Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, ävensom en i ämnet väckt motion.

1916-04-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:51, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr Öl.

Ankom till riksdagens kansli den 7 april 1916 kl. 2 e. in.

- Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till arbetslöshetens bekämpande, ävensom en i

ämnet väckt motion. (4:de avd.)

I en till riksdagen den 25 februari 1916 avlåten, till statsutskottet

hänvisad proposition, nr 92, har Kungl. Maj:t under åberopande

av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

lör samma dag föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att

för arbetslöshetens bekämpande, i huvudsaklig överensstämmelse med

de i statsrådsprotokollet angivna grunder, dels använda vad som återstår

av det belopp av 5,000,000 kronor, som 1914 års senare riksdag

ställt till Kungl. Maj:ts förfogande att enligt vissa angivna grunder

användas såsom bidrag till understödjande av arbetslösa, dels ock använda

och av tillgängliga medel, mot framtida anmälan till ersättande, förskjuta

ytterligare ett belopp av högst 5,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr J. A. Ingvar son m. fl. väckt, till utskottet

remitterad motion, nr 242, i vilken hemställts, att riksdagen måtte, med

bifall till Kungl. Majrts proposition nr 92, besluta sådan ändring i där

angivna grunder för arbetslöshetsunderstöds utgående av statsmedel, att,

då Kungl. Maj:t prövar så nödigt, hela understödet må utgå av statsmedel

även efter den 1 instundande oktober, samt att någon begränsning

i rätten till eller storleken av understöd icke på denna grund må

stadgas.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för denna framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande proposition omfattar två huvuddelar: dels åsyftar densamma

genomförande av vissa ändringar i de av 1914 års senare riks
jBihang

Ull riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 34 käft. (Nr 51.) ]

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

dag antagna grunderna för utbetalande av understöd av statsmedel till

arbetslösa och dels åsyftas med framställningen att bereda Kungl. Maj:t

möjlighet att vidtaga anordningar i större utsträckning till förebyggande

av inträdande arbetslöshet.

I likhet med vad statsutskottet vid 1914 års senare riksdag vid behandlingen

av frågan om beviljande av anslag för understödjande av arbetslösa

uttalade, vill utskottet även nu med styrka framhålla, att ansträngningarna

böra i första hand inriktas på förebyggande av arbetslösheten

genom beredande av tillgång till arbete. Denna synpunkt har ock blivit

betonad såväl av chefen för civildepartementet som av statens arbetslöshetskommission

i den av kommissionen till Kungl. Maj:t ingivna framställning,

vilken legat till grund för den kungl. propositionen. Emellertid vill utskottet

till en början yttra sig beträffande de föreslagna nya bestämmelserna

i fråga om arbetslöshetsunderstödens utgående.

De av arbetslöshetskommissionen i sistnämnda avseende framställda

förslagen synas med de av departementschefen däri vidtagna jämkningarna

vara välgrundade. Utskottet — som självfallet förutsätter, att

understöd alltjämt tilldelas allenast dem, vilka utan egen förskyllan

blivit arbetslösa — har sålunda på de i statsrådsprotokollet anförda skäl

ansett sig böra tillstyrka såväl de föreslagna höjningarna i understödens

maximibelopp som ock understödsverksamhetens utsträckande till vissa

kategorier understödsbehövande, vilka enligt hittills gällande bestämmelser

ej kunnat komma i åtnjutande av understöd. Utskottet har

funnit det särskilt välbetänkt att — med den av departementschefen

förordade begränsningen — understöd må kunna tilldelas hustru och

barn till person, som på annan plats erhållit arbete, enär genom eu

sådan anordning familjeförsörjarne beredas ökade möjligheter att begagna

sig av förefintliga arbetstillfällen utanför hemorten. Med hänsyn till

de ekonomiska svårigheter, med vilka vissa kommuner på grund av

arbetslösheten redan hava att kämpa och som kunna tänkas komma

att drabba jämväl andra kommuner, har utskottet även funnit sig höra

biträda förslaget, att i vissa undantagsfall och efter Kungl. Maj:ts

särskilda prövning kostnaderna för understödsväsendet må kunna till

mer än hälften bestridas av statsmedel, under förutsättning dock att

av landstingsmedel ställes till förfogande belopp motsvarande statens

extra bidrag.

