Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 37 under andra huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.

1917-04-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1SLU 1917:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 37 under andra huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1917 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 37 under andra

huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande

av kostnader för första uppläggandet av fastighetsregister

för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Sehotte, I. E. G. Svensson, Widell,

Ålmer, Strid, Jönsson i Slätåker, Bengtsson i Norup, Dahl, Hult, Tisell,

Holmdahl och Lindley i Söderhamn.

I punkten nr 37 under statsverkspropositionens andra huvudtitel har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under förutsättning att riksdagen, i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning

i stad m. m., antager lag i ämnet, till bestridande av de kostnader

för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga

samhällen, som enligt 1916 års fastighetsregisterkommissions förslag

skola gäldas av statsmedel, bevilja ett anslag å ............ kronor 920,000

och att härav å extra stat för år 1918 anvisa

ett belopp av................................................ kronor 100,000

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

vad av detta belopp må finnas erforderligt under år 1917.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1917. 6 saml. 2 avd. 2 käft. (Nr 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

Efter överenskommelse mellan stats- och lagutskotten har berörda

framställning, i sammanhang med Kung]. Maj:ts proposition nr 23 med

förslag till lag om fastighetsbildning i stad in. m., hänskjutits till behandling

av sammansatt stats- och lagutskott. •

FÖi9i(?edrsi!l Utskottet erinrar, att frågan om statsbidrag till bestridande av kostriksdag.

nad°r för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa

därmed jämförliga samhällen förekom vid 1916 års riksdag tillbehandling

i samband med då framlagt förslag till ordnande av fastighetsregistreringen

för städer m. m.

I punkten nr 28 under den till nämnda riksdag avgivna statsverkspropositionens

andra huvudtitel föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen

att — under förutsättning att riksdagen, i anledning av den till sagda riksdag

avgivna propositionen nr 6, med förslag till lag innefattande bestämmelser

om skyldighet för städer och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters

uppläggande och förande m. m. antoge lag i ämnet — såsom bidrag

till städer och därmed jämförliga samhällen till kostnaden för inrättande av

fastighetsregister i huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års fastighetsregisterkommissions

förslag och i enlighet med de närmare föreskrifter,

som av Kungl. Maj:t meddelades, på extra stat bevilja ett reservations
-

anslag å ......................................................... kronor 600,000

och att härav för år 1917 anvisa ett belopp av ......... » 50,000,

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

vad av detta belopp kunde finnas erforderligt under år 1916.

1918*4 SV Sedan förevarande framställning jämte i anledning av densamma väckta

riksdag8 motioner hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och lagutskott,

avstyrkte utskottet i avgivet utlåtande på närmare anförda skäl såväl det

i Kungl. Maj:ts proposition nr 6 framlagda lagkomplexet som Kungl. Maj:ts

förslag under punkten 28 i andra huvudtiteln.

Denna hemställan bifölls den 15 mars 1916 av riksdagen, som i

skrivelse den 8 april 1916, nr 67, anmälde sitt beslut till Kungl. Maj:t.

fastighet Efter det chefen för justitiedepartementet på grund av bemyndigande

registerkom- c^en U7 mars 1916 tillkallat sakkunniga att inom departementet bimission.

träda vid ytterligare behandling av frågan om fastighetsregister för städer

och vissa därmed jämförliga samhällen — 1916 års fastighetsregisterkommission

— hava dessa sakkunniga, vilka den 1 november 1916 avgåvo

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr .2. 3

förslag till lag om fastighetsregister in.in., varom utskottets utlåtande nr I

närmare handlar, den 28 november 1916 avgivit utlåtande i fråga om

kostnaden för fastighetsregistrets första uppläggande jämte förslag till kungörelse

om bidrag av statsmedel till dylik kostnad.

J)å i nu förevarande punkt av årets statsverksproposition hänvisats till

1916 års fastighetsregisterkommissions utlåtande i kostnadsfrågan, lärer få

antagas, att Kung! Maj:t avsett, att föreslaget statsbidrag skall utgå efter

de av nämnda kommission föreslagna grunder.

