Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
1916-03-31 · 81 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 79 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1916:6, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1916 kl. 3,30 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
''angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 1
under sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen att på extra stat för ar
1917 anvisa ett anslag av 3,000 kronor att av Kung]. Maj:t ställas till
statsministerns förfogande för avlönande av en handsekreterare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 3,000 kronor att av Kung]. Maj:t ställas
till statsministerns förfogande för avlönande av en handsekreterare.
2:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 2
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
över civilärenden den 14 januari 1916 sid. 3 i ämnet innehaller, far
utskottet hemställa,
att riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i civildepartementet, i enlighet med de
av chefen för justitiedepartementet tillstyrkta grunder
och förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja
ett förslagsanslag av 13,785 kronor, därav högst
325 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
* Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)
Handsekreterare
åt statsministern.
[i.]°
Provisorisk
lönereglering
för departementet.
[2-]
l
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
En extra föredragande
inom departementet.
[3.]
En andre
särskild
föredragande
inom departementet.
[4.]
En tredje
särskild
föredragande
inom departementet.
[5.]
Biträdande
föredragande
inom departementet.
[6.]
Förhöjning
av amanuensarvoden
m. 7ix.
[7-]
3:o) I enlighet, med Kungl. Maj:ts i punkt 3 gjorda framställning,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till avlönande av en extra föredragande
inom civildepartementet på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 7,000 kronor, därav 2,500 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar.
4:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 4 gjorda framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till avlönande av en andre särskild
föredragande inom civildepartementet på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 4,000 kronor.
5:o) Under tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under
punkt 5 föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till avlönande av en tredje särskild
föredragande inom civildepartementet på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 3,000 kronor.
6:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 6 därom gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 5 i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till avlönande av en biträdande
föredragande inom civildepartementet på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 3,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har i punkt 7 föreslagit riksdagen att till förhöjning
av de inom civildepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli anställda amanuensernas arvoden m. m. på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 34,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—8
i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har 1915 års riksdag för innevarande
år anvisat ett belopp av 24,000 kronor. Mot den nu föreslagna höj
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 3
ningen, vilken är föranledd huvudsakligen därav, att den stegrade arbetsbördan
inom departementot medfört behov av ökat antal amanuenser
och skrivbiträden, har utskottet icke haft något att erinra.
Med anledning av departementschefens meddelande att Kungl.
Maj:t till täckande av brister, som under senare år uppkommit i de
för ändamålet beviljade anslag, anvisat medel från, förutom anslaget till
extra utgifter, sjätte huvudtitelns allmänna besparingar, vill utskottet
emellertid framhålla, att enligt de i rikets ständers skrivelse den 12
maj 1841 i avseende å dispositionen av besparingar å huvudtitlarne
angivna grunder, vilka av följande riksdagar förklarats fortfarande
skola bliva gällande, huvudtitlarnes allmänna besparingar icke böra
användas till av riksdagen prövade utgifter. Emellertid har utskottet
för sin del intet att erinra mot, att sjätte huvudtitelns allmänna besparingar
tagas i anspråk för täckande av brist, som må uppkomma i
det för år 1916 anvisade anslaget för ifrågavarande ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förhöjning av de inom civildepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli anställda
amanuensernas arvoden m. m. på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 34,000 kronor.
Överståtliållarämfoetet.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 8 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 8—9) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för provisorisk förbättring av de
hos överståthdllarämbetet anställda manliga och kvinnliga
extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner på extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av 10,600 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen att från och
med år 1917 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag om högst 1,000 kronor att användas till anlitande vid
överståthållarämbetet av sakkunniga för att biträda med utredningar
m. in.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 10—■
14 i statsrådsprotokollet.
Provisorisk
löneförbättring
för
extra tjänstinnehavare
hos Överståthållarämbetet.
[8.]
Anlitande av
sakkunniga
till biträde vid
utredningar
m. m.
[9-]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vid anmälan av detta ärende har departementschefen anfört bland
annat följande:
»Den 12 augusti 1915 hade jag tillfälle att inför Kung!. Maj:t framhålla
behovet av särskilt anslag till anlitande av sakkunniga vid utredningar
hos överståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen. Jag anförde därvid, att något anslag för anlitande av sakkunniga
till biträde vid utredningar eller eljest för verkställande av undersökningar,
som kräva särskild kostnad, icke för närvarande stode till
länsstyrelsernas förfogande. För dylik affall vore länsstyrelserna hänvisade
att för varje gång göra framställning hos Kungl. Maj:t. Med de
mångskiftande åligganden och initiativ, som ankomma på länsstyrelserna
inom snart sagt alla områden av förvaltningen, syntes anslag för nämnda
ändamål, särskilt vad anginge länsstyrelserna i de större länen, vara
av behovet påkallat. Närmare utredning om behovet och det lämpliga
beloppet av anslag för ändamålet syntes emellertid böra åvägabringas.
I enlighet med min hemställan förordnade också Kungl. Maj:t om
inhämtande av utlåtanden i ämnet från överståthållarämbetet och Kungl.
Maj:ts befallningshavande i länen.»
Efter att "hava redogjort för innehållet i de inkomna utlåtandena
har departementschefen vidare anfört:
»Vid övervägande av vad sålunda förekommit har jag funnit mig
ytterligare stärkt i den mening, åt vilken jag gav uttryck i statsrådet
den 12 augusti 1915. Att, såsom i några fall skett, Kungl. Maj:ts befallningshavande
skola nödgas lita till hushållningssällskapet eller landstinget
för erhållande av medel till utredning genom sakkunnig av på
länsstyrelsens prövning beroende ärenden, kan icke vara lämpligt och
är i varje fall, likasom en hänvändelse till Kungl. Maj it, tidsödande.
Ån mindre kan det anses lämpligt eller med kronans värdighet överensstämmande,
att Kungl. Maj ds befallningshavande i sådana fall skola
genom enskildes offervillighet sättas i tillfälle att bestrida utgift för
sådan sakkunskaps förvärvande.
Det är särskilt den moderna lagstiftningen på näringsrättens och
den speciella privaträttens område, som medför prövning hos länsstyrelserna
av frågor, där särskilda facktekniska upplysningar och insikter
erfordras för ett rätt bedömande av det föreliggande fallet. Men givetvis
är det även andra, för länet och det allmänna ofta viktigare frågor
än de nyssnämnda, för vilkas utredning kräves en sakkunskap, varöver
länsstyrelsen icke alltid förfogar. Jag tänker härvid exempelvis på
kommunikationsfrågor eller liknande angelägenheter, i vilka vederbörande
landshövding eller länsstyrelse finner sig böra taga initiativ eller
som eljest äro beroende på länsstyrelsens prövning.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
5
Fullt fog synes mig för den skull finnas för äskande av anslag
för ifrågavarande ändamål, vilket såsom »förslagsanslag, högst»
torde böra uppföras som ordinarie anslag. Med hänsyn till riksstatens
uppställning lärer emellertid eu del- av ifrågakomna medel
böra såsom särskilt anslag avses för överståthallarämbetet. Medlen
i övrigt torde, på sätt statskontoret anmärkt, böra ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för fördelning mellan de skilda länsstyrelserna
i förhållande till länens storlek och länsstyrelsernas av andra omständigheter
beroende olika arbetsbörda, och torde beträffande sättet
för denna fördelning jämväl i övrigt böra lända till efterrättelse vad
statskontoret därutinnan föreslagit.
Beträffande det sammanlagda anslagsbeloppet synes mig, innan
närmare erfarenhet vunnits, en summa av 25,000 kronor vara för
ändamålet tillfyllest. Av sistnämnda summa torde 1,000 kronor böra
ställas till överståthållarämbetets förfogande.»
Vad anginge de bestämmelser, som borde gälla till överståthållarämbetets
och Kungl. Maj:ts befallningshavandes efterrättelse vid medlens
användning, ansåge departementschefen det icke vara möjligt
att på förhand angiva alla de fall, där en sådan användning skulle
vara tillåten. Å andra sidan måste, efter departementschefens uppfattning,
åt samma bestämmelser givas den begränsning, att anslaget
icke komme att användas för exempelvis sådana fall, som icke syntes
vara av beskaffenhet, att statsmedel må för antytt ändamål användas.
Lika med statskontoret ansåge departementschefen böra i huvudsak
gälla, att medlen i fråga finge användas endast för att i något på överståthållarämbetets
eller Kung!. Maj:ts befallningshavandes prövning beroende
ärende, där speciell fackteknisk sakkunskap icke kunde hos nämnda
myndigheter eller underlydande tjänstemän förutsättas, åstadkomma den
för sakens avgörande nödiga utredning eller undersökning detta
under förutsättning tillika, att icke enligt särskilda instruktioner eller
författningar sakkunnig man stode till samma myndigheters förfogande.
På sätt utskottet under punkt 13 här nedan närmare utvecklar,
finner utskottet väl behov föreligga om anslag för beredande åt länsstyrelserna
av biträde av sakkunniga, men har utskottet däremot icke
av den i ärendet lämnade utredningen blivit övertygat om, att ett sådant
behov för överståthållareämbetet kan anses oavvisligen förefinnas. På
grund härav får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
V<PoUsunder 10:o) I punkt 10 liar Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att till
rättelserT. fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat för
[10.] år 1917 anvisa ett anslag av 36,900 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14 —16 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande år anvisats ett
belopp av 26,400 kronor. Den ifrågasatta höjningen förorsakas dels
av den under senare tid inträdda stegringen av såväl sättnings- och
trycknings- som pappersprisen, dels därav att en utvidgning av tidningen
från och med innevarande år ägt rum.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kung!. Maj:ts ifrågavarande
framställning, därvid dock utskottet, i likhet med departementschefen,
förutsätter, att överståthållarämbetet genom att i vanlig ordning infordra
anbud å tryckningen söker såvitt möjligt nedbringa kostnaderna.
Ökningen av kostnaderna för tidningens utgivning under år 1916,
vilken beräknats till 6,500 kronor, har, enligt vad departementschefen
meddelat, avsetts kunna täckas dels genom anlitande av en under
föregående år å anslaget till utgivande av tidningarna »Polisunderrättelser»
och »Meddelanden angående automobiltrafik» uppkommen reservation
å 2,384 kronor 35 öre, dels av medel, anvisade från sjätte
huvudtitelns allmänna besparingar.
Med hänvisning till vad utskottet under punkt 7 anfört i fråga
om dispositionen av de allmänna besparingarna vill utskottet uttala,
att nämnda besparingar icke böra utan riksdagens medgivande användas
till nu avsett ändamål. Likaledes anser utskottet, att såväl ovannämnda
anslag till utgivande av tidningarne »Polisunderrättelser» och
»Meddelanden angående automobiltrafik» som ock nu ifrågavarande
anslag är av deti natur, att å detsamma under ett visst år uppkomna
besparingar skola överföras till statsverkets kassafond och sålunda
icke böra utan riksdagens medgivande av Kungl. Maj:t på annat sätt
disponeras. Emellertid har utskottet för sin del intet att erinra mot,
att sjätte huvudtitelns allmänna besparingar samt ovannämnda anslagsreservation,
på sätt departementschefen antytt, tagas i anspråk för bestridande
av de ökade utgivningskostnaderna under år 1916.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till fortsatt utgivande av tidningen
y>Polisunderrättelseri> på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 36,900 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
7
ll:o) Med tillstyrkande av bifall till Knngl. Maj:ts i punkt 11
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
i ämnet (sid. 16—20) innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bestridande av utgifter för
registrering av automobiler på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor att i första
hand utgå av inflytande registreringsavgifter för automobiler.
Landsstaterna i länen.
12:o) Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att å ordinarie stat må från och med år 1917 uppföras ej mindre
vid lansstyrelsen i Kronobergs län ytterligare ett skrivbiträde med.en
avlöning av 1,050 kronor, därav 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, det
ena med 200 kronor efter fem år och det andra, likaledes med 200
kronor, efter ytterligare fem år, än även vid länsstyrelsen i Norrbottens
län ytterligare ett skrivbiträde med en avlöning av 1,125 kronor, därav
700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 75 kronor ortstillägg,
vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena med
200 kronor efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter
ytterligare fem år;
dels förklara,
att till ifrågavarande skrivbiträdestjänster skola antagas kvinnor,
att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner skola lända till
efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar, samt
att biträde, som vid ikraftträdandet av ifrågavarande ändring i
staten för länsstyrelserna i Kronobergs och Norrbottens län är anställt
hos länsstyrelse och antages till biträde å denna stat från samma tidpunkt,
må äga att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet omedelbart därförinnan innehaft
stadig anställning hos länsstyrelsen;
dels ock av nu ifrågavarande anledning från och med år 1917 höja
det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna
från 922,725 kronor med 2,175 kronor till 924,900 kronor.
Registrering
av automobiler.
[ii.]
Tjänstemän
och betjänte
vid länsstyrelserna.
[12.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 20
•—31 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som finner behovet av ifrågavarande båda skrivbiträdestjänster
ådagalagt och icke har något att erinra mot Kung!. Maj:ts
förslag i övrigt, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att å ordinarie stat må från och med
år 1917 uppföras ej mindre vid länsstyrelsen i Kronobergs
län ytterligare ett skrivbiträde med en avlöning av
1,050 kronor, därav 700 kronor lön och 350 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg
till lönen, det ena med 200 kronor efter fem
år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter
ytterligare fem år, än även vid länsstyrelsen i Norrbottens
län ytterligare ett skrivbiträde med en avlöning
av 1,125 kronor, därav 700 kronor lön, 350
kronor tjänstgöringspenningar och 75 kronor ortstilllägg,
vartill kunna komma två ålderslillägg till lönen,
det ena med 200 kronor efter fem år och det andra,
likaledes med 200 kronor, efter ytterligare fem år;
b) förklara,
att till ifrågavarande skrivbiträdestjänster skola
antagas kvinnor,
att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner
skola lända till efterrättelse de föreskrifter, som
äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar, samt
att biträde, som vid ikraftträdandet av ifrågavarande
ändring i staten för länsstyrelserna i Kronobergs
och Norrbottens län är anställt hos länsstyrelse
och antages till biträde å denna stat från samma tidpunkt,
må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet
omedelbart därförinnan innehaft stadig anställning hos
länsstyrelsen;
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9
c) av nu ifrågavarande anledning från och med
år 1917 höja det ordinarie anslaget till tjänstemän
och betjänte vid länsstyrelserna från 922,725 kronor
med 2,i75 kronor till 924,900 kronor.
13:o) I punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att från Anlitande_ av
och med år 1917 i riksstaden under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordi- SmuMde
narie förslagsanslag om högst 24,000 kronor att användas till anlitande vid utredvid
länsstyrelserna av sakkunniga för att biträda vid utredningar m. m. ning™™‘_ m
Utskottet
finner den i ärendet förebragta utredningen giva vid han- ’■*
den, att för närvarande avsevärda svårigheter understundom måste uppstå
för Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen att erhålla nödigt
biträde av sakkunniga vid behandliugen av på Kungl. Maj.ts befallningshavandes
prövning beroende ärenden. Vid sådant förhållande och då
ett lämpligt avvägt anslag för bestridande av kostnaderna för erforderliga
utredningar av sakkunniga synes till väsentlig del kunna undanröja
dessa svårigheter, anser sig utskottet böra tillstyrka att medel
för ändamålet ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Tillsvidare och
intill dess någon erfarenhet vunnits angående den utsträckning, i vilken
dessa medel behöva anlitas, torde emellertid det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, 24,000 kronor, kunna icke obetydligt nedsättas, exempelvis
med hälften, eller sålunda till 12,000 kronor. Då utskottet tillstyrker
anvisande av detta belopp, vill utskottet emellertid, i anslutningtill
vad departementschefen i sådant hänseende uttalat, framhålla nödvändigheten
av att vid meddelande av erforderliga närmare bestämmelser
angående användningen av de till Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshavande anvisade beloppen, åt dessa bestämmelser gives en
sådan avfattning att därigenom förhindras medlens användning i andra
fall än sådana, där kostnaderna för utredningen otvivelaktigt böra
drabba statsverket.
Vidare villo utskottet såsom sin mening uttala, att, då förhållandena
i de olika länen i avseende å behovet av anslag för ifrågavarande
ändamål torde vara synnerligen olikartade, särskild uppmärksamhet vid
fördelningen av anslaget lärer böra ägnas däråt, att andel i detsamma
icke erhålles i vidare mån, än vad av omständigheterna kan anses
oundgängligen påkallat.
Utskottet får således i anledning av Kungl. Maj:ts under nu förevarande
punkt framställda förslag, hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.)
‘2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Arvoden åt
extra länsnotarier
m. ?n.
[14.]
Fö g deri förvaltninqarna.
[15.]
att riksdagen må från och med år 1917 i riksstaten
under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å högst 12,000 kronor att, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över civilärenden den 14
januari 1916 angivna grunder, användas till anlitande
vid länsstyrelserna av sakkunniga för att biträda vid
utredningar m. m.
14:o) Kungl. Maj:t har i punkt 14 föreslagit riksdagen att från
och med år 1917 höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga
extra biträden vid länsstyrelserna m. in. nu 213,000 kronor, med 55,000
kronor eller till 268,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 31
—43 i statsrådsprotokollet.
Den förstärkning av arbetskrafterna hos länsstyrelserna, som är avsedd
att vinnas genom den ifrågasatta anslagshöjningen, har utskottet
funnit av behovet påkallad och har utskottet ej heller haft något att
erinra mot det för ändamålet beräknade beloppet. I likhet med departementschefen
förutsätter emellertid utskottet, att en ytterligare utredninginom
departementet verkställes, innan fördelningen av anslaget mellan
de olika länsstyrelserna äger rum.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1917 höja
det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till
arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och
övriga extra biträden vid länsstyrelserna in. in., nu
213,000 kronor, med 55,000 kronor eller till 268,000
kronor.
15:o) I punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att från
och med år 1917 höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till
fögderiförvaltningarna från 1,625,635 kronor med 9,663 kronor till
1,635,298 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 43—46 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
11
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under ifrågavarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1917 höja
det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna
från 1,625,635 kronor med 9,663
kronor till 1,635,298 kronor.
16:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 16 därom gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 46 och
47) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 793,500 kronor för beredande av tillfällig
löneförbättring under samma år åt 117 kronofogdar,
116 häradsskrivare och 516 länsmän, att utgå med
följande belopp, nämligen:
för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) envar 800 kronor, därav 200
kronor skola anses utgöra lön, 400 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg;
■för envar av övriga 106 kronofogdar 600 kronor,
därav 200 kronor skola anses utgöra lön och
400 kronor tjänstgöringspenningar;
för 10 häradsskrivare (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) envar 900 kronor, därav 200
kronor skola anses utgöra lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg;
för 106 häradsskrivare (i övriga län) envar 700
kronor, därav 200 kronor skola anses utgöra lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar; och
för samtliga häradsskrivare extra förvaltningsbidrag
med 75 kronor för värjo fullt 5,000-tal av
folkmängden i tjänstedistriktet;
för 4 länsmän (i Tärna distrikt av Västerbottens
län samt i Arjeplogs, Jukkasjärvi och Karesuando distrikt
av Norrbottens län) envar 1,000 kronor, därav
600 kronor skola anses utgöra lön, 200 kronor ortstillägg
och 200 kronor förvaltningsbidrag;
Tillfällig
löneförbättring
åt kronofogdar,
häradsskrivare
och
länsmän.
[16.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
för 66 länsmän (övriga länsmän i Västerbottens
och Norrbottens län samt länsmännen i Jämtlands
län) envar 1,300 kronor, därav 600 kronor skola anses
utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar,
200 kronor ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;
samt
för envar av övriga 446 länsmän 1,100 kronor,
därav 600 kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor förvaltningsbidrag.
Polisväsendet 17:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 17
bygden^m g.jorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
[17 ] (sid- 48 och 49) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 425,000
kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor
för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning
och underhåll av särskild polisstyrka på landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande
tillika, dels att av detta anslag erforderligt
belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers
efterspanande och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t
må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet
biträda ej mindre vid förande av register
över den polisstyrka, som kan komma att ur vissa
städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter å
rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet
av frågor om samma polisstyrkas användning
i förekommande fall.
Arvode åt 18:o) I punkt 18 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ju
laPm°m.
ar ridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt ersättning åt lapp[18.
] fogdar och lappförmän, ävensom ordningsmän inom lappbyarna m. m.
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 26,300 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49—53 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
13
För ifrågavarande ändamål är å innevarande års stat anvisat ett belopp
av 20,500 kronor. Den föreslagna höjningen föranledes därav, att arvodet
för det juridiska biträdet ansetts böra ökas från 1,800 kronor med
1,200 kronor till 3,000 kronor samt att ytterligare en lappfogde med
samma avlöning som de nuvarande eller 4,000 kronor ansetts böra anställas
i Norrbottens län. Härjämte bar avsetts en höjning av anslaget
med ytterligare 600 kronor för bestridande av övriga från detta
anslag utgående utgifter, vilka väsentligen bestå i ersättningar till ordningsmän
samt gratifikationer åt lappförmän.
Då den nye lappfogden, enligt vad departementschefen meddelat,
komrne att tillsvidare anställas endast försöksvis, torde hans avlöning
under år 1917, i likhet med vad för innevarande år avsetts, kunna bestridas
av Norrbottens lappfond eller andra tillgängliga medel.’ Utskottet
anser för den skull särskilt anslag för detta ändamål nu icke
vara erforderligt.
Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot förevarande
framställning, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till juridiskt biträde åt de
svenska lapparna i Norge samt ersättning åt lappfogdar
och lappförmän ävensom ordningsmän inom lappbyarna
m. m. på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 22,300 kronor.
Väg- och vattenfoyggimilsväsendet.
19:o) På grund av Kung!. Maj:ts i punkt 19 därom gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 54) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum för anordnande av inspektion av
enskilda järnvägars rullande materiel på extra stat för
år 1917 anvisa 7,400 kronor att för ändamålet ställas
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
Utskottets
yttrande.
Inspektion
av enskilda
järnvägars
rullande
materiel.
[19.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Undersöknin- 20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 20 gjorda framställ
9hamnarnoch
ning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 54—55) i
farleder m. m. ämnet innehåller, hemställer utskottet,
[20.]
att riksdagen må, i likhet med vad förut under
en följd av år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 10,000 kronor till undersökningar
av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande
av planer till anläggning eller ombyggnad av broar, då
dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.
Understöd- 21:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 21
brobyggnader gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
och, före- (sid. 55) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
trädesvis
mindre, hamn- .. , © • t i i j i i /».•
byggnader att riksdagen ma, i likhet med vad tor inne*
m- "*• varande år ägt rum, på extra stat för år 1917 ställa
[21 •] till Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande av
brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ett anslag av
600,000 kronor.
Skydds- 22:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t i punkt 22
&FaikdenbIrJs föreslagit riksdagen och under åberopande av vad statsrådsprotokollet
yttre hamn. (sid. 55—56) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
[22-]
att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för utförande av skyddsåtgärder
för Falkenbergs yttre hamn beviljade anslaget å 130,000
kronor å extra stat för år 1917 anvisa återstående beloppet
80,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1916
utanordna beloppet.
iståndsät- 23:o) I én av herr P. A. Andersson i Knäppinge m. fl. inom andra
Sandvikens kammaren väckt motion (nr 73) har hemställts, att riksdagen måtte såsom
hamn på bidrag till bestridande av kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens
öland'' hamn i Persnäs socken på Öland i nära överensstämmelse med den av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därför upprättade arbetsplan bevilja
ett anslag av 169,200 kronor samt därav på extra stat för år 1917 an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
15
visa ett belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna sistnämnda
belopp, dock under villkor att Persnäs kommun med en tiondedel deltager
i den beräknade kostnaden 188,000 kronor samt ansvarar för den
framtida underhållskostnaden av hamnanläggningen.
Beträffande de skäl motionäi''erna anfört till stöd för sitt förslag får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet vill till en början erinra därom, att Kungl. Maj:t i en
till 1915 års riksdag avlåten proposition (nr 59) föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaden för iståndsättande av
Sandvikens hamn i Persnäs socken på Öland i enlighet med den av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därför upprättade arbetsplan bevilja
ett anslag av 248,000 kronor samt därav på extra stat för år 1916 anvisa
ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel förskottsvis redan under år 1915 utanordna sistnämnda
belopp.
De av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna avsågo i första hand att
skydda hamnen för stendrift. Vid nordliga och nordvästliga stormar
hade nämligen stora massor sten dels slungats in i hamnen och tornat
upp sig till betydande drivor, dels även, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
mening, under senare åren i övervägande grad, sugits in
i hamnen genom det mot väster öppna gattet, varigenom tillträdet till
hamnen avsevärt försvårats.
De åtgärder, som dittills vidtagits mot stendriften hade huvudsakligen
bestått i anläggande av eu bågformig hamnarm, avsedd till skydd
mot nordlig och nordvästlig sjö samt, utanför denna, en i västsydvästlig
riktning gående vågbrytare.
Med Kungl. Maj:ts förslag avsågs att motverka stendriften dels
genom en förstärkning och avsevärd förhöjning, till 4 meter över lågvattenytan,
av vågbrytaren, dels ock genom en förlängning av densamma
i nordvästlig riktning ut till ett vattendjup av omkring 4,8 meter under
lågvattenytan. Härtill skulle komma uppmuddring av hamnen, borttagande
av en från norra hamnarmen uppförd mindre tvärarm, vilken
visat sig icke motsvara sitt ändamål, samt förändring av norra hamnarmen
till lastbrygga. Kostnaderna för förslagets genomförande beräknades
till 275,500 kronor. Av detta belopp skulle nio tiondelar eller,
i runt tal 248,000 kronor utgå i form av statsanslag och Persnäs kommun,
jämlikt åtagande, svara för återstoden eller 27,500 kronor. Härjämte
skulle nämnda kommun, likaledes enligt åtagande, för framtiden
ansvara för underhållet av hamnen.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
I sitt utlåtande i anledning av ovannämnda proposition framhöll
utskottet till en början, hurusom de dittills för hamnens iståndsättande
vidtagna åtgärderna icke visat sig tillfyllest samt att i detta avseende
det då föreliggande förslaget syntes innebära givna förbättringar. Härefter
yttrade utskottet följande:
»Vad angår behovet av de ifrågasatta åtgärderna, har utskottet
funnit uppenbart, att hamnen i sitt nuvarande skick icke motsvarar de
anspråk, som lära kunna ställas på densamma. Åven synes det utskottet
ådagalagt, att några åtgärder i syfte att t. ex. genom muddring göra
hamnen mera användbar utan att effektiva förstärkningsanordningar
vidtagas med säkerhet skulle visa sig fullständigt förfelade.
Hamnen har också hittills ansetts vara av den betydelse såväl för
orten och den därstädes bedrivna stenindustrien som ock för det allmänna,
exempelvis såsom nödhamn, att, såsom ovan nämnts, för dess vidmakthållande
och förbättrande avsevärda statsbidrag beviljats, ett förhållande
som står i full överensstämmelse med riksdagens under de senare åren
visade särskilda intresse för upphjälpande av rikets hamnväsende i allmänhet.
I vad sålunda anförts skulle utskottet under vanliga förhållanden
anse tillfyllestgörande skäl för beviljande av det begärda anslaget föreligga.
Utskottet har emellertid ingalunda förbisett, att under nu rådande
ekonomiska situation stor varsamhet vid beviljande av anslag är av
nöden. Enligt utskottets uppfattning föreligga likväl i detta fall särskilda
omständigheter, vilkas avgörande betydelse utskottet icke kunnat
underkänna. Av utredningen i ärendet framgår nämligen, att invånarna
i Persnäs socken äro för sin utkomst till väsentlig del beroende av stenindustrien
inom socknen, för vars bestånd i sin tur givetvis erfordras,
att hamnen sättes i sådant skick, att den kan med trygghet angöras
av de för stenutförseln använda fartygen. Hamnens nuvarande beskaffenhet
har, såsom utredningen visar, medfört en väsentlig nedgång i
ortens allmänna rörelse, däri inbegripet nämnda industri. Uskottet har
icke kunnat undgå att se ett samband mellan detta förhållande och den
utomordentligt starka emigrationen från Persnäs socken. Det synes med
allt skäl vara att befara, att, om hamnen lämnas i sitt nuvarande skick
och sålunda alltmer får förfalla, stenindustrien kommer att helt gå under
och folkminskningen inom socknen att fortgå ännu hastigare än
hittills. Försättes åter hamnen i gott stånd, synes grundad förhoppning
företinnas, att stenindustrien skall förete nytt uppsving och skänka utkomst
åt eu väsentligt talrikare befolkning än för närvarande.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
17
Då utskottet sålunda anser sig böra tillstyrka beviljande av det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget, sker detta dock under förutsättning, att
bättre garantier i avseende å det behöriga underhållet av hamnen än
de nu erbjudna kunna vinnas. Stor sannolikhet synes nämligen vara
för handen, att Persnäs kommun med sin ringa ekonomiska bärkraft
icke skall mäkta infria sitt i förevarande avseende gjorda åtagande.
Vid sådant förhållande och då hamnen närmast är att hänföra till
sådan mindre hamnanläggning, som omförmäles i kungl. kungörelsen
den 27 juni 1914 angående statsbidrag till väganläggningar m. m.,
synes skäligen kunna uppställas den fordran, att den i berörda kungörelse
förekommande bestämmelsen om skyldighet för landstinget att
ansvara för den framtida underhållskostnaden jämväl tillämpas i förevarande
fall.»
I enlighet med utskottets hemställan beslöt också riksdagen att
såsom bidrag till bestridande av kostnaden för ^landsättande av Sandvikens
hamn i Persnäs socken på Öland i enlighet med den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen därför upprättade arbetsplan bevilja ett
anslag av 248,000 kronor samt därav på extra stat för år 1916 anvisa
ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att av tillgängliga
medel förskottsvis redan under år 1915 utanordna sistnämnda belopp;
dock under villkor att vederbörande landsting jämte Persnäs
kommun förbunde sig att ansvara för den framtida underhållskostnaden
för hamnanläggningen.
Enligt vad departementschefen nu upplyst, har emellertid Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Kalmar län med skrivelse den 19 oktober
1915 överlämnat en skrift från Kalmar läns södra landsting, däruti
landstinget meddelat, att landstinget icke funnit skäl ikläda sig den
ifrågasatta förbindelsen, och har Kungl. Maj:t den 12 november 1915
föreskrivit, att det av riksdagen anvisade anslaget å 50,000 kronor
skulle överföras till statsverkets kassafond.
Genom den förevarande motionen har frågan om hamnens iståudsättande
åter kommit under riksdagens prövning.
Det av motionärerna nu framlagda förslaget till hamnens iståndsättande
skiljer sig från Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag däri, att i
stället för en ny vågbrytararm jämte pirhuvud för en kostnad av
96,160 kronor, föreslagits särskild förstärkning av den nu befintliga
norra vågbrytaren på den punkt, där den nya vågbrytaren skolat ansluta,
vilket arbete beräknats betinga en kostnad av 20,000 kronor.
De övriga arbeten, som erfordras, hava av motionärerna upptagits i
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 haft. (Nr 6.J .''i
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Sålunda har beräknats för den nu befintliga norra vågbrytarens
påbyggnad 61,440 kronor, för förändring av norra inre hamnarmen och
rummet mellan denna och norra vågbrytaren till lastbrygga 27,722
kronor, för hamnens uppmuddring 46,885 kronor, för borttagande av
tvärarmen 250 kronor, för planering för tillfartsväg till lastbryggan
170 kronor.
Byggnadskostnad^ skulle alltså enligt motionärernas förslag uppgå
till 156,467 kronor i stället för 229,627 kronor enligt Kungl. Maj:ts
förslag. Härtill skulle i båda fallen för oförutsedda utgifter m. m.
komma omkring 20 procent av nämnda belopp, i följd varav slutsumman,
som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle uppgå till 275,500
kronor, i motionen upptagits till 188,000 kronor. Av detta belopp
skulle nio tiondedelar, 169,200 kronor, utgå i form av statsanslag; för
återstoden, en tiondedel eller 18,800 kronor, skulle Persnäs kommun
svara. Jämväl för det framtida underhållet av hamnen skulle kommunen
ansvara.
De skäl, som föranledde utskottet att år 1915 tillstyrka beviljande
av ett anslag för iståndsättande av Sandvikens hamn, torde fortfarande
kunna åberopas, då utskottet nu ansett sig böra förorda motionen i
vad den avser anvisande av statsbidrag för ändamålet. Beträffande
villkoren för bidragets åtnjutande innebär motionen, att riksdagen skulle
övergiva det krav på ökad säkerhet för hamnanläggningens behöriga
underhåll, som låg i bestämmelsen om förpliktelse för landstinget att
jämte Persnäs kommun ansvara för den^ framtida underhållskostnaden.
Sin fordran på ökade garantier i nämnda hänseende anser emellertid
utskottet, att riksdagen icke bör eftergiva. Då landstinget vägrat att
ikläda sig nämnda förpliktelse, måste därför dylika garantier söka erhållas
på annat sätt. I detta syfte vill utskottet föreslå, att vid anslagets
beviljande föreskrives, att en del, till exempel en tredjedel, av
inflytande hamnavgifter avsättes till en under offentlig myndighets kontroll
stående fond, vilken efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
prövning i varje särskilt fall får användas till bestridande av kostnaderna
för större reparations- och underhållsarbeten.
Beträffande frågan huruvida utförandet av arbetet i den av motionärerna
föreslagna mindre omfattningen kan anses tillfyllestgörande,
finner utskottet att, även om Kungl. Maj:ts förslag skulle medföra
ökad säkerhet för hamnens bestånd, motionärernas förslag dock torde
vara tillfyllest för att för framtiden förebygga sådana olägenheter
som de nuvarande. Utskottet .vill erinra därom, att bland sakkunniga
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
19
olika meningar gjorts gällande och väsentligt olika förslag utarbetats i
fråga om beskaffenheten av de skyddsåtgärder, som borde vidtagas.
Den åsikten har ock uttalats, att den teori rörande orsakerna till de
hittills företagna skyddsåtgärdernas otillräcklighet, från vilken Kungl.
Maj:ts förslag utgiuge, syntes, i vad den avsåge stenskärvens insugning
i hamnen, böra bestyrkas av erfarenheten, innan den lades till
grund för mera kostsamma anordningar. I varje fall lärer vid bifall
till motionen hinder icke möta att, därest mot förmodan det nu föreslagna
ombyggnadsarbetet skulle visa sig för sitt ändamål otillräckligt,
utan avsevärd kostnadsökning utöver vad som erfordrats, därest arbetet
utförts i ett sammanhang, vågbrytaren förlänges i enlighet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens vid förra riksdagen framlagda förslag.
Under dessa omständigheter har utskottet ansett sig böra tillstyrka
arbetets utförande i den av motionärerna föreslagna omfattningen.
Motionärernas kostnadsberäkningar, vilka med undantag allenast för
ovanberörda anordning vid norra vågbrytaren helt ansluta sig till det
till grund för Kungl. Majrts proposition vid 1915 års riksdag liggande
kostnadsförslaget, hava icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av herr Anderssons
i Knäppinge ifrågavarande motion, såsom bidrag till
bestridande av kostnaden för iständsättandel av Sandvikens
hamn i Persnäs socken på Öland i överensstämmelse med
den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därför upprättade,
i Kungl. Majtts till 1915 års riksdag i ämnet
avlåtna proposition åberopade arbetsplan med de ändringar
i densamma, som föranledas av ifrågavarande
motion, bevilja ett anslag av 169,200 kronor samt
därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna
sistnämnda belopp, dock under villkor
dels att Persnäs kommun med en tiondedel deldeltager
i den beräknade kostnaden, 188,000 kronor,
dels att kommunen ansvarar för den framtida
underhållskostnaden av hamnanläggningen,
dels ock att av inflytande hamnavgifter årligen
en tredjedel avsättes till eu fond, vilken skall stå
under kontroll av den offentliga myndighet, som
Kungl. Maj:t bestämmer, och vilken efter väg- och
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Bidrag till
anläggning
eller förbättring
av
väqar in. in.
