Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om expropriation in. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

1916-05-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:44, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om expropriation in. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1916 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om expropriation in. m. dels ock i anledning

därav väckta motioner.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Alexanderson*), Trana*),

Gezelius*), Stärner*), Rogberg, greve Spens, Hult*), Tisell*), Persson

i Norrköping, Karlsson i Fjöl*), Holmdahl, Igel, Lindley i Söderhamn,

Rehn*) och Lindqvist i Kosta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 14 mars 1916 dagtecknad proposition, nr 95, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om expropriation,

2) lag om ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom,

3) lag om ändrad lydelse av 71 § i lagen den 20 juni 1879 om

dikning och annan avledning av vatten,

4) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, samt

5) lag om ändring i vissa delar av lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning.

Till utskottet hava jämväl hänvisats följande med anledning av

propositionen väckta motioner nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 9 samt. 34 käft. (Nr 44.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottet.

inom första kammaren

nr 100 av herrar von Kock och Mannheimer samt

inom andra kammaren

nr 245 av herrar Olausson, Molin i Dombäcksmark, Hansson, Andersson

i Milsmaden, Bogren, Carlson i Herrljunga, Osberg, Welin, Olofsson

i Digernäs, Jonsson i Gumboda, Jonsson i Hå, Anderson i Råstock,

O. Nilsson i Örebro, Rydén i Klosterbergane, Olsson i Berg, Persson i

Tofta, Hellberg i Ljungskile, Olsson i See, Tysk, Norm, Anderson i Knapasjö,

Johanson i Gäre, Bengtsson i Göteborg, Eklund, Johansson i Brånad,

Igel, Andersson i Stärte, Olsson i Ramsta, Janson i Bråten, Berg i

Munkfors, Mossberg och Persson i Björsbyholm,

nr 246 av herr Pettersson i Södertälje,

nr 247 av densamme,

nr 248 av herrar Anderson i Råstock och Strid,

nr 249 av herr Hellberg i Ljungskile med instämmande av herr

Rydholm,

nr 250 av herrar Lubeck och von Hofsten,

nr 251 av herrar Olausson, Rydén i Malmö, Pälsson, Sundström och

Carlson i Herrljunga,

nr 252 av herr Andersson i Grimbo samt

nr 255 av herrar Lindhagen, Linders, Persson i Norrköping, Sandler,

Thorsson, Persson i Malmö, Rydén i Malmö, Eriksson i Grängesberg, Lindqvist

i Stockholm, Branting och friherre Palmstierna.

Utav det stora antal ärenden, som under innevarande riksdag varit

hänvisade till lagutskottets behandling, har utskottet ansett sig böra ägna

uppmärksamhet i första hand åt sådana, som stått i sammanhang med

eller betingats av den genom det ännu pågående världskriget uppkomna

situationen. Särskilt under riksdagens senare del har utskottet i dylika

ämnen fått mottaga flera kungl. propositioner, vilkas behandling väsentligen

upptagit utskottets arbetstid och ej kunnat förr än under allra sista

tiden slutbehandlas inom utskottet. I tre sådana ärenden hava utskottets

utlåtanden ännu icke kunnat till riksdagen ingivas. Vid sådant förhållande

finner utskottet det icke vara möjligt att under den obestämda,

starkt begränsade tid, under vilken riksdagsarbetet ännu må komma att

fortgå, medhinna att behandla Kungl. Maj:ts förevarande proposition om ny

expropriationslagstiftning jämte i anledning därav inom riksdagen väckta

motioner så ingående och omsorgsfullt, som ämnets omfattning och vikt

oawisligen kräver, och ännu mindre lärer det kunna påräknas, att detta

ämne skall kunna inom kamrarna erhålla den allsidiga och uttömmande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

3

behandling, som bör föregå ett avgörande. Utskottet har därför stannat

vid den uppfattning, att förevarande kungl. proposition ej kan komma under

saklig behandling förr än vid en kommande riksdag, huru önskvärt

det än varit, att ett dylikt uppskov kunnat undvikas. Med anledning härav

och då någon särskild utväg för ett ärendes uppskjutande till fortsatt

behandling och slutligt avgörande vid en kommande riksdag ej finnes i

riksdagsordningen anvisad, finner sig utskottet nödsakat hemställa,

att förevarande proposition ej må av riksdagen

bifallas

samt att de i anledning därav väckta motionerna

ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 maj 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Särskilt yttrande

av herr Alexanderson, som anfört:

I utskottets hemställan nödgas jag i det läge, vari saken numera

kommit, instämma. Det är numera icke möjligt för utskottet att medhinna

realbehandling av den kungl. propositionen. Det var däremot den 19 maj,

då propositionen var uppförd å utskottets föredragningslista, men dess

undanskjutande beslöts, enligt min mening sannolikt, i allt fall möjligt,

att utskottet, med utvecklande av största arbetsiver och med god vilja att

göra sitt bästa för frågans befrämjande till lösning, medhunnit en dylik

realbehandling. Fjorton dagars arbetstid kunde då med säkerhet beräknas

återstå, vilka — frånsett en och annan justering — kunde helt ägnas åt

expropriationslagen. Med hänsyn till det grundliga arbete utskottet —

i till stor del samma personbesättning — år 1913 nedlade på frågan och

med hänsyn till det kungliga förslagets nära anslutning till den överarbet
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

ning av det äldre förslaget, som av utskottet då verkställdes, var det att

hoppas, att diskussionen inom utskottet skulle kunna begränsas till ett

mindre antal stridiga punkter.

Försöket hade så mycket hellre bort göras, som uraktlåtenheten lätteligen

kan bliva verkligt ödesdiger. Den lagstiftningsuppgift, som lagutskottet

nu skjutit från sig, är utan gensägelse den f. n. angelägnaste av.

alla. Så länge den ligger olöst, ligger den, såsom i propositionen med

rätta anmärkes, i vägen för alla partiella reformförsök på området; den är

vidare den oundgängliga förutsättningen för framförande till lösning av

andra högst angelägna lagarbeten, bland vilka må nämnas vattenlagstiftningen

och stadsplanelagens reformering. Icke desto mindre är den, såsom

jämväl i propositionen erinras, i uppenbar fara att försumpas, att stanna

på en död punkt för lång tid framåt; denna fara ökas, såsom envar med

saken förtrogen måste inse, hastigt år från år. Och likvisst innebär varje

uppskov, förutom de menliga följder, varom redan erinrats, stora kostnader

och svårigheter för stat, kommuner och allmännyttiga företag samt rättslig

otrygghet och de hårdaste ekonomiska verkningar för tusentals fattiga bebyggare

av annans mark — allt som följder av en sedan länge föråldrad

expropriationslagstiftning.

Jag har velat fritaga mig del i ansvaret för att icke det yttersta

blivit gjort att söka fylla en så bjudande uppgift, som här förelegat för

utskottet.

Herr Lindhagen har begärt att för sin del få antecknat, att han vid

utskottets sammanträde den 19 maj förfäktat enahanda synpunkter, som

här ovan av herr Alexanderson utvecklats, och att ett uppskov säkerligen

vore ödesdigert särskilt för många lägenhetsinnehavare med eget hus på

annans grund, vilkas berättigade krav avsetts att genom ifrågavarande lagstiftning

omsider tillgodoses.

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

161971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:201 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om expropriation m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner. s. 1 i texten