Hänvisande till kommissionens nu nämnda utlåtande, som utdelats till

riksdagens ledamöter, vill utskottet omförmäla följande:

Riksdagen anförde i sin skrivelse den 8 april 1916, att det för den

förnyade utredning av kostnadsfrågan, som riksdagen ansåge ofrånkomlig,

syntes som om, innan riksdagen kunde bevilja anslag för ändamålet, bättre

hållpunkter skulle vinnas, därest uppgifter för varje stad och samhälle infordrades

angående arealen, var för sig, av tomtindelad jord och stadsägojord,

antalet tomter, befintliga kartor och dessas beskaffenhet samt angående

de nymätningar, som ansåges behövliga, och arealen för dessa nymätningar

jämte uppskattade kostnaden. I anledning härav infordrades genom justitiedepartementet

vissa upplysningar i av riksdagen berörda avseende enligt

frågeformulär, intaget såsom bilaga A vid 1916 års kommissions betänkande

I. De inkomna uppgifterna hava av kommissionen sammanförts och

återfinnas såsom bilaga B vid betänkandet I.

Beträffande dessa uppgifter anför kommissionen:

»Uppgifter hava inkommit från 90 städer, under det att 12 ej lämnat svar.

Av antydda 90 städer hava 74 lämnat mer eller mindre bestämd

uppgift till sammandragets kolumn 10, avseende beräknade kostnader för

registerkarta, och av dessa 74 städer hava 34 uppdelat sagda kostnad å

nymätning samt själva registerkartans utförande.

Antydda 74 städer äga enligt nu lämnade uppgifter eu sammanlagd

ägovidd av omkring 129,000 hektar och sammanlagda kostnaden för registerkartans

framställande har beräknats till omkring 443,000 kronor. Kost-)

naden skall alltså i genomsnitt belöpa sig till 3 kr. 44 öre för hektar.

Då 1914 års kommission beräknat kostnaden för hektar till 4 kr. 40 öre,

befinnes, att utredningen, så långt densamma kunnat åvägabringas, snarare

styrkt än emotsagt den tidigare beräkningen. Om man för de 34 städer,

som uppdela kostnaden å nymätningen och kartans framställande, sammanställer

de särskilda kostnadsbeloppen, så befinnes, att för en areal av om
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

kring 63,000 hektar nymätningen beräknats till omkring 113,000 kr.

och kartans framställande till omkring 147,000 kr. eller kartarbetet i dess

helhet till omkring 260,000 kr., utgörande i fördelning å hektar resp.

1 kr. SO öre, 2 kr. 33 öre och 4 kr. 13 öre. Då 1914 års kommission

antagit kostnaden för arbetets nu nämnda delar till resp. 2 kr. 40 öre och

2 kr. för hektar, uppte städernas beräkningar avvikelser nedåt för mätningen

och uppåt för kartsammanställningen. Det bör dock härvid beaktas,

att för åtskilliga städer kostnad för kopiering av visst äldre kartmaterial

torde hava inberäknats i utgiften för kartsammanställningen. För

berörda kostnad har emellertid 1914 års kommission upptagit särskilt belopp,

200,000 kr., som ej tagits i beaktande vid kommissionens beräkning

för hektar av kostnaden för kartsammanställning. I allt fall stannar

även för gruppen av nu ifrågakomna 34 städer totalkostnaden för kartans

åstadkommande för hektar räknat vid lägre belopp än det år 1914

beräknade.

Såsom förut erinrats, saknas för 28 städer uppgifter angående ifrågavarande

kostnad, varjämte Linköping lämnat utom beräkning ett inkorporerat

område av omkring 5,400 hektar. Om man för den sålunda ej beräknade

arealen, vilken enligt nu lämnade eller från 1914 års kommissions betänkande

lånade uppgifter kan anslås till omkring 47,000 hektar, antager

samma kostnad som medeltalet för ovan avhandlade 74 städer, så erhålles

eu ytterligare utgift av omkring 162,000 kr. Sammanlagda kostnaden för

registerkartans framställande skulle vid dylik beräkning för alla Sveriges

städer med en areal av omkring 176,000 hektar antagas till omkring 605,000

kr. Det må här anmärkas, att städernas areal i 1914 års kommissions

betänkande beräknades lägre eller till omkring 161,000 hektar. Skillnaden

torde föranledas av nu erhållna noggrannare uppgifter ävensom tillkomna

in korpore ringar.