[23.]
Angående
befrielse för
vederbörande
intressenter
att fullborda
väganläggningar
från Talljärv
till Bönkroken
in. ra.
i Norrbottens
län.
[24.]
vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall
må användas till bestridande av kostnaderna för större
reparations- och underhållsarbeten.
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 23 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 56—57) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bidrag för anläggning av nya
samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest
mindre goda vägar, på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 2,500,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har i punkt 24 föreslagit riksdagen att de, vilka
på grund av avslutade kontrakt eller eljest äro ansvariga för fullbordande
av anläggning av vägdelarna från Kölmjärv till Tallsjön, från
Tallsjön förbi Bredträsk till Bönälven eller Bönkroken samt från Talljärv
till Bredträsk, må befrias från dem i sådant hänseende åliggande
skyldighet, utan att de till väganläggningarna beviljade och redan uppburna
statsbidragen återbäras.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 57—
63 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
vill emellertid uttala önskvärdheten av att vid framtida beviljande
av bidrag för anläggningar av ifrågavarande slag tillförlitlig
utredning verkställes för vinnande av erforderlig visshet om att vederbörande
vägintressenter äro i stånd att fullborda anläggningen. Dessutom
vill utskottet uttryckligen framhålla, att detta beslut icke får tillmätas
prejudicierande karaktär.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att de, vilka på grund
av avslutade kontrakt eller eljest äro ansvariga för
fullbordande av anläggning av vägdelarna från Kölmjärv
till Tallsjön, från Tallsjön förbi Bredträsk till
Bönälven eller Bönkroken samt från Talljärv till Bredträsk,
befrias från dem i sådant hänseende åliggande
skyldighet, utan att de till väganläggningarna beviljade
och redan uppburna statsbidragen återbäras.
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
21
26:o) I punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avseende
å de statsbidrag, som för år 1917 kunna av riksdagen beviljas
till väganläggningar och vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader
ävensom upprensning av åar och farleder, skola gälla de
grunder, vilka finnas angivna i riksdagens skrivelser den 31 maj 1907,
den 27 februari 1914 och den 28 maj 1915.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 64—65 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
av herr E. Molin i Dombäcksmark inom andra kammaren väckt motion
(nr 64), vari hemställes, att riksdagen med upphävande av sina i
ämnet tidigare fattade beslut måtte föreskriva, att i avseende å de
statsbidrag, som för åren 1915 och 1916 redan beviljats och för år
1917 kunna av riksdagen beviljas till väganläggningar och vägförbättringar
samt till bro- och hamnbyggnader ävensom upprensning av åar
och farleder, skola gälla de grunder, vilka finnas angivna i riksdagens
skrivelser den 31 maj 1907 och (i fråga om befattningen med ärendena)
den 28 maj 1915.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Beträffande först denna motion vill utskottet erinra om följande.
Uti en inom första kammaren vid 1914 års förra riksdag väckt
motion (nr 54) hade herr E. Lindblad föreslagit, att riksdagen måtte
besluta, att för åtnjutande av statsbidrag med ~/3 av anläggningskostnaden
för nya eller omlagda allmänna vägar skulle uppställas villkoret,
att för väganläggningen erforderlig mark skulle kostnadsfritt tillhandahållas
av landsting, kommuner eller enskilda.
Till stöd härför anfördes huvudsakligen, att motsvarande villkor
uppställas vid beslut om anläggning av nya statsbanor samt i fråga
om beviljande av understöd från anslaget till anläggande av enklare
vägar i de tre nordligaste länen. Genom antagande av ett dylikt villkor
för understöd från det allmänna vägbyggnadsanslaget vunnes en i
och för sig önskvärd likformighet beträffande villkoren för åtnjutande
av understöd av ifrågavarande art, vartill komme, att härigenom anslaget
bleve, i större utsträckning än hittills, tillgängligt för befrämjande
av ett intensivare utbyggande av vägar.
Vid behandlingen av motionen yttrade statsutskottet, att utskottet
funnit det av motionären framställda förslaget synnerligen beaktansvärt,
och riksdagens beslut utföll i enlighet med motionärens, av utskottet
Villkor för
statsbidrag
till väganläggningar
m. m.
[25.]
JJtskottets
yttrande.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
22
biträdda hemställan med viss av utskottet föreslagen begränsning- beträffande
tiden för villkorets trädande i tillämpning.
Härefter hade herr Molin dels vid 1914 års senare riksdag dels
ock, jämte andra, vid sistlidet års riksdag väckt motioner i syfte att
få ovannämnda av 1914 års förra riksdag beslutade villkor upphäft.
I sitt utlåtande angående den sistnämnda motionen anförde utskottet,
att de skäl, som föranlett riksdagen att uppställa ifrågavarande villkor
för erhållande av statsbidrag, enligt utskottets uppfattning, fortfarande
ägde oförminskad giltighet. Vad särskilt beträffade den av motionären
framförda farhågan, att villkoret skulle innebära ett allvarligt hinder
för igångsättandet av vägbyggnadsföretag under ett antal år framåt,
kunde någon erfarenhet, ägnad att bestyrka denna uppfattning, ännu
icke hava förvärvats. Härtill komme, att utskottet hade all anledning
antaga, att de sakkunniga, vilka av chefen för finansdepartementet tillkallats
för verkställande av utredning rörande väghållningsbesvärets
utjämning m. m., i sitt blivande utlåtande icke skulle underlåta att behandla
jämväl frågan om villkor för statsbidrag till vägväsendets upphjälpande
och att det sålunda icke kunde anses lämpligt att innan berörda
utredning förelåge vidtaga någon mera väsentlig ändring i dessa
villkor. Utskottet avstyrkte därför motionen, vilken icke heller föranledde
någon riksdagens åtgärd.
Några nya skäl av beskaffenhet att bibringa utskottet en annan
uppfattning* i frågan hava nu icke anförts. Härtill kommer, att, enligt
vad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet meddelat,
Kungi. Maj:t förordnat, att de framställningar om upphävande
av nu ifrågavarande villkor, som ingivits eller komme att ingivas till
Kungl. Maj:t, skulle överlämnas till ovannämnda sakkunniga för att
tagas under övervägande vid avgivande av det förslag, vartill den anbefallda
utredningen kunde föranleda. Utskottet får alltså avstyrka
motionen.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke
funnit anledning till anmärkning emot detsamma.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra om att Kungl.
Maj:t, i anslutning till riksdagens i skrivelse den 28 maj 1915 därom
gjorda uttalande, genom kungörelse den 29 oktober 1915 förordnat,
bland annat, att den befattning, som enligt kungörelsen den 27 juni 1914
tillkomme statskontoret med ärenden beträffande statsbidrag för nu
ifrågavarande ändamål, skulle från och med den 1 januari 1916 övertagas
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
23
Utekottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts föreliggande
förslag och med avslag å herr Molins ovanberörda
motion, i vad den skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, medgiva, att i avseende å de statsbidrag,
som för år 1917 kunna av riksdagen beviljas
till väganläggningar och vägförbättringar samt till
bro- och hamnbyggnader ävensom upprensning av
åar och farleder, skola gälla de allmänna villkor och
bestämmelser, vilka finnas intagna i riksdagens skrivelser
den 31 maj 1907, den 27 februari 1914 och den 28
maj 1915.
27:o) I punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att på
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 500,000 kronor att, i
enlighet med de i kungl. kungörelserna den 14 november 1913 och
den 29 oktober 1915 angivna grunder, användas till anläggande av
enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 65—68 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.
Med anledning av departementschefens meddelande att i fråga om
Västerbottens län någon fördelning ännu icke ägt rum, vare sig av
1914 års eller ännu mindre 1915 och 1916 års anslag för ifrågavarande
ändamål, vill utskottet emellertid uttala önskvärdheten av att erforderliga
åtgärder vidtagas för att en sådan fördelning icke må, på sätt som
i nu förevarande fall skett, framdeles bliva på liknande sätt uppskjuten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 500,000 kronor att i enlighet
med de i nådiga kungörelserna den 14 november
1913 och den 29 oktober 1915 angivna grunder användas
till anläggande av enklare vägar i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län.
Anläggande
av enklare
vägar i Norrbottens,
Västerbottens
och
Jämtlands
län.
[26.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Motioner
ang. anslag
till väganläggningar
ra. ra.
Utskottets
yttrande.
28:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren (nr 40) av herr H. Fahlén m. fl. och den andra inom andra
kammaren (nr 63) av herr C. J. Öberg in. fl., har föreslagits, att
riksdagen måtte för år 1917 anslå ett belopp av 100,000 kronor att
användas till anläggande av enklare vägar inom Västernorrlands län
på de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde finna gott
föreskriva. 0
Vidare hava herrar N. G. Äkerlindh och A. Mossberg i eu inom andra
kammaren väckt motion (nr 152) hemställt, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Magt begära utredning, huruvida och under vilka
villkor statsanslag kunde beviljas till sådana enskilda vägar i Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, som kunde
väntas i en snar framtid bliva till allmänt underhåll indelade, samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras olika förslag anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna samt i fråga om
herrar* Fahléns m. fl. och Obergs m. fl. motioner, till av samma motionärer
vid 1915 års riksdag i ämnet väckta motioner (I: 18 och
II: 21).
I sitt utlåtande angående sistnämnda vid 1915 års riksdag väckta
motioner hade utskottet anfört följande:
»Vidkommande först herrar Fahléns m. fl. och Öbergs m. fl. motioner
vill utskottet, utan att ingå på ett bedömande av spörsmålet,
huruvida under normala ekonomiska förhållanden statsbidrag till anläggning
av enklare vägar inom Västernorrlands län, må kunna komma
att beviljas, framhålla att synnerligen starka betänkligheter måste möta
mot att under nuvarande situation belasta budgeten med utgifter för ett
ändamål, sådant som det förevarande, vilket, om än i och för sig behjärtansvärt,
likväl torde kunna utan alltför stora olägenheter för närvarande
undanskjutas. Då härtill kommer, att de av chefen för finansdepartementet
tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning rörande
väghållningsbesvärets utjämning m. m., enligt vad utskottet inhämtat,
komma att i sitt blivande utlåtande till behandling upptaga frågan
om de olika vägtyper, som böra med statsbidrag understödjas, och
att, resultatet av berörda utredning synes böra avvaktas, innan ytterligare
anslag för nu ifrågavarande vägtyp beviljas, kan utskottet icke
tillstyrka motionerna.»
Statsutskottets utlåtande Nr C.
25
Då ifrågavarande utredning ännu icke avslutats samt några nya
skäl av beskaffenhet att bibringa utskottet en annan uppfattning av
förevarande ämne än den, som kommit till uttryck i utskottets ovanberörda
utlåtande, icke anförts, kan utskottet icke tillstyrka de nu föreliggande
motionerna.
Vad angår den av herrar Åkerlindh och Mossberg väckta motionen
vill utskottet erinra därom, att samma motionärer i en vid sistlidet års
riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 41) hemställt, att riksdagen
ville besluta, att som extra anslag för ombyggnad, eventuellt
nybyggnad och förbättrande av enskilda vägar, som i en snar framtid
kunna till allmänt underhåll antagas i Värmland, anslå för år 1916 av
statsmedel 100,000 kronor; men att utskottet med hänsyn till de ekonomiska
konsekvenser av nästan oöverskådlig’ räckvidd, som otvivelaktigt
skulle föranledas av ett statens understödjande, på sätt av motionärerna
ifrågasatts, av enskilda vägar, avstyrkt motionerna, vilka icke
heller föranledde till någon riksdagens åtgärd.
Då utskottet under inga omständigheter finner sig kunna tillstyrka
statsanslag för enskilda vägar, kan utskottet ej heller förorda en utredning
i det av motionärerna angivna hänseende.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att herr Fahléns m. fl. och herr Öbergs m. fl.
ovanberörda motioner icke må av riksdagen bifallas;
samt
b) att jämväl herrar Åkerlindhs och Mossbergs
förenämnda motion icke må vinna riksdagens bifall.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
29:o) Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen Medicinal
dels medgiva ej mindre att å avlöningsstaten för medicinalstyrelsen styrelsen.
må från och med år 1917 uppföras en statsinspektör över kött,kon- [27.]
trollen i riket med en årlig avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000
kronor lön samt 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, än även att
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
innehavaren av nämnda tjänst må äga rätt till ett ålderstillägg å 600
kronor efter fem års tjänstgöring;
dels förklara, att innehavaren av nämnda tjänst må årligen, när
sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester under eu och eu halv månad, ävensom att för åtnjutande av
de med sagda tjänst förenade avlöningsförmåner skola gälla vad i nådiga
kungörelsen den 1 oktober 1914 angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med
år 1915 gällande ordinarie stat för medicinalstyrelsen finnes stadgat
i fråga om å nämnda stat upptagna ordinarie manliga befattningshavare;
dels från och med år 1917 höja den å medicinalstyrelsens ordinarie stat
upptagna anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän m. m. från 49,900 kronor med 1,300
kronor till 51,200 kronor;
dels godkänna sådan ändring i ordinarie övergångsstaten för medicinalstyrelsen
att det däri uppförda anslaget till 1 registrator och
aktuarie ur staten uteslutes;
dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits beträffande förändringar
i staten för medicinalstyrelsen, från och med år 1917 höja det å riksstaten
uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen från 193,100
kronor med 5,600 kronor, till 198,700 kronor, därav 4,900 kronor å
övergångsstat.
I fråga om utredningen får utskottet hänvisa till sid. 69—81 i
statsrådsprotokollet.
Till arvode åt en statsinspektör över köttkontrollen anvisade 1914
års förra riksdag å extra stat för år 1915 under nionde huvudtiteln ett
anslag av 5,600 kronor. Samma belopp har även anvisats för år 1916.
Då behovet av en statsinspektör över köttkontrollen även för framtiden
torde göra sig gällande, har utskottet ansett lämpligt, att ifrågavarande
befattning förändras till ordinarie tjänst, vilken då bör uppföras
å medicinalstyrelsens stat. Med hänsyn till de stora fordringar
i såväl teoretiskt som praktiskt avseende, vilka måste ställas på ifrågavarande
befattningshavare, har utskottet jämväl, om än med tvekan,
funnit sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t för befattningen föreslagna
avlöningen, 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter
fem års tjänstgöring.
Statsutskottets utlåtande Nr G.
27
Mot den föreslagna höjningen av anslagsposten till vetenskapliga
rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar och extra tjänstemän in. m.
med 1,300 kronor, vilken höjning huvudsakligen föranledes därav, att
från nämnda anslagspost ansetts böra bestridas kostnaden för den för
avgivande av yttrande angående sökande av apoteksprivilegier tillsatta
nämnd, har utskottet icke haft något att erinra.
Den föreslagna ändringen i övergångsstaten för medicinalstyrelsen
betingas därav, att den i nämnda stat upptagna registratorn och
aktuarien under år 1915 utnämnts att vara sekreterare hos styrelsen,
i följd varav det å övergångsstaten till nämnde befattningshavare upptagna
anslaget 3,200 kronor bör utgå.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag i denna punkt, får alltså hemställa,
att riksdagen må,
a) medgiva ej mindre att å avlöningsstaten för
medicinalstyrelsen må från och med år 1917 uppföras
en statsinspektör över köttkontrollen i riket med en
årlig avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor
lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, än även
att innehavaren av nämnda tjänst må äga rätt till
ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring;
b)
förklara, att innehavaren av nämnda tjänst
må årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en
och en halv månad, ävensom att för åtnjutande av
de med sagda tjänst förenade avlöningsförmåner skola
gälla vad i nådiga kungörelsen den 1 oktober 1914
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915
gällande ordinarie stat för medicinalstyrelsen finnes
stadgat i fråga om å nämnda stat upptagna ordinarie
manliga befattningshavare;
c) från och med år 1917 höja den å medicinalstyrelsens
ordinarie stat upptagna anslagsposten till
vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättnin
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Ang. ålderstillägg
åt
notarien
hos medicinalstyrelsen
friherre
E. J. A.
Klinckoivstrom.
[28.]
gar och extra tjänstemän m. m. från 49,900 kronor
med 1,300 kronor till 51,200 kronor;
d) godkänna sådan ändring i ordinarie övergångsstaten
för medicinalstyrelsen, att det däri uppförda
anslaget till 1 registrator och aktuarie ur staten
uteslutes;
e) vid bifall till vad ovan föreslagits beträffande
förändringar i staten för medicinalstyrelsen, från och
med år 1917 höja det å riksstaten uppförda ordinarie
anslaget till medicinalstyrelsen från 193,100 kronor
med 5,600 kronor till 198,700 kronor, därav 4,900
kronor å övergångtestat.
30:o) Kungl. Maj:t har i punkt 28 föreslagit riksdagen att notarien
hos medicinalstyrelsen friherre Ernst Johan Axel Klinckowström må,
utan hinder därav att han först efter ingången av år 1915 tillträtt sin
nu innehavande tjänst, för ålderstilläggs åtnjutande räkna sig sin tjänstgöring
före nämnda tidpunkt såsom tillförordnad notarie till godo i så
måtto, att han må från och med år 1916 uppbära första ålderstillägget
å lönen.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 82—87 i statsrådsprotokollet.
Utskottet bär väl funnit billigheten tala för, att friherre Klinckowström
må erhålla första ålderstillägget å lönen tidigare än han på
grund av gällande avlöningsbestämmelser ansetts berättigad. Dock
har utskottet med hänsyn till förut av riksdagen tillämpad praxis ej
ansett sig kunna tillstyrka, att ålderstillägg må uppbäras förrän från
och med år 1917. Denna avvikelse från vad Kungl. Maj:t föreslagit
anser utskottet likväl ej böra föranleda, att friherre Klinckowström
kommer i åtnjutande av vidare avlöningsförhöjning senare än vad som
skulle blivit händelsen vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat,
och bär utskottet fördenskull åt sin hemställan givit en därefter lämpad
avfattning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att notarien hos medicinalstyrelsen
friherre Ernst Johan Axel Klinckowström
må, utan hinder därav att han först efter ingången
av år 1915 tillträtt sin nu innehavande tjänst, för
ålderstilläggs åtnjutande räkna sig sin tjänstgöring
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
före nämnda tidpunkt såsom tillförordnad notarie till
godo i så måtto, att kan må från och med år 1917
komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner, som
skulle tillkomma honom, därest han från och med år
1916 erhållit första ålderstillägget å lönen.
