Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona ävensom i ämnet väckta motioner.

1916-05-12 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:94, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

1

Nr 94.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1916 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona

ävensom i ämnet väckta motioner. (l:a avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 24 av femte huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag för utvidgning och modernisering av flottans varv i

Karlskrona, Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda

ändamål bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917

beräkna ett belopp av 250,000 kronor.

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 68) av herr F. Ström och den andra inom andra kammaren,

(nr 150) av herr F. Månsson har föreslagits, att riksdagen må, med

avslag av Kungl. Maj:ts förslag i berörda punkt och i avvaktan på den

proposition angående beviljande av anslag för utvidgning och modernisering

av flottans varv i Karlskrona, Kungl. Maj:t må komma att till

riksdagen avlåta för modernisering av flottans varv i Karlskrona bland

de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp

av en miljon kronor samt hemställa, att moderniseringen av varvet

måtte ske så fort detta utan avsevärd fördyring av kostnaderna låter

sig göra och verkställas på sådant sätt, att bädd beredes och anordningar

i övrigt vidtagas i och för byggandet på varvet av handelsångare

av upp till 8,000 tons dräktighet för statens eget behov.

Sedermera har uti en till riksdagen avlåten, den 18 februari 1916

dagtecknad proposition, nr 74, Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen, att till utvidgning och modernisering av

flottans varv i Karlskrona bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt

därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 250,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 57 käft. (Nr 94—95.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

Utskottets

yttrande.

med rätt för Kung!. Maj:t att av sistnämnda belopp under innevarande

år av tillgängliga medel förskjuta 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i frågan får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

.Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda proposition har uti

en inom andra kammaren av herr F. Månsson väckt motion (nr 239)

föreslagits, att riksdagen ville besluta att det av kommitterade för utredning

angående flottans varvs i Karlskrona utvidgning m. m. föreslagna

3:e skedet av varvets modernisering måtte ske i ett sammanhang

med de av Kungl. Maj:t föreslagna l:a och 2:a skedena och i sammanhang

därmed, att å varvet måtte, så fort ske kan, påbörjas byggandet

av handelsångare för svenska statens räkning.

Vidare har uti en av herrar J. A. Ingvarson och O. Kloo inom

andra kammaren väckt motion (nr 240) föreslagits, att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj:ts proposition, nr 74, ville i skrivelse till Kung].

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande

Karlskrona örlogsvarvs ställande under civil ledning, administrativt och

i de delar så kan ske även tekniskt, samt för riksdagen framlägga de

förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Rörande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag får

utskottet hänvisa till motionerna.

I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens femte huvudtitel (punkt 24) anhöll riksdagen, det

Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona

örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet

skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

Enligt det förslag i ämnet, som Kungl. Maj:t nu framlagt, skulle

de arbeten och anskaffningar, som ansetts erforderliga för varvsverkstädernas

utvidgning och den maskinella utrustningens modernisering,

utföras successivt i tre skeden.

De anordningar, vilka skulle verkställas under l:a skedet och som

åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustning för fyllande av

hittills å varvet ställda krav, gå i främsta rummet ut på att genom

förflyttning från stora verkstadsbyggnaden av snickarverkstaden och

åtskilliga förråd vinna ökat utrymme i nämnda verkstadsbyggnad för

maskinverkstaden och en del andra verkstäder samt för kontors- och

ritlokaler.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

3

Under 2:a skedet, då varvet skulle sättas i stånd att vid sidan av

dittills utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar

eller två undervattensbåtar och en jagare, skulle enligt förslaget

uppföras en ny plåtslagarverkstad samt anordnas en bädd för

jagare.

Till 3:dje skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för

att samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka arbetena

under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på rimlig tid bygga en l:a

klass pansarbåt. För detta ändamål krävdes i främsta rummet enligt

eu av kommitterade uppgjord plan anläggning av en i närheten av

verkstäderna belägen, för sådant fartygsbygge tillräcklig stapelbädd.