För köpingar och municipalsamhällen torde utan fara för kostnadens

underskattande kunna tillämpas samma beräkningsgrund, som framgått ur

städernas uppgifter. Enligt de vid 1914 års kommissions betänkande fogade

arealuppgifter utgjorde arealen för ifrågavarande samhällen resp. 9,811 och

12,510 hektar. För en köping och 20 municipalsamhällen saknades arealuppgift.

Med tillägg av proportionellt beräknad areal för dessa senare

samhällen torde sammanlagda arealen för de samhällen, varom nu är fråga,

kunna anslås till 25,000 hektar. För denna areal skulle kostnaden för

kartan utgöra omkring 86,000 kr. Det bör dock beaktas, att beträffande

förevarande samhällen även en approximativ beräkning omöjliggöres av den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. 5

omständigheten att ordningen för deras registrering skulle bero på Kung!

Maj:ts avgörande. Om ett icke ringa antal av dessa samhällen får antagas,

att registrering enligt de bestämmelser, som meddelas för stad, ej skall

finnas erforderlig. En beräkning, som upptager samtliga samhällena, blir

därigenom desto starkare.

Vid nu gjorda beräkningar skulle kostnaden för nymätning och registerkarta

för städer och övriga samhällen böra upptagas med sammanlagt

(191,000 kr., vilken siffra motsvarar posterna å 450,000 kr. och 372,000

kr. i 1914 års kommissions beräkning.»

»I avseende å övriga poster i nyssnämnda beräkning», anför kommissionen,

»har den ytterligare utredningen ej synts böra föranleda ändring så vitt

angår posterna 200,000 kr. för kopiering av visst äldre kartmaterial, 500,000

kr. för själva registreringsarbetet och 16,000 kr. för kungörelser etc. Den

förra posten torde visserligen, såsom förut anmärkts, för vissa städers vidkommande

ingå i den beräknade kostnaden för registerkartan. I saknad av

tillförlitlig utredning härom synes beloppet böra uppföras oförminskat.

Kostnaden för själva registreringsarbetet har — såsom tidigare återgivits —

fram konstruerats på en beräkning av 250,000 registerenheter och eu arbetstid

av en timme för varje enhet till ett pris av 2 kr. för timme. Yad

angår antalet registerenheter måste denna beräkning anses hava vunnit i

styrka genom de influtna uppgifterna, enligt vilka enheterna skulle för de

90 städerna, i den mån de härom lämnat uppgift, uppgå till omkring 117,000.

För 18 av de 90 städerna har ingen som helst uppgift lämnats om antalet

stadsägor. Om man tager hänsyn härtill ävensom härutöver beräknar

antalet av städer, som ej lämnat uppgift, ävensom andra samhällen,

synes dock en bred säkerhetsmarginal vara för handen.

Beträffande den beräknade kostnaden för blankettryck 45,000 kr.

måste däremot en betydande ökning upptagas till följd av den inträffade

stegringen i papperspriset, vars nuvarande utomordentliga höjd kan befaras

fortvara avsevärd tid. I stället för 45,000 kronor torde böra beräknas

90.000 kr. Även tillsynen å registerarbetet lär komma att kräva ej oväsentligt

högre kostnad än den tidigare beräknade, 15,000 kronor.

Den särskilda tillsyningsmyndighet, som föreslagits för tiden av registrets

uppläggande, torde ej kunna påräknas för en billigare kostnad än

13.000 kr. om året, fördelad å arvode till en ordförande 3,000 kr., arvode

till en ledamot 2,000 kr. och arvode till en ledamot tillika sekreterare

8.000 kr. eller tillhopa årligen 13,000 kr. under 3 år, sammanlagt 39,000

kr., vartill torde böra komma kostnad för resor, renskrivning och expenser

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna

enligt 1914

års kommission.

Kostnaderna

för fastighetsregistreringens

bestridande.

1911 års kommitté.

6 Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

ävensom tillfällig arbetsförstärkning åt sekreteraren, sammanlagt 25,000

kronor.

