Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning i avseende å statens vatten fallsverk.

1916-03-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning i avseende å statens vatten fallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1916 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning

i avseende å statens vatten fallsverk.

(4:e avd.)

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och. behov har Kungl. Maj:t under titel

»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens

vattenfallsverk föreslagit riksdagen att av det för anläggning av ny

farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen beviljade anslaget

å 22,800,000 kronor för år 1917 anvisa, att utgå av lånemedel, återstående

beloppet 300,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna nämnda

belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 163—165 i det vid propositionen

under rubrik »utgifter för kapitalökning bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 14 januari 1916, till vilket

utskottet tillåter sig hänvisa.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

får utskottet hemställa,

att riksdagen må av det för anläggning av ny

farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen

beviljade anslaget å 22,800,000 kronor för år 1917

anvisa återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916

av tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 31 käft. (Nr 48).

Anläggning

nr ny farled

mellan

Vänersborg

och

Göteborg.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Ombyggnad

av Södertälje

kanal.

Tredje utbyggnaden

av Trollhätte

kraftstation.

2:o) Kungl. Maj:t liar i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående

ombyggnad av Södertälje kanal, för ändamålet beräkna ett anslag,

att utgå av lånemedel, för år 1917 av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt i en till riksdagen den 14 mars 1916

avlåten proposition, nr 91, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att, under villkor att Södertälje stad utan ersättning avstår afl

för kanalombyggnaden erforderlig mark, som den 23 mars 1911 var i

stadens ägo, för ombyggnad av Södertälje kanal jämte uppränsning

av farlederna i Brandalsund och Linasund i huvudsaklig överensstämmelse

med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag bevilja ett anslag

av 6,785,000 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av

400.000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

3:o) Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

angående fortsatt anslag för utförande av en tredje utbyggnad av

Trollhätte kraftstation, för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av

lånemedel, för år 1917 av 3,700,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna

1.500.000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 3 mars 1916

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 80, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena fölen

tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1917 anvisa ett

anslag av 3,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis

under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 1,500,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i det vid sistberörda proposition

fogade statsrådsprotokollet, till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.

Sedan 1906 års riksdag anvisat 750,000 kronor för påbörjande av

den för vattnets framledande till Trollhätte kraftstation erforderliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

3

kraftkanalen, beviljade 1907 års riksdag till fortsättande och fullbordande

av kraftstationsanläggningen ett anslag av 7,750,000 kronor.

Därefter anslog riksdagen 1908 ett belopp av 2,800,000 kronor för en

s. k. andra utbyggnad av kraftstationen. Till omförmälda första och andra

utbyggnaderna av kraftstationen anvisade riksdagen sedermera år 1913

ett tilläggsanslag av 130,000 kronor samt medgav, att de till kraftverket

under byggnadstiden influtna inkomster å tillhopa 196,170 kronor 66

öre finge användas till täckande av de återstående utgifter för kraftstationens

första och andra utbyggnad, som ej kunde bestridas med

ovannämnda anslag å 130,000 kronor. Samtidigt beviljade riksdagen

160,000 kronor för vissa för en tredje utbyggnad av kraftstationen avsedda

anläggningar, vilka utförts i samband med andra utbyggnaden

av den anledning, att kostnaden därigenom blivit väsentligt mindre, än

om arbetena uppskjutits till tredje utbyggnaden. Slutligen har riksdagen

anvisat, dels år 1914 ett anslag av 300,000 kronor för påbörjande

av vissa arbeten för en tredje utbyggnad av kraftstationen, dels ock år

1915 ett anslag av 2,500,000 kronor för fortsättande av arbetena för

samma utbyggnad.

I de framställningar från Kungl. Maj:t, vilka legat till grund för

beviljandet av sistberörda tre anslag, har någon fullt utarbetad plan

för ifrågavarande tredje utbyggnad ej förelagts riksdagen, utan hava

anslagen begärts till vissa arbeten, som kunde utföras oberoende av

den omfattning utbyggnaden komme att erhålla. Anledningen härtill

har varit den, att det ej förut varit möjligt träffa avgörande i fråga

om det antal maskinenheter, som borde installeras vid den tredje utbyggnaden.