31:o) I punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen sftt på
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 1,300 kronor för beredande
av personligt avlöningstillägg under nämnda år för en å övergångsstat
uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet med de för
provisorisk lönereglering för befattningshavare i medicinalstyrelsen för
år 1914 fastställda grunder och villkor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—88 i statsrådsprotokollet.
I jämförelse med den för innevarande år anvisade anslagssumman
innebär Kungl. Maj:ts förslag en nedsättning av 800 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, hemställer,
att riksdagen må på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 1,300 kronor för beredande a v personligt
avlöningstillägg under nämnda år för en å övergångsstat
uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet
med de för provisorisk lönereglering för befattningshavare
i medicinalstyrelsen för år 1914 fastställda
grunder och villkor.
32:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 30
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 88—89) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum för upprätthållande av driften av ett
vid den statsmedicinslca anstalten tillsvidare inrättat farmaceutisk
laboratorium å extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 15,600 kronor.
Personligt
avlöning stilllägg
till en
befattningshavare
i medicinalstyrelsen.
. [29.]
Farmaceutisk
laboratorium
vid statsmedicinska
anstalten.
[30].
30
Statsutskottets afätande Nr 6.
Resestipendier
till förste
provinsialläkare
m. fl.
läkare.
[31.]
Tilläggsarvoden
åt
extra
provinsialläkarna
i
Mald och
Bjurholms
distrikt.
[32.]
Höjning av
anslaget till
hospitals
underhåll.
[33.]
Motion ang.
uppförande
på ordinarie
stat av viss
personal vid
statens anstalter
för
sinnessjuka.
33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt förste provinsialläkare,
, provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande
provinsialläkare och stadsläkare skall ur riksstaten för
år 1917 uteslutas.
34:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 32 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 91—92) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
ägt rum på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av 1,300 kronor till beredande av tilläggsarvoden
åt extra provinsialläkarna i Mala och Bjurholms distrikt
med 800 kronor för den förre och 500 kronor för den
senare.
35:o) Kungl. Magt har i punkt 33 föreslagit riksdagen att från och med
år 1917 höja det, å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till hospitals
underhåll med 500,000 kronor eller från 3,850,000 kronor till 4,350,000
krön or.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 92—93 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1917 höja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till hospitals
underhåll med 500,000 kronor eller från 3,850,000
kronor till 4,350,000 kronor.
36:o) I en inom andra kammaren väckt motion (nr 147) har herr
J. H. Erikson i Uppsala hemställt, att riksdagen måtte bifalla, dels i
tillämpliga delar det förslag, som framlagts i det av sakkunniga för
utredning angående personalens vid statens anstalter för sinnessjuka
uppförande på ordinarie stat m. m. den 29 september 1913 avgivna
betänkande, dels de av hospitalspersonalens förbund gjorda, motionen
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
bilagda ändringsförslag till nämnda betänkande, dels de förändringar i
förslagsanslaget till hospitalens underhåll, som betingades av den ökade
utgift, som bleve förenad med en del av hospitalpersonalens uppförande
på ordinarie stat, samt dels att tidpunkten för överförandet på ordinarie
stat bestämdes retroaktivt från den 1 januari 1916.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
hänvisas till motionen.
Då, såsom motionären även framhållit, frågan om hospitalpersonalens
uppförande på ordinarie stat för närvarande är föremål för utredning
inom löneregleringskommittén, torde det icke vara lämpligt att
riksdagen, innan berörda utredning föreligger, ingår i prövning av
samma fråga. Utskottet, som vill uttala sin förhoppning att proposition
i ämnet, så vitt möjligt, kommer att framläggas för 1917 års riksdag,
får alltså hemställa,
att förevarande motion icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
37:o) I punkt 34 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels att Arvoden åt
det belopp av högst 50,100 kronor, som av riksdagen beviljats till
arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro i hospitalens och asylernas löne- kant och sekstater
upptagna, höjes med 4,500 kronor till högst 54,600 kronor, på
det att arvoden må kunna från och med år 1917 utgå med följande hospital samt
belopp : förhöjt arvode
* * åt sekretera
-
till sekreteraren
Piteä hospital och asyl:
ren vid Piteå
hospital och
asyl.
kronor 800: — [34.]
Östersunds hospital:
till predikanten...........................................................
» sekreteraren .......................................................
» två bokhållare, vardera 1,000 kronor,........
kronor 1,200: —
» 1,000: —
» 2,000: —
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och sängkläder, lyse,
bränsle, tvätt och kost enligt av medicinalstyrelsen särskilt fastställd
utspisningsstat samt till en arvodesförhöjning å 300 kronor efter fem
års väl vitsordad tjänstgöring;
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
dels och att vad som erfordras för beredande av nu ifrågavarande
avlöningsförmåner skall utgå av förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
sid. 94—97 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som vid jämförelse med de vid rikets övriga hospital
till därstädes anställda predikanter utgående arvoden finner det föreslagna
arvodet till predikanten vid Östersunds hospital skäligen böra
nedsättas till 1,000 kronor, har i övrigt ej haft något mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning att erinra.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må medgiva
a) dels att det belopp av högst 50,100 kronor, som
av riksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka
icke äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagaa,
höjes med 4,300 kronor till högst 54,400
kronor, på det att arvoden må kunna från och med
år 1917 utgå med följande belopp:
Piteå hospital och asyl:
till sekreteraren..................................... kronor 800: —
Östersunds hospital:
till predikanten ............................... kronor 1,000: —
» sekreteraren...................................... » 1,000: —
» två bokhållare, vardera 1,000
kronor, ........................ » 2,000:
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och
sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat
samt till en arvodesförhöjning å 300 kronor efter fem
års väl vitsordad tjänstgöring;
b) dels ock att vad som erfordras för beredande av
nu ifrågavarande avlöningsförmåner skall utgå av förslagsanslaget
till hospitals underhåll.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
33
38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vid rikets hospital
och asyler anställda läkare skall ur riksstaten för år
1917 uteslutas.
39:o) I punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det
för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt å biskopsbostället
Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands
län m. m. beviljade anslaget å 3,300,000 kronor på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 550,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—100 i statsrådsprotokollet.
Riksdagens revisorer hava i sin år 1914 avgivna berättelse angående
statsverket beträffande ifrågavarande bospitalsanläggning, bland annat, anfört,
att med genomförandet av den då föreliggande byggnadsplanen dels
vissa byggnader skulle få ett läge, som måste anses mindre förmånligt och
betinga betydande grundläggningskostnader, dels ock avsevärda svårigheter
torde uppstå för ordnande på ett tillfredsställande sätt av avloppsförhållanden
å tomten. Med anledning härav både Kungl. Maj:t anbefallt
medicinalstyrelsen att med biträde, där så erfordrades, av särskilda sakkunniga,
dem styrelsen skulle äga tillkalla, skyndsamt verkställa ytterligare
undersökning av grundförhållandena å det område, där byggnaderna
för hospitalet avsåges att uppföras, samt vidtaga de förändringar i avseende
å de särskilda byggnadernas förläggning, som vid undersökningen
funnes lämpliga och kunde bidraga att nedbringa grundläggningskostnaderna
och möjliggöra bättre ordnande av avloppsförhållandena.
Omförmälta av Kungl. Maj:t anbefallda undersökning har nu av
medicinalstyrelsen verkställts, varjämte förslag till förändring av läget
för vissa av anstaltens byggnader av styrelsen godkänts.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under ifrågavarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må av det för uppförande av en
för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt d biskopsbostället
Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands
län m. m. beviljade anslaget å 3,300,000
kronor på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 550,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt, 6 käft. (Nr 6.)
Resestipendier
åt vid rikets
hospital och
asyler anställda
läkare.
[35.]
Anläggning
av hospitalvid
Strängnäs.
[36.]
5
34
StatsutsJcottets utlåtande Nr 6.
Om- och tillbyggnad
av
Lunds hospital
och asyl.
[37.]
40:o) Kungl. Maj:t har i punkt 37 föreslagit riksdagen, att för omocli
tillbyggnad av Lunds hospital och asyl bevilja ett belopp av
320,000 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa 100,000
kronor.
Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 100—111 i
statsråd spro tokollet.
De ifrågasatta byggnadsarbetena avse dels att bereda en ökning
av det nuvarande antalet, 1,204, platser vid Lunds hospital med 50
stycken, dels ock, i främsta rummet, att bereda bättre vård för de
sinnessjuka vid hospitalet och asylen genom åstadkommande av anordningar,
som möjliggöra övervakning av patienterna. I sistnämnda avseende
har departementschefen anfört följande:
»En dylik övervakning avser, att oroliga sjuka under åtnjutande av
sängvila skola vara under ständig tillsyn och vård av sjukvårdsbetjäning.
För sådant ändamål få de sjuka ligga i gemensamma salar
eller i enskilda rum, som genom öppen dörr stå i förbindelse med
någon sådan gemensamhetssal, så att betjäningen kan ägna de sjuka
nödig vård. Sedan systemet med övervakning kommit till användning,
hava hospitalen helt ändrat karaktär. De forna tvångsmedlen
äro nästan alldeles ur bruk, tvångströja användes numera icke och isolering
av sjuk i cell förekommer ej. Systemet har sålunda verkat humaniserande
å vården. Där detsamma har kommit till användning, vårdas de
sinnessjuka å hospitalen på samma sätt som kroppsligt sjuka å lasaretten
i ljusa, väl möblerade, snygga salar under ständig vård .av betjäning
i stället för att isoleras i mörka, omöblerade celler, vilka på
grund av de sjukes osnygghet omöjligen kunna hållas rena.
Den förut lämnade redogörelsen ger vid handen, att antalet övervakningsplatser
vid Lunds hospital och asyl är mycket ringa i förhållande
till antalet sådana platser vid de senast beslutade hospitalsanläggningarna.
Antalet övervakningsplatser å Lunds hospital och asyl utgör
sålunda 185, motsvarande 15,4 % av samtliga sängarna. Till jämförelse
härmed erinras, att å Östersunds hospital övervakningsplatsernas
antal är 40 % av hela beläggningssiffran, och att motsvarande antal å
det beslutade Strängnäs hospital beräknats till 48,8 %J>
De föreslagna arbetena bestå däri, att vid hospitalet, på platser i
närheten av de så kallade länspaviljongerna, skulle uppföras tvenne
övervakningspaviljonger, en var för 25 sängar, den ena för manssidan
och den andra för kvinnosidan, för en sammanlagd kostnad av 212,500
kronor, samt att vid asylen tillbyggnader skulle utföras till de båda
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
35
nuvarande så kallade A-paviljongerna för en kostnad av 107,240 kronor.
Den sammanlagda kostnaden skulle alltså utgöra 319,740 kronor
eller i avrundat tal 320,000 kronor.
I fråga om arbetskostnaderna har departementschefen anfört följande:
»Vad
kostnaden för de ifrågasatta nya paviljongerna vid hospitalet
beträffar, kan densamma vid första påseendet förefalla något
hög. Att märka är emellertid, att, med hänsyn till paviljongernas ändamål
att mottaga endast oroliga och våldsamma sjuka, paviljongerna
måste hava ett relativt stort antal rum, avsedda för endast en sjuk
eller ett fåtal sjuka. Lokalinredning för att bereda möjlighet att behandla
de oroliga sjuka med långbad medför ock stora kostnader och
paviljongernas uppförande endast i en våning bidrager jämväl till den
höga kostnaden per plats. Enligt vad medicinalstyrelsens arkitekt framhållit,
torde ock bemärkas, att kostnaderna äro beräknade efter nuvarande
priser, vilka beträffande särskilt rörledningar, elektriska anordningar
och dylikt äro högt uppdrivna.
Då en ökning av antalet övervakningsplatser vid Lunds hospital
och asyl torde vara nödvändig för att göra hospitalet mera tidsenligt,
samt de föreslagna anordningarna, vad hospitalet beträffar, jämväl
skulle avhjälpa en förefintlig brist på platser, anser jag mig böra tillstyrka
det framlagda förslaget till om- och tillbyggnad vid anstalten
ifråga. Härvid synes emellertid beträffande tillbyggnaden vid asylen,
till förekommande av olyckshändelse vid eldsvåda, trappor i tillbyggnaden
böra anordnas på sätt överintendentsämbetet föreslagit.»
Då behovet av de föreslagna arbetena synes utskottet ådagalagt
samt utskottet icke haft något att erinra mot de framlagda kostnadsberäkningarna,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för om- och tillbyggnad av Lunds
hospital och asyl bevilja ett belopp av 320,000 kronor
samt därav på extra stat för år 1917 anvisa 100,000
kronor.
41:o) I en inom första kammaren väckt motion (nr 41) har herr
G. H. von Kock hemställt, att riksdagen ville besluta att anhålla, att
Kungl. Maj:t till nästa riksdag täcktes framlägga förslag till en för
800 sinnessjuka avsedd anstalt vid Hälsingborg.
Utskottets
yttrande.
Motion ang.
anstalt för
sinnessjuka
vid Hälsingborg.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
I motionen har framhållits, att medicinalstyrelsen redan den 8 juli
1914 förordat ett då framlagt förslag om uppförande invid Hälsingborg
av en anstalt för sinnessjuka ävensom anhållit om bemyndigande att
låta uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar för ett hospital för 800
sängar å den föreslagna platsen, men att Kungl. Maj:t, i anslutning
till ett av 1913 års riksdag gjort uttalande, den 26 februari 1915 uppdragit
åt medicinalstyrelsen att — med biträde av särskilt sakkunniga,
där så erfordrades — verkställa utredning, huruvida genom anordnandet
av den ifrågasatta nya sinnessjukanstalten för ett större antal patienter
än 800, byggnads- och driftkostnaden per vårdplats skulle kunna nedbringas,
ävensom att undersöka, huru förhållandena gestaltade sig vid
utländska sinnessjukanstalter med betydligt större antal än det nämnda.
Motionären bär vidare anfört, att genom den vändning, som saken
härigenom fått, kunde befaras, att hela frågan skulle bliva väsentligt
fördröjd, då den ifrågasatta undersökningen rörande utländsk sinnessjukvård
icke lämpligen torde kunna verkställas under nuvarande internationella
förhållanden, varför en avsevärd tid komme att förflyta innan
frågan om möjligheten att å det ifrågasatta hospitalet vid Hälsingborg
öka platsantalet över den s. k. normalstorleken kunde bli avgjord.
Beträffande de skäl motionären i övrigt anfört till stöd för sin
framställning hänvisas till motionen.
Utskottet, som i likhet med motionären anser stort behov av en
sinnessiukvårdsanstalt för sydvästra Sverige föreligga, kan emellertid
icke dela motionärens uppfattning, att den härom beslutade utredningen
skulle behöva väsentligen fördröjas på grund av att en undersökning av
utländsk sinnessjukvård under nuvarande förhållanden icke skulle kunna
äga rum. Utskottet håller nämligen före, att några större svårigheter
icke torde förefinnas för beredande åt vederbörande sakkunniga av tillstånd
att besöka utländska sinnessjukvårdsanstalter, och att, även om
detta ej skulle kunna ske, de sakkunniga på annat sätt torde kunna
erhålla de för utredningen nödvändiga upplysningarna i fråga om den
utländska sinnessjukvården.
Utskottet vill dock uttala, att, därest mot förmodan avsevärda
svårigheter skulle möta för verkställande av berörda utredning, den av
1913 års riksdag uttalade mening icke torde böra utgöra hinder för
Kungl. Maj:t att snarast möjligt framlägga förslag om uppförande av
en sinnessjukvårdsanstalt vid Hälsingborg.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
37
Utskottet får alltså hemställa,
att herr von Kochs förevarande motion icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
42:o) I en inom första kammaren väckt motion (nr 42) har herr Motion angåA-
Petrén hemställt, att riksdagen ville besluta att för utvidgning av Växjö
Växjö hospital inköpa de av kommissionen för denna anstalts utvidg- hospital.
ning härtill föreslagna lägenheterna samt för sådant ändamål på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 137,550 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel låta redan innevarande år förskottsvis
utanordna detta belopp, samt att bemyndiga Kungl. Maj:t att
låta försälja de Växjö hospital tillhöriga tomtområden, vilkas avyttring
likaledes av nämnda kommission föreslagits, för avsättande av därvid
erhållna köpeskilling till bidrag för täckandet av kostnaderna för ifrågavarande
markförvärv,
eller, om detta yrkande icke kunde bifallas, att riksdagen ville anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes taga frågan om Växjö hospitals utvidgning
under förnyat övervägande och därpå inför riksdagen framlägga
det förslag, som därav eventuellt kunde föranledas.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet vill erinra därom, såsom ock av motionären framhål- utskottets
lits, att 1912 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit, att yttrandeKungl.
Maj:t täcktes snarast möjligt föranstalta om utredning i fråga
om erforderliga åtgärder för tillgodoseende av behovet av ökad sinnessjukvård
i riket, därvid även borde tagas i övervägande, huruvida
ändamålet kunde vinnas genom utvidgning av vissa bland nu befintliga
vårdanstalter för sinnessjuka, samt meddelat, att riksdagen fäst
sin uppmärksamhet därvid, att åtskilliga av hospitalen i riket t. ex.
