Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till anläggande av en statsbana från lämplig anknytningspunkt å norra stambanan invid Stockholm till Kapellskär m. m.

1916-03-31 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till anläggande av en statsbana från lämplig anknytningspunkt å norra stambanan invid Stockholm till Kapellskär m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1916 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till anläggande

av en statsbana från lämplig anknytningspunkt å

norra stambanan invid Stockholm till Kapellskär m. m.

(4:e avd.)

I tvänne likalydande, till statsutskottet remitterade motioner, väckta

den ena inom första kammaren, nr 38, av herr A. Bellinder m. fl. samt

den andra inom andra kammaren, nr 72, av herr E. Åkerlund m. fl.

har föreslagits,

att riksdagen ville för sin del besluta, att en normalspårig statsbana

skall anläggas från någon lämplig anknytningspunkt å norra stambanan

invid Stockholm fram till Kapellskär i Rådmansö socken med

bibana till Norrtälje och med tillhörande provisoriska kajer för sjöfartsförbindelsen

och övriga härför erforderliga hamnanordningar vid Kapellskär,

att för järnvägsarbetets utförande skall i huvudsak lända till efterrättelse

de utstakningsritningar och den plan, som år 1914 härför blivit av

järnvägsstyrelsen upprättad med undantag dock för dels sträckan mellan

stambanan och Ångarn, dels den mellan Riala och Håtö å Rådmansöviken

fallande delen,

att genom förnyad utredning skall utrönas, om icke banan på förutnämnda

sträcka bör framdragas från Ångarn förbi Näsby direkt till

-Tärva eller Tomteboda station å stambanan,

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 0 sand. 32 höft. (Nr 49.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

att utredning bör verkställas, om banan på delen Eiala—Håtö icke

lämpligen kan framdragas från Eiala norrut över sundet väster om

Yäsbysjön till sjön Limmarens södra strand och därifrån till Håtö,

att grenbanan från Limmaren till Norrtälje utföres i tillämpliga delar

efter den plan, som legat till grund för den numera förfallna koncessionen

å Kapellskärsbanans bibana Penningby—Norrtälje,

att utredning snarast bör ske om grenbanans fortsättning som statsbana

norrut från Norrtälje till Yäddö,

att arbetet skall påbörjas, så snart erforderliga medel för detta

ändamål äro anskaffade, samt med största skyndsamhet bedrivas,

att mark, tillräcklig jämväl för huvudbanans framtida utvidgning

med ett dubbelspår, i vanlig ordning skall förvärvas,

att för ändamålet anvisas ett belopp av 12 miljoner kronor att

utgå med 3 miljoner för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att, så

fort medel härför blivit tillgängliga, förskjuta vad som kan erfordras

för arbetets påbörjande redan 1916.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för framställningen

får utskottet hänvisa till motionerna.

I motioner vid 1914 års förra riksdag framlades förslag om anläggande

av en statsbana från lämplig anknytningspunkt å norra stambanan

till Kapellskär med bibana till Norrtälje m. m. På grund av riksdagsupplösningen

kommo motionerna ifråga ej att behandlas vid samma riksdag.

Yid årets senare riksdag förnyades framställningarna i ämnet.

Efter därom av statsutskottet — till vilket motionerna remitterats —

framställd begäran avgav järnvägsstyrelsen den 10 juli 1914 yttrande i

ärendet (se bilaga till statsutskottets utlåtande vid 1914 års senare riksdag

nr 78). Av berörda yttrande inhämtades, att järnvägsstyrelsen jämlikt

bemyndigande av Kungl. Maj:t föranstaltat ej mindre undersökning

och ekonomisk utredning av berörda järnvägsförslag än även undersökning

angående utförande av ångfärjelägen med tillhörande anordningar

i Kapellskär. Yid avgivandet av järnvägsstyrelsens ifrågavarande yttrande

hade varken den ekonomiska utredningen eller undersökningen

angående hamnanläggningarna ännu avslutats. På grund av den verkställda

tekniska utredningen angående järnvägsprojekten angavs i yttrandet

kostnaden för en statsbana Tureberg—Brottby—Eiala—Kapellskär,

vilken sträckning järnvägsstyrelsen ansåg sig böra förorda, till 9,360,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

3

kronor. För en bibana Penningby—Norrtälje beräknades en kostnad av

omkring 1,000,000 kronor.