Under förliandenvarande omständigheter har utskottet ej heller

velat motsätta sig, att Kungl. Maj:t, när tvingande omständigheter

kunna anses föreligga, må intill den 1 oktober innevarande år av statsmedel

bestrida hela kostnaden för understödsverksamheten. Däremot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

3

har utskottet ej kunnat biträda den i ovannämnda motion gjorda framställningen,

att nyssnämnda tidsbegränsning måtte bortfalla. Det bör

enligt utskottets bestämda uppfattning endast i fall av yttersta nödtvång

förekomma, att understödet helt bekostas av staten. Så snart vederbörande

landsting kunnat hinna fatta beslut om vidtagande av ytterligare

åtgärder i förevarande avseende, vilket bör hava skett vid den

angivna tidpunkten, bör fördenskull undantagsförhållandet upphöra.

Såsom utskottet nedan närmare påvisar, torde det kunna ordnas så, att

den kategori av arbetare, som motionärerna närmast åsyfta, nämligen

stenarbetarne i Blekinge och Bohuslän, i stor utsträckning erhålla varaktig

arbetsförtjänst. På grund härav synes det ej vara att befara,

att icke landstingen i ifrågavarande län skola kunna bära den andel av

arbetslöshetsunderstöden, som bör fordras av dem. Det har ej heller

synts utskottet välbetänkt att, såsom motionärerna föreslagit, betaga

Kung]. Maj:t möjligheten att i de fall, då staten helt skulle bekosta

understödsverksamheten, föreskriva vissa strängare normer för understödens

utgående.

Vad angår frågan om vidtagande av förebyggande åtgärder för

arbetslöshetens bekämpande, torde strävandena i första rummet böra

riktas därpå att med tillhjälp av den offentliga arbetsförmedlingen söka

bereda de arbetslösa tillfälle att genom eget arbete förskaffa sig bärgning

inom redan förefintliga, vare sig för det allmännas eller för enskildas

räkning bedrivna företag. För att effektivt kunna motverka

arbetslösheten inom de fack, där arbetsbrist i särskilt hög grad gör

sig gällande, torde det emellertid bliva nödvändigt att genom det allmännas

försorg anskaffa arbetstillfällen genom igångsättande av företag

med särskild hänsyn till de på grund av kristiden arbetslösa. Utskottet

vill emellertid i detta sammanhang uttala, att de åtgärder, som för

arbetslöshetens bekämpande i berörda hänseende nu vidtagas, icke få

anses prejudicerande för framtiden.

Kung]. Maj:ts framställning i förevarande avseende åsyftar att i

allmänhet bereda medel för att möta inträffande rubbningar av större

eller mindre omfattning inom näringslivet och arbetsmarknaden. Departementschefen

har emellertid icke angivit några tydliga riktlinjer

för ordnandet av den verksamhet, varom här är fråga. Utskottet vill

dock i detta sammanhang erinra därom, att 1914 års senare riksdag

vid anmälan för Kungl. Maj:t om beviljande av det då äskade anslaget

för understöd åt arbetslösa framhöll, att det skulle varit synnerligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr Öl.

önskvärt, om Kungl. Maj:t kunnat för riksdagen framlägga en plantör

ordnandet av de allmänna arbeten, som man tänkt sig böra bedrivas

med särskild hänsyn till nödvändigheten av att avhjälpa eller minska

arbetslösheten.

Utskottet förbiser ingalunda, att vissa svårigheter måste möta för

upprättandet av en plan för en i större omfattning bedriven verksamhet

av ifrågavarande slag. Därest man emellertid — vilket enligt utskottets

förmenande bort vara att föredraga — velat inskränka sig till de arbetsgrenar,

inom vilka arbetslöshet i någon större utsträckning verkligen

gjort sig gällande eller med tämlig visshet kan förutses, synes

det ej bort hava mött oöverkomliga svårigheter att giva närmare direktiv

angående lämpliga åtgärder för motverkande av arbetslösheten

inom just dessa fack.