Med sammanställning av de gjorda beräkningarna skulle enligt kommissionens

uppfattning kostnaden för registrets uppläggande kunna beräknas

sålunda:

Nymätning och registerkartans sammanställande 691,000

kr., avrundat till....................................... kr. 700,000: —

Kopiering av visst äldre kartmaterial..................... » 200,000: —

Det egentliga registreringsarbetet ........................ » 500,000: —

Kostnad för kungörelser etc............................... » 16,000: —

» > blankettryck ................................. » 90;000: —

» » tillsyn ....................................... » 64,000: —

Summa Kronor 1,570,000

Härmed må jämföras följande sammanställning av kostnaderna enligt

1914 års kommissions förslag:

Nymätning intill 20 % av samhällenas till 186,000 hektar

uppskattade areal efter 12 kr. för hektar......... kr. 450,000: —

Kopiering av visst äldre kartmaterial..................... » 200,000: —

Åstadkommande av registerkartan, efter 2 kr. för hektar » 372,000: —

Det egentliga registreringsarbetet ........................ » 500,000: —

Kostnad för kungörelser etc............................... » 16,000: —

» » blankettryck ................................. » 45,000: —

» » tillsyn .......................................... » 15,000: —

Summa kronor 1,598,000: —i

Med avseende å bestridande av kostnaderna för den fastighetsregistrering,

som skulle komma till stånd i städer och vissa med dem i förevarande

hänseende likställda samhällen, anförde 1911 års fastighetsregisterkommitté

huvudsakligen följ ande:

»Vid det förhållande att städerna äro skyldiga att själva bestrida utgifterna

för sitt rättsväsen, lärer ej kunna ifrågasättas, att städernas fastighetsregister

skola såsom jordregistret på landet uppläggas och föras uteslutande

på statens bekostnad, utan torde den huvudsakliga kostnaden böra

drabba städerna själva. Emellertid synes det spörsmål kunna uppställas,

huruvida icke städerna billigtvis böra kunna göra anspråk på bidrag av

statsmedel till bestridande av ifrågavarande kostnader. I detta avseende

torde följande omständigheter förtjäna framhållas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. 7

Städernas invånare hava av ålder varit skyldiga att bekosta vissa

mätningar inom stadsområdena. Sålunda hava de enligt äldre tiders byggnadsordningar,

vilka ända till år 1861 fastställts av Konungen, varit pliktiga

att vidkännas kostnader för tomtmätningar, och enligt de för städernas

planläggande och bebyggande gällande bestämmelser hava åtskilliga

skyldigheter blivit ålagda städernas invånare i fråga om upprättande av

kartor över stadsplaner, kvarter och tomter.

Landsbygdens invånare hava väl ej haft någon direkt skyldighet sig

ålagd att låta officiellt uppmäta sina ägoområden. Däremot hava de fått

vidkännas betydande utgifter för de ägomätningar, som varit nödvändiga

för verkställande av de olika slag av jorddelningsförrättningar, i vilka de

enligt skilda tiders lagstiftning varit pliktiga att ingå. På grund av den

uppmätning och indelning av landets jord, som ägt rum vid de lantmäteriförrättningar

landsbygdens invånare måst bekosta, har det varit möjligt

att låta jordregistret för rikets landsbygd uppläggas utan särskilda mätningar

med användande företrädesvis av de i länens lantmäterikontor förvarade

kartor och handlingar och att inskränka arbetet med inrättande av

jordregistret till allenast registreringsarbeten, vilka bekostas av staten.

Vid nämnda förhållanden synes det kommitterade, som om städerna

icke med fog kunna göra anspråk att få de kostnader ersatta av staten,

vilka belöpa på de för registrets inrättande erforderliga mätningar. Detta

synes så mycket mera uppenbart som de mätningar, vilka enligt föreliggande

förslag måste föregå registreringsarbetet, komma att bliva till stor

nytta för städerna, bland annat såsom ledande till klarhet och reda i deras

fastighetsförhållanden och besparing av kostnader för mätningar, som i

annat fall av särskilda anledningar skulle erfordras. I sådana städer,

där man önskar, att de mest noggranna mätningar redan vid registrets

upprättande göras och följaktligen mätningar komma att verkställas i

större utsträckning än förslaget åsyftar, bliva mätningskostnaderna högre

än för normala fall beräknats, och det skulle mången gång bliva synnerligen

svårt om ej omöjligt att pröva, vilken del av mätningskostnaden

skulle anses belöpa på de för fastighetsregistret nödvändiga mätningsgöromålen.

