Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

1916-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:15, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

XJUkottet»

yttrande.

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad

ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda

skrivbiträden.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (nr 158) har herr C. Lindhagen hemställt, att riksdagen ville

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt låta utreda, på vad sätt

skrivbiträden, som äro i domsagornas kanslier på ett stadigvarande

sätt sysselsatta med skrivarbete, må kunna erhålla fast anställning med

rätt till sjukhjälp, semester och pension eller åtminstone vissa skäliga

förmåner, samt för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Till stöd för sin framställning har motionären åberopat de skäl,

som anförts i förut av honom i ämnet väckta motioner; och får utskottet

i sådant avseende hänvisa till motionerna II: 121 vid 1914 års

senare riksdag och II: 11 vid sistlidet års riksdag.

Sistnämnda motioner har utskottet, under hänvisning till den pågående

förberedande utredningen rörande en allmän rättegångsreform

och då utskottet icke ansåge lämpligt att föranstalta om en särskild

utredning i det av motionären angivna syftet, hemställt icke borde till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

I sitt utlåtande angående den vid sistlidet års riksdag i ämnet

väckta motionen har utskottet därjämte framhållit, att, då enligt gällande

bestämmelser rörande avlöningsförmåner för häradshövdingarna dessa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

5

åtnjuta, förutom lön och tjänstgöringspenningar, jämväl sportler och i

vissa fall förvaltningsbidrag, mot skyldighet för dem att själva bestrida

domsagornas kanslikostnader, den av motionären ifrågasatta anordningen

givetvis måste anses förutsätta en omreglering av häradshövdingarnas

avlöningsförhållanden. En dylik omreglering ansåge utskottet icke kunna

ifrågakomma, innan ovan berörda utredning rörande en allmän rättegångsreform

slutförts.

Utskottet har vidare erinrat, att ifrågavarande biträden vore av

synnerligen växlande slag, från biträden, som uteslutande vore sysselsatta

med renskrivning, till biträden, som ombetroddes uppdrag av ganska

krävande natur, samt påpekat att samma skäl, som av motionären

anförts för beredande av fastare anställning åt biträden å domarekanslierna,

kunde enligt utskottets mening anföras jämväl beträffande

åtskilliga andra slag av biträden, exempelvis de hos fögderiförvaltningens

tjänstemän anställda, varigenom frågan finge en ännu mera vidsträckt

omfattning och ginge Tit på inrättandet av en helt ny, betydande grupp

statstjänare.

Ifrågavarande motioner hava icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

Då vad utskottet sålunda förut i frågan anfört fortfarande synes

äga full giltighet, får utskottet hemställa,

att herr Lindhagens ifrågavarande motion icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,

O. M. Strömberg, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, G. G. Ekman, J. Nilsson,

O. Bergqvist, A. Pers och F. Berglund samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, K. V. Rydén i Malmö,

G. Persson i Stallerhult, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund,

J. Ström, A. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, G. A. Molin i Södertälje, J. Pälsson

och J. A. Ingvarson.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 13 höft. (Nr 14—15.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Reservation:

av herrar N. A. Nilsson i Kabbarp och A. Anderson i Råstock,

vilka ansett att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj :t måtte

snarast möjligt låta utreda, huruvida och på vad sätt

skrivbiträden, som äro i domsagornas kanslier på ett

stadigvarande sätt sysselsatta med skrivarbete, må

kunna erhålla fastare anställning med rätt till sjukhjälp,

semester och pension eller åtminstone vissa

skäliga förmåner, samt för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kan giva anledning.»

»

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.