Såsom av propositionen inhämtas och i övrigt är känt, kan situationen

å arbetsmarknaden för närvarande betecknas såsom ovanligt.god.

Arbetslöshet i större utsträckning förekommer allenast inom stenindustrien

i Blekinge och Bohuslän. Utskottet har ansett sig böra, i den

mån tiden det medgivit, söka inhämta närmare .kännedom om läget

inom denna näringsgren samt om de åtgärder, vilka kunna komma i

fråga för anskaffande av arbete åt de arbetslösa inom berörda fack.

Enligt en utskottet från ordföranden i statens arbetslöshetsk.ommission

tillhandakommen promemoria beräknas antalet stenarbetare i ifrågavarande

provinser uppgå till sammanlagt omkring 7,500 man. Av

dessa ''antagas blott 500 efter den 1 april kunna erhålla sysselsättning

inom yrket, för utförande av vanliga beställningar. Därest man, såsom

i berörda promemoria skett, bortser från de omkring 2,500 arbetare,

vilka ej äro familjeförsörjare och som beräknats kunna reda sig själva

utan vidtagande av särskilda statsåtgärder, återstår alltså ett antal av

omkring 4,500 familjeförsörjare, för vilka arbete bör beredas.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att chefen för civildepartementet

sökt intressera vissa kommuner och väghållningsdistrikt att göra betydande

beställningar av gatsten ävensom att en särskild kungl. proposition

är att vänta i syfte att bereda lån till billiga villkor för att finansiera

dessa beställningar. I den nyssberörda promemorian beräknas, att

därest dylika beställningar komma att göras till ett sammanlagt belopp

av cirka 3,000,000 kronor, omkring 4,000 man skulle kunna erhålla

sysselsättning under 5 2 a månader.

Utskottet har vidare inhämtat, att inom länshjälpskommittén för

Göteborgs och Bohus län fråga väckts att med anlitande av arbetslösa

stenhuggare igångsätta omfattande skogsodlingsarheten å de vidsträckta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

5

kalmarkerna inom länet. Härigenom skulle försörjning beredas åt mera

än 2,000 personer under omkring 7 månader.

Vid vägföretag, som redan påbörjats eller inom den närmaste tiden

komma att igångsättas, såväl i Blekinge som i Bohuslän, beräknas omkring

ett tusental arbetare kunna vinna anställning under 4—6 månaders

tid. För beredande i övrigt av arbetstillfällen har för Bohuslän

bland annat planerats anläggning av automobilvägar för anordnande av

regelbunden trafik i anslutning till statsbanan. Beträffande Blekinge

förefinnas ock vissa möjligheter att bereda arbetstillfällen, av vilka

stenarbetarne lämpligen skulle kunna begagna sig. Åven utanför berörda

provinser lärer hava planlagts igångsättande av vissa arbeten,

såsom utdikning av myrar in. m., varigenom sysselsättning skulle möjliggöras

för ett betydande antal stenarbetare.

Av den nu lämnade redogörelsen torde framgå, att det låter sig

göra att i avsevärd omfattning bereda sysselsättning åt stenhuggeriarbetarne.

Vad särskilt angår tanken att igångsätta skogsodlingsföretag,

synes densamma väl värd beaktande. Visserligen skulle, även om bidrag

i någon form från jordägarnas sida bör fordras och även kan komma

att lämnas, staten komma att drabbas av de huvudsakliga kostnaderna

härför. De betänkligheter, man under normala förhållanden kunde

hysa mot eu sådan anordning, synas emellertid under den säregna

situation, som nu föreligger, och med avseende fästat vid det allmänna

gagn, som genom företaget skulle vinnas, böra vika. Utskottet förutsätter

dock, att Kungl. Maj:t låter sig angeläget vara att från vederbörande

landsting och hushållningssällskap ävensom från andra intresserade

för ändamålet erhålla största möjliga bidrag, vilka i första hand

torde böla! avse de utgifter, som hänföra sig till materialanskaffning,

arbetsledning och dylikt. Vidare vill utskottet starkt betona vikten

av att här — liksom eljest då staten igångsätter arbeten i nu

förevarande syfte — en verksam kontroll utövas å arbetets utförande.

