Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona ävensom i ämnet väckta motioner.
1916-05-12 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1916:94, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
1
Nr 94.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1916 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona
ävensom i ämnet väckta motioner. (l:a avd.)
Uti den till riksdagen avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 24 av femte huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag för utvidgning och modernisering av flottans varv i
Karlskrona, Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda
ändamål bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av 250,000 kronor.
Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 68) av herr F. Ström och den andra inom andra kammaren,
(nr 150) av herr F. Månsson har föreslagits, att riksdagen må, med
avslag av Kungl. Maj:ts förslag i berörda punkt och i avvaktan på den
proposition angående beviljande av anslag för utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona, Kungl. Maj:t må komma att till
riksdagen avlåta för modernisering av flottans varv i Karlskrona bland
de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp
av en miljon kronor samt hemställa, att moderniseringen av varvet
måtte ske så fort detta utan avsevärd fördyring av kostnaderna låter
sig göra och verkställas på sådant sätt, att bädd beredes och anordningar
i övrigt vidtagas i och för byggandet på varvet av handelsångare
av upp till 8,000 tons dräktighet för statens eget behov.
Sedermera har uti en till riksdagen avlåten, den 18 februari 1916
dagtecknad proposition, nr 74, Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen, att till utvidgning och modernisering av
flottans varv i Karlskrona bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt
därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 250,000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 57 käft. (Nr 94—95.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
Utskottets
yttrande.
med rätt för Kung!. Maj:t att av sistnämnda belopp under innevarande
år av tillgängliga medel förskjuta 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i frågan får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
.Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda proposition har uti
en inom andra kammaren av herr F. Månsson väckt motion (nr 239)
föreslagits, att riksdagen ville besluta att det av kommitterade för utredning
angående flottans varvs i Karlskrona utvidgning m. m. föreslagna
3:e skedet av varvets modernisering måtte ske i ett sammanhang
med de av Kungl. Maj:t föreslagna l:a och 2:a skedena och i sammanhang
därmed, att å varvet måtte, så fort ske kan, påbörjas byggandet
av handelsångare för svenska statens räkning.
Vidare har uti en av herrar J. A. Ingvarson och O. Kloo inom
andra kammaren väckt motion (nr 240) föreslagits, att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition, nr 74, ville i skrivelse till Kung].
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande
Karlskrona örlogsvarvs ställande under civil ledning, administrativt och
i de delar så kan ske även tekniskt, samt för riksdagen framlägga de
förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Rörande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag får
utskottet hänvisa till motionerna.
I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel (punkt 24) anhöll riksdagen, det
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona
örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet
skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.
Enligt det förslag i ämnet, som Kungl. Maj:t nu framlagt, skulle
de arbeten och anskaffningar, som ansetts erforderliga för varvsverkstädernas
utvidgning och den maskinella utrustningens modernisering,
utföras successivt i tre skeden.
De anordningar, vilka skulle verkställas under l:a skedet och som
åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustning för fyllande av
hittills å varvet ställda krav, gå i främsta rummet ut på att genom
förflyttning från stora verkstadsbyggnaden av snickarverkstaden och
åtskilliga förråd vinna ökat utrymme i nämnda verkstadsbyggnad för
maskinverkstaden och en del andra verkstäder samt för kontors- och
ritlokaler.
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
3
Under 2:a skedet, då varvet skulle sättas i stånd att vid sidan av
dittills utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar
eller två undervattensbåtar och en jagare, skulle enligt förslaget
uppföras en ny plåtslagarverkstad samt anordnas en bädd för
jagare.
Till 3:dje skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för
att samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka arbetena
under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på rimlig tid bygga en l:a
klass pansarbåt. För detta ändamål krävdes i främsta rummet enligt
eu av kommitterade uppgjord plan anläggning av en i närheten av
verkstäderna belägen, för sådant fartygsbygge tillräcklig stapelbädd.