Endast en utvidgning av kraftstationen med tre maskinenheter

kan nämligen lämpligen utföras på kronan nu tillhörig mark.

För att kunna på ekonomiskt sätt utbygga kraftstationen i sådan omfattning,

att allt det vatten vid Trollhättan tillgodogöres, som före

Vänerns reglering kan med fördel utnyttjas, erfordras åter, att viss

firman Nydqvist & Holm i Trollhättan tillhörig, på östra älvstranden

invid kronans därstädes liggande kraftstation belägen mark tages i

anspråk.

Preliminär överenskommelse med nämnda firma om nödigt markförvärv

m. m. har numera blivit träffad. Denna överenskommelse möjliggör

ett införande av utbyggnaden med fem maskinenheter eller det

högsta antal som — utöver det nuvarande — kan nyttiggöras före

Vänerns reglering. Den av vattenfallsstyrelsen upprättade planen för

tredje utbyggnaden avser ock installerande av fem aggregat, ehuru för

närvarande allenast skulle beviljas medel för utbyggnadens verkställande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

med tre enheter. Härför erfordras utöver redan anvisade 2,800,000

kronor ett belopp av 4,000,000, varav dock 300,000 kronor beräknats

behöva anvisas först för år 1918. För utbyggnadens fullbordande med

fem maskinenheter beräknas ytterligare 3,320,000 kronor komma att

erfordras, under förutsättning att sådant konjunkturtillägg av 300,000

kronor för varje enhet, varmed man ansett sig böra räkna beträffande

de tre första maskinenheterna, jämväl blir erforderligt för de två återstående

aggregaten. Den tredje utbyggnaden i sin helhet skulle alltså

komma att betinga en kostnad av 10,120,000 kronor, ovanberörda av

1913 års riksdag anslagna belopp av 160,000 kronor oberäknat.

Den tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation är, såsom av den

ovan lämnade redogörelsen framgår, av riksdagen redan i princip beslutad.

Frågan gäller nu endast, i vilken omfattning utbyggnaden bör

företagas.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att

efterfrågan på elektrisk kraft från Trollhätte kraftverk på senare tid

vuxit i en omfattning, som man tidigare ej kunnat beräkna, och att

den för närvarande är så stor, att praktiskt taget all den kraft, som

kan alstras vid Trollhättan, kan vinna lönande avsättning. Departementschefen

har i statsrådsprotokollet framhållit, att medan år 1914,

under vilket år omkring 65 procent av kraftverkets leveransförmåga

togs i anspråk, Trollhätte kraftverks nettoinkomst uppgick till 7,28

procent på alla de av Kungl. Maj:t och riksdagen till kraftverkets driftfärdiga

anläggningar anvisade medel, motsvarande nettoinkomst för år

1915, då omkring 80 procent av leveransförmågan tillgodogjordes,

uppgick till omkring 8,66 procent ävensom att vid full utnyttjning av

kraftverket nettoinkomsten torde komma att överstiga 10 procent, vilken

avkastning jämväl skulle vara att vänta av den tredje utbyggnaden i

i dess helhet.

Till fullständigande av vad departementschefen sålunda anfört angående

avkastningen av Trollhätte kraftverk har utskottet ansett sig

höra meddela nedanstående från vattenfallsstyrelsen erhållna uppgifter

angående ränteförluster och räntabilitet vid kraftverket. 1

1. Ränteförlusterna under byggnads- och igångsättningstiden.

Under år 1913 har Trollhätte kraftverk lämnat en avkastning av 6,13 % å de

anslagsmedel, som nedlagts å såväl driftfärdiga som icke driftfärdiga anläggningar.