Vad däremot angår övriga arbeten för fastighetsregistrets uppläggande,

äro de alla påkallade allenast för själva fastighetsregistret och utgöras dels

av arbeten för erhållande av material till dettas uppläggande och dels av

egentliga registreringsarbeten. Ägoförteckningarna jämte tomtförändringslängden

och förslaget till fastighetsindelning, ehuru i viss mån jämförliga med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

de vid jorddelningsförrättningar vanliga beskrivningar, utgöra enligt förslaget

själva underlaget för registret. De måste upprättas efter noggrann

undersökning och prövning i de uti förslaget angivna hänseenden för att,

sedan nödiga tillägg och rättelser blivit vidtagna, läggas till grund för

införingarna i registret. Samtliga äro de handlingar med sådant innehåll,

att, därest de icke vore nödvändiga såsom material för registret, städerna

ej skulle hava anledning att låta upprätta dem.

På grund av vad kommitterade sålunda anfört och då med fastighetsregistret

enligt förslaget åsyftas att erhålla ett lämpligt underlag för ett

nytt och tidsenligt fastighetsboksystem, vilket måste bliva detsamma för

land och stad, utgör inrättandet av det ifrågasatta fastighetsregistret för

städerna en lika viktig statsangelägenhet som uppläggandet av jordregistret

för landsbygden. Kommitterade hålla fördenskull före, att alla kostnader,

som enligt kommitterades beräkningar betingas av fastighetsregistrets uppläggande

utöver mätningskostnaden, böra bestridas av staten.»

1914 års 1914 års fastighetsregisterkommission hade, frånsett kopieringskost
kommission.

naden, icke något från 1911 års kommitté avvikande förslag beträffande

vilka av registreringen föranledda kostnader borde ankomma på staten och

vilka på städerna själva.

Fördelnings- Vidkommande däremot den grund, efter vilken ett statsanslag lämpfan^städeraa

bgen bör fördelas mellan de särskilda städerna, föreslog 1911 års kommitté,

att storleken av det i varje stads fastighetsregister ingående område

skulle utgöra grunden för bidrags erhållande, dock att ett maximibelopp

för statsbidraget av i allmänhet 4 kronor per hektar borde bestämmas.

1914 års kommission tänkte sig däremot en beräkning efter fallande

skala sålunda:

För varje hektar till och med 50....................................... 10 kr.

» » därefter överskjutande hektar till och med 100......... 5 »

» » » » » » » » 500......... 4 »

» » » » » » » » 1,000......... 3 »

» » a> » » » » » 2,000........ 2 »

» » » » » ................................. 1 »

riksdagen år I sin förutberörda skrivelse den 8 april 1916 anförde riksdagen rörande

191G'' kostnadsfördelningen följande.

Vidkommande frågan huruvida statsbidrag över huvud borde utgå till

städerna för ordnande av fastighetsredovisningen därstädes, ville riksdagen

uttala sin principiella anslutning till sådant bidrag. Korande grunderna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. ''J

för statsbidragets meddelande saknade riksdagen emellertid anledning att

yttra sig; dessa grunder berodde i hög grad av, huru fastighetsredovisningen

bleve ordnad. Till samma kategori som städerna torde också böra

hänföras köping, för vilken de för stad gällande bestämmelser med avseende

å fastighetsredovisningen skulle tillämpas och som bildade egen kommun.

Med avseende å andra än nyss nämnda köpingar ävensom municipalsambällen

syntes det riksdagen, att man såsom regel borde utgå ifrån, att

kostnaderna för fastighetsredovisningens första ordnande, vare sig det bleve

fråga om ett särskilt fastighetsregister eller man kunde nöja sig med ett

jordregister (eventuellt med vissa tillägg), böra åligga staten. Yilka kostnader,

som med godtagande av denna ståndpunkt kunde falla på staten,

vore för närvarande fullständigt obekant. Men nämnda samhällens i allmänhet

svaga ekonomiska bärkraft, deras likställdhet i så många avseenden

med landsbygden, vars fastighetsredovisning staten omhänderliade, och den

befarade oredan i åtskilliga av deras jordförhållanden gjorde ett dylikt

statsingripande, enligt riksdagens mening, både rättvist och oundgängligt.

1916 års fastighetsregisterkommission anför följande:

»Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört torde uppläggandet av

register för municipalsamhällen böra ankomma helt å statsverket, varför

dessa i fråga om kostnadsfördelningen lämnas å sido.