Enligt utskottets förmenande bör för skogsodlingens utförande uppställas

det villkor, att vederbörande markägare utfästa sig att beträffande

de sålunda tillkomna skogsbeståndens framtida vård ställa sig

till efterrättese de bestämmelser, som av länets skogsvårdsstyrelse i

sådant avseende kunna anses erforderliga.

Beträffande de arbeten, som i övrigt från det allmännas sida kunna

komma i betraktande med hänsyn till minskande av arbetslösheten inom

stenhuggerifacket, liksom beträffande de företag, vilka kunna bliva nöd
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

vändiga för att bereda arbetstillfällen för arbetslösa inom andra

branscher, bland vilka byggnadsbransclien i första hand torde ifrågakomma,

vill utskottet framhålla angelägenheten därav, att i största

möjliga utsträckning samverkan mellan staten och vederbörande landsting

och kommuner kommer till stånd. I anslutning till vad departementschefen

i detta hänseende uttalat, vill utskottet ock betona, att i

främsta rummet böra komma i betraktande sådana arbeten, som falla

inom ramen för statens vanliga verksamhet.

Med anledning av vad arbetslöshetskommissionen i sitt i statsrådsprotokollet

återgivna utlåtande anfört, har utskottet ansett sig böra giva

uttryck åt den av utskottet vunna uppfattningen, att, även om den av

kommissionen omfattade grundsatsen, att det bör eftersträvas att bereda

arbete inom de arbetslösas eget yrke och i deras hemort, må i

och för sig'' kunna anses riktig, man dock bör förfara med varsamhet

vid tillämpandet av denna grundsats, om man nämligen skall kunna

nå målet att i största möjliga utsträckning bereda sysselsättning åt de

arbetslösa. Redan den framställning, utskottet ovan lämnat beträffande

de tänkbara åtgärderna för avhjälpande av arbetslösheten bland stenarbetarna,

torde hava belyst svårigheterna att vid inträffande arbetsbrist

inom en enda näringsgren förverkliga det av arbetslöshetskommissionen

uttalade önskemålet. Och dessa svårigheter växa givetvis i samma mån,

som arbetslösheten utbreder sig till flera yrkesgrenar. Erfarenheten

torde ock få anses hava lärt, att vid det yttersta krisläge, som kan

tänkas inträffa och med vilket arbetslöshetskommissionen även synes

hava räknat, en väsentlig omläggning av produktionen måste ske.

Vidare kan ej utskottet dela den av departementschefen framförda

tanken, att staten i vissa fall skulle bispringa den enskilda industrien

med driftkapital. Särskilt de konsekvenser, som av ett dylikt förfaringssätt

skulle följa, synas utskottet vara så oberäkneliga, att utskottet

ej kan för sin del förorda ett inslående på en dylik väg.

Vad angår det medelsbelopp, som skulle ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande såväl för meddelande av understöd som för vidtagande av

förebyggande åtgärder, har Kungl. Maj:t begärt att dels få disponera

återstoden av det belopp, av 5,000,000 kronor, som 1914 års senare

riksdag anvisade för understödjande av arbetslösa, dels ock att fa för

ändamålet använda ytterligare ett belopp av högst 5,000,000 kronor.