Bredvid denna skulle uppföras en ny spån t verkstad, då den plåtslagarverkstad,

som vore avsedd att byggas under 2:a skedet, icke kunde

anses tillfyllest för alla vid ett pansarbåtsbygge förekommande plåt- och

spantarbeten.

Kung]. Maj:t har nu begärt ett anslag av 1,350,000 kronor för utförande

av de till l:a och 2:a skedena hörande anordningarna. Av detta

anslag är ett belopp av 250,000 kronor begärt för år 1917 och skulle

återstoden fördelas med 275,000 kronor på vart och ett av åren 1918

— 1921. De till 3:e skedet hörande arbetena, som av tillkallade kommitterade

beräknats kräva en kostnad av 941,400 kronor, har Kungl.

Maj:t ansett böra ställas på framtiden.

De till l:a och 2:a skedet hörande moderniseringsarbetena har utskottet

funnit vara synnerligen behövliga. På grund härav och då

kostnadsberäkningen icke givit anledning till erinran från utskottets

sida, får utskottet tillstyrka det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget

och den anvisning, som äskats för år 1917.

Med herrar Månssons och Ströms ovannämnda motioner har avsetts,

att Karlskrona varv skulle så fort ske kan sättas i stånd att användas

för byggande av handelsångare för svenska statens räkning, för

vilket ändamål de till 3:dje utvecklingsskedet hörande arbetena skulle

utföras i sammanhang med de till l:a och 2:a skedena hörande omändringarna.

över detta motionärernas förslag har yttrande infordrats från marinförvaltningen,

som i frågan hört varvschefen vid flottans station i

Karlskrona; och har denne inhämtat chefens för ingenjördepartementet

mening i ärendet (se bilaga vid detta utlåtande).

Utskottet, som icke utan föregående mera omfattande utredning

kan bedöma lämpligheten av motionärernas förslag, anser därför, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

riksdagen bör endast på det sättet tillmötesgå framställningen, att utredning

begäres om dels lämpligheten av att ordna varvsdriften i Karlskrona

så, att varvet sättes i stånd att utföra reparation och nybyggnad

av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, dels de åtgärder utöver

de i ovannämnda kommittéförslag angivna, som härför bleve erforderliga;

och synes riksdagen böra i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla

detta önskemål.

Vidkommande tidpunkten, då de arbeten, som tillhöra det 3:e

skedet i moderniseringsplanen, böra sättas i verket, synes riksdagen

icke nu — på sätt herr Månsson hemställt — böra fatta något beslut;

men vill utskottet uttala önskvärdheten av att det 3:e skedet realiseras,

så snart det ur ekonomisk och teknisk synpunkt samt med hänsyn

till möjligheterna att ordna arbetarfrågan på lämpligt sätt befinnes

kunna ske.

I den av Kungl. Maj:t framlagda utredningen rörande varvets modernisering

har uppmärksamhet ägnats åt två viktiga, därmed sammanhängande

spörsmål, nämligen frågan om förändring i varvets organisation

och arbetarfrågan.

I den förra frågan, som särskilt avsett chefens för ingenjördeparmentet

ställning beträffande nybyggnader och underhåll av befintlig

materiel, har departementschefen icke gjort något närmare uttalande,

utan har departementschefen ansett frågan böra för fortsatt behandlingöverlämnas

till de sakkunniga, som jämlikt nådigt bemyndigande den

20 juni 1913 av chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallats för att

inom departementet biträda med utredning och uppgörande av förslag

rörande organisationen av de till flottans stationer hörande myndigheter,

för att av dessa sakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av det

åt dem givna uppdraget; och syntes därvid de sakkunniga böra förstärkas

med en eller flera representanter för den tekniska sakkunskapen

på ifrågavarande område.

Herrar Ingvarson och Kloo hava i sin ovanberörda motion uttalat,

att varvet borde administrativt och i de delar, så kunde ske, även tekniskt

ställas under civil ledning samt hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag i sådant avseende.