Piteå, Växjö och Göteborg lämpligen syntes kunna utvidgas, ävensom
att riksdagen hölle före, att vid en utredning i ämnet borde tillses,
huruvida icke genom en dylik utvidgning av några av de förefintliga
sinnessjukvårdsanstalterna behovet av ökad hospitalsvård skulle kunna
snabbare och på ett mera nöjaktigt sätt tillgodoses.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet under punkt 37 har nu departementschefen
meddelat, bland annat, att medicinalstyrelsen framlagt
ett förslag om förvärvande av nödig mark för utvidning av Växjö
hospital med ett till minst 300 beräknat antal nya platser, men att
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Inköp av ett
område vid
Vadstena
hospital och
Z asyl.
[38.]
nämnda inköp emellertid skulle vara förenat med betydande kostnader
— 137,550 kronor endast för markförvärv, alltså omkring 450 kronor
för beräknad ny plats — varför departementschefen särskilt med hänsyn
härtill icke ansåge sig böra förorda detta förslag.
Utskottet anser i likhet med motionären, att tanken på en utvidgning
av Växjö hospital ej bör uppgivas. Emellertid finner utskottet
kostnaderna för inköp av de för utvidgningen avsedda lägenheterna
anmärkningsvärt höga, även om de därstädes nu befintliga byggnaderna
skulle kunna användas för hospitalets räkning och även om en
del av marken skulle kunna försäljas till byggnadstomter, samt anser
därför, att ytterligare utredning i denna fråga bör ske, varvid utskottet
förutsätter, att, intill dess denna utredning slutförts, den på Kungl.
Maj:ts prövning beroende frågan om skatteköp av en av berörda lägenheter
icke varder av Kungl. Maj:t avgjord. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t täcktes taga frågan om Växjö hospitals utvidgning
under förnyat övervägande och därefter för riksdagen
framlägga det förslag, som därav må föranledas.
43:o) I punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen måtte
medgiva, att städs]ordlotterna nr 11 b och II c om tillhopa 4,72 hektar
må för utvidgning av Vadstena hospitals och asyls areal inköpas för en
köpeskilling, ej överstigande 12,429 kronor 70 öre;
ävensom att till gäldande av förenämnda köpeskilling på extra stat
för år 1917 bevilja ett anslag av i jämna tal 12,430 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 112—115 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att städs] ordlotterna nr II b och
II c om tillhopa 4,72 hektar må för utvidgning av Vadstena
hospitals och asyls areal inköpas för en köpeskilling,
ej överstigande 12,429 kronor 70 öre;
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
39
b) till gäldande av förenämnda köpeskilling på
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av i jämnat
tal 12,430 kronor.
44:o) Kungl. Maj:t har i punkt 39 föreslagit riksdagen att från och
med år 1917 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
anstalter för obildbara sinnesslöa från 180,000 kronor med 45,000
kronor till 225,000 kronor.
Utskottet, som tillåter sig hänvisa till vad statsrådsprotokollet (sid.
115) i detta ärende innehåller, hemställer,
att riksdagen må från och med år 1917 höja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anstalter
för obildbara sinnesslöa från 180,000 kronor med 45,000
kronor till 225,000 kronor.
45:o) I enlighet med Kungl. Majrts under punkt 40 därom gjorda
* framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt ordinarie läkare
vid länslasarett och därmed likställda sjukhus skall ur
riksstaten för år 1917 uteslutas.
46:o) I punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att — under
villkor att för ändamålet kostnadsfritt av landsting, kommuner eller
enskilda tillhandahålles ett Korsnäs sågverksaktiebolag tillhörigt, i Hemus
by av Mora socken beläget område, enligt uppgift'' innehållande 25,8
kappland åker, 1 tunnland 19,l kappland skog samt 5 tunnland 27,2
kappland impedimenter — för uppförande å nämnda område av ett
spetälskesjukhus bevilja ett anslag av 81,020 kronor samt därav på
extra stat för år 1917 anvisa 40,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 116
—133 i statsrådsprotokollet.
Vid anmälan av detta anslagsäskande har departementschefen anfört,
bland annat, följande:
»— — — — utredningen giver vid handen, att i Gävleborgs
och Kopparbergs län, där spetälskan huvudsakligen förekommer, sjuk
-
Anstalter för
obildbara
sinnesslöa.
[39.]
Resestipendier
åt ordinarie
läkare vid
länslasarett
m. fl.
[40.]
Uppförande
av spetälskesjukhus
i Dalarna.
[41.]
40
/Statsutskottets utlåtande Nr 6.
domen under de senaste åren ej visat tecken till avtagande. Kraftiga
åtgärder torde därför erfordras för att söka förhindra sjukdomens ytterligare
utbredning och få den att så småningom helt försvinna. Det bästa
medlet i denna riktning är givetvis att bereda vård och isolering å
sjukhus åt de olyckliga, som angripits av sjukdomen i svårare form.
För närvarande synas åtminstone 13 sådana spetälskesjuka vara i avsaknad
av erforderlig sjukhusvård. Den av medicinalstyrelsen lämnade
redogörelsen visar tillika, att, om de å Järvsö sjukhus internerade spetälskesjuka
skola kimna beredas en tillfredsställande vård, det nuvarande
platsantalet å nämnda sjukhus icke medgiver tillgång till intagande
därstädes av mer än ytterligare ett par sjuka. Lika med medicinalstyrelsen
håller jag före, att det ökade platsbehovet lämpligen ej bör
tillgodoses genom en utvidgning av Järvsö sjukhus, utan att ett nytt
sjukhus i Dalarna för ändamålet bör upprättas. Redan den omständigheten,
att Järvsö sjukhus visat sig äga betydelse för sjukdomens
tillbakagång, huvudsakligen beträffande de i närheten av sjukhuset
belägna socknarna, synes tala härför. Härtill kommer, att de sjuka
vida lättare besluta sig för intagning å sjukhus, om detta är beläget
i deras hemtrakt, varigenom tillfälle beredes dem att mottaga besök
av anhöriga och jämväl någon gång resa till sina hem. Genom förläggande
av ett sjukhus till Mora socken — den del av provinsen,
där de flesta spetälskefallen förekommit — skulle föreståndarens
för spetälskesjukvården arbete i hög grad underlättas såväl beträffande
vården av de sjuka som, vilket är av största vikt, även i fråga
om de sjukas familjers skyddande mot smittans utbredning. Då det
gäller en så föga smittsam sjukdom som spetälska, kan man nämligen
säga, att de sjukas isolering genom intagning å sjukhus är praktiskt
taget fullständig, även om de sjuka där få mottaga besök av sina anhöriga.
Den fostran till iakttagande av snygghet och renlighet, som
på sjukhuset påtvingas de sjuka, verkar även vid de sjukas tillfälliga
besök i hemmen så, att dessa besök ej kunna anses i högre grad farliga
för smittans utbredning.
Av dessa skäl finner jag mig böra förorda anslag för uppförande
av nytt spetälskesjukhus i Dalarna. Emellertid anser jag, med hänsyn
till de fördelar, nämnda provins skulle beredas genom sjukhusets förläggande
därstädes, såsom villkor för byggnadsanslaget böra uppställas,
att den för sjukhusets uppförande avsedda mark kostnadsfritt upplåtes
av landsting, kommuner eller enskilda.»
Kostnaderna för sjukhuset hava av medicinalstyrelsen beräknats
till 81,020 kronor, vartill komme kostnaden för tomten 7,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
41
Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att kraftiga åtgärder
snarast erfordras för att förhindra spetälskesjukdomens ytterligare
utbredning och få den att så småningom försvinna, samt att den åtgärd
i detta syfte, som närmast borde vidtagas, vore inrättande av ett
sjukhus för spetälska i Dalarna.
I avseende å den föreslagna platsen för sjukhuset finner utskottet
visserligen, att densamma ur många synpunkter kan anses välbelägen,
men att åtminstone i ett och detta ett synnerligen viktigt hänseende
tillförlitlig utredning om dess lämplighet icke kan anses föreligga, nämligen
ifråga om förekomsten av gott vatten. Enligt utskottets mening
är det oavvisligen nödvändigt, att sjukhuset äger lätt och riklig tillgång
härtill, men någon närmare utredning i detta avseende har, så
vitt av handlingarna framgår, icke ägt rum. Medicinalstyrelsen har i
denna del endast yttrat, att platsen vore högt och fritt belägen mellan
öster Dalälven och Hemusån, vadan sålunda lätt tillgång till vatten
funnes. Förste provinsialläkaren i länet har emellertid i ett yttrande
till medicinalstyrelsen framhållit de svårigheter befolkningen i närheten
av denna plats haft för att erhålla gott vatten. Utskottet anser, att
frågan i denna del tarvar ytterligare utredning.
Vid denna ytterligare utredning, torde jämväl böra tagas i övervägande,
om icke byggnadskostnaderna kunde än vidare nedbringas,
exempelvis därigenom att ett billigare system för centraluppvärmning
användes, därest icke överintendentsämbetets förslag att anordna kakelugnar
antages, att sjukhuspaviljongen uppfördes i två våningar, att
tvättstugan förlädes till källaren i sjukhuspaviljongen i stället för i
en särskild byggnad, att bostadsrum för all betjäning inreddes i vindsvåningen
eller att det beräknade luftutrymmet för varje patient något
minskades.
Då utskottet alltså anser en förnyad utredning vara nödvändig,
kan utskottet icke tillstyrka Kungi. Maj:ts förslag i den form, vari det
föreligger. Såsom utskottet framhållit, äro emellertid snara åtgärder
nödvändiga, och utskottet förutsätter därför, att denna utredning påskyndas,
så att ett nytt förslag kan föreläggas 1917 års riksdag så
tidigt, att arbetet med anläggningen kan påbörjas nämnda år. På grund
härav och då utskottet finner lämpligt, att'', ehuru byggnadsplanen
nu icke kunnat i allt godkännas, likväl den del av byggnadskostnaden,
som kan antagas bli erforderlig under år 1917, redan nu upptages på
samma års stat, har utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisande å
extra stat för år 1917 av ett belopp av 40,000 kronor för ifrågavarande
ändamål.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 haft. (Nr 6.) G
JJtslcottets
yttrande
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anslag till
uppförande
eller inrättande
av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[42.]
I likhet med departementschefen anser utskottet såsom villkor för
beviljande av anslag böra uppställas, att den för sjukhusets uppförande
erforderliga mark kostnadsfritt upplåtes av landsting, kommuner eller
enskilda.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för uppförande av ett spetälskesjukhus
i Dalarna på extra stat för år 1917 anvisa
40,000 kronor.
47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 42 gjorda framställning och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet i ämnet (sid. 133—137)
innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till bidrag för uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukstugor,
tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
på andra sjukvårdsanstalter, på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 400,000 kronor;
b) besluta, att i avseende å allmänna bestämmelser
för åtnjutande av statsbidrag från berörda anslag
skall gälla av Kungl. Maj:t fastställda grunder;
c) medgiva,
att, därest av riksdagen till ifrågavarande ändamål
förut beviljade belopp icke bliva till fullo tagna
i anspråk de år, varför de anvisats, återstoden må för
ett annat år för ändamålet disponeras; samt
att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller tillhör någon av de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till
förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
43
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för
anläggning av tuberkolossjukvårdsanstalter.
48:o) I en den 22 februari 1916 till riksdagen avlåten, till statsut- Ny och omskottets
förberedande behandling överlämnad proposition (nr 62) har ll3J™ncaöriet
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådspro- Äpelvin för
tokollet över civilärenden samma dag, föreslagit riksdagen att till slr^l^sa
utförande av vissa ny- och ombyggnader vid kustsanatoriet Apelviken
må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen för kustvård åt skrofulösa
barn ett anslag av 40,000 kronor, att av de utav riksdagen beviljade
anslag till bidrag för uppförande eller inrättande av tuber kulossjukvårdsanstalter
utgå utan hinder av de för dessa anslag av riksdagen
bestämda villkor, men med skyldighet för föreningen att underkasta sig
de föreskrifter med avseende å förstberörda anslags åtnjutande, som av
Kungl. Maj:t må bestämmas.
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
åberopade statsrådsprotokollet.
De nu föreslagna ny- och ombyggnaderna äro huvudsakligen be- utskottets
tingade därav, att föreningens verksamhet blivit utsträckt att omfatta ylande.
även de egentliga vintermånaderna, så att densamma fortgår året om.
Genom den uppgjorda byggnadsplanens realiserande skulle tillika beredas
tillfälle att mottaga ytterligare ett trettiotal patienter under sommarmånaderna,
varjämte en välbehövlig utvidgning av utrymmena i
allmänhet och förbättring av vissa anordningar vid sanatoriet skulle
vinnas. Därjämte vore det föreningens mening att låta uppföra ett
vattentorn med cistern, rymmande omkring 50,000 liter.
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava beräknats till 62,100
kronor. Det föreslagna statsbidraget skulle således utgöra något mindre
än Vj av kostnaderna.
Utskottet har inhämtat, att i de för föreningen gällande stadgarna
funnes intaget dels en föreskrift, att, därest föreningen skulle upplösas,
föreningens tillgångar skola överlämnas till svenska nationalföreningen
mot tuberkulos, dels eu bestämmelse, att stadgarna i förevarande
avseende icke få ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
I fråga om de till ärendet hörande ritningar och kostnadsberäkningar
vill utskottet erinra därom, att överintendentsämbetet vid granskning
härav icke haft anledning till annan anmärkning, än att posten
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anslag till
driftkostnader
vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
[43.]
för oförutsedda utgifter beräknats väl låg. Såsom departementschefen
framhållit, torde emellertid denna omständighet icke behöva inverka på
statsbidragets belopp.
Då utskottet i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att till utförande av
vissa ny- och ombyggnader vid kustsanatoriet Apelviken
må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen för kustvård
åt skrofulösa barn ett anslag av 40,000 kronor, att av
de utav riksdagen beviljade anslag till bidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
utgå utan hinder av de för dessa anslag av riksdagen
bestämda villkor, men med skyldighet för föreningen
att underkasta sig de föreskrifter med avseende å
förstberörda anslags åtnjutande, som av Kungl. Maj:t
må bestämmas.
49:o) Uti punkt 43 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels att
till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalser på extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 600,000 kronor,
dels och att i avseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande av
ifrågavarande statsanslag besluta:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som prövas
vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för vårdplats
i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag,
dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss kommun
eller landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas
av den omständigheten, att avgiften för vård av person från
annan ort utgår med högre belopp;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och
patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på
varje tusental av länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat
antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn
eller tuberkulossjukvårdsanstalt, som är avsedd för vård av sjuka från
hela riket utan företräde för sjuka från visst län eller viss stad, samt
med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens län, där
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
45
statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning i förhållande
till invånarantalet; och
c) att Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser och
villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att stadga.
Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 136—142 i statsrådsprotokollet.
I jämförelse med den för innevarande år för ifrågavarande ändamål
anvisade anslagssumman innebär Kungl. Makts förslag en höjning
av 100,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under ifrågavarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) till bidrag för driftkostnaderna vid tuberhulossjukvårdsanstalter
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 600,000 kronor;
b) att i avseende å allmänna bestämmelser för
åtnjutande av ifrågavarande statsanslag besluta:
l:o) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt,
som prövas vara på tillfredsställande sätt anordnad
och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal
icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag,
dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande
viss kommun eller landstingsområde, hinder
för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas av den
omständigheten, att avgiften för vård av person från
annan ort utgår med högre belopp;
2:o) att statsbidraget må bestämmas till högst 50
öre för dag och patient, för vilken avgiften ej är högre
än 1 krona om dagen, dock med den inskränkning
att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser
än en på varje tusental av länets eller stadens invånare,
däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å
kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn
eller tuberkulossjukvård sanstalt, som är avsedd för
vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka
från visst län eller viss stad, samt med undantag därjämte
beträffande Jämtlands och Norrbottens län, där
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Resebidrag
till vissa patienter
vid
kustsanatorierna.
[44.]
Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.
[45.]
Folksana
torierna.
[46.]
statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning
i förhållande till invånarantalet; och
3:o) att Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser
och villkor, som för statsbidragets åtnjutande
kunna finnas lämpliga att stadga.
50:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 44 därom gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 143) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 bevilja
ett förslagsanslag å 10,000 kronor för beredande av
bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda
kustsanatorierna, att utgå under de villkor Kungl.
Maj:t bestämmer.
51:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 45 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt läkare, som anmäla
sig vilja: i utlandet studera tuberkulosens igenkännande,
behandling eller hygien, skall ur riksstaten för
år 1917 uteslutas.
52:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 46
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 145—147) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för en följd av
år ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid
de genom medel ur Konung Oscars ll:s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 200,000 kronor att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Statsutslcottes utlåtande Nr 6.
47
53:o) 1 enlighet med vad Kungl. Maj:t i punkt 47 föreslagit riksdagen
och under åberopande av den utredning i ämnet, som å sid. 147
—148 i statsrådsprotokollet återfinnes, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 bevilja
ett förslagsanslag å 60,000 kronor att användas till
statsbidrag till understödjande av dispensärverksamhet
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de
nu gällande.
54:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 48
gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för år 1916 ägt
rum, på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslagav
15,000 kronor att enligt därom av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser användas till bekostande av behandling
enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa, med
sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten,
under villkor att genom bidrag från vederbörande
landsting eller kommuner eller annorledes bestrides
det belopp, som erfordras för patientens resa
fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där
behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll,
så länge behandlingen varar.
55:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 49 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 149—150) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
alt riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa
a) för anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg ett anslag av
76,650 kronor;
b) för anordnande av polikliniker vid nämnda anstalter
ett anslag av 9,000 kronor;
båda beloppen att utgå under de villkor för anslagens
åtnjutande, som kunna av Kungl. Maj:t bliva
bestämda.
Understödjande
av
dispensärv
ensamhet.
[47.]
Behandling
av medellösa
lupus - patienter.
[48.]
Kliniker vid
vanföreanstalterna
i
Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg
m. m.
[49.]
48
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anslag till 56:o) 1 punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
dvtiMiaoch Pä extra stat för ar 1917 anvisa ett anslag av 21,000 kronor att under
uppfostrings- de villkor, som kunna av Kungl. Maj:t bliva bestämda, utgå såsom
hem för ],i(]rag till underhåll av i samband med vanföreanstalterna i Stockholm,
TöO 1 Göteborg och Hälsingborg anordnade skol- och uppfostringshem, dels
^ ock medgiva, att härutöver må för enahanda ändamål användas de be
sparingar,
som må uppkomma å det för samma ändamål på extra stat
för åren 1915 och 1916 anvisade anslagen.
Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 152—155 i
statsrådsprotokollet.
Ovanberörda besparingar beräknas av departementschefen komma
att uppgå till 11,300 kronor. Om härtill lägges det äskade anslagsbeloppet,
21,000 kronor, skulle alltså för ifrågavarande ändamål under
år 1917 komma att stå till disposition ett belopp av 32,900 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 21,600 kronor att under de villkor, som kunna av
Kungl. Maj:t bliva bestämda, utgå såsom bidrag till underhäll
av i samband med vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg anordnade skol- och uppfostringshem;
b)
medgiva, att härutöver må för enahanda ändamål
användas de besparingar, som må uppkomma å
de för samma ändamål på extra stat för åren 1915
och 1916 anvisade anslagen.
Bidrag till
resor för
vanföra.
[51.]
57:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 51 därom gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 15,000 kronor att användas för bidrag till
de vanföras jämte vårdares resor till eller från vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg eller
de i samband med nämnda vanföreanstalter anordnade
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
49
skol- och uppfösning shem att utgå under de villkor för
anslagets åtnjutande, som kunna av Kungl. Maj:t bliva
bestämda.
58:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 52 Anslag för
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet å^nudne^fs
(sid. 156—158) i ämnet innehåller, hemställer utskottet, ningsanstaiter
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 45,000 kronor att användas dels i överensstämmelse
med förut angivna grunder till understöd åt
de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm av föreningarna
för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra, dels ock för bekostande av dessa anstalters
inspektion.
för vanföra.
[52.]
59:o) Kungl. Maj:t har i punkt 53 föreslagit riksdagen att i av- skyddskoppbidan
på den proposition, som kan komma att avlåtas angående ny ympning ens
lagstiftning om skyddskoppympning, med uteslutande ur staten av an- anoP“e''
slaget till vaccinationens befrämjande, 7,700 kronor, i stället å ordinarie
stat för ar 1917 uppföra ett förslagsanslag till skyddskoppympningens
anordnande av 50,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 1 februari 1916 avlåten proposition
föreslagit riksdagen att, under förutsättning att riksdagen antager
förslag till lag om skyddskoppympning, dels, med uteslutande ur
riksstaten av ordinarie anslaget till vaccinationens befrämjande, 7,700
kronor, i stället å ordinarie stat anvisa ett förslagsanslag till skyddskoppympningen
av 50,000 kronor, dels ock medgiva, att för ändamålet
må användas de besparingar, som uppkommit å förstnämnda anslag.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
60:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 54 gjorda framställning Karantänsoch
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 160) i ämnet a™talten
innehåller, får utskottet hemställa, VsutTeln
_ t # koloxid
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande apparaten.
år ägt rum, för bestridande av kostnaderna för skötseln av [54.]
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Personligt
lönetillägg åt
karantänsläkaren
G. E.
Hjortzöcrg.
[55.]
Resestipendier
åt civila
läkare.
[56.]
Stipendier
för delta;
gande i
medicinska
fortsättningskurser.
[57.]
den å karantänsanstalten på Iiänsö befintliga koloxidapparaten
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
högst 1,000 kronor.
61:0) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts i punkt 55
gjorda framställning, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 500 kronor till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren
vid karantänsanstalten på Känsö Gustaf Ernst
Hjortzberg att utgå, så länge han under år 1917 på
grund av Kungl. Maj:ts förordnande uppehåller ifrågavarande
karantänsläkarbefattning.
62:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t i punkt 56
föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det ordinarie anslaget till resestipendier
åt civila läkare må under år 1917 användas
för det ändamål, för vilket anslaget varit avsett,
b) vid bifall härtill, besluta, att ifrågavarande
anslag skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
63:o) I punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare
för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm på
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag å 6,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående stipendiernas
åtnjutande.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid 162—164 i statsrådsprotokollet.
I jämförelse med den för år 1915 för ifrågavarande ändamål anvisade
anslagssumman innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av
1,500 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under ifrågavarande punkt föreslagit, hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
51
att riksdagen må till stipendier för i statens, landstings
eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande
av medicinska fortsättningskurser i Stockholm på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag å 6,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser
angående stipendiernas åtnjutande.
Sociala verk och inrättningar.
64:o) Under punkt 58 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående
genomförande av försäkring för olycksfall i arbete och administrationen
härav, på extra stat för år 1917 beräkna ett anslag för ändamålet av
700,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla
.
65:o) Kungl. Maj:t har under punkt 59 föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, på extra
stat för år 1917 beräkna ett förslagsanslag av 39,000 kronor att användas
till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och
utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
66:o) Under punkt 60 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående ändring
i staten för socialstyrelsen, för ändamålet beräkna en höjning från och
med år 1917 av det å ordinarie stat upptagna anslaget till socialstyrelsen,
nu 148,200 kronor, med 26,570 kronor till 174,770 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 februari 1916 till riksdagen
avlåten proposition gjort framställning, bland annat, om höjande
av ifrågavarande anslag med 25,300 kronor till 173,500 kronor.
Upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet
m. m.
[58.]
Ersättning
till postsparbanken
för
dess bestyr för
riksförsäkring
sanstaltens
räkning.
[59.]
Avlöningsoch
omkostnadsstat
för
socialstyrelsen.
[60.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Anslag för 67:o) Under punkt 61 har Kungl. Maj;t föreslagit riksdagen att i
uppratthåi- afbidan -på den proposition, som kan komma att avlåtas angående ändring
lande av V f , V 7 , ° 0 “
sodaisiyrei- i staten för socialstyrelsen, tills vidare beräkna ett anslag pa extra stat
sens verk- jr 1917 för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet av
[61 1 36,300 kronor.
L I den under punkt 66:o) omförmälda propositionen av den 11
februari 1916 har Kungl. Maj:t gjort framställning om, bland annat,
anvisande av ifrågavarande anslag å extra stat för år 1917.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Medling i 68:o) Kungl. Maj:t har i punkt 62 föreslagit riksdagen att i av
arbetstvister.
bidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående ny
[62.] lagstiftning om medling i arbetstvister, på extra stat för år 1917
beräkna ett förslagsanslag av 25,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling
i arbetstvister.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Under- 69:o) Under punkt 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
stödjande av avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående bearbetlförmed-
främjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i
lingen. riket, på extra stat för år 1917 för ändamålet beräkna ett förslagsan[63.
] slag av 70,000 kronor.
Över ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
53
70:o) Kungl. Maj:t har under punkt 64 föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående underlättande
av medellösa arbetssökandes resor för tillträdande av plats,
som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats å annan ort, för ändamålet
beräkna ett förslagsanslag på extra stat för år 1917 av 10,000 kronor.
Jämväl över denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
71:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 65 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för flera föregående
år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfolkliga
arbetsamtet i Basel på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 750 kronor.
72:o) I punkt 66 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att det i ordinarie staten för yrkesinspektionen uppförda anslaget
till yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens kontorskostnader samt
vikariatsersättningar in. in. må från och med år 1917 upptagas till ett
förhöjt belopp av 22,280 kronor;
dels från och med samma år godkänna sådan ändring i de av riksdagen
antagna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i avlöningsstaten
för yrkesinspektionen upptagna avlöningsförmåner, att innehavare
av ordinarie befattning inom yrkesinspektionen må, där så utan
hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket
kan ske, årligen under tre veckor vistas utom det tjänstgöringsområde,
för vilket han är anställd, dock att anmälan därom på förhand bör
göras hos yrkesinspektionens chefsmyndighet;
dels ock, under förutsättning av bifall till vad som föreslagits beträffande
ovan angivna anslag, från och med år 1917 höja det ordinarie
anslaget till yrkesinspektionen med 1,000 kronor till 82,680 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 172—177 i
statsrådsprotokollet. f
Den begärda förhöjningen av ifrågavarande anslag är beroende
därav, att detsamma med sitt nuvarande belopp ej lämnar tillgång till
Medellösa
arbets
sökandes
resor.
[64.]
Det mellanfolkliga
arbetsamtet
i
Basel•
[65.]
Anslag till
yrkesinspektionen.
[66.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
den förnyelse och komplettering av kontorsmateriel och kontorsinventarier
för yrkesinspektörsexpeditionerna, som tid efter annan måste
verkställas. Då det föreslagna beloppet till täckande av dessa kostnader
icke är högre än vad av omständigheterna kan anses påkallat, får utskottet,
som ej heller i övrigt haft något mot Kungl. Majits ifrågavarande
framställning att erinra, alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att det i ordinarie staten för yrkesinspektionen
uppförda anslaget till yrkesinspektörernas
och yrkesinspektrisens kontorskostnader samt vikariatsersättningar
m. m. må från och med år 1917 upptagas
till ett förhöjt belopp av 22,280 kronor;
b) från och med samma år godkänna sådan
ändring i de av riksdagen antagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i avlöningsstaten för
yrkesinspektionen upptagna avlöningsförmåner, att
innehavare av ordinarie befattning inom yrkesinspektionen
må, där så utan hinder för göromålens behöriga
gång och utan kostnad för statsverket kan ske,
årligen under tre veckor vistas utom det tjänstgöringsområde,
för vilket han är anställd, dock att anmälan
därom på förhand bör göras hos yrkesinspektionens
chefsmyndighet;
c) under förutsättning av bifall till vad som
föreslagits beträffande ovan angivna anslag, från och
med år 1917 höja det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen
med 1,000 kronor till 82,680 kronor.
Anslag till
upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.
[67.]
73:o) I punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 88,300
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174 samt 176—177 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är å 1916 års stat anvisat ett extra
anslag å 88,000 kronor. Den äskade tförhöjningen är föranledd därav,
att, sedan det visat sig av behovet påkallat, att en underinspektör förflyttades
från 4:de yrkesinspektionsdistriktet med stationsort i Jönköping
till tjänstgöring inom lista och 2:dra distrikten med sta-tionsort i »Stock
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr fi
-
bb
holm, ortstillägg med 300 kronor bör, i likhet med vad som utgår till
förut i Stockholm stationerade underinspektörer, beredas den sålunda
förflyttade inspektören. ■
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 88,300
kronor.
74:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 68 därom gjoda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 178—181)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för de senaste
åren ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under dr 1917 för den av föreningen för arbetarskydd
i Stockholm anordnade permanenta utställningen
av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,000
kronor.
75:o). Under tillstyrkande av bifall Kungl. Maj:ts i punkt 69
gjorda framställning och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 182) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för understödjande av sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, på extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor att
fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.
76:o) I enlighet med av Kungl. Maj:ts i punkt 70 gjorda framställning
och under hänvisning till vad stadsrådsprotokollet (sid. 183—
185) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt ruin, på extra stat för år 1917 anvisa
Bidrag till
föreningen
för arbetarskydd
i
Stockholm.
[68.]
Anslag till
sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
[69.]
Tillsyn över
understödsföreningar.
[70.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Internationella
föreningen
för arbetslöshetens
bekämpande.
[71.]
Alkoholist
vården.
[72.]
ett anslag av 6,000 kronor att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för uppehållande under nämnda år
av tillsyn över understödsföreningarna.
77:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 71
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 185) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag för år 1917 till
internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 750
kronor.
78:o) Kungl. Maj:t bär i punkt 72 föreslagit riksdagen att på extra
stat för år 1917 anvisa:
dels ett anslag av 24,500 kronor till avlöningar och vikariatsersättningar
åt tjänstemän vid statens vårdanstalt för alkoholister vid
Venngarn,
dels ett förslagsanslag av 19,500 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna
i övrigt för samma anstalt,
dels ett förslagsanslag av 175,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.,
dels ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till anordnande av
erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett anslag av 3,600 kronor till sakkunnigt biträde hos
socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för alkoholistvården tillhopa
269,600 kronor,
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som
tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade
mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fäll verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 57
förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
186—206 i statsrådsprotokollet.
Den av departementschefen föreslagna avlöningsstaten för vårdanstalten
vid Venngarn är av följande lydelse:
Krön
r.
Lön.
Tjänst-
Pensions-
görings-
Summa.
Oredu-
cerat
avgift
mot-
Kedu-
cerat
pennin-
belopp.
svarande
belopp.
belopp.
gar.
1 föreståndare.......
3,000
150
2,850
1,500
4,350
fEfter 5 år kan lönen höjas med
•J 500 kronor och efter 10 år med
1 assistent och
( ytterligare 500 kronor.
räkenskapsförare..
1,200
50
1,150
900
2,050
j Efter 5 år kan
1 husfader...........
900
50
850
700
1,550
> 200 kronor och efter 10 år med
1 befallningsman ..
900
50
850
700
1,550
| ytterligare 200 kronor.
1 maskinist ..........
1 vårdare ............
800
30
770
600
1,370
) Efter 5 år kan
fiOO
25
575
500
1,075
> 100 kronor och efter 10 år med
2 d:o ............
1,200
50
1,150
1,000
2,150
I ytterligare 100 kronor.
1 d:o ............
350
15
335
250
585
(Därjämte fri kost
l och möblerad
Efter 5 år kan
f bostad.
lönen höjas
3 d:o .........
1,050
45
1,005
750
1,755
D:o.
med 75 kro- • nor och efter
10 år med
1 sjukvårdare eller
-sköterska .........
1 hushållerska ......
350
15
335
250
585
D:o.
ytterligare 75
kronor.
350
15
335
250
585
D:o.
Läkare, arvode ......
—
—
—
_
2,000
Predikant, arvode ...
—
-
—
- |
600
Summa kronor
—
—
—
—
20,205
Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) och
elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Vårdarna (inklusive
sjukvårdaren eller sjuksköterskan) bekomma beklädnadsersättning med 100 kronor. Befattningshavare
må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland (enligt styrelsens bestämmande).
Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må han kunna
tilläggas härför föreslaget arvode.
För det fall att föreståndaren åtnjuter båda do för befattningen uppförda ålderstilläggen, skall
det pensionsavgift motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor och sålunda
aviöning till honom utgå med 5,300 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 haft. (Nr 6.)
8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
För extra personal och vikariatsersättningar kar beräknats ett
belopp av 4,300 kronor.
Utskottet har fäst sin uppmärksamhet vid, att den framlagda staten
för vissa befattningshavare upptager högre avlöningsbelopp än vad
som angivits i de för dessa befattningar i propositionen om anstaltens
anordnande framlagda beräkningarna. Då emellertid de nu föreslagna
beloppen synas av omständigheterna pakallade, har utskottet icke ansett
sig böra framställa någon erinran emot desamma.
Vidare hava i statförslaget uteslutits vissa mera direkt vid jordbruket
anställda befattningshavare, för vilka sålunda lönebeloppen icke
skulle i detta sammanhang fastställas, utan vilka efter beslut av anstaltens
styrelse finge sin avlöning direkt från jordbrukets konto. Som skäl
för detta tillvägagångssätt har angivits, att detsamma vore ägnat att oereda
anstaltens styrelse ökad frihet i den ekonomiska förvaltningen, något som
torde låta försvara sig med hänsyn till svårigheten att på. förhand
fixera omfattningen av erforderliga arbetskrafter och avlöningar på
ifrågavarande områden. I likhet med löneregleringskommittén anser
också utskottet, att, då -det nu allenast är fråga om uppförande av
anstalten på extra stat, den i detta avseende föreslagna anordningen
torde böra godkännas. Likaledes biträder utskottet löneregleriugskommitténs
mening därom, att vid avlåtande av framställning till Kungl.
Maj:t om äskande av anslag till anstalten för år 1918 av vederbörande
bör meddelas uppgift å beloppen av de avlöningar, som tillkomma särskilda
befattningshavare å jordbrukets och trädgårdens, konto.
Mot den föreslagna avlöningsstaten har utskottet i övrigt icke käft
annat att erinra, än att i densamma synas hava bort, på sätt som i
Venngarnskommisionens förslag skett, upptagas »fria resor» för läkaren
och predikanten. Reseersättning, i de fall sådan visar sig. erforderlig,
synes lämpligen böra bestridas från det såsom bidrag till driftkostnader
för anstalten beviljade förslagsanslaget.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl.
Maj:ts i denna punkt gjorda framställningar, får alltså hemställa,
att riksdagen må,
I. på extra stat för år 1917 anvisa:
a) ett anslag av 24,500 kronor till avlöningar
och vikariatsersättningar åt tjänstemän vid statens vårdanstalt
ä Venngarn för alkoholister,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
59
b) ett förslagsanslag av 19,500 kronor såsom
bidrag till driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt,
c) ett förslagsanslag av 175,000 kronor såsom
bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
d) ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande
av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesed''. sättning ar m. m.,
e) ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag
till anordnande av erkända alkoholistanstalter,
f) ett anslag av 3,600 kronor till sakkunnigt biträde
hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för
alkobolistvården tillhopa 269,600 kronor,
II. medgiva att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de geuom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller
annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
79:o) I punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels att till
främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 28,750 kronor,
dels ock besluta, att av nämnda belopp skola under de villkor, som
av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet ................................................. kronor 8,000:
Främjande av
nykterhet och
motarbetande
av dryckenskapens
följder.
[73.]
60
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
till främjande av Sveriges lärares nykterhetsför- bunds verksamhet ...........................................
kronor
3,000: —
till främjande av järnvägsmännens helnykterhets- förbunds verksamhet...........................
»
2,000: —
till främjande av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet ............................
D
4,000: —
till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet
»
8,000: —
såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet...............................................................................
))
750: —
Summa kronor 25,750: —
samt att återstående 3,000 kronor skola ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande för främjande på annat sätt av nykterhet och motarbetande
av dryckenskapens följder.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 207—214 i statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Al. Bengtsson i Göteborg väckt motion, (nr 62), däri
hemställts, att riksdagen måtte besluta tilldela svenska tullpersonalens
helnykterhetsförbund 300 kronor, att utgå under år 1916, att användas
till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder,
och under de villkor, som Kungl. Maj:t finner nödigt föreskriva.