Vid det förhållandet att de av järnvägsstyrelsen igångsatta undersökningarna

och utredningarna ännu ej slutförts ansåg sig statsutskottet

ej böra ingå i närmare prövning av de ifrågavarande motionerna utan

hemställde, att desamma icke måtte till någon riksdagens vidare åtgärd

föranleda. Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Enligt en från järnvägsstyrelsen till chefen för civildepartementet

avgiven, utskottet delgiven promemoria har numera såväl undersökningen

angående hamnanläggningarna vid Kapellskär som ock den ekonomiska

utredningen angående järnvägsförslagen avslutats. Ett utdrag av denna

promemoria, innehållande dels en sammanfattning av resultatet av dessa

undersökningar, dels ock ett av järnvägsstyrelsen i ärendet gjort uttalande

fogas såsom bilaga vid detta utlåtande.

Av berörda promemoria framgår, att kostnaderna för hamnanordningarna

för slutliga byggnadsstadiet beräknats till 3,740,000 kronor.

Vad den ekonomiska utredningen angår, utmynnar densamma i att

Kapellskärsbanan, byggd och trafikerad såsom lokalbana, icke skulle

täcka sina egna driftkostnader och än mindre lämna någon ränta å anläggningskapitalet.

Det är uppenbart, att för motionärerna det lokala trafikbehovets

tillgodoseende genom anläggandet av en statsbana till Kapellskär blott

varit av underordnat intresse, medan huvudsyftet för dem varit åstadkommandet

av en förbättrad förbindelse med Finland och Kyssland samt

anordnandet av en transitoled mellan dessa båda länder och England.

Det är ock från denna huvudsynpunkt som förslaget enligt utskottets

uppfattning bör bedömas.

För att anläggandet av en statsbana till Kapellskär skall anses

äga berättigande, måste givetvis i första hand kunna påvisas, att en

sådan järnväg skulle äga väsentlig betydelse för samfärdseln och särskilt

varuutbytet mellan Sverige å ena sidan samt Finland och Kyssland

å andra sidan. Undersökning i sådant avseende har vidtagits av de

inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga, vilka hava under utredning

frågan om utveckling av sjöförbindelserna mellan Sverige och

Kyssland. Enligt vad utskottet erfarit, komma dessa sakkunniga att

inom kort avgiva sitt betänkande, vari till behandling upptagits olika

alternativ för förbättrandet av förbindelserna i riktning mot retrograd.

Åtminstone ett av dessa alternativ lärer förutsätta anläggning av stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

bana till Kapellskär eller statsinköp av Nynäsbanan. Innan ifrågavarande

betänkande föreligger och blivit av vederbörande närmare

granskat, synes något avgörande ej böra träffas i den nu föreliggande

frågan.

För att Kapellskärsbanan skall kunna erhålla betydelse som transitoled,

måste förbättrade sjöförbindelser med England åstadkommas. Jämväl

i detta avseende pågå för närvarande utredningar, vilkas resultat ävenledes

lärer böra avvaktas, innan beslut i järnvägsfrågan fattas.

Utskottet håller alltså före, att det av motionärerna framförda förslaget

icke kan bedömas och lösas fristående utan måste betraktas och

avgöras i samband med hela det stora problemet om ordnandet av vårt

lands förbindelser såväl österut som västerut. Ett omedelbart beslut i

enlighet med motionärernas yrkanden skulle givetvis komma att binda

Kungl. Maj:ts och riksdagens handlingsfrihet samt hava till följd utgifter,

som ej nu kunna överblickas. Någon betänklighet mot ett uppskov

med beslut i frågan har synts utskottet så mycket mindre före
finnas,

som, enligt vad den omhandlade promemorian från järnvägsstyrelsen

ger vid handen, järnvägen till Kapellskär lärer kunna fullbordas

på samma tid, som kräves för utförande av de därstädes för

genomgångstrafikens ombesörjande erforderliga hamnanläggningarna.

Utskottet får alltså hemställa,

att ifrågavarande motioner icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 31 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWAETZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelins, O. Jonsson,

H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman, A. C. Lindblad, O. Bergqvist, A. Pers

och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,

K. V. Rydén i Malmö, C. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,

N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, J. Pålsson, K. O. Strid och S. E. J. Lubeck.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

5

Bilaga.