Det synes utskottet, som om det — särskilt sedan varvsdriften erhållit

större omfattning — skulle kunna innebära vissa fördelar, att chefen

för ingenjördepartementet erhölle en i någon mån självständigare ställning,

särskilt i fråga om upphandling av materialier. Då departementschefen

emellertid redan ställt i utsikt erforderlig utredning i ämnet,

torde skrivelse härutinnan från riksdagens sida icke behöva avlåtas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

5

På grund av de ökade krav, som efter en utvidgning komma att

ställas på varvet i Karlskrona, är det av särskild vikt, att en skicklig och

stadigvarande arbetarstam kan påräknas och att härför avlöningsförhållandena

regleras och bostadsmöjligheter i tillräcklig utsträckning beredas.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till utvidgning

och modernisering av flottans varv i Karlskrona

bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav på

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 250,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda

belopp under innevarande år av tillgängliga medel

förskjuta 100,000 kronor.

b) med anledning av herrar Ströms och Månssons

ifrågavarande motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda dels lämpligheten

av att ordna varvsdriften i Karlskrona så, att

varvet sättes i stånd att utföra reparation och nybyggnad

av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg,

dels de åtgärder utöver de i vederbörande

kommittéförslag angivna, som härför bleve erforderliga;
c)

besluta, att herr Ingvarsons och Kloos motion

nr 240 i den mån densamma icke blivit av vad utskottet

härovan anfört besvarad, icke skall föranleda

någon riksdagen åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Sivartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,

O. M. Strömberg, H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman,

J. Nilsson, A. C. Lindblad, O. Bergqvist och A- Pers samt

från andra kammaren: herrar F. W. Thorsson, K. V. Rydén i Malmö, C. Persson

i Ställhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wik
lund,

J. Ström, A. Anderson i Råstock, J. Olofsson i Digernäs, G. R. J. Åkerman och

A. V. Sävström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

Bilaga.

Till Konungen

På grund av framställning, som den 10 april 1916 avlåtits från riksdagens

statsutskott till den statsrådsledamot, vilken förordnats att under innevarande års

riksdag utöva den befattning med riksdagsärender som jämlikt § 46 riksdagsordningen

tillkommer en ledamot av statsrådet, har Eders Kungl. Maj:t genom

nådigt brev den 14 samma april månad anbefallt Marinförvaltningen att så skyndsamt

som möjligt avgiva utlåtande över tre inom riksdagen väckta motioner i

anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag angående utvidgning och modernisering

av flottans varv i Karlskrona nämligen herr F. Ströms motion nr 68 i första

kammaren och E. Månssons motioner nr 150 och 239 i andra kammaren.

Till åtlydnad härav får ämbetsverket med överlämnande av från varvschefen

vid flottans station i Karlskrona i ärendet infordrat yttrande jämte däri omförmälta

utlåtande från chefen för varvets ingenjördepartement anföra följande.

Marinförvaltningen, frän vilken något yttrande med avseende å sjöfartens

socialisering icke torde vara att införvänta, finner i likhet med chefen för ingenjördepartementet,

att en utvidgning av varvet för angivet ändamål, på sätt

föreslagits, icke kan ske utan förnyad ingående undersökning härutinnan, enär

en sådan utvidgning komme att gå utöver den utredning, som nu föreligger.

Ämbetsverket anser sig dock redan nu böra framhålla, att enligt dess förmenande

det icke lärer kunna vare sig praktiskt eller med ekonomisk fördel låta

sig göra att vid sidan om krigsfartygsbyggnad driva den tänkta verksamheten

för byggande av handelsfartyg.

I ärendets handläggning deltagande undertecknad chef, von Eckermann,

föredragande, Ekelund, Helin, Boalt, Cronstedt och Lindstedt.

Stockholm den 3 maj 1916.

Underdånigst

På Kungl. Marinförvaltningens vägnar:

GUSTAF DYESSEN.

And. Andersson.

Till Kungl. Marinförvaltningen.