Å förstnämnda anvisning har intill 1915 års slut utbetalats ett belopp

av omkring 425,000 kronor, för vars täckande riksdagen, i enlig
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

7

het med Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning, beviljat ett motsvarande

belopp å extra stat under sjätte huvudtiteln för år 1917. Det

är alltså en jämförelsevis liten del av hela det belopp, 1914 års riksdag

ställt till Kungl. Maj:ts förfogande, som behöft tagas i anspråk. Tydligt

är dock att för beredande av arbete eller understöd åt arbetarne inom

stenindustrien ganska avsevärda belopp komma att erfordras. Under

förutsättning dels att beställningar av gatsten från kommuner och väghållningsdistrikt

komma att ske i den ovan beräknade omfattningen, dels

ock att det ovanberörda skogsodlingsföretaget kommer till stånd, torde,

i enlighet med en inom utskottet med ledning av tillgängliga upplysningar

verkställd, vid detta utlåtande fogad beräkning, medelsbehovet

för beredande av arbete till stenhuggarna inom Blekinge och Bohuslän

kunna för tiden april 1916—mars 1917 uppskattas till omkring 3,000,000

kronor. I den mån arbetslöshetsunderstöd i stället kommer att utgå,

inträder emellertid en minskning av kostnadsbeloppet.

Då, frånsett arbetsbristen inom stenhuggerifacket, man ju, så vitt

för närvarande kan bedömas, icke har att räkna med någon mera

allmän arbetslöshet och då enligt utskottets uppfattning någon förlagsverksamhet,

på sätt departementschefen ifrågasatt, från statens

sida ej bör förekomma, har det synts utskottet — som för sin del

ansett den statsfinansiella situationen böra mana till att även på nu

ifrågavarande område framgå med försiktighet — kunna låta sig göra

att anvisa ett väsentligt lägre belopp än Kungl. Maj:t äskat.

Därest till Kungl. Maj:ts förfogande ställdes ett belopp av högst

5,000,000 kronor, däri inräknat de förskott för arbetslöshetsunderstöd,

som hittills utgått under år 1916, skulle enligt utskottets uppfattning tillräcklig

marginal lämnas med hänsyn till inträffande arbetslöshet inom

andra yrkesgrupper än stenhuggeriarbetarnas. Utskottet vill ock erinra

därom, att Kungl. Maj:t förfogar över tvenne fonder, nämligen undsättnings

fonden och allmänna nödhjälpsfonden, vilka båda kunna anlitas

för ändamål av nu ifrågavarande slag. Från den förra fonden, som

vid 1915 års slut ägde en behållning av 653,311 kronor 38 öre, kan

Kungl. Maj:t utan riksdagens hörande dels utdela anslag utan återbetalningsskyldighet

av intill 50,000 kronor årligen, dels ock — utan

viss begränsning till beloppet — utlämna räntefria låneunderstöd, över

allmänna nödhjälpsfonden, som vid sistberörda tidpunkt hade en behållning

av 54,128 kronor 08 öre, äger Kungl. Maj:t fritt förfoga.

Skulle på grund av särskilda omständigheter arbetslöshet i högst

väsentlig utsträckning komma att inträda på områden, som för närvarande

äro oberörda därav, torde detta enligt utskottets uppfattning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

stå i samband med företeelser, vilka nödvändiggöra, att Kungl. Maj:t

kommer att med riksdagen samråda angående de åtgärder, som i allmänhet

erfordras med hänsyn till den då föreliggande situationen.

I enlighet med vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å herr J. A. Ingvarsons

m. fl. ovan berörda motion, må på det sätt bifalla

Kungl. Maj:ts förevarande proposition, att riksdagen

a) medgiver, att med avseende å statens meddelande

av understöd till arbetslösa må tillämpas förändrade

bestämmelser av i huvudsak det innehåll,

som finnes angivet i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 25 februari 1916;

b) medgiver, att Kungl. Maj:t tills vidare må vidtaga

nödiga åtgärder för förebyggande av arbetslöshet

i anslutning till de i samma statsrådsprotokoll

angivna grunder, med iakttagande likväl av de här

ovan av utskottet förordade modifikationer; samt

c) bemyndigar Kungl. Maj:t att för de under a)

och b) omförmälda ändamål använda och av tillgängliga

medel mot framtida anmälan till ersättande förskjuta

ett belopp, uppgående jämte redan för understödjande

av arbetslösa under innevarande år förskjutna

medel till 5,000,000 kronor.