Beträffande vad motionären till stöd för denna framställning anfört,
får utskottet hänvisa till motionen.
Vidkommande först Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke haft
något att erinra mot detsamma.
I fråga om herr Bengtssons ovanberörda motion vill utskottet
framhålla, att enligt utskottets mening förslag av ifrågavarande art först
böra prövas av Kungl. Maj:t, som, därest framställningen anses välgrundad
icke lärer underlåta att endera bereda lämpligt bidrag från
det belopp å 3,000 kronor, som under de senare åren stått till Kungl.
Majrts förfogande för främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder och som nu av utskottet tillstyrkes jämväl för
år 1917, eller, om dessa medel icke anses böra anlitas, hos riksdagen
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
61
göra framställning om anvisande av nödiga medel för ändamålet. På
grund härav kan utskottet icke tillstyrka motionen.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å herr Bengtssons
ovanberörda motion, må
I. till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskap ens följder på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 28,750 kronor;
II. besluta, att av nämnda belopp skola under
de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade
nykterhetssällskapets verksamhet
kronor
8,000: —
b) till främjande av Sveriges lärares
nykterhetsförbunds verksamhet
»
3,000: —
c) till främjande av järnvägsmännens
kelnykterhetsförbunds verksam- het..........................................
»
2,000: —
d) till främjande av Sveriges stude- rande ungdoms helnykterhetsför- bunds verksamhet...............
»
4,000: —
e) till främjande av Sveriges nykter- hetssällskaps representantförsam- lings upplysningsbyrås verksam- het..................................................
»
8,000: —
f) såsom bidrag till uppehållande av
internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande
verksamhet......................................
750: —
Summa
kronor
25,750: —
III. besluta att återstående 3,000 kronor skola
ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på
annat sätt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
80:o1 Kung!. Maj:t har i punkt 74 föreslagit riksdagen att för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. in., utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å
381,000 kronor. _ .
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
sid. 215—218 i statsrådsprotokollet. Av denna utredning framgår, att
en höjning av ifrågavarande anslag för år 1917 kommer att bliva erforderlig
beträffande några av de särskilda posterna i den för år 1916
fastställda staten, och skulle sålunda ersättningen till medicinskt biträde,
som hittills utgått med ett belopp av högst 3,000 kronor, icke kunna
beräknas lägre än till omkring 8,000 kronor. Då noggrannare beräkningar
av dessa poster icke kunnat göras, bar någon ändring i anslaget
för närvarande likväl icke ansetts böra äga rum.
Utskottet, som förutsätter att ersättningen till medicinskt biträde
bestämmes att utgå med ett belopp av högst 8,000 kronor, har ej
funnit anledning till erinran mot förevarande framställning och får
sålunda hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. ?»., utöver anslaget å ordinarie stat, å
extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å
381,000 kronor.
81:o) Uti punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
försäkringens år ^7 extra stat bevilja dels ett förslagsanslag av 5,450,000
förande, kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pen[75
och sionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
77.] enligt dess lydelse före den 8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag
av 25,000 kronor till gäldande av statens bidrag till den jämlikt samma
lag anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkring.
Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 77 föreslagit, att av förstnämnda
anslag ett belopp av högst 300,000 kronor måtte, i enlighet
med de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades, fa användas för
vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.
Beträffande utredningen i dessa ärenden tillåter sig utskottet hänvisa
till sid. 218—221 och 224—231 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majtts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
Upprätthållande
av
pensionsstyrelsens
verksamhet
m. m.
[74.]
Statsutskottets utlåtande Kr 6.
63
att liksdagen må för år 1917 på extra stat
bevilja
a) ett förslagsanslag av 5,450,000 kronor för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för
pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni
1915, därav ett belopp av högst 300,000 kronor må,
i enlighet med de föreskrifter, som av Kungi. Maj:t
meddelas, användas för vidtagande av åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet;
b) ett förslagsanslag av 25,000 kronor till gäldande
av statens bidrag till den jämlikt samma lag anordnade,
på frivilliga avgifter grundade försäkring.
82:o) Kungl. Maj:t har i punkt 76 föreslagit riksdagen att för år 1917
på extra stat bevilja ett belopp av 548,000 kronor att utgå som bidrag
till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda
lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid 221—224 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må för år 1917 på extra stat bevilja
ett belopp av 548,000 kronor att utgå som bidrag
till täckande av statens kostnad för understöd enligt
33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
åt de personer, som genom lagen den 8 juni
1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda
lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.
83:o) I punkt 78 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att på extra
stat för år 1917 till ersättning till postsparbanken för bestyret med
pensionsutbetalningar samt biträde med den frivilliga försäkringens
genomförande bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
Bidrag till
understöd åt
de personer,
som genom
lagen den 8
juni 1915
blivit delaktiga
i den allmänna
pensionsförsäkringen.
[76.]
Ersättning
till postsparbanken
för
bestyret med
pensionsutbetalningar
m. m.
[78.]
Ersättnin g
till häradsskrivarna
för
uppgörande
av den i 14 §
av pensionsförsäkringslagen
omförmäld
a förteckning
m.m.
[79.]
Anslag till
nationalföreningen
mot
emiqrationen■
[80.]
Anslag till
hemmet
Fristad.
[81.]
64 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
På grund av den i ärendet lämnade utredningen (sid. 231 och
232 i statsrådsprotokollet) får utskottet tillstyrka bifall till förevarande
förslag och alltså hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1917 till
ersättning till postsparbanken för bestyret med pensionsutbetalningar
samt biträde med den frivilliga försäkrinqens
genomförande bevilja ett förslagsanslag: av
100,000 kronor.
84:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 79
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 233—235) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av ersättning åt
häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen
om allmän pensionsförsäkring omförmäla förteckningar
på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
ä 50,000 kronor.
85:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 80
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 235—241) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för de senare
åren ägt rum, för understödjande av nationalföreningens
mot emigrationen verksamhet på extra stat för år 1917
bevilja ett anslag av 10,000 kronor.
86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 81 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 241—
244) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för åren 1914
—1916 ägt rum, till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
10,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t
bestämmer.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
65
87:o) Kung!. Maj:t har i punkt 82 föreslagit riksdagen att till
understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 2,500 kronor att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämmer.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 244—250 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som vid besök å skyddshemmet tagit kännedom om förhållandena
därstädes, anser Kungl. Majrts framställning om understöd
till skyddshemmet vara välgrundad och har utskottet jämväl funnit det
av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet för närvarande vara erforderligt.
Under erinran om departementschefens till statsrådsprotokollet
gjorda uttalande därom, att det av fångvårdsstyrelsen av för densamma
tillgängliga medel hittills anvisade bidraget till skyddshemmets verksamhet
vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag torde böra upphöra, vill
utskottet emellertid i avseende härå hänvisa till innehållet i riksdagens
skrivelse den 27 februari 1914 (nr 2). I denna skrivelse har riksdagen
nämligen ifrågasatt lämpligheten av, att de från det under fångvårdsstyrelsens
disposition ställda anslaget till understödjande av verksamheten
för frigivna fångars skydd utdelade bidragen till på förevarande område
verkande enskilda föreningar och skyddshem avknappades. Riksdagen
ansåge det vara särdeles angeläget, att det för dylika skydds- och värduppgifter
förefintliga enskilda intresset bevarades oförminskat. Under
sådant förhållande kunde visserligen ifrågasättas, att anslagssumman
bort sänkas med ett nämnda bidrag motsvarande belopp, men har utskottet
ansett anledning förefinnas att icke nu härutinnan göra ändring.
Utskottet anser sålunda, att fångvårdsstyrelsen fortfarande bör till skyddshemmets
verksamhet bidraga med visst årligt belopp.
Då utskottet alltså icke haft något mot Kung!. Maj:ts förevarande
framställning att erinra, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till understöd åt Drottning Sophias
skyddshem på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 2,500 kronor att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämmer.
88:o) I punkt 83 har Kungl. Ma:jt föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition angående anslag till s. k. husmodersskolor
m. m., som kan komma att avlåtas, tills vidare för ändamålet beräkna
ett anslag å extra stat för år 1917 av 50,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.)
Anslag till
Drottning
Sophias
skyddshem.
[82.]
Anslag till
liusmoderskolor
m. m.
[83.]
9
66
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
\Upprätthållande
av
försäkringsinspektionens
verksamhet.
[84.]
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Försäkringsinspektionen.
89:o) Kungl. Maj:t har i punkt 84 föreslagit, att riksdagen må
höja
dels det i försäkringsinspektionens stat till ålderstillägg upptagna
förslagsanslag från 600 kronor till 900 kronor eller med 300 kronor
att utgå av försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet,
dels det i samma stat till vikariatsersättningar, ersättningar till
extra tjänstemän och andra biträden, resekostnads- och traktamentsersättningar,
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning,
städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita m. m.
ävensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen förekommande
särskild administration av livförsäkringsbolag upptagna förslagsanslag
från 18,200 kronor till 24,000 kronor eller med 5,800 kronor att likaledes
utgå av försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens organisation
och verksamhet,
dels ock vid bifall härtill ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av försäkringsinspektionens verksamhet, att av nyssnämnda
bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå, med 6,300 kronor eller
från 53,000 kronor till 59,300 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 251
—266 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag
att erinra, hemställer sålunda,
att riksdagen må höja
a) det i försäkringsinspektionens stat till ålderstillägg
upptagna förslagsanslag från 600 kronor
till 900 kronor eller med 300 kronor att utgå av försäkringsanstalternas
bidrag till försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet,
b) det i samma stat till vikariatsersättningar,
ersättningar till extra tjänstemän och andra
biträden, resekostnads- och traktamentsersättningar,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
67
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning,
uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita,
m. m. ävensom till extra ordinarie arbetskrafter
vid möjligen förekommande särskild administration
av livförsäkringsbolag upptagna förslagsanslag
från 18,200 kronor till 24,000 kronor eller med 5,800
kronor att likaledes utgå av försäkringsanstalternas
bidrag till försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet,
c) vid bifall härtill ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet,
att av nyssnämnda bidrag till försäkringsinspektionen
direkt utgå, med 6,300 kronor eller från
53,000 kronor till 59,300 kronor.
Diverse.
90:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 267—
272) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum att på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 41,500 kronor ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för verkställande av undersökningar och arheten
för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t fastställd plan.
91:o) Kungl. Maj:t har i punkt 86 föreslagit riksdagen att för anordnande
av inspektion över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring på extra stat för år 1917 anvisa dels 24,800 kronor
till arvoden under samma år åt fyra inspektörer med 6,200 kronor till
envar av dem, för år räknat, dels ock 3,000 kronor till ersättning åt
skriv- och ritbiträden åt bemälda inspektörer.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 272—274 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, enligt vilken anslaget till ersättning åt skriv
-
Skematisk
förteckning
och beskrivning
över
Sveriges
vattenfall.
[85.]
Anordnande
av inspektion
över elektriska
anläggningar
för belysning
eller arbetsöverföring.
[86.]
Statens
biografbyrå.
[87.]
TJtskottets
yttrande.
68 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
och ritbiträden åt ifrågavarande inspektörer köjes från nuvarande belopp,
2,600 kronor, med 400 kronor till 3,000 kronor får sålunda hemställa,
att riksdagen må för anordnande av inspektion
över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
på extra stat för år 1917 anvisa dels 24,800
kronor till arvoden under samma år åt fyra inspektörer
med 6,200 kronor till envar av dem, för år
räknat, dels ock 3,000 kronor till ersättning åt skrivoch
ritbiträden åt bemälda inspektörer.
92:o) I punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande
av utgifterna för statens biografbyrå på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag av 28,000 kronor, att utgå i första hand av
inflytande avgifter för granskning av biografbilder.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 275 och 276 i statsrådsprotokollet.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 februari 1916 avlåten
proposition (nr 63) föreslagit riksdagen
dels besluta, att det i innevarande års statsverksproposition under
sjätte huvudtiteln å extra stat upptagna förslagsanslaget till bestridande
av utgifterna för statens biografbyrå skall i riksstaten för år 1917,
utan förändring av det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet, betecknas
såsom reservationsanslag, att av avgifter för granskning av
biografbilder direkt utgå,
dels ock, vid bifall härtill, medgiva, att reservation, som kan uppkomma
å nämnda anslag, må i den omfattning Kungl. Maj:t prövar
lämplig användas till befrämjande av sådana i samband med kinematografin
stående ändamål, som Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av
understöd.
Beträffande utredningen i denna del får utskottet hänvisa till propositionen.
Utskottet har icke funnit anledning till anmärkning mot Kungl. Maj:ts
framställning i fråga om storleken av anslaget, som under innevarande år
utgår med 26,000 kronor. Ej heller har utskottet haft något att erinra
mot att anslaget från och med år 1917 betecknas såsom reservationsanslag.
Med anledning av vad departementschefen anfört om överförande
till detta anslag av det överskott å ifrågavarande medel, som
under år 1916 möjligen kan uppstå, vill utskottet emellertid såsom sin
mening uttala, att det överskott å inflytande granskningsavgifter ävensom
den besparing å det för ifrågavarande ändamål beviljade anslag,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
69
som kan hava uppkommit före 1916 års utgång, bör tillföras statsverkets
kassafond.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må,
a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
på extra stat för år 1917 anvisa ett reservationsanslag
av 28,000 kronor att direkt utgå av avgifter
för granskning av biograf bil der,
b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma
å nämnda anslag, må i den omfattning Kungl. Maj:t
prövar lämplig användas till befrämjande av sådana i
samband med kinematografin stående ändamål, som
Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.
93:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 88 därom gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 277—
279) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum till understöd åt Sveriges riksförbund
av frivilliga brandkårer på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av 2,500 kronor.
94:o) I punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för påbörjande
av en allmän utredning rörande Sveriges inre vattenvägar,
i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för civildepartementet
skisserad plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 50,000
kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
95:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
90 gjorda framställning och under hänvisning till vad stadsrådsprotokollet
(sid. 294—296) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må till täckande av kostnader för
understödjande av arbetslösa på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 425,000 kronor.
Understödjande
av det
frivilliga
brandväsendet.
[88.]
Utredning
angående inre
vattenvägar.
[89.]
Täckande av
kostnader för
understödjande
av
arbetslösa.
[90.]
70
Statsutskottets utlåtande Nr G.
Ersättning för
av statskontoret
q jorda förskott.
[91.]
Extra
lönetillägg.
[92.]
Bese- och
traktamentspenningar.
[93.]
Postavgifter
för tjänstebrev
och
dylika försändelser.
[94.]
96:o) Under punkt 91 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till betäckande av vissa i statsrådsprotokollet omförmälda, av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 394,119 kronor.
Med tillstyrkande av bifall Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till betäckande av omförmälda
av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 394,119 kronor.
97:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 92 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande, i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14
januari 1916 angivna grunder, av extra lönetillägg för
innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i de
till civildepartementet börande ämbetsverk och kårer
å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av 20,000 kronor.
98:o) Kungl. Maj:t bar i punkt 93 föreslagit riksdagen att från
och med år 1917 böja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar med 50,000 kronor eller från 150,000
kronor till 200,000 kronor.
Utskottet, som tillåter sig hänvisa till vad statsrådsprotokollet (sid.
304) i detta ärende innehåller, hemställer,
att riksdagen må från och med år 1917 böja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar med 50,000 kronor eller från
150,000 kronor till 200,000 kronor.
99:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t uti punkt 94 föreslagit riksdagen
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 304 och
305) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
71
att riksdagen må från och. med år 1917 höja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter
för tjänstebrev och dylika försändelser med
250,000 kronor eller från 1,000,000 kronor till 1,250,000
kronor.
Övriga ordinarie anslag.
100:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för Övriga ordiinnevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln har Kungl. Maj:t noWe anslag.
icke föreslagit annan förändring, än att för utjämning av huvudtitelns L
slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget för
bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 198,970
kronor med 520 kronor till 199,490 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1917 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat, dock att i förslagsanslaget
för bestridande av tryckningskostnader må få göras
den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan bliva erforderlig.
Stockholm den 31 mars 1916.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
O. M. Strömberg, H. F. Lamm, H. II. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman,
J. Nilsson, A. C. Lindblad, O. Bergqvist och A. Pers samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. TV. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,
K. V. Rydén i Malmö, G. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,
E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, A. Anderson i Råstock och
8. E. J. Liibeck;
med undantag därav att i slutbehandlingen av
punkterna 9:o)—100:o) deltagit i stället för herr E. A. Nilson herr J. Pålsson;
punkt 29:o) deltagit i stället för herr O. Bergqvist herr J. L. Widell;
punkterna 31:o)—77:o) deltagit i stället för herr N. A. Nilsson herr K. O. Strid;
punkterna 78:o)—100:o) deltagit i stället för herr A. Anderson herr K. O. Strid.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Reservationer:
vid ''punkt 9:o) (angående anlitande av sakkunniga till biträde vid
utredningar hos överståthållarämbetet) av herrar 0. Jonsson, C. G. Ekman,
J. Nilsson, A. C. Lindblad, A. Pers, G. Odqvist, A Anderson och J.
Pälsson mot utskottets motivering.
vid jpwraÄt (angående anlitande av sakkunniga till biträde vid
utredningar hos länstyrelserna) av herrar O. Jonsson, C. G. Ekman,
J. Nilsson, A C. Lindblad, A. Pers, G. Odqvist, A Anderson och /.
Pälsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Utskottet finner väl, i likhet med departementschefen, det icke
vara lämpligt, om Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle behöva lita
till hushållningssällskapen, landstingen eller enskilda personer för erhållande
av medel till utredningar genom sakkunniga, för vilka kostnaderna
rätteligen bort drabba statsverket. Utskottet vill emellertid
sätta i fråga, huruvida icke Kungl. Maj:ts befallningshavande borde
kunna anlita andra utvägar för att erhålla tillgång till speciell sakkunskap
i de fall, där sådan är nödvändig men icke kan förutsättas
hos befallningshavanden eller underlydande tjänstemän, exempelvis genom
att i större utsträckning än vad för närvarande synes ske hänvända
sig till sakkunnigt statsorgan. Såsom även av departementschefen
omnämnts, står det ju för övrigt alltid Kungl. Maj:ts befallningshavande
öppet att för varje särskilt fall hos Kungl. Maj:t göra framställning
om anvisande av erforderliga medel.