Utdrag av

V. P. M. angående anläggning av den s. k. Kapellskärsbanan.

Den i det föregående omnämnda ekonomiska utredningen, som järnvägsstyrelsen

anförtrott åt byråchefen i styrelsen G. A. d’Ailly, har numera slutförts,

och resulterar denna utredning i följande uttalanden:

»Av den verkställda trafikberäkningen rörande banan framgår, att densamma,

byggd och trafikerad såsom lokalbana, skulle lämna en bruttoinkomst av 309,400

kronor per år.

Om från detta belopp dragés driftkostnaden, beräknad till 5,000 kronor per

kilometer eller för hela banan till 390,000 kronor, uppstår en förlust å driften av

80,600 kronor per år.

För ett riktigt bedömande av det ekonomiska resultatet för statens järnvägar

av lokalbanans tillkomst torde emellertid hänsyn böra tagas jämväl till den nettoinkomst,

som genom densamma tillföres statsbanelinjen Stockholm—Tureberg.

I trafikberäkningen har denna nettoinkomst uppskattats till 48,900 kronor

pr år.

Den för statens järnvägar uppkommande, ovan nämnda förlusten å driften

skulle alltså nedbringas till 31,700 kronor pr år.

Härtill komme så ytterligare ränteförlusten å det nedlagda byggnadskapitalet,

vilket för banan, byggd såsom lokalbana, ansetts kunna beräknas till omkring

6.000. 000 kronor.

Om bibanan Penningby—Norrtälje skulle komma till utförande såsom normalspårig

statsbana, kan, på grund av dels den för en bana av så ringa längd, 11

km., uppstående högre driftkostnaden, samt dels den ansenliga byggnadskostnad^!,

1.000. 000 kronor, den påräkneliga trafikökningen icke för banan väntas medföra

något avsevärt ändrat ekonomiskt resultat.

För att utröna huru stor transitotrafik, som vore erforderlig för att inkomst,en

av denna tillsammans med den för lokaltrafiken beräknade inkomsten skulle täcka

de då uppkommande driftkostnaderna, hava nedanstående beräkningar utförts

rörande

Kapellskärbanan.

byggd och trafikerad såsom iransitobana.

20 resande i vardera riktningen under 365 dagar = 14,600 pr år,

därav 33 % i II kl......................................... = 4,818 » »

67 % i III kl............................................. = 9,782 » »

av vilka 50 % resa med snälltåg.

Godstrafik: 10 vagnslaster per dag under 300 dagar i riktning från Sverige

7 » »»»»»»» till Sverige

medeltransportlängd: 50 % 91 km., 25 % 150 km., 25 % 200 km.

Fraktinkomsten beräknad enligt tariff 7 såsom medeltariff.

Ekonomisk

utredning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Utredning angående

hamn

med dngfärjelägen

vid\Kapellskär.

Driftkostnad för hela såväl lokal- som transitotrafiken:

8.000 kr. per bankm. för linjen Tureberg—Kapellskär,

4.000 » » » » » Stockholm—Tureberg.

Summa driftkostnad: 676,000 kronor.

Resultat:

Inkomster: Lokaltrafik..................................................

Transito: biljettinkomst II kl. 20,960 kr.

* 111 * 27,390 »

resgods och post m. m..............................

gods ..........................................................

384,300 kr.

48,350 »

10,460 »

232,890 »

676,000 kr.

Med en trafik av ovan kalkylerade storlek bär således banan, trafikerad jämväl

såsom transitobana, sina driftkostnader.

Inkomsten för den antagligen ej obetydliga transitotrafik, som utöver ovan

beräknade torde kunna erhållas, blir sålunda disponibel för förräntande av den till

9,362,000 kronor för banan såsom transitobana beräknade byggnadskostnaden.»*)

Jämväl den här ovan omförmälda, åt majoren Fr. Enblom anförtrodda hamnutredningen

är nu avslutad.

Av de undersökningar och utredningar, som major Enblom verkställt, har

framgått, bland annat, följande:

Kapellskär har ett synnerligen lämpligt läge för överföring av trafik från

järnväg till sjöled norrut och österut och tvärtom samt är den*östligaste punkt i

Roslagen, som med rimliga kostnader kan nås med järnväg. Inseglingen från

hafvet till Kapellskär genom lederna över Söderarm och Simpnäsklubb anses icke

vara svår och besväras ej av svårare is, än att regelbunden ångfartygstrafik kunnat

under en ganska lång följd av år upprätthållas med vanliga, kraftigt byggda passagerareångare

utan avsevärd hjälp av isbrytare.