Någon ränteförlust har sålunda icke förelegat under år 1913. Icke heller har någon

ränteförlust å anslagsmedel senare förelegat. Vid beräkning av ränteförlusterna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48. 5

under byggnads- och igångsättningstiden böra därför beräkningarna omfatta tiden

före den 1 januari 1913.

De anslagsmedel,

som av

vattenfallsstyrelsen

lyftats, utgöra

Motsvara med

4 % ränta på ränta

den 1 jan. 1913.

Motsvara med

5 % ränta på ränta

den 1 jan. 1913.

År 1905 .............

169,000

2.230.000

2.111.000

231,300

2,877,900

2,619,600

249,700

3,063,200

2,761,600

» 1906..............

» 1907...........................

» 1908...........................

» 1909...................

3.785.000

5.365.000

4,516,300

6,155,500

4,715,800

6,365,900

» 1910..........................

2,050,000

2,261,600

2,316,700

» 1911........................

800,000

848,600

861,000

» 1912...........................

1,800,000

1,836,000

1,845,000

Summa kronor

18,310,000

21,346,800

22,178,900

Ränteförlusten utgör brutto:

vid 4 % räntefot kronor 3,036,800

» 5 % » » 3,868,900.

Härifrån skall dragas kraftverkets driftöverskott för tiden före den 1 januari

1913, vilket uppgår till kronor 2,035,500.

Ränteförlusten blir således netto:

vid 4 % räntefot kronor 1,001,300 = 5,5 % av anslagsmedlen den 1/11913 samt

3,0 % av samma anslagsmedel + vattenfallsvärde,

vid 5 % räntefot kronor 1,833,400 = 10,0 % av anslagsmedlen den xjx 1913samt

i 5,5 % av samma anslagsmedel + vatten
fallsvärde.

2. Räntabilitet.

1913.

1914.

1915.

Driftöverskott | a) för driftfärdiga anläggningar ...

(eföTnyIlSsaetfonden)UJ b) [n«lusive bankräntor å oförbru-

1,126,003

1,153.724

1,395,011

1,408,078

1,697,209

1,707,255

1) Anslagsmedel för driftfärdiga anläggningar ............

17,608,431

19,174,863

19,601,784

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel...............

6-89

7*28

8*06

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + ränte- förlusten efter 4 % räntefot ..............................

6*05

6*91

8*24

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + ränte- förlusten efter 5 % räntefot ..............................

5-79

6*02

7*92

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

1913.

1914.

1915.

Driftöverskott 1 a) för driftfärdiga anläggningar ...

1,126,003

1,395,011

1,697,209

(efter avsättning till!- -js jnolusive bankräntor å, oförbru- förnyelsefonden) J kade ansiagsmedel .................

1,153,724

1,408,078

1,707,255

2) Anslagsmedel för driftfärdiga och icke driftfärdiga

anläggningar.....................................................

18,812,857

19,491,380

20,651,921

Driftöverskott (inclusive bankräntor) i % av dessa

6*is

7''22

8*27

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + rånte-

5*8 2

6*87

7*88

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + rånte- förlusten efter 5 % räntefot ..............................

5*59

6*60

7*59

3) Anslagsmedel för driftfärdiga anläggningar samt den

utnyttjade vattenkraftens värde...........................

23,588,431

26,416,863

28,643,784

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden ............

4''7 7

5*28

5*93

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte- förlusten efter 4 % räntefot ..............................

4''58

5*09

5*73

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte- förlusten efter 5 % räntefot .............................

4 48

4*94

5*57

4) Anslagsmedel för driftfärdiga och icke driftfärdiga

anläggningar samt hela vattenkraftens värde ......

33,812,857

34,491,380

35,651,921

Driftöverskott (inclusive bankräntor) i % av dessa

kapitalvärden ..................................................

341

4*08

4*79

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte- förlusten efter 4 % räntefot ..............................

3-81

3*9 7

4*66

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte- förlusten efter 5 % räntefot ..............................