Bredvid denna skulle uppföras en ny spån t verkstad, då den plåtslagarverkstad,
som vore avsedd att byggas under 2:a skedet, icke kunde
anses tillfyllest för alla vid ett pansarbåtsbygge förekommande plåt- och
spantarbeten.
Kung]. Maj:t har nu begärt ett anslag av 1,350,000 kronor för utförande
av de till l:a och 2:a skedena hörande anordningarna. Av detta
anslag är ett belopp av 250,000 kronor begärt för år 1917 och skulle
återstoden fördelas med 275,000 kronor på vart och ett av åren 1918
— 1921. De till 3:e skedet hörande arbetena, som av tillkallade kommitterade
beräknats kräva en kostnad av 941,400 kronor, har Kungl.
Maj:t ansett böra ställas på framtiden.
De till l:a och 2:a skedet hörande moderniseringsarbetena har utskottet
funnit vara synnerligen behövliga. På grund härav och då
kostnadsberäkningen icke givit anledning till erinran från utskottets
sida, får utskottet tillstyrka det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget
och den anvisning, som äskats för år 1917.
Med herrar Månssons och Ströms ovannämnda motioner har avsetts,
att Karlskrona varv skulle så fort ske kan sättas i stånd att användas
för byggande av handelsångare för svenska statens räkning, för
vilket ändamål de till 3:dje utvecklingsskedet hörande arbetena skulle
utföras i sammanhang med de till l:a och 2:a skedena hörande omändringarna.
över detta motionärernas förslag har yttrande infordrats från marinförvaltningen,
som i frågan hört varvschefen vid flottans station i
Karlskrona; och har denne inhämtat chefens för ingenjördepartementet
mening i ärendet (se bilaga vid detta utlåtande).
Utskottet, som icke utan föregående mera omfattande utredning
kan bedöma lämpligheten av motionärernas förslag, anser därför, att
4
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
riksdagen bör endast på det sättet tillmötesgå framställningen, att utredning
begäres om dels lämpligheten av att ordna varvsdriften i Karlskrona
så, att varvet sättes i stånd att utföra reparation och nybyggnad
av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, dels de åtgärder utöver
de i ovannämnda kommittéförslag angivna, som härför bleve erforderliga;
och synes riksdagen böra i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla
detta önskemål.
Vidkommande tidpunkten, då de arbeten, som tillhöra det 3:e
skedet i moderniseringsplanen, böra sättas i verket, synes riksdagen
icke nu — på sätt herr Månsson hemställt — böra fatta något beslut;
men vill utskottet uttala önskvärdheten av att det 3:e skedet realiseras,
så snart det ur ekonomisk och teknisk synpunkt samt med hänsyn
till möjligheterna att ordna arbetarfrågan på lämpligt sätt befinnes
kunna ske.
I den av Kungl. Maj:t framlagda utredningen rörande varvets modernisering
har uppmärksamhet ägnats åt två viktiga, därmed sammanhängande
spörsmål, nämligen frågan om förändring i varvets organisation
och arbetarfrågan.
I den förra frågan, som särskilt avsett chefens för ingenjördeparmentet
ställning beträffande nybyggnader och underhåll av befintlig
materiel, har departementschefen icke gjort något närmare uttalande,
utan har departementschefen ansett frågan böra för fortsatt behandlingöverlämnas
till de sakkunniga, som jämlikt nådigt bemyndigande den
20 juni 1913 av chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallats för att
inom departementet biträda med utredning och uppgörande av förslag
rörande organisationen av de till flottans stationer hörande myndigheter,
för att av dessa sakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av det
åt dem givna uppdraget; och syntes därvid de sakkunniga böra förstärkas
med en eller flera representanter för den tekniska sakkunskapen
på ifrågavarande område.
Herrar Ingvarson och Kloo hava i sin ovanberörda motion uttalat,
att varvet borde administrativt och i de delar, så kunde ske, även tekniskt
ställas under civil ledning samt hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag i sådant avseende.