Vid en granskning av de grunder, som innefattas i 1914 års kommissions

förslag till kostnadens fördelning, torde framgå, att man velat tillgodose

två önskemål: dels att oberoende av beräkningarnas ovisshet fastslå

maximigräns för statens bidrag, dels bereda de mindre samhällena en

förhållandevis kraftigare hjälp än tidigare avsetts.

1916 års kommission ställer i tvivelsmål, huruvida, med de utgångspunkter

för bedömandet av registrets innebörd, som utan meningsskiljaktighet

under ärendets behandling godkänts, det finnes fog för ett särskiljande

av de bidragspliktiga parternas, statens och samhällenas, ställning

på sätt som sker genom begränsning av den förras betalningsplikt men de

senares ställande utan dylik säkerhet. Det gäller dock beträffande ifrågavarande

arbetsuppgift i främsta rummet ett statsintresse fullt ut så mycket

som i avseende å jordregistret. Och därest ej samhällenas plikt att besörja

vissa mätningar kunnat åberopas, lär väl knappast hållbart stöd för

kravet å något som helst kostnadsbidrag från samhällena varit för handen.

Kommissionen håller alltså före, att statens bidrag ej bör fastslås till beloppet

utan till beräkningsgrunden. Huruledes denna bör bestämmas, kan givetvis

bliva föremål för delade meningar. 1914 års kommission har funnit

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2). 2

1916 års

kommission.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

statens bidrag böra begränsas till själva registreringsarbetet, kungörelsekostnad,

blanketter och tillsyn. Men fastighetsregisterkommittén hänförde

även kostnaden för kartkopiering till området för statens bidragsplikt. Och

det synes näppeligen väl motiverat att, på sätt 1914 års kommission

gjort, hänföra sistnämnda arbete under samhällenas mätningsplikt. Om

man till en början lämnar denna tvivelaktiga kostnadspost utom räkning,

så befinnes vid granskning av 1916 års kommissions kostnadsberäkning,

att 700,000 kronor skulle ankomma på samhällena och 670,000 kronor

på statsverket. Då statsverket förutsättes skola ensamt bestrida kostnaden

för municipalsamhällena bör emellertid från samhällenas kostnad överflyttas

vad proportionellt belöper å municipalsamhällena eller 50,000 kr. Härigenom

minskas samhällenas anpart till 650,000 kr. och ökas statens till

720,000 kr. Därest, såsom riktigt synes vara, vidare kopieringskostnaden

lägges å statsverket, kommer bidragsskyldigheten att belöpa sig till

resp. 650,000 kr. och 920,000 kr., av vilket sistnämnda belopp 90,000

kr. utgöra beräknade kostnaden för blanketter. Då kommissionen hyser den

mening, att statens bidrag bör följa den verkliga kostnaden, samt de nu

tämligen betryggande beräkningarna giva vid handen, att statens och samhällenas

andelar — om blankettkostnaden lämnas åsido — utgöra omkring

55 och 45 % av kostnaden, så har kommissionen funnit sig böra ifrågasätta

en sådan uppdelning av kostnaden, att statsverket tillhandahåller

blanketter samt att övrig kostnad i regel bestrides med 55 % av staten

och 45 % av samhället.

Vid godkännande av en dylik anordning är en tillämpning av fallande

skala utesluten. Avsikten med densamma har uppenbarligen varit att tillförsäkra

de mindre samhällena eu av deras förutsatta ringare bärkraft betingad

proportionellt större hjälp. I vissa fall torde en dylik ordning

hava ägt fog. Men proportionen emellan samhällenas areal och ekonomiska

bärkraft är förvisso ej konstant, och metoden lär lämna rum för ojämnhet,

vilket ej heller tidigare förbisetts, efter som ju en kasuell prövning av

samhällenas behov tillika varit avsedd. Kommissionen förutsätter, att även

den nu föreslagna allmänna regeln skulle lämna utrymme för en något

ökad statshjälp, då särskilda förhållanden kunna därtill föranleda. Den

ekonomiska innebörden av dylikt medgivande torde vara så ringa, att därav

ej hör vållas rubbning i den uppgjorda kostnadsberäkningen.

Ifråga om ordningen för statsbidragets åtnjutande synes det kommissionen,

att statsbidrag bör, efter fastighetsregisterkommissionens hörande, tillgodokomma

samhälle, sedan registret vederbörligen upplagts och kostnaden styrkts.>

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta stata- och lagutskottets ur 1 utlåtande Nr 2.