3''24

3*88

4*55

Förestående sammanställning giver tydligt vid handen, att med

beräknande av det värde, vartill vattenfallen för närvarande äro uppskattade

eller 15,000,000 kronor, Trollhätte kraftverk vid fullständigt

utnyttjande bör bliva en fullt räntabel affär, även om hänsyn tages till

hela det kapital verket representerar.

Då den av vattenfallsstyrelsen med firman Nydqvist & Holm preliminärt

träffade överenskommelsen bereder möjlighet att verkställa en

sådan utbyggnad av kraftstationen, att den vattenmängd, som före

Vänerns reglering finnes tillgänglig vid Trollhättan, kan på ekonomiskt

mest fördelaktiga sätt tillgodogöras, och då det är i hög grad angeläget,

att landets krafttillgångar varda i möjligaste mån tillvaratagna, synes

det utskottet, att den nu ifrågavarande utbyggnaden av kraftstationen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

7

bör vidtagas i hela den utsträckning, som av vattenfallsstyrelsen föreslagits.

Mot det för år 1917 äskade anslagsbeloppet. har utskottet ej

funnit skäl till erinran.

I sammanhang med den förevarande anslagsfrågan har departementschefen

till behandling upptagit en av riksdagen i skrivelse den 18 maj

1915, nr 116, gjord framställning i fråga om villkoren för försäljning

av vissa, kronan tillhöriga tomter i Trollhättan. Det av departementschefen

i detta hänseende gjorda uttalandet, vilket synts utskottet stå i

god överensstämmelse med huvudinnebörden i riksdagens omhandlade

skrivelse, har utskottet funnit välbetänkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena

för en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för

år 1917 anvisa ett anslag av 3,700,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under

år 1916 av tillgängiiga medel utanordna 1,500,000

kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas om påbörjande

av vissa arbeten för en andra utbyggnad av kraftstationen

vid Porjus, för ändamålet år 1917 beräkna ett anslag, att utgå av

lånemedel, av 1,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000

kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde komma

att avlåtas, för år 1917 beräkna dels för anläggande av en ångkraftstation

för Älvkarleby kraftverk ett anslag, att utgå av lånemedel, av

650,000 kronor, dels ock för utvidgning av nämnda ångkraftstation ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna

500,000 kronor.

Andra utbyggnaden

av kraftstationen

vid Porjus.

Ångkraftstation

för

Älykarleby

kraftrerk.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Sedermera liar Kungl. Maj:t i eu den 14 mars 1916 till riksdagen

avlåten proposition, nr 90, under åberopande av propositionen. bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit

riksdagen, att av det för anläggande av en ångkraftstation för Älvkarleby

kraftverk beviljade anslaget å 1,650,000 kronor för år 1917 anvisa

återstående beloppet 650,000 kronor, samt att för utvidgning av

nämnda ångkraftstation bevilja ett anslag av 1,500,000 kronor och därav

för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

500,000 kronor. _ .

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid

sistberörda propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Då riksdagen 1915 beslöt anläggandet av eu ångkraftstation för

Älvkarleby kraftverk, lämnade riksdagen frågan om förläggningsplatsen

för stationen öppen, för att av Kungl. Maj:t sedermera avgöras.. Enligt

vad i statsrådsprotokollet omförmäles bär Kungl. Maj:t nästlidet år

förordna!, att ångkraftstationen skall förläggas till Västerås.

Med beslutet om ångkraftstationens anläggning åsyftades att bereda

möjlighet till avsättning av en större del av vattenkraften vid

Älvkarleby såsom prima kraft (tillgänglig året om) än vad eljest kunnat

ske. Enligt den tidigare uppgjorda planen skulle ångkraftstationen till

en början utbyggas för frambringande av en kraftkvantitet av normalt

10,000 kilowatt. Den nu föreslagna utbyggnaden avser en utökning

till 20,000 kilowatt. Härigenom skulle den från vattenkraftstationen

avsatta årliga energimängden kunna ökas med omkring 36,000,000

kilowattimmar, utan att den från ångkraftstationen levererade energien

skulle behöva ökas med mer än cirka 4,000,000 kilowattimmar.

Kostnaden för en andra utbyggnad av ångkraftstationen har beräknats

till omkring 1,800,000 kronor. För att för närvarande begränsa

anslagskravet är avsett att tills vidare utföra en något mindre pannanläggning

än som erfordras för den nya ångturbinens . hela effekt

ävensom att uppskjuta vissa mindre trängande arbeten. På detta satt

skulle anslagsbehovet för år 1917 kunna nedbringas till 1,500,000

kronor. Beträffande kostnadsberäkningarna är emellertid att märka, att

sedan tiden för beräkningarnas upprättande en betydande höjning^ inträtt

å prisen för de erforderliga maskinerna och att man. därför måste

räkna med att den angivna kostnadssumman eventuellt icke blir tillräcklig

för ändamålet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

9

Vidkommande avkastningen av det kapital, som skulle användas

för ångkraftstationens utbyggande, lärer densamma, enligt vad i statsrådsprotokollet

blivit upplyst, bliva fullt tillfredsställande.

Efterfrågan på prima kraft från Älvkarleby kraftverk har på senare

tid varit stadd i stark stegring. Däremot har viss svårighet gjort sig

gällande att vinna avsättning för den endast en del av året tillgängliga

sekunda kraften. Under sådana förhållanden och då den nu föreslagna

utbyggnaden av Västerås ångkraftstation ej synts utskottet större än

som påkallas av klok förtänksamhet, har utskottet, som med tillfredsställelse

inhämtat, att ångkraftstationen planlagts på sådant sätt, att

eldning med torvbränsle skall kunna tillämpas, funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) av det för anläggande av en ängkraftstation för

Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget å 1,650,000

kronor för år 1917 anvisa återstående beloppet 650,000

kronor;

b) för utvidgning av nämnda ångkraftstation bevilja

ett anslag av 1,500,000 kronor och därav för

år 1917 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna 500,000

kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att för utförande av uppränsning av Masurforsen i Dalälven för år

1917 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 600,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga

medel utanordna 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 170—175 i det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den

14 januari 1916.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:t för möjliggörande

av ett ekonomiskt fördelaktigt utnyttjande av vattenkraften i den nedanför

de egentliga Ålvkarlebyfallen belägna Masurforsen, vars tillgodogörande

ej förutsattes vid beslutet om anläggningen av Älvkarleby kraftverk,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 31 käft. (Nr 48.) 2

Uppräns.

ning ar

Masurforsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Kostnader

för Skattungens

och

Ores jons

reglering.

på sin tid bemyndigat vattenfallsstyrelsen att vidtaga erforderlig ändring

i kraftverkets ursprungliga planläggning.

Denna ändring, som väsentligen avsåg en sänkning av kraftstationen

och som beräknats medföra en kostnad av 130,000 kronor, har

kunnat rymmas inom ramen av det för kraftverksbyggnaden redan beviljade

anslaget. Med det nu äskade anslaget avses att genomföra

en’ uppränsning av Masurforsen i så stor utsträckning som praktiskt

taget kan förutsättas.

Genom Masurforsens uppränsning vinnes en ökning i den kraftkvantitet,

som vid lägre vattenföringar i älven kan uttagas i kraftstationen,

och sålunda ökad tillgång på prima kraft. Därigenom inskränkes

även den tid, under vilken energibehovet delvis skulle tillgodoses

från ångreservstationen i Västerås.

Den ökning i kraftverkets leveransförmåga, som skulle vinnas

genom uppränsningen, kan, enligt vad utredningen i ärendet ger vid

handen, anses motsvara 6,000,000 kilowattimmar per år. Med nu gällande

kraftpris skulle detta lågt beräknat betyda en ökad inkomst för

kraftverket av omkring 40,000 kronor per år; och skulle vinsten bliva

avsevärt större, sedan en reglering av Dalälvens vattenföring kommit

till stånd.