Sedan kungl. marinförvaltningen genom sin härhos återgående resolution

D N:r 204 C., , „

av den 1t dennes, -y _ - anmodat mig att sa skyndsamt som möjligt

I gr. 581

inkomma med yttrande över tre i riksdagen väckta motioner, angående sådan

modernisering av flottans varv i Karlskrona, att därstädes kunde byggas handelsångare,

får jag, efter att i ärendet hava infordrat yttrande från chefen för varvets

ingenjördepartement, som huvudsakligen skulle beröras av en modernisering av

varvet uti den ifrågasatta riktningen, med överlämnande av från nämnda departementschef

i ärendet avgivet utlåtande, i vilket jag till alla delar instämmer,

därutöver, för egen del anföra följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

7

Utgångspunkten för motionärernas förslag är att staten bör skaffa sig eu

handelsflotta för att användas ej blott för transport av statens egna varor, utan

även för att gå i allmän fraktfart. Staten skulle sålunda konkurrera med den

enskilda sjöfarten på den allmänna fraktmarknaden. Ett sådant tillvägagångssätt

kan icke vara i statens intresse. Däremot skulle det möjligen vara fördelaktigt

för staten att disponera över erforderligt antal lastångare för att frakta för statens

eget behov från utlandet inköpta myckenheter stenkol, oljor och dylikt, men

för detta ändamål torde ett mindre antal ångare om 2,000 till 4,000 tons vara

tillfyllest. Att nu företaga utvidgning av kronans härvarande varv för att under

den närmaste framtiden igångsätta byggandet av dylika fartyg synes, av skäl som

framgår av chefens för ingenjördepartementet yttrande, icke kunna medföra besparing

uti anskaffningskostnaden, även om det ur andra synpunkter läte sig

gorå. Så är emellertid icke fallet. Då kommittén för utredning angående Karlskrona

varvs modernisering och utvidgning föreslog indelning i skeden och förutsatte

att en viss tidsperiod skulle förflyta mellan de olika skedena, var, såsom

av kommittéutlåtandet framgår, en av de medverkande anledningarne till detta

förslag att utökningen av arbetarestammen å Karlskrona varv visat sig icke

kunna ske på annat sätt än genom att utbilda nyantaget folk till yrkesmän och,

då det är en känd sak, att det erfordras minst 4 till 5 år för att utbilda eu man

till ett yrke och att antalet män, som samtidigt kunna utbildas, är begränsat av

omfattningen av pågående arbeten, så kan man ej förutsätta möjligheten av en

hastigare utveckling av varvsdriften än den, med vilken kommittén har räknat.

Den undersökning, som kommittén företog beträffande bostadsförhållandena

för arbetarebefolkningen i Karlskrona, gav även vid handen, att arbetarestammens

tillväxt blott borde ske så småningom och i mån som antalet lämpliga bostäder

för arbetarne ökades.

Enär en utvidgning av varvsanläggningarne i större utsträckning än att

arbetarestammens utökning kan hålla jämna steg med densamma skulle vara

synnerligen olämplig och oekonomisk, måste även ur denna synpunkt det i motionerna

föreslagna påskyndade genomförandet av varvsutvidgningens tredje skede

bestämt avstyrkas.

Motionärernas åsikt, att det vore av stort värde för personalen å örlogsflottan

att under vissa tider vistas i kofferdisjöfartens tjänst, ådagalägger visserligen

en sådan obekantskap med numera rådande förhållanden vid personalens

utbildning, att denna åsikt ej kan antagas hava något inflytande på den föreliggande

frågans avgörande, men synes dock fordra ett beriktigande, då det är

ovisst huru utbredd eu dylik obekantskap kan vara.

Under segelfartygens tid var tjänsten ombord på örlogs- och handelsfartyg

i så många avseenden likartad, att det för personalen vid örlogsflottan ofta

kunde vara av mera värde att göra tjänst på handelsfartyg än å flottans station

i land under de tider, då tillfälle ej gavs till sjötjänst ombord på kronans fartyg.