Beträffande de bestämmelse]- i övrigt, som synts bura stadgas för

statsbidragets åtnjutande, åberopar kommissionen sitt förut omförmälda

förslag till kungörelse i ämnet. Detta förslag innehåller bland annat

följande bestämmelser: Stad ävensom köping, som utgör egen kommun och

för vilken föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser,

äger att såsom bidrag till de med fastighetsregistrets första uppläggande

förbundna kostnader av statsmedel uppbära ett belopp, beräknat till

femtiofem etthundradelar av kostnaderna. Dill- särskilda förhållanden finnas

därtill föranleda, må efter Konungens beprövande bidrag med högre belopp

än nu sagts tillerkännas samhälle. Där för samhälle eller del därav i sammanhang

med fastighetsregistrets uppläggande utförts mätning i större omfattning

än av registreringsarbetet varit påkallad, skall mätningskostnaden

beträffande samhället eller sådan del i dess helhet stanna å samhället.

Till Konungen ställd ansökning om bidrag skall insändas till fastighetsregisterkommissionen

och vara åtföljd av fullständig uppgift angående registreringskostnaden

ävensom verifikationer. Vid ansökningen skall fogas uppgift

om antalet, vart för sig, av tomter och stadsägor, som upptagits i

fastighetsregistret, ävensom, beträffande ett vart av bihangen till registret,

om antalet rum, vari införing ägt rum. I fråga om område, som efter utgången

av år 1915 införlivats med samhälle och vilket upptagits i jordregister,

lämnas särskild uppgift. Kommissionen har att med eget underdånigt

utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till justitiedepartementet.

I nu förevarande sammanhang torde härutöver höra beröras ett sär- Efter 1915

skilt förhållande. Till begränsande av statsverkets kostnader för fastighets-111 korp°Jerade

registreringen hade 1914 års kommission föreslagit, att bidrag av stats- <mra

medel endast skulle utgå för område, som vid utgången av år 1915 hörde

till stadssamhället, en uppfattning vartill departementschefen vid framläggande

av förslag i ärendet till 1916 års riksdag torde hava anslutit sig,

ehuru uttryckligt uttalande härom ej gavs. I motion inom andra kammaren

år 1916 hade emellertid hemställts, att statsbidrag till registerkartas upprättande

borde lämnas jämväl beträffande efter 1915 års utgång med stadssamhälle

inkorporerade områden, vilka icke före inkorporeringen undergått

registrering på statens bekostnad. Riksdagen uttalade i sin merbemälta

skrivelse den 8 april 1916 den mening, att åtskilliga skäl talade för billigheten

av motionärens nämnda uppfattning.

Utredning torde således, anför 1916 års fastighetsregisterkommission,

böra ske, huruvida några särskilda invändningar förefunnes mot att statsbidrag

finge utgå till de områden, som, när registreringen faktiskt skedde, tillhörde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

samhället och för vilka staten icke fått vidkännas några kostnader för jordregisters

uppläggande. Huruvida detta statsbidrag, såsom lagrådet ifrågasatt,

borde utsträckas jämväl till områden, om vilkas inkorporering ansökan viss

tid förut gjorts, lämnades öppet, men förtjänade utan tvivel ävenledes uppmärksamhet

vid den fortsatta utredningen.

Jämväl 1916 års fastighetsregisterkommission håller före, att den

ovillkorliga begränsningen i förevarande avseende knappast äger fog. Om

det berättigade i statsbidraget vunnit erkännande, så synes tidsmomentet

för områdets tillblivelse såsom del av staden ej i och för sig erbjuda grund

för en avgränsning men väl däremot statens redan havda utgift för registreringsåtgärd.

Kommissionen ansluter sig därför till ovan omförmälta motionsvis i

riksdagen framförda mening.

Slutligen yttrar kommissionen följande:

»Det anslag, som av 1914 års riksdag beviljades till fortsättande och

avslutande av arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden, var icke

avsett för registrering av fastigheter inom köping, som utgör egen kommun,

eller inom annat samhälle å landet, där fastställd tomtindelning tinnes, ej

heller av fastigheter, som tillkommit genom fastställande av tomtindelning

för område å landet enligt 38 § i lagen angående stadsplan och tomtindelning.