Ett flertal platser i trakten, vilka synts möjliga för hamnanläggningen i fråga,

hava blivit preliminärt undersökta, men ingen af dessa platser har befunnits äga

några sådana företräden, som kunnat giva anledning till närmare undersökningar

och upprättande av förslag, utan har platsen vid Kapellskär i avseende å läge,

utrymme, skydd och grundförhållanden visat sig vara den lämpligaste för ändamålet.

Hamnanläggningens utförande har major Enblom beräknat skola äga rum i

tre utbyggnadsperioder, lämpade efter trafikens behov och tillväxt.

Den första utbyggnaden avser inrättande av en hamn för vanlig ångfartygstrafik

med en omkring 100 meter lång kaj samt en hamnpir av cirka 70 meters längd.

Till första utbyggnaden höra dessutom trafikbangården med stations- och tullhus

samt ordnande av upplagsplats innanför kajer och provisorisk tillfartsväg.

Den andra utbyggnaden avser inrättande av ångfärgetrafik och skulle omfatta

färdigställande av tvänne färgelägen med järnvägsspår m. m. ävensom ordnande av

tillfartsväg med broar över de nya spåren.

Den tredje utbyggnaden, som avser beredande av ökat kajutrymme för vanlig

ångfartygstrafik, då trafikens utveckling sådant fordrar, skulle bestå i färdigställande

*) Härtill komma eventuellt 24,000 kronor för vissa anordningar vid Penningby.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

av bankfyllningen till Kapellskäret, byggande av kajer såväl å denna bankfyllning

som å skärets inre strand ävensom utfyllning av den norra vågbrytaren samt ordnande

av upplagsplats å skäret.

Vattendjupet vid kaj har föreslagits till 7 ä 8 meter under medelvattenytan.

Färjelägena äro lämpade efter de färjor, som användas av statens järnvägar

å linjen Trälleborg—Sassnitz och vilka hava 113 meters längd, 16 meters bredd

och 5,i meters djupgående. Vattendjupet i färgelägena är avsett att bliva 7 meter

under medelvattenytan.

Kostnaderna för hamnanläggningen äro av major Enblom beräknade bliva för

första utbyggnaden...................................... kr. 1,125,000: —

andra » ....................................... » 1,185,000: —

tredje » ....................................... » 1,430,000: —

eller sammanlagt kronor 3,740,000: —

Häri hava dock icke inberäknats kostnader för vatten- och avloppsledningar

eller för elektricitetsverk med ledningar och lampor.

I den beräknade kostnaden för den första utbyggnaden hava emellertid upptagits

kostnader för stationshus vid Kapellskär samt för bostadshus m. m. till belopp

av sammanlagt 140,000 kronor, som ingå i förut utarbetade kostnadsberäkningar

över själva banan. Det av major Enblom angivna beloppet, 1,125,000 kronor,

bör dårför minskas till 985,000 kronor. Tillägges däremot kostnaden för vattenoch

avloppsledningar samt belysningsanordningar, som av järnvägsstyrelsen beräknas

till approximativt 40,000 kronor, bliver kostnaden för den första utbyggnaden av

hamnen i runt tal 1,025,000 kronor.

Det av major Enblom avgivna kostnadsförslaget grundar sig emellertid på de

aibets- och materialpriser, som voro gällande före den nu rådande kristiden, och

ar det icke möjligt att redan nu med tillfredsställande noggranhet kunna förutse,

i vad mån anläggningskostnaderna komma att påverkas av större konjunkturförändringar

under byggnadstiden. Skulle nu gällande höga arbets- och materialpriser

bliva rådande under anläggningstiden, torde man få räkna med en kostnadsökning

av omkring 10% på de olika byggnadsstadiernas ovan angivna kostnadsbelopp,

vilka sålunda skulle komma att ändras till resp. 1,237,500, 1,303,500 och

1,573,000 kronor eller sammanlagt 4,114,000 kronor.

Vad här anförts ifråga om eu eventuell ökning i kostnaderna för en första

utbyggnad av hamnen gäller naturligtvis även med avseende å de tidigare verkställda

kostnadsberäkningarna för Kapellskärsbanan. Under förutsättning att även

ifråga om sistnämnda beräkningar nu rådande arbets- och materialpriser bliva

gällande, torde de beräknade kostnaderna behöva ökas med omkring en miljon kr.