I anslutning till den uppfattning angående önskvärdheten av att

landets krafttillgångar varda vederbörligen utnyttjade, på grund av

vilken utskottet ovan tillstyrkt Kungl. Maj:ts framställningar angående

ytterligare utbyggnad av Trollhätte kraftstation samt utvidgning av

ångkraftstationen för Älvkarleby kraftverk, får utskottet jämväl förorda

bifall till förslaget om Masurforsens uppränsning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av uppränsning av

Masurforsen i Dalälven för år 1917 anvisa ett anslag

av 600,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1916 av tillgängliga medel

utanordna 300,000 kronor.

1:6) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen vidare föreslagit

riksdagen att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte Stalloch

Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns

reglering för år 1917 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel,

å 44,500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

11

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 175—182 i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1916.

För genomförande av en reglering av Skattungen och Oresjön i

syfte att jämnare fördela avrinningen av Oreälvens vatten hava ägarna

av de flesta mera betydande vattenfallen vid Dalälven nedanför Siljan

sammanslutit sig till en ekonomisk förening utan personlig ansvarighet,

vars fortvaro emellertid — enligt föreningens stadgar — gjorts

beroende av bland annat, att staten antingen ingår i föreningen eller

ock erlägger de bidrag, som enligt stadgarna skulle falla på Älvkarleby

vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, därest staten inginge i

föreningen. Utav den av vattenfallsstyrelsen till 350,000 kronor beräknade

kostnaden för regleringen skulle omkring 75,000 kronor belöpa

på Älvkarleby kraftverk. I den mån de bidrag, som falla på nu

obebyggda större vattenfall i Dalälven, erläggas till föreningen, komma

motsvarande delar av statens bidrag att återbetalas, varigenom detta slutligen

minskas till 44,500 kronor. Vad staten därutöver tills vidare

skulle hava att betala av anläggningskostnaden är avsett att förskjutas

av de till Älvkarleby kraftverk hörande medel. Av de årliga kostnaderna

för regleringens skötsel skulle till en början omkring 2,000

kronor falla på Älvkarleby kraftverk. Efterhand skulle detta belopp

minskas till 1,200 kronor.

Då fördelarna av, att staten för sina ifrågavarande vattenfall

ingår i regleringsföreningen, synas väl uppväga de kostnader, därav

skulle följa, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av de gå Älvkarleby

vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande

kostnaderna för Skattungens och Oresjöns reglering

för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att för år 1917 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel, av 3,000,000

kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas

för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten för statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna

1,000,000 kronor.

Distributionsanliigg.

ningar för

statens

kraftverk.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet den 14 januari

1916 sid. 182—186.

I enlighet med därom av Kungl. Maj:t framställt förslag beviljade

1915 års riksdag för år 1916 ett belopp av 800,000 kronor till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för statens

vattenkraftsverk. Vattenfallsstyrelsen både gjort framställning om beviljande

för ändamålet av ett belopp av 1,500,000 kronor. Med hänsyn

till å ena sidan den sålunda skedda nedsättningen i det av vattenfallsstyrelsen

för år 1916 begärda anslaget samt å andra sidan till betydelsen

av, att kraftavsättningen från statens kraftverk på ett rationellt

sätt utvecklas, bar utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta någon

minskning i det av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för år 1917 anvisa ett belopp

av 3,000,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten

för statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga

medel utanordna 1,000,000 kronor.

9:o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan

under punkterna 1, 3, 5, 6, 7 och 8 tillstyrkta anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 31 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,

H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, G. G. Ekman, A. C. Lindblad. O. Bergqvist, A. Pers,

och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. TV. Thorsson, JI. Andersson i Skivarp,

K. V. Rydén i Malmö, G. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,

N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, J. Pålsson, K. O. Strid och S. E. J. Lubeck.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:199 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifter för kapitalökning i avseende å statens vattenfallsverk. s. 1 i texten