Utskottet finner vidare, att vad som i ärendet anförts icke giver
tillräcklig ledning för bedömande av den omfattning, i vilken Kungl.
Maj:ts befallningshavande skulle äga att anlita det nu ifrågasatta anslaget.
I avseende härå vill utskottet erinra därom, att vid den utredning
om behovet och det lämpliga beloppet av anslag för nu
ifrågavarande ändamål, som ägt rum, Kungl. Maj:ts befallningshavandes
beräkningar växlat mellan 300 kronor och 4,000 kronor.
Då slutligen enligt utskottets mening något så trängande behov av
det äskade anslaget icke föreligger, att detsamma under nuvarande förhållanden,
då anslag för nya ändamål böra så vitt möjligt undvikas, kan
anses av omständigheterna oundgängligen påkallat, kan utskottet icke
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
73
Utskottet får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.»
vid punkt 14:o) (angående arvoden åt extra länsnotarie!- m. in.) av
herr F. IF. Thorsson;
vid punkt 26:o) (angående villkor för statsbidrag till väganläggningar
in. in.) av herr S. H. Kvarnzelius, vilken ansett, att utskottet
bort hemställa,
»att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med bifall till herr Molins
ovanberörda motion, må, med ändring av sina i ämnet
tidigare fattade beslut, besluta att i avseende å de statsbidrag,
som för åren 1915 och 1916 redan beviljats och
för år 1917 kunna av riksdagen beviljas till väganläggningar
och vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader
ävensom upprensning av åar och farleder,
skola gälla de grunder, vilka finnas angivna i riksdagens
skrivelser den 31 maj 1907 och (i fråga om
befattningen med ärendena) den 28 maj 1915.»
vid punkt 28:o) (angående anslag till väganläggningar m. m.) av
herr S. H. Kvarnzelius, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
a) »att riksdagen med bifall till herrar Fahléns in. fl.
och Öbergs m. fl. ovanberörda motioner må på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 100,000 kronor
att användas till anläggande av enklare vägar inom
Västernorrlands län på de villkor och bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna gatt föreskriva.
b) att — — — — — icke må vinna riksdagens
bifall.»
Vid punkt 46:o) (angående uppförande av ett spetälskesjukhus i
Dalarna) av herr A. Pers, vilken ansett, att utskottets motivering bort
hava följande lydelse:
»Utskottet anser — — — — — — — — i Dalarna.
I avseende å — — — — — — — — ytterligare utredning.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vid denna — — — än vidare nedbringas, exempelvis därigenom
att centraluppvärmningen utbyttes mot uppvärmning medelst kakelugnar.
Härför tala flera omständigheter, såsom anstaltens belägenhet i
en skogrik trakt långt inne i landet, att. patienterna torde i rätt stor utsträckning
kunna betjäna sig själva i fråga om vedhuggning och eldning,
och att den minskade frekvens av sjukhuset, som är att förutse, kommer
att göra centraluppvärmningen oproportionerligt dyrbar. Förslaget
upptager ej nu några utrymmen för de relativt arbetsföra patienternas
sysselsättning med slöjd eller annat arbete. Sådant torde emellertid
vara nödvändigt och torde dylika utrymmen lämpligen kunna anordnas
antingen i källaren eller i särskild tillbyggnad till betjäningens
bostadsbyggnad. I övrigt har utskottet intet att invända mot byggnadsplan.
Då utskottet alltså--— finner lämpligt, att ehuru byggnads
planen
nu icke kunnat i allt godkännas, likväl — — — ändamål.
I likhet — — — — — — — — enskilda.»
vid punkt 78) (angående alkoholistvården) av herr A. Pers.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
<o
Tabell över anslagen under riksstat ens sjätte huvudtitel.
Civildepartementet.
■
1916 års riksstat anslår:
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
Ordinarie
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Departementet.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
6,500
—
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...
6,500
45,000
—
Statsråden utan departement, 3 å 15,000 kronor..
45,000
17,000
—
Departementschefen.......................................
17.000
—
93.300
—
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
Handsekreterare åt statsministern........
93,300
—
8
O
CO
Provisorisk lönereglering för departementet, förslags-
anslag ..................................................
13,785
—
Extra föredragande inom departementet ............
Till en andre särskild föredragande inom departe-
7,000
—
mentet ...................................................
Till en tredje särskild föredragande inom departe-
4,000
—
mentet .................................................
3,000
—
Till en biträdande föredragande inom departementet
Till förhöjning av de inom departementet anställda
3.000
amanuensernas arvoden m. m. ....................
34,000
161,800 -
Säger för departementet
Regeringsrätten.
93,700'' — Regeringsrätten .........................
97,829 •
Ö yerståthål larämbetet.
Överst&thållarämbotct .................................... !
Provisorisk förbättring av de hos övcrståthållarämbetet
anställda extra tjänstinnehavares avlö-1
niugsförmåner.........................................
Till utgivande av »Polisunderrättelser».............. j
Till bestridande av utgifterna för registrering av i
automobilor, för slarf samlag, att utgå i första hand 1
av inflytande avgifter för registrering av auto- j
mobiler ............................................... i
|__ 97,8221—1
Säger för övorstäthällaräinlietct
97,822—I
161,800
67,785
93,700
—
10,600!
36,900j
3,000[—
97,8221-
50,500]—
76
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1916 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
318,500
922,725
—
-
56,800
—
213,000
1,625,635
-
3,136,660
| 137,800
45,000
45,000
z
227,800
_
12,000
1
2,700
j 4,567
7,267
''
365
247,432
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Landsstaten.
Landshövdingarna .......................................
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna. Nuvarande
belopp ....................... 922,725: —
ökas med .............................. 2,175: —
Övergångsstat .............................................
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., förslagsanslag,
högst ...................................
Till arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare
och övriga extra biträden vid länsstyrelserna
m. m., reservationsanslag. Nuvarande belopp.
...................................... 213,000: —
ökas med................................ 55,000: —
Fögderiförvaltningarna.
lopp....................
ökas med..............
Kronor ö. j Kronor
Nuvarande be
.
............ 1,625,635: — !
............. 9,663: — i
Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, härads
skrivare
och länsman, förslagsanslag..............
Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka
på landet m. m., förslagsanslag.....................
Ersättning åt lappfogdar m. in. ..................... |
Säger för landsstaten
Väg- och vattenbyggnadsväseiidet.
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Bestämt anslag.........................................
Reservationsanslag:
Till expenser för allmänna arbeten 45,000: —
Till vägundersökningar ............ 45,000: —
Till inspektion av enskilda järnvägars rullande
materiel ..............................................
Yägar och kommunikationer ...........................
Till undersökningar av mindre hamnar och farleder
m. m. ..................................................
Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader m. m. ..............
Skyddsåtgärder för Falkenbergs yttre hamn .......
Till Sandvikens hamn på Öland .....................
Bidrag till anläggning eller förbättring av vägar
m. m....................................................
Till anläggande av enklare vägar i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län ................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
förslagsanslag:
Direkt anvisning.......................................
Ersättningar............................................
Till gäldande av Sveriges bidrag till den ständiga
internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet,
förslagsanslag ..............................
137,800-
90,000-
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet
2,700;-
4,567:
Ordinarie
anslag
Kronor
318,500
924,900
56,800
12,000
,j 268,000:
; 1,635,298.
! !
j!
i!
1I
Extra
anslag
ö. Kronor i ö.
793,500
425,000
22,300
3,215,498|—j 1,240,800
227,800
12,000
7,400
10,000
600,000
80,000
50,000
2,500,000
500,000
7,2671- 365:-
247,482|— 3,747,400
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
77
1916 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Kronor ö
Ordinarie
anslag
Kronor B.
193,100-
69,150
I 865.200
22,500
I
30,000
3,850,000
1,179,950
Medicinalstateu samt liälsooeh
sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande
stater.
Medicinalstyrelsen. Nuvarande belopp 193,100: - ökas med................................. 5,600: -
180,000-
331,000 —
22,000—■
.15,774 |—j
°.OOQ: — 225,000,
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare
i medicinalstyrelsen .................................
Statsmcdicin8ka anstalten ..............................
Farmaceutiskt laboratorium vid statsmedicinska
anstalten ................................................
Förste provinsialläkare och provinsialläkare.........
Till avlöning åt femton civila läkarstipcndiater,
reservationsanslag .....................................
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag
...........................................
Tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna i Malå
och Bjurholms distrikt .............................
Sjukvdrdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna:
Hospitals underhåll
slagsamlag. Nuvarande
belopp 3,850,000: —
ökas med 500,000: — 45350f000: —
Till uppförande av ett
nytt hospital åbiskops
bostället
Sundby...... 550,000: —
Om- och tillbyggnad av
Lunds hospital och asyl 100,000: —
Inköp av ett jordområde
vid Vadstena hospital
och asyl............... 12,430: — |
Anstalter för obildbara
sinncsslöa, förslagsanslag.
Nuvarande belopp.
..... 180,000: —
ökas med 45,000
Anstalter för bildbara
sinncsslöa, som icke
äro fallandosjuka, förslagsanslag
............ 331,000: —
Epiloptikoranstalter,
förslagsanslag ......... 22,000: — 4 (jg# 000
Övriga sjukvårdsanstalter:
Lasaretts underhåll.... 15,774: —
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
198,700
69,150
—
1,300
-
865,200
—
15,600
—
22,500
—
30,000
1,300
602,430 -
Kronor
1,185,550
18,200
78
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1916 års riksstat anslår:
Ordinarie Ordinarie
anslag anslag
Kronor ö. Kronor o.
22.000 —
4,420,774.
225,000;—j
Till underhåll av Järvsö
sjukhus för spetälska 22,000: —
Till uppförande av ett
spetälskesjukhus i Dalarna
..........''.......
Bidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan
stalter
..................
Bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossj
ukvårdsanstalter^/or
slagsanslag
............
Itesebidrag till vissa
I patienter yid kustsanatoricrna,
förslagsanslag
| Till de genom medel ur
Konung Oscar II:s jubileumsfond
inrättade
folksanatorierna ......
Statsbidrag till dispensärverksamhet,
förslagsanslag
............
Till behandling enligt
den s. k. ljusmetoden av
medellösa, med sjukdomen
»lupus vulgär^»
behäftade personer
från landsorten,
förslagsanslag .........
! Vanföreväsendet:
j Till kliniker och polikliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg.......................
Till underhåll av skol- och upp
fostringshem
för vanföra ............
Bidrag till resor för vanföra jämte
vårdare, förslagsanslag ..............
Till de i Göteborg, Hälsingborg och
Stockholm av föreningarna för bistånd
åt vanföra inrättade under
j
visningsanstalterna för vanföra m.m.,
förslagsanslag...........................
Hälsovård i allmänhet.
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
40,000: -
400,000; —
600,000: —
10,000: —
200,000: —
60,000: —
15.000: -
37,774
1,325,000
85,650: — |
21,600: — j
15,000: -
45,000: —!
167,250-
4.965,774
2,154,680!—
Till bestridande ar kostnader för allmän hälso
och
sjukvård, förslagsanslag ....................... j 225,000,—
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
79
1916 års riksstat anslår:
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie Ordinarie
anslag ! anslag
Ordinarie Extra
anslag I anslag
Kronor ö. Kronor | ö.
8,250
7,700
16.G00
3,000-
3,500-
7,000 —
271,050
| Ortopediska institutet....................................
j Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag (ut;
i går).
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ................
Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag, högst
Till skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö
befintliga koloxidapparaten, förslagsanslag, högst
Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på
Känsö 6. E. Hjortzberg..............................
Svenska läkarsällskapet .................................
Resestipendier åt civila läkare (utgår).
Stipendier för bevistande av medicinska fortsättningskurser
..................................................
Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för
den internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag
............................................
Kronor ö. i Kronor ö,
8,250
'') 50,000
16,600
3,000
7,000
1,000
500
6,000
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor ö. Kronor
309,850
7,500
5,871,774
16,000:-
148,200:-
81,680!
I
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Sociala verk och inrättningar.
Kiksförsäkringsanstalten:
Till genomförande av försäkring för olycksfall i
arbete m. ni. .......................................
Till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr
med uppbörd och utbetalningar för riksför
säkringsanstaltcn,
förslagsanslag ...............
Till bestridande av statens bidrag till fiskares
försäkring, förslagsanslag ........................
Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen. Nuvarande belopp 148,200: —
ökas med ...........................a) 26,570: —
Till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet
..............................................
Medling i arbetstvister, förslagsanslag
Till den offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag
............................................
Till underlättande av medellösa arbetssökandes resor,
förslagsanslag ..........................................
Bidrag till det mcllanfolkliga arbetsamtet i Basel
Arbetarskydd:
Yrkesinspektionen. Nuvarande belopp 81,680: —
ökas med .............................. 1,000. —
Till upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet
...............
16,000
j1) 700,000
l) 39,000
82,680|-
88.300
6,461,174
2,180,380
16,000
174,770
739,000
l) 36,300
l) 25,000
J) 70,000
l) 10,000
750
*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
föreslagen ökning, » » » » » » » »
» ii
80
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1916 års riksstat anslår: i
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor j ö. Kronor
1,400.000!-
234,600-
Bidrag till den i Stockholm anordnade permanenta
utställningen av skyddsanordningar mot olycka-j
fall och ohälsa i arbetet ..................
Socialförsäkring:
Till sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag
.........................................
Till sjukkassor, som meddela moderskapsu
stöd, förslagsanslag..........................
Till tillsyn över understödsföreningarna ..
Bidrag till internationella föreningen för a
löshetens bekämpande.......................
Nykterhetsverksamhet:
Kostnader för alkoholistvården:
Avlöningar åt tjänstemän vid statens vård-,
anstalt å Yenngarn för alkoholister
m. ra............................... 24,500: —i
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt
för statens vårdanstalt å
Yenngarn för alkoholister, förslagsanslag
........................ 19,500: —i
Bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader,
förslagsanslag............... 175,000: —j
Statens kostnader för farliga alkoholister
m. m., förslagsanslag . 17,000: —|
Bidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter ............... 30,000: —j
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen
för ärenden rörande alkoholistvården
.................... 3,600: —|
Främjande av nykterhet och motarbetande avi
dryckenskapens följder ........................
Allmänna pensionsförsäkringen:
Pensionsstyrelsen......................................
Till upprätthållande av pcnsionsstyrelsens verksamhet
m. m., förslagsanslag.....................
Till bestridande av den på staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring, förslagsanslag i
Till statsbidrag till den jämlikt lagen om allmän j
pensionsförsäkring anordnade, på frivilliga avgifter
grundade försäkring, förslagsanslag.....
Bidrag till understöd åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den
allmänna pensionsförsäkringen ................
Ersättning till postsparbanken för bestyret med
pensionsutbetalningar m. mförslagsanslag ...
Ersättning till härads skrivarn a för pensionsförteckningar,
förslagsanslag ........................
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
4.000
—
1,400,000
50,000
6,000
—
750
—
Ordinarie
anslag
Extra
Kronor ö.1 Kronor 1 ö.
1,680—: 92,300
1,400,000-
56,750
234.600
269,600
28,750
381.000
5,450,000
25.000
548.000
100.000
50.000
298,350
234,600-; 6,554,000
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
81
1916 års riksstat anslår:
Diverse sociala ändamål:
Till nationalföreningens mot emigrationen verk- samhet ................................................
Understöd åt stiftelsen »Hemmet Fristad» ......
Understöd åt Drottning Sophias skyddshem ____
Husmoderskolor m. m...............................
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
0.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
10,000
10,000
2,500
'') 50,000
ö.
Kronor
ö.
Kronor
72,500
Ö.
1,880,480
—
Säger för sociala verk och inrättningar
Försäkringsinspektionen.
Till upprätthållande av försäkringsinspektionens
verksamhet, reservationsanslag, att av bidrag till
försäkringsinspektionen direkt utgå. Nuvarande
belopp ................................... 53,000: —
ökas med ................................. 6,300: —
1,908,050
—
7,954,950
—
53,000
59,300
375.000
150.000
1,000,000
12,000
350.000
198,970
—
Diverse.
Till undersökningar och arbeten för en schematisk
förteckning och beskrivning över Sveriges vatten- fall ......................................................
Till inspektion över elektriska anläggningar för be- lysning eller arbets överföring.......................
Till bestridande av utgifterna för statens biograf- byrå, reservationsanslag, att av avgifter för
granskning av biografbilder direkt utgå .........
Till understöd åt Sveriges riksförbund av frivil- liga brandkårer .......................................
Utredning angående inre vattenvägar ...............
Till understödjande av arbetslösa.....................
Till täckande av vissa förskott........................
Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag ......
Alderstillägg, förslagsanslag ...........................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.
Nuvarande belopp ..................... 150,000: —
ökas med................................. 50,000: —
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,
förslagsanslag. Nuvarande belopp 1,000,000: —
ökas med...... .................... 250,000: —
Extra utgifter, reservationsanslag .....................
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- anslag ...................................................
Tryckningskostnader, förslagsanslag. Nuvarande
belopp.................................... 198,970: —
ökas med .............................. 520: —
375.000
200.000
1,250,000
12,000
350,000
199,490
—
41,500
27,800
28,000
2,500
*) 50,000
425,000
394,119
20,000
—
| 2,085,970
—
Säger för diverse
...........
2,386,490
—
988,919
—
113,028,6*18
—
Summa |............
.......... 14.031.266
—
16,280,734
—
*) Av Kungl. Maj:t föroslagct belopp, varövcr utskottot framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)
11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1916:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1916:88 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds i punkt 72 under sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till al s. 3 i texten
- Rskr. 1916:89 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds i punkt 41 under sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen g]orda framställning angående uppförande av s. 7 i texten