Medel för registrering av nu nämnda fastigheter enligt de för landsbygden

gällande bestämmelser hava således icke blivit beviljade. Att sådan

kostnad bestrides av nu ifrågasatta anslag synes icke lämpligt, och att

beräkna denna kostnad, innan avgörande föreligger ifråga om sättet för

registreringen i de särskilda köpingarna och övriga ifrågavarande samhällena,

är icke möjligt. Då emellertid denna kostnad, så vitt jordregistret

angår, med hänsyn till den ringa utsträckning, vari fastställd tomtindelning

beträffande de ifrågavarande samhällena förefinnes, kan antagas ej bliva

avsevärd, synes den kunna bestridas förskottsvis av för jordregistret beviljade

medel. Någon nedsättning i det nu ifrågavarande anslaget synas de

berörda förhållandena icke höra föranleda.

Därest kommissionens förslag lägges till grand för nådig proposition

i ämnet, skulle för ändamålet erfordras ett förslagsanslag av 920,000

kronor, därav 100,000 kronor torde böra anvisas för år 1918 med rätt

för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

förskott i den mån sådant må finnas erforderligt.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. 13

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär utskottet

ansett att, vad beträffar städer och köpingar, som äro egna kommuner

och för vilka fastighetsregister skola föras, den större delen av kostnaden

för fastighetsregistreringen bör, på sätt också i Kungl. Maj:ts proposition

till 1916 års riksdag föreslagits, ankomma på städerna och köpingskommunerna.

Fastighetsregistreringen är dock främst en städernas angelägenhet

och länder till reda och ordning för deras fastighetsförhållanden.

För att statens kostnader för ifrågavarande ändamål icke må stiga till

alltför höga och oberäkneliga belopp är det enligt utskottets mening också

lämpligt, att städerna få vidkännas den större anparten.

Ehuruväl 1916 års fastighetsregisterkommissions förslag, att kostnaden

mellan staten och samhällena skulle fördelas efter viss procent, kan giva

anledning till någon tvekan, anser utskottet sig dock kunna förorda denna

princip, dock med den jämkning, att dels med hänsyn till vad ovan anförts

statsbidraget bör från föreslagna 55/ioo minskas till 4 °/i o o, dels ock, att

samtlig av registrering föranledd kostnad ingår i fördelningen.

Av allt, som i detta ärende förekommit, synes nämligen uppenbart,

att det måste ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de närmare grunderna

för bidragets fördelning, varvid Kungl. Maj:t givetvis bör vara oförhindrad

att, där anledning därtill föreligger, vidtaga jämkning i procenten

uppåt eller nedåt.

Vad angår de köpingar, som ej utgöra egen kommun, samt municipalsamhällen

tillstyrker utskottet, att kostnaderna för fastighetsregistreringen

i dessa samhällen skola helt bestridas av statsmedel.

I den av 1916 års fastighetsregisterkommission upptagna totalsumman

1,570,000 kronor får kostnaden för municipalsamhällen och därmed

likställda samhällen antagas uppgå till 80,000 kronor. Det blir således å

ett belopp av 1,490,000 kronor, som staten skulle komma att deltaga med

45°/o eller således med sammanlagt 670,500 kronor. Lägges härtill nyssberörda

summa 80,000 kronor kommer det erforderliga anslagsbeloppet

från staten att uppgå till i avrundat tal 750,000 kronor, varav enligt

Kungl. Maj:ts förslag torde för år 1918 böra anvisas 100,000 kronor.

Den av kommissionen beräknade kostnaden för tillsynsmyndigheten

giver icke anledning till erinran från utskottets sida liksom ej heller vad

kommissionen föreslagit beträffande villkoren för statsbidragets utgående.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.

att riksdagen — under förutsättning att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 23, med

förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m. antager

lag i ämnet — måtte för bestridande av de på

staten belöpande kostnaderna för första uppläggande

av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen

bevilja ett anslag av 750,000 kronor samt därav på

extra stat för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag

ett belopp av 100,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att under år 1917 av tillgängliga medel utanordna vad av

detta belopp må finnas erforderligt.

Stockholm den 18 april 1917.

På det sammansatta utskottets vägnar:

AXEL SCHOTTE.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i punkten 37 under andra huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för först s. 54 i texten