Det synes utskottet, som om det — särskilt sedan varvsdriften erhållit
större omfattning — skulle kunna innebära vissa fördelar, att chefen
för ingenjördepartementet erhölle en i någon mån självständigare ställning,
särskilt i fråga om upphandling av materialier. Då departementschefen
emellertid redan ställt i utsikt erforderlig utredning i ämnet,
torde skrivelse härutinnan från riksdagens sida icke behöva avlåtas.
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
5
På grund av de ökade krav, som efter en utvidgning komma att
ställas på varvet i Karlskrona, är det av särskild vikt, att en skicklig och
stadigvarande arbetarstam kan påräknas och att härför avlöningsförhållandena
regleras och bostadsmöjligheter i tillräcklig utsträckning beredas.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till utvidgning
och modernisering av flottans varv i Karlskrona
bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 250,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda
belopp under innevarande år av tillgängliga medel
förskjuta 100,000 kronor.
b) med anledning av herrar Ströms och Månssons
ifrågavarande motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda dels lämpligheten
av att ordna varvsdriften i Karlskrona så, att
varvet sättes i stånd att utföra reparation och nybyggnad
av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg,
dels de åtgärder utöver de i vederbörande
kommittéförslag angivna, som härför bleve erforderliga;
c)
besluta, att herr Ingvarsons och Kloos motion
nr 240 i den mån densamma icke blivit av vad utskottet
härovan anfört besvarad, icke skall föranleda
någon riksdagen åtgärd.
Stockholm den 12 maj 1916.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Sivartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
O. M. Strömberg, H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman,
J. Nilsson, A. C. Lindblad, O. Bergqvist och A- Pers samt
från andra kammaren: herrar F. W. Thorsson, K. V. Rydén i Malmö, C. Persson
i Ställhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wik
lund,
J. Ström, A. Anderson i Råstock, J. Olofsson i Digernäs, G. R. J. Åkerman och
A. V. Sävström.
opaginerad Kontrollera mot PDF
tf
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
Bilaga.
Till Konungen
På grund av framställning, som den 10 april 1916 avlåtits från riksdagens
statsutskott till den statsrådsledamot, vilken förordnats att under innevarande års
riksdag utöva den befattning med riksdagsärender som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet, har Eders Kungl. Maj:t genom
nådigt brev den 14 samma april månad anbefallt Marinförvaltningen att så skyndsamt
som möjligt avgiva utlåtande över tre inom riksdagen väckta motioner i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag angående utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona nämligen herr F. Ströms motion nr 68 i första
kammaren och E. Månssons motioner nr 150 och 239 i andra kammaren.
Till åtlydnad härav får ämbetsverket med överlämnande av från varvschefen
vid flottans station i Karlskrona i ärendet infordrat yttrande jämte däri omförmälta
utlåtande från chefen för varvets ingenjördepartement anföra följande.
Marinförvaltningen, frän vilken något yttrande med avseende å sjöfartens
socialisering icke torde vara att införvänta, finner i likhet med chefen för ingenjördepartementet,
att en utvidgning av varvet för angivet ändamål, på sätt
föreslagits, icke kan ske utan förnyad ingående undersökning härutinnan, enär
en sådan utvidgning komme att gå utöver den utredning, som nu föreligger.
Ämbetsverket anser sig dock redan nu böra framhålla, att enligt dess förmenande
det icke lärer kunna vare sig praktiskt eller med ekonomisk fördel låta
sig göra att vid sidan om krigsfartygsbyggnad driva den tänkta verksamheten
för byggande av handelsfartyg.
I ärendets handläggning deltagande undertecknad chef, von Eckermann,
föredragande, Ekelund, Helin, Boalt, Cronstedt och Lindstedt.
Stockholm den 3 maj 1916.
Underdånigst
På Kungl. Marinförvaltningens vägnar:
GUSTAF DYESSEN.
And. Andersson.
Till Kungl. Marinförvaltningen.
Sedan kungl. marinförvaltningen genom sin härhos återgående resolution
D N:r 204 C., , „
av den 1t dennes, -y _ - anmodat mig att sa skyndsamt som möjligt
I gr. 581
inkomma med yttrande över tre i riksdagen väckta motioner, angående sådan
modernisering av flottans varv i Karlskrona, att därstädes kunde byggas handelsångare,
får jag, efter att i ärendet hava infordrat yttrande från chefen för varvets
ingenjördepartement, som huvudsakligen skulle beröras av en modernisering av
varvet uti den ifrågasatta riktningen, med överlämnande av från nämnda departementschef
i ärendet avgivet utlåtande, i vilket jag till alla delar instämmer,
därutöver, för egen del anföra följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
7
Utgångspunkten för motionärernas förslag är att staten bör skaffa sig eu
handelsflotta för att användas ej blott för transport av statens egna varor, utan
även för att gå i allmän fraktfart. Staten skulle sålunda konkurrera med den
enskilda sjöfarten på den allmänna fraktmarknaden. Ett sådant tillvägagångssätt
kan icke vara i statens intresse. Däremot skulle det möjligen vara fördelaktigt
för staten att disponera över erforderligt antal lastångare för att frakta för statens
eget behov från utlandet inköpta myckenheter stenkol, oljor och dylikt, men
för detta ändamål torde ett mindre antal ångare om 2,000 till 4,000 tons vara
tillfyllest. Att nu företaga utvidgning av kronans härvarande varv för att under
den närmaste framtiden igångsätta byggandet av dylika fartyg synes, av skäl som
framgår av chefens för ingenjördepartementet yttrande, icke kunna medföra besparing
uti anskaffningskostnaden, även om det ur andra synpunkter läte sig
gorå. Så är emellertid icke fallet. Då kommittén för utredning angående Karlskrona
varvs modernisering och utvidgning föreslog indelning i skeden och förutsatte
att en viss tidsperiod skulle förflyta mellan de olika skedena, var, såsom
av kommittéutlåtandet framgår, en av de medverkande anledningarne till detta
förslag att utökningen av arbetarestammen å Karlskrona varv visat sig icke
kunna ske på annat sätt än genom att utbilda nyantaget folk till yrkesmän och,
då det är en känd sak, att det erfordras minst 4 till 5 år för att utbilda eu man
till ett yrke och att antalet män, som samtidigt kunna utbildas, är begränsat av
omfattningen av pågående arbeten, så kan man ej förutsätta möjligheten av en
hastigare utveckling av varvsdriften än den, med vilken kommittén har räknat.
Den undersökning, som kommittén företog beträffande bostadsförhållandena
för arbetarebefolkningen i Karlskrona, gav även vid handen, att arbetarestammens
tillväxt blott borde ske så småningom och i mån som antalet lämpliga bostäder
för arbetarne ökades.
Enär en utvidgning av varvsanläggningarne i större utsträckning än att
arbetarestammens utökning kan hålla jämna steg med densamma skulle vara
synnerligen olämplig och oekonomisk, måste även ur denna synpunkt det i motionerna
föreslagna påskyndade genomförandet av varvsutvidgningens tredje skede
bestämt avstyrkas.
Motionärernas åsikt, att det vore av stort värde för personalen å örlogsflottan
att under vissa tider vistas i kofferdisjöfartens tjänst, ådagalägger visserligen
en sådan obekantskap med numera rådande förhållanden vid personalens
utbildning, att denna åsikt ej kan antagas hava något inflytande på den föreliggande
frågans avgörande, men synes dock fordra ett beriktigande, då det är
ovisst huru utbredd eu dylik obekantskap kan vara.
Under segelfartygens tid var tjänsten ombord på örlogs- och handelsfartyg
i så många avseenden likartad, att det för personalen vid örlogsflottan ofta
kunde vara av mera värde att göra tjänst på handelsfartyg än å flottans station
i land under de tider, då tillfälle ej gavs till sjötjänst ombord på kronans fartyg.
Efter ångans fullständiga införande och sedan den samtidigt härmed börjande
hastiga och omfattande utvecklingen av örlogsfartygens vapen —• artilleri, torpeder,
minor, undervattensbåtar —- uppnått den höga ståndpunkt, som den numera
intager, kräves av örlogsfiottans personal en så ingående utbildning i skötseln
av fartygens alla maskinerier och vapen, att örlogs tjänsten har ytterst få sidor
gemensamma med tjänsten på handelsångare. Av örlogsfiottans personal fordras
färdigheter, som endast kunna bibringas genom omsorgsfull skolning och som
måste underhållas genom en fortgående övning, vilken endast kan erhållas genom
8
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
tjänst vid örlogsflo&an. Om under dessa förhållanden personalen tidvis skulle
få egna sig åt handelsflottans tjänst, skulle detta ofelbart medföra avsevärd nedsättning
i dess tjänstbarhet ombord å flottans fartyg i stället för att, såsom motionärerna
anse, vara av stort värde för denna personal.
Karlskrona den 29 april 1916.
A. B. JUEL.
Magn. Rydén.
Till varvscbefen.
På grund av varscbefens resolution den 22 dennes, § 985/1916, å av kungl.
marinförvaltningen till varscbefen kommunicerade nådiga brev den 14 dennes,
anmodad att så skyndsamt som möjligt inkomma med yttrande över av herrar
Ström och Månsson väckta motioner nr 68 i riksdagens första och nr 150 och
239 i dess andra kammare, i vilka hemställes att moderniseringen av flottans
varv i Karlskrona måtte ske så fort detta utan avsevärd fördyring av kostnaderna
låter sig göra och verkställas på sådant sätt, att bädd beredes och anordningar
i övrigt vidtagas i och för byggandet på varvet av handelsångare av upp
till 8,000 tons dräktighet för statens eget behov, får jag vördsamt anföra följande:
Okad skeppsbyggeriverksamhet vid flottans varv åtsadkommer säkerligen
större kontinuitet i arbetenas bedrivande och medför att en större fast stam av
yrkes skickliga arbetare kan hållas, och därigenom ökas utsikterna för varvet att
bättre och snabbare fullgöra sin egentliga uppgift, nämligen att verkställa erforderliga
reparationsarbeten å den flytande krigsfartygsmaterielen. Från denna
synpunkt sett och frånsett det mer eller mindre lämpliga uti att staten driver
rederirörelse, vilken fråga jag anser ej bör i detta yttrande behandlas, skulle
motionärernas förslag kunna obetingat tillstyrkas.
Förverkligandet på ett ändamålsenligt sätt av detta förslag torde dock möta
vissa svårigheter.
Skall byggande av handelsångare, på sätt motionärerna synas tänkt sig, rationellt
och på ekonomiskt fördelaktigt sätt bedrivas, bör kölen till ett nytt fartyg
kunna sträckas, innan det under byggnad varande sjösatts, för vilket ändamål fordras
anläggandet av två stapelbäddar. Att blott hava en bädd till förfogande kan
även medföra den betänkliga olägenheten, att en å den enda tillgängliga större
bädden påbörjad handelsångare kan för lång tid framåt stänga möjligheten att
bygga ett krigsfartyg, vars färdigställande snarast möjligt är önskvärt, och vilket
ju är mera överensstämmande med varvets ändamål än byggandet av handelsfartyg.
Att anlägga ännu en bädd för stora fartyg invid den förut planerade låter
sig ej göra, utan får, därest två sådana bäddar skola anläggas, och då dessa
måste ligga invid varandra, en annan plats än den som föreslagits av de sakkunniga
för utredning av frågan om varvets utvidgning, utses för nybyggnad av
större fartyg. Detta de sakkunnigas förslag måste i så fall underkastas fönyad
utredning, varigenom frågan om det så kallade tredje skedet av varvets utvidgning
måste anstå, något som ju även lärer vara förutsatt i de nådiga propositioner,
vari medel för ifrågavarande ändamål äskats. Skall ny plats för stapelbädd
beredas får utredningen även beträffande andra skedet omarbetas, då ny
plats måste utses för den till utförande under detta skede föreslagna plåtverkstaden.
Statsutslcottets utlåtande Nr 94.
9
Ovannämnda sakkunnige hava i sitt utlåtande föreslagit eu mindre utvidgning
av maskinverkstaden, tillräcklig för de krav på varvets verksamhet, vilka
uppställas i första skedet, men hava ej ifrågasatt byggandet vid varvet av större
fartygs propellermaskinerier, vilket skulle nödvändiggöra anliiggandet av en ny
maskinverkstad, något som ej heller motionärerna ifrågasatt. För de handelsfartyg,
vilka eventuellt skulle byggas härstädes måste sålunda propellermaskinerna
byggas vid privata verkstäder, av vilka varvet sålunda i detta hänseende
bleve beroende i avseende å fartygens färdigställande och även i avseende å
kostnaden. Då de få privata verkstäder, vilka kunna åtaga sig utförande av
sjöångsmaskiner för 8,000 tons fartyg, och av vilka de flesta driva skeppsbyggerirörelse,
väl ej komme att med blida ögon se, att varvet uppträder som konkurrent
i byggandet av handelsfartyg, kunna förmånliga pris och leveranstider svårligen
påräknas. Anläggandet av en ny maskinverkstad för byggandet härstädes
av propellermaskinerna till de handelsfartyg, som avses att här byggas, skulle
komma att draga en högst avsevärd kostnad och kan från ekonomisk synpunkt
ej vara att tillråda. Den av de ovannämnda sakkunniga verkställda utredningen
måste, för så vitt detta ifrågasättes, i detta hänseende omarbetas.
Det torde även av annat skäl vara nödvändigt att uppskjuta utförandet av
tredje skedet. Det lärer nämligen vara omöjligt att inom ett par år kunna utbilda
en för det av motionärerna tänkta ändamålet tillräckligt stor yrkesskicklig
arbetsstyrka. Erfarenheten har visat, att det ej låter sig göra att härstädes
erhålla yrkesskickliga arbetare annat än i enstaka undantagsfall. Härtill medverkande
orsaker torde vara stadens isolerade läge, svårigheten att erhålla lämpliga
bostäder samt de låga avlöningar, som här betalas i jämförelse med de vid
privata varv. Bostadsbristen enbart torde utgöra ett bestämt hinder för en
hastig ökning av arbetarestammen. Det i nådiga propositionerna förutsatta
uppskjutandet av tredje skedet lärer sålunda även av denna anledning bliva
nödvändigt.
Huruvida flottans varv, i vad angår byggandet av handelsfartyg, med framgång
kan upptaga konkurrensen med de privata varven, är i hög grad beroende
av konjunkturerna. Vad beträffar krigsfartygsbyggen torde kunna påräknas, att
vid flottans varv utförda nybyggnader bliva billigare, än om de beställas vid privata
varv. Arbetarne härstädes äro vana vid det noggranna arbete som fordras
vid krigsfartygsbygge; vid vanligt fartygsbygge där mindre grad av noggrannhet
fordras, vilket medgiver att snabbare bedriva arbetet, äro varvets arbetare ej så
vana och torde då ej heller i avseende å arbetsprestation kunna mäta sig med
arbetare vid privata varv, där handelsfartygsbygge kan bedrivas mera så att säga
fabriksmässigt. På grund härav får det ej anses som givet, att vid flottans varv
byggda handelsfartyg bliva billigare, än om de skulle byggas vid privata varv,
ehuruväl så torde bliva förhållandet under de konjunkturer som f. n. råda, och
med de arbetslöner här f. n. betalas.
Att, såsom motionärerna framhålla, vid varvet byggda krigsfartyg skulle
bliva billigare genom att handelsfartyg även byggdes därstädes, torde knappast
bliva fallet, då personalen skall sysselsättas med byggandet än av handelsfartyg,
än av krigsfartyg, vilka arbeten äro av olika natur, och byggandet av handelsfartyg
ej fordrar så hög yrkesskicklighet som byggande av krigsfartyg.
Karlskrona, ingenjördepartementet den 26 april 1916.
,S''. Pauli.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. o7 käft. (Nr 94—95.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1916:5 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten