut däröver

skall anteckning göras i lagfartsprotokollet.

Då sådan ansökning blivit bifallen,

skall rätten ofördröjligen härom

underrätta den, som för fastighetsregistret.

Skall enligt vad i 10 § sägs inteckning

gälla jämväl i annan fastighet

än den, vari den beviljats, göre

rätten anteckning därom i inteckningspr

otokollet.

(Utskottets förslag.)

heter, medför sammanläggningen ej

för den nybildade fastigheten vidsträcktare

rätt därutinnan än som förut

tillkommit förstnämnda fastighet.

15 §.

Om ansökning, som i denna lag

sägs, så ock om rättens beslut däröver

skall anteckning göras i lagfartspr

otokollet.

Då sådan ansökning blivit bifallen,

skall rätten ofördröjligen härom

underrätta förste lantmätaren i länet.

Skall enligt vad i 12 § sägs inteckning

gälla jämväl i annan fastighet

än den, vari den beviljats, göre

rätten anteckning därom i intecknin

gsprotokollet.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

Stockholm den 5 maj 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservation

av herrar Karlsson i Fjäl och Relm, som, med instämmande i huvudsak av

herrar lloglerg, Lars Olsson, Lindqvist i Stockholm, Persson i Norrköping och

Lindqvist i Kosta, anfört:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 31.

Då inom utskottet fråga uppkommit, huruvida icke ifrågavarande lagförslag

öppnar möjligheter att kringgå senare tiders lagstiftningsåtgärder till vidmakthållande

och stärkande av den självägande jordbruksbefolkningens ställning

i Norrland och Dalarne samt för främjande av jordbrukets utveckling i samma

landsdelar, särskilt lagarne den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla

ägostyckning samt om uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne,

så har utskottet sökt förebygga de befarade olägenheterna, såvitt de ansetts innebära

ett försvagande av uppsiktslagens effektivitet, genom förslaget i den nytillagda

11 § om skyldighet för rätten att i angivet fall höra jordbrukskommissionen.

Detta utskottets förslag lärer dock i tillämpningen visa sig föga praktiskt

men säkert tidsödande för sökanden och dyrt för det allmänna.

Dessutom synes den av utskottet föreslagna bestämmelsen icke kunna förhindra

att — efter sammanläggning av fastigheter, som förvärvats av bolag eller

enskilda huvudsakligen i ändamål att tillgodogöra sig skogsavkastningen — de

förutvarande åboarnas antal inskränkes genom att brukningsrätten till den nybildade

fastigheten upplåtes till en enda person,, varefter ägaren näppeligen torde

kunna åläggas vidmakthålla de för skilda självständiga jordbruk tillkomna åbyggnaderna.

Genom ett sådant tillvägagångssätt kan befaras, att, om än jordbruket

å sådana egendomar nödtorftligen uppehälles, ett afsevärt antal befintliga

f. d. bondehem i Norrland dock kommer att försvinna.

Något förslag till bestämmelser, ägnade att förhindra fastighetssammanläggningar

i syfte att kringgå lagen om inskränkning i rätten till ägostyckning

har icke av utskottet upprättats. Dylika bestämmelser synas dock erforderliga,

om sistnämnda lag fortfarande skall kunna i avsedd omfattning främja sitt

ändamål.

Enär på grund av det anförda en omarbetning av lagförslaget i berörda

avseenden synes önskvärd och då ett uppskov sannolikt ej medför någon olägenhet

av betydenhet, tillåta vi oss vördsamt hemställa,

att ifrågavarande proposition icke måtte av riksdagen

bifallas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet. a1 i texten