Beträffande slutligen frågan om Kapellskärsbanans byggande såsom statsbana Slutledning

vill järnvägsstyrelsen i detta sammanhang anföra följande.

Enligt den av byråchefen d’Ailly gjorda ekonomiska utredningen kommer

banan, anlagd uteslutande såsom lokalbana, icke att bära sina driftkostnader och

ännu mindre att lämna ränta å anläggningskapitalet. Något skäl för staten att

under dessa omständigheter anlägga banan såsom lokalbana torde icke förefinnas.

Förutsättningen ur järnvägsekonomisk och järnvägsteknisk synpunkt för banans

byggande såsom statsbana är, att över densamma kommer att framgå eu trafik

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande, Nr 49.

Sverge—Ryssland eller Finland, eventuellt trafik transito Sverge från och till samma

länder samt att banan utrustas så att densamma kan mottaga eu dylik trafik. Rörande

möjligheterna att vinna en sådan trafik överhuvudtaget och i sådant omfång,

som av byråchefen d’Ailly påvisats erforderlig, för att banan skall bära sig, kan

man inom järnvägsstyrelsen fortfarande icke yttra sig över. Denna fråga är föremål

för undersökning av kommissionen för utredning rörande utvecklingen av sjöfartsförbindelserna

mellan Sverige och Ryssland, vilken dock enligt vad styrelsen

inhämtat, för närvarande lägger sista handen vid sina arbeten, så långt dessa nämligen

kunna utföras utan vidare underhandlingar med vederbörande ryska myndigheter,

vilka underhandlingar under nuvarande förhållanden icke lämpligen lära kunna

pågå. Det är emellertid beträffande denna eventuella genomgångstrafik på banan

att3märka, att fördelar omedelbart kunna vara att vinna för person- och posttrafiken och

detta huru man än ordnar vidarebefordringen över Östersjön. Person- och posttrafiken

kan dock ej ensamt tänkas bära driftkostnaderna på banan, utan ligger huvudvikten

vid godstrafiken. En nödvändig förutsättning för att denna skall söka sig över

Kapellskär måste emellertid vara, att redan från början ordnas med från Kapellskärs

hamn till lämpliga hamnar i Finland eller Ryssland utgående ångfärjor. Förutsattes

nämligen omlastning av godset till vanliga ångare, torde man med ganska

stor visshet kunna antaga, att, då dessa ångare -— vare sig det är frågan om liyinsatta

sådana eller de förut på Sverige, Finland och Ryssland trafikerande — även

torde komma att anlöpa Stockholm, där de nog också framdeles få sin givna slut*

punkt, godset kommer att hellre söka sig till och ut från Stockholms hamn, dåi

större lätthet finnes att få återfrakt eller lastfyllnad och därifrån väl alltid stora

partier av godset skall distribueras. Ångfärjeförbindelsens samtidiga anordnande

är emellertid beroende på arten och storleken av den blivande utomlandstiafiken,

som kan beräknas, liksom på möjligheten att träffa avtal med grannländerna om

nödig samverkan. Järnvägsstyrelsen kan för sin del icke heller för närvarande uttala

sig i vad mån de sålunda antydda förutsättningarna för en sådan färjeförbindelse

kunna föreligga eller icke.

På grund av vad som ovan anförts, torde man böra uttala, att om banan

ifråga skall komma till stånd såsom statsbana, densamma bör byggas såsom huvudbana,

lämplig för en större genomgångstrafik. Man bör därjämte redan från början

förutsätta ångfärjeförbindelse, med hamnens samtidiga utbyggnad således enligt det

andra utbyggnadsskedet för Kapellskärs hamn.

Man måste vidare anse, att med beslut om byggandet av Kapellskärsbanan

bör tillsvidare anstå i avvaktan på resultatet av de pågående utredningarna angående

utomlandstrafikens omfattning och träffandet av den nödiga överenskommelsen

med grannlandet. Detta desto mera som banan kan byggas på samma tid som utförandet

av hamnbyggnaden och anskaffandet av de nödiga färjorna kräver.

Vad angår den ifrågasatta bibanan från Penningby måste med stöd av vad

som därvidlag förut anförts anses, att denna icke under några förhållanden bör

byggas såsom statsbana.

Stockholm den 4 mars 1916.

AXEL GRANHOLM.

Hj. Fogelmarck.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.