Stockholm den 7 april 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,

O. M. Strömberg, H. F. Lamm, II. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman,

J. Nilsson, A. C. Lindblad, O. Bergqvist och A. Pers samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, O. Persson i

Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A.

Nilsson i Kabbarp, J. Ström, A. Anderson i Råstock, J. A. Ingvarson, S. E. J. Liibeck

och A. V. Sävström.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

9

Bilaga.

Beräkning

angående medelsbeliovet för beredande av arbete åt stenhuggare i Blekinge

och Bohuslän för tiden 1 april 1916—31 mars 1917.

Efterföljande beräkning'' tar endast hänsyn till de gifta stenarbetare,

vilka ej kunna erhålla stadigvarande sysselsättning inom stenindustrien.

Dessas antal är för närvarande omkring 4,500. För ett år har man då

att räkna med 12 x 4,500 = 54,000 mansarbetsmånader.

Utan särskilda åtgärder från statens sida kunna i runt tal 4,500

mansarbetsmånader utfyllas med arbete, nämligen med vägarbeten i Bohuslän

4 x 650 = 2,600 mansarbetsmånader samt med enahanda arbeten

i Blekinge 6 x 325 = 1,950 mansarbetsmånader.

\ id beställning av gatsten till kommuner och väghållningsdistrikt

för c:a 3,000,000 kronor beräknas 5 2/s x 4,000 d. v. s. 22,667 mansarbetsmånader

utfyllas med arbete.

Om° berörda stenleveranser äro avslutade inom den 31 mars 1917,

kunna sålunda tillsammans i runt tal 27,000 mansarbetsmånader utfyllas,

utan anlitande av särskilda medel för arbetslöshetens bekämpande. Det

gäller alltså att beräkna medelsbehovet för återstående 27,000 mansarbetsmånader.

Därest 2,000 stenarbetare — förutom kvinnor och barn — erhålla

sysselsättning med skogsodling i Bohuslän under c:a 7 månader, beredes

därigenom arbete innevarande år under 14,000 mansarbetsmånader.

Arbetslönerna härför hava av länsjägmästaren i Göteborgs och Bohus

län beräknats till 1,150,000 kronor.

För skogsodlingsarbetenas avslutande under åren 1917 och 1918

skulle visserligen erfordras omkring 225,000 kronor. Till denna kostna(l

om densamma överhuvud till någon del skall bestridas med

statsmedel torde emellertid ej behöva tagas hänsyn vid beräkningen

av den medelsanvisning, som av innevarande riksdag behöver ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande.

För do återstående omkring 13,000 mansarbetsmånader, för vilka

närmare utarbetade planer ännu ej uppgjorts, torde — i enlighet med

den från ordföranden i arbetslöshetskommissionen till statsutskottet över
Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 34 haft. (Nr 51.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

lämnade promemorian — böra beräknas arbetslöner efter 80 kronor per

månad eller med 1,040,000 kronor. Därest arbetslöner och materialkostnader

antagas förhålla sig till varandra som 60 till 40, skulle materialkostnaderna

uppgå till c:a 700,000 kronor och alltså utfyllandet av

ifrågavarande 13,000 mansarbetsmånader medföra en kostnad av tillsammans

1,740,000 kronor.

De utgifter för stenhuggeriarbetarnes förseende med arbete, för

vilka särskilda statsmedel böra beräknas, skulle alltså uppgå till sammanlagt

2,890,000 kronor.

Därest man påbörjar arbetena med stenleveranserna så tidigt

under innevarande år, att desamma kunna vara avslutade inom februari

månad 1917, och därest man ej nu vill taga hänsyn till medelsbehovet

efter denna tid, minskas ovanberörda 13,000 mansarbetsmånader till

8,500, varav skulle följa en nedsättning av den sammanlagda kostnadssiffran

till 2,310,000 kronor.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande. s. 4 i texten