Efter ångans fullständiga införande och sedan den samtidigt härmed börjande

hastiga och omfattande utvecklingen av örlogsfartygens vapen —• artilleri, torpeder,

minor, undervattensbåtar —- uppnått den höga ståndpunkt, som den numera

intager, kräves av örlogsfiottans personal en så ingående utbildning i skötseln

av fartygens alla maskinerier och vapen, att örlogs tjänsten har ytterst få sidor

gemensamma med tjänsten på handelsångare. Av örlogsfiottans personal fordras

färdigheter, som endast kunna bibringas genom omsorgsfull skolning och som

måste underhållas genom en fortgående övning, vilken endast kan erhållas genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

tjänst vid örlogsflo&an. Om under dessa förhållanden personalen tidvis skulle

få egna sig åt handelsflottans tjänst, skulle detta ofelbart medföra avsevärd nedsättning

i dess tjänstbarhet ombord å flottans fartyg i stället för att, såsom motionärerna

anse, vara av stort värde för denna personal.

Karlskrona den 29 april 1916.

A. B. JUEL.

Magn. Rydén.

Till varvscbefen.

På grund av varscbefens resolution den 22 dennes, § 985/1916, å av kungl.

marinförvaltningen till varscbefen kommunicerade nådiga brev den 14 dennes,

anmodad att så skyndsamt som möjligt inkomma med yttrande över av herrar

Ström och Månsson väckta motioner nr 68 i riksdagens första och nr 150 och

239 i dess andra kammare, i vilka hemställes att moderniseringen av flottans

varv i Karlskrona måtte ske så fort detta utan avsevärd fördyring av kostnaderna

låter sig göra och verkställas på sådant sätt, att bädd beredes och anordningar

i övrigt vidtagas i och för byggandet på varvet av handelsångare av upp

till 8,000 tons dräktighet för statens eget behov, får jag vördsamt anföra följande:

Okad skeppsbyggeriverksamhet vid flottans varv åtsadkommer säkerligen

större kontinuitet i arbetenas bedrivande och medför att en större fast stam av

yrkes skickliga arbetare kan hållas, och därigenom ökas utsikterna för varvet att

bättre och snabbare fullgöra sin egentliga uppgift, nämligen att verkställa erforderliga

reparationsarbeten å den flytande krigsfartygsmaterielen. Från denna

synpunkt sett och frånsett det mer eller mindre lämpliga uti att staten driver

rederirörelse, vilken fråga jag anser ej bör i detta yttrande behandlas, skulle

motionärernas förslag kunna obetingat tillstyrkas.

Förverkligandet på ett ändamålsenligt sätt av detta förslag torde dock möta

vissa svårigheter.

Skall byggande av handelsångare, på sätt motionärerna synas tänkt sig, rationellt

och på ekonomiskt fördelaktigt sätt bedrivas, bör kölen till ett nytt fartyg

kunna sträckas, innan det under byggnad varande sjösatts, för vilket ändamål fordras

anläggandet av två stapelbäddar. Att blott hava en bädd till förfogande kan

även medföra den betänkliga olägenheten, att en å den enda tillgängliga större

bädden påbörjad handelsångare kan för lång tid framåt stänga möjligheten att

bygga ett krigsfartyg, vars färdigställande snarast möjligt är önskvärt, och vilket

ju är mera överensstämmande med varvets ändamål än byggandet av handelsfartyg.

Att anlägga ännu en bädd för stora fartyg invid den förut planerade låter

sig ej göra, utan får, därest två sådana bäddar skola anläggas, och då dessa

måste ligga invid varandra, en annan plats än den som föreslagits av de sakkunniga

för utredning av frågan om varvets utvidgning, utses för nybyggnad av

större fartyg. Detta de sakkunnigas förslag måste i så fall underkastas fönyad

utredning, varigenom frågan om det så kallade tredje skedet av varvets utvidgning

måste anstå, något som ju även lärer vara förutsatt i de nådiga propositioner,

vari medel för ifrågavarande ändamål äskats. Skall ny plats för stapelbädd

beredas får utredningen även beträffande andra skedet omarbetas, då ny

plats måste utses för den till utförande under detta skede föreslagna plåtverkstaden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets utlåtande Nr 94.

9

Ovannämnda sakkunnige hava i sitt utlåtande föreslagit eu mindre utvidgning

av maskinverkstaden, tillräcklig för de krav på varvets verksamhet, vilka

uppställas i första skedet, men hava ej ifrågasatt byggandet vid varvet av större

fartygs propellermaskinerier, vilket skulle nödvändiggöra anliiggandet av en ny

maskinverkstad, något som ej heller motionärerna ifrågasatt. För de handelsfartyg,

vilka eventuellt skulle byggas härstädes måste sålunda propellermaskinerna

byggas vid privata verkstäder, av vilka varvet sålunda i detta hänseende

bleve beroende i avseende å fartygens färdigställande och även i avseende å

kostnaden. Då de få privata verkstäder, vilka kunna åtaga sig utförande av

sjöångsmaskiner för 8,000 tons fartyg, och av vilka de flesta driva skeppsbyggerirörelse,

väl ej komme att med blida ögon se, att varvet uppträder som konkurrent

i byggandet av handelsfartyg, kunna förmånliga pris och leveranstider svårligen

påräknas. Anläggandet av en ny maskinverkstad för byggandet härstädes

av propellermaskinerna till de handelsfartyg, som avses att här byggas, skulle

komma att draga en högst avsevärd kostnad och kan från ekonomisk synpunkt

ej vara att tillråda. Den av de ovannämnda sakkunniga verkställda utredningen

måste, för så vitt detta ifrågasättes, i detta hänseende omarbetas.

Det torde även av annat skäl vara nödvändigt att uppskjuta utförandet av

tredje skedet. Det lärer nämligen vara omöjligt att inom ett par år kunna utbilda

en för det av motionärerna tänkta ändamålet tillräckligt stor yrkesskicklig

arbetsstyrka. Erfarenheten har visat, att det ej låter sig göra att härstädes

erhålla yrkesskickliga arbetare annat än i enstaka undantagsfall. Härtill medverkande

orsaker torde vara stadens isolerade läge, svårigheten att erhålla lämpliga

bostäder samt de låga avlöningar, som här betalas i jämförelse med de vid

privata varv. Bostadsbristen enbart torde utgöra ett bestämt hinder för en

hastig ökning av arbetarestammen. Det i nådiga propositionerna förutsatta

uppskjutandet av tredje skedet lärer sålunda även av denna anledning bliva

nödvändigt.

Huruvida flottans varv, i vad angår byggandet av handelsfartyg, med framgång

kan upptaga konkurrensen med de privata varven, är i hög grad beroende

av konjunkturerna. Vad beträffar krigsfartygsbyggen torde kunna påräknas, att

vid flottans varv utförda nybyggnader bliva billigare, än om de beställas vid privata

varv. Arbetarne härstädes äro vana vid det noggranna arbete som fordras

vid krigsfartygsbygge; vid vanligt fartygsbygge där mindre grad av noggrannhet

fordras, vilket medgiver att snabbare bedriva arbetet, äro varvets arbetare ej så

vana och torde då ej heller i avseende å arbetsprestation kunna mäta sig med

arbetare vid privata varv, där handelsfartygsbygge kan bedrivas mera så att säga

fabriksmässigt. På grund härav får det ej anses som givet, att vid flottans varv

byggda handelsfartyg bliva billigare, än om de skulle byggas vid privata varv,

ehuruväl så torde bliva förhållandet under de konjunkturer som f. n. råda, och

med de arbetslöner här f. n. betalas.

Att, såsom motionärerna framhålla, vid varvet byggda krigsfartyg skulle

bliva billigare genom att handelsfartyg även byggdes därstädes, torde knappast

bliva fallet, då personalen skall sysselsättas med byggandet än av handelsfartyg,

än av krigsfartyg, vilka arbeten äro av olika natur, och byggandet av handelsfartyg

ej fordrar så hög yrkesskicklighet som byggande av krigsfartyg.

Karlskrona, ingenjördepartementet den 26 april 1916.

,S''. Pauli.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. o7 käft. (Nr 94—95.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:5 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten