Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 37 under andra huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.
1917-04-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1SLU 1917:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 37 under andra huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.
Dokumentets text
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1917 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 37 under andra
huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande
av kostnader för första uppläggandet av fastighetsregister
för städer och vissa därmed jämförliga samhällen.
Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Sehotte, I. E. G. Svensson, Widell,
Ålmer, Strid, Jönsson i Slätåker, Bengtsson i Norup, Dahl, Hult, Tisell,
Holmdahl och Lindley i Söderhamn.
I punkten nr 37 under statsverkspropositionens andra huvudtitel har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under förutsättning att riksdagen, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning
i stad m. m., antager lag i ämnet, till bestridande av de kostnader
för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga
samhällen, som enligt 1916 års fastighetsregisterkommissions förslag
skola gäldas av statsmedel, bevilja ett anslag å ............ kronor 920,000
och att härav å extra stat för år 1918 anvisa
ett belopp av................................................ kronor 100,000
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
vad av detta belopp må finnas erforderligt under år 1917.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1917. 6 saml. 2 avd. 2 käft. (Nr 2). 1
2 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
Efter överenskommelse mellan stats- och lagutskotten har berörda
framställning, i sammanhang med Kung]. Maj:ts proposition nr 23 med
förslag till lag om fastighetsbildning i stad in. m., hänskjutits till behandling
av sammansatt stats- och lagutskott. •
FÖi9i(?edrsi!l Utskottet erinrar, att frågan om statsbidrag till bestridande av kostriksdag.
nad°r för första uppläggandet av fastighetsregister för städer och vissa
därmed jämförliga samhällen förekom vid 1916 års riksdag tillbehandling
i samband med då framlagt förslag till ordnande av fastighetsregistreringen
för städer m. m.
I punkten nr 28 under den till nämnda riksdag avgivna statsverkspropositionens
andra huvudtitel föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen
att — under förutsättning att riksdagen, i anledning av den till sagda riksdag
avgivna propositionen nr 6, med förslag till lag innefattande bestämmelser
om skyldighet för städer och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters
uppläggande och förande m. m. antoge lag i ämnet — såsom bidrag
till städer och därmed jämförliga samhällen till kostnaden för inrättande av
fastighetsregister i huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års fastighetsregisterkommissions
förslag och i enlighet med de närmare föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t meddelades, på extra stat bevilja ett reservations
-
anslag å ......................................................... kronor 600,000
och att härav för år 1917 anvisa ett belopp av ......... » 50,000,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
vad av detta belopp kunde finnas erforderligt under år 1916.
1918*4 SV Sedan förevarande framställning jämte i anledning av densamma väckta
riksdag8 motioner hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och lagutskott,
avstyrkte utskottet i avgivet utlåtande på närmare anförda skäl såväl det
i Kungl. Maj:ts proposition nr 6 framlagda lagkomplexet som Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 28 i andra huvudtiteln.
Denna hemställan bifölls den 15 mars 1916 av riksdagen, som i
skrivelse den 8 april 1916, nr 67, anmälde sitt beslut till Kungl. Maj:t.
fastighet Efter det chefen för justitiedepartementet på grund av bemyndigande
registerkom- c^en U7 mars 1916 tillkallat sakkunniga att inom departementet bimission.
träda vid ytterligare behandling av frågan om fastighetsregister för städer
och vissa därmed jämförliga samhällen — 1916 års fastighetsregisterkommission
— hava dessa sakkunniga, vilka den 1 november 1916 avgåvo
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr .2. 3
förslag till lag om fastighetsregister in.in., varom utskottets utlåtande nr I
närmare handlar, den 28 november 1916 avgivit utlåtande i fråga om
kostnaden för fastighetsregistrets första uppläggande jämte förslag till kungörelse
om bidrag av statsmedel till dylik kostnad.
J)å i nu förevarande punkt av årets statsverksproposition hänvisats till
1916 års fastighetsregisterkommissions utlåtande i kostnadsfrågan, lärer få
antagas, att Kung! Maj:t avsett, att föreslaget statsbidrag skall utgå efter
de av nämnda kommission föreslagna grunder.
Hänvisande till kommissionens nu nämnda utlåtande, som utdelats till
riksdagens ledamöter, vill utskottet omförmäla följande:
Riksdagen anförde i sin skrivelse den 8 april 1916, att det för den
förnyade utredning av kostnadsfrågan, som riksdagen ansåge ofrånkomlig,
syntes som om, innan riksdagen kunde bevilja anslag för ändamålet, bättre
hållpunkter skulle vinnas, därest uppgifter för varje stad och samhälle infordrades
angående arealen, var för sig, av tomtindelad jord och stadsägojord,
antalet tomter, befintliga kartor och dessas beskaffenhet samt angående
de nymätningar, som ansåges behövliga, och arealen för dessa nymätningar
jämte uppskattade kostnaden. I anledning härav infordrades genom justitiedepartementet
vissa upplysningar i av riksdagen berörda avseende enligt
frågeformulär, intaget såsom bilaga A vid 1916 års kommissions betänkande
I. De inkomna uppgifterna hava av kommissionen sammanförts och
återfinnas såsom bilaga B vid betänkandet I.
Beträffande dessa uppgifter anför kommissionen:
»Uppgifter hava inkommit från 90 städer, under det att 12 ej lämnat svar.
Av antydda 90 städer hava 74 lämnat mer eller mindre bestämd
uppgift till sammandragets kolumn 10, avseende beräknade kostnader för
registerkarta, och av dessa 74 städer hava 34 uppdelat sagda kostnad å
nymätning samt själva registerkartans utförande.
Antydda 74 städer äga enligt nu lämnade uppgifter eu sammanlagd
ägovidd av omkring 129,000 hektar och sammanlagda kostnaden för registerkartans
framställande har beräknats till omkring 443,000 kronor. Kost-)
naden skall alltså i genomsnitt belöpa sig till 3 kr. 44 öre för hektar.
Då 1914 års kommission beräknat kostnaden för hektar till 4 kr. 40 öre,
befinnes, att utredningen, så långt densamma kunnat åvägabringas, snarare
styrkt än emotsagt den tidigare beräkningen. Om man för de 34 städer,
som uppdela kostnaden å nymätningen och kartans framställande, sammanställer
de särskilda kostnadsbeloppen, så befinnes, att för en areal av om
-
4
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
kring 63,000 hektar nymätningen beräknats till omkring 113,000 kr.
och kartans framställande till omkring 147,000 kr. eller kartarbetet i dess
helhet till omkring 260,000 kr., utgörande i fördelning å hektar resp.
1 kr. SO öre, 2 kr. 33 öre och 4 kr. 13 öre. Då 1914 års kommission
antagit kostnaden för arbetets nu nämnda delar till resp. 2 kr. 40 öre och
2 kr. för hektar, uppte städernas beräkningar avvikelser nedåt för mätningen
och uppåt för kartsammanställningen. Det bör dock härvid beaktas,
att för åtskilliga städer kostnad för kopiering av visst äldre kartmaterial
torde hava inberäknats i utgiften för kartsammanställningen. För
berörda kostnad har emellertid 1914 års kommission upptagit särskilt belopp,
200,000 kr., som ej tagits i beaktande vid kommissionens beräkning
för hektar av kostnaden för kartsammanställning. I allt fall stannar
även för gruppen av nu ifrågakomna 34 städer totalkostnaden för kartans
åstadkommande för hektar räknat vid lägre belopp än det år 1914
beräknade.
Såsom förut erinrats, saknas för 28 städer uppgifter angående ifrågavarande
kostnad, varjämte Linköping lämnat utom beräkning ett inkorporerat
område av omkring 5,400 hektar. Om man för den sålunda ej beräknade
arealen, vilken enligt nu lämnade eller från 1914 års kommissions betänkande
lånade uppgifter kan anslås till omkring 47,000 hektar, antager
samma kostnad som medeltalet för ovan avhandlade 74 städer, så erhålles
eu ytterligare utgift av omkring 162,000 kr. Sammanlagda kostnaden för
registerkartans framställande skulle vid dylik beräkning för alla Sveriges
städer med en areal av omkring 176,000 hektar antagas till omkring 605,000
kr. Det må här anmärkas, att städernas areal i 1914 års kommissions
betänkande beräknades lägre eller till omkring 161,000 hektar. Skillnaden
torde föranledas av nu erhållna noggrannare uppgifter ävensom tillkomna
in korpore ringar.
För köpingar och municipalsamhällen torde utan fara för kostnadens
underskattande kunna tillämpas samma beräkningsgrund, som framgått ur
städernas uppgifter. Enligt de vid 1914 års kommissions betänkande fogade
arealuppgifter utgjorde arealen för ifrågavarande samhällen resp. 9,811 och
12,510 hektar. För en köping och 20 municipalsamhällen saknades arealuppgift.
Med tillägg av proportionellt beräknad areal för dessa senare
samhällen torde sammanlagda arealen för de samhällen, varom nu är fråga,
kunna anslås till 25,000 hektar. För denna areal skulle kostnaden för
kartan utgöra omkring 86,000 kr. Det bör dock beaktas, att beträffande
förevarande samhällen även en approximativ beräkning omöjliggöres av den
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. 5
omständigheten att ordningen för deras registrering skulle bero på Kung!
Maj:ts avgörande. Om ett icke ringa antal av dessa samhällen får antagas,
att registrering enligt de bestämmelser, som meddelas för stad, ej skall
finnas erforderlig. En beräkning, som upptager samtliga samhällena, blir
därigenom desto starkare.
Vid nu gjorda beräkningar skulle kostnaden för nymätning och registerkarta
för städer och övriga samhällen böra upptagas med sammanlagt
(191,000 kr., vilken siffra motsvarar posterna å 450,000 kr. och 372,000
kr. i 1914 års kommissions beräkning.»
»I avseende å övriga poster i nyssnämnda beräkning», anför kommissionen,
»har den ytterligare utredningen ej synts böra föranleda ändring så vitt
angår posterna 200,000 kr. för kopiering av visst äldre kartmaterial, 500,000
kr. för själva registreringsarbetet och 16,000 kr. för kungörelser etc. Den
förra posten torde visserligen, såsom förut anmärkts, för vissa städers vidkommande
ingå i den beräknade kostnaden för registerkartan. I saknad av
tillförlitlig utredning härom synes beloppet böra uppföras oförminskat.
Kostnaden för själva registreringsarbetet har — såsom tidigare återgivits —
fram konstruerats på en beräkning av 250,000 registerenheter och eu arbetstid
av en timme för varje enhet till ett pris av 2 kr. för timme. Yad
angår antalet registerenheter måste denna beräkning anses hava vunnit i
styrka genom de influtna uppgifterna, enligt vilka enheterna skulle för de
90 städerna, i den mån de härom lämnat uppgift, uppgå till omkring 117,000.
För 18 av de 90 städerna har ingen som helst uppgift lämnats om antalet
stadsägor. Om man tager hänsyn härtill ävensom härutöver beräknar
antalet av städer, som ej lämnat uppgift, ävensom andra samhällen,
synes dock en bred säkerhetsmarginal vara för handen.
Beträffande den beräknade kostnaden för blankettryck 45,000 kr.
måste däremot en betydande ökning upptagas till följd av den inträffade
stegringen i papperspriset, vars nuvarande utomordentliga höjd kan befaras
fortvara avsevärd tid. I stället för 45,000 kronor torde böra beräknas
90.000 kr. Även tillsynen å registerarbetet lär komma att kräva ej oväsentligt
högre kostnad än den tidigare beräknade, 15,000 kronor.
Den särskilda tillsyningsmyndighet, som föreslagits för tiden av registrets
uppläggande, torde ej kunna påräknas för en billigare kostnad än
13.000 kr. om året, fördelad å arvode till en ordförande 3,000 kr., arvode
till en ledamot 2,000 kr. och arvode till en ledamot tillika sekreterare
8.000 kr. eller tillhopa årligen 13,000 kr. under 3 år, sammanlagt 39,000
kr., vartill torde böra komma kostnad för resor, renskrivning och expenser
Kostnaderna
enligt 1914
års kommission.
Kostnaderna
för fastighetsregistreringens
bestridande.
1911 års kommitté.
6 Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
ävensom tillfällig arbetsförstärkning åt sekreteraren, sammanlagt 25,000
kronor.
Med sammanställning av de gjorda beräkningarna skulle enligt kommissionens
uppfattning kostnaden för registrets uppläggande kunna beräknas
sålunda:
Nymätning och registerkartans sammanställande 691,000
kr., avrundat till....................................... kr. 700,000: —
Kopiering av visst äldre kartmaterial..................... » 200,000: —
Det egentliga registreringsarbetet ........................ » 500,000: —
Kostnad för kungörelser etc............................... » 16,000: —
» > blankettryck ................................. » 90;000: —
» » tillsyn ....................................... » 64,000: —
Summa Kronor 1,570,000
Härmed må jämföras följande sammanställning av kostnaderna enligt
1914 års kommissions förslag:
Nymätning intill 20 % av samhällenas till 186,000 hektar
uppskattade areal efter 12 kr. för hektar......... kr. 450,000: —
Kopiering av visst äldre kartmaterial..................... » 200,000: —
Åstadkommande av registerkartan, efter 2 kr. för hektar » 372,000: —
Det egentliga registreringsarbetet ........................ » 500,000: —
Kostnad för kungörelser etc............................... » 16,000: —
» » blankettryck ................................. » 45,000: —
» » tillsyn .......................................... » 15,000: —
Summa kronor 1,598,000: —i
Med avseende å bestridande av kostnaderna för den fastighetsregistrering,
som skulle komma till stånd i städer och vissa med dem i förevarande
hänseende likställda samhällen, anförde 1911 års fastighetsregisterkommitté
huvudsakligen följ ande:
»Vid det förhållande att städerna äro skyldiga att själva bestrida utgifterna
för sitt rättsväsen, lärer ej kunna ifrågasättas, att städernas fastighetsregister
skola såsom jordregistret på landet uppläggas och föras uteslutande
på statens bekostnad, utan torde den huvudsakliga kostnaden böra
drabba städerna själva. Emellertid synes det spörsmål kunna uppställas,
huruvida icke städerna billigtvis böra kunna göra anspråk på bidrag av
statsmedel till bestridande av ifrågavarande kostnader. I detta avseende
torde följande omständigheter förtjäna framhållas.
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. 7
Städernas invånare hava av ålder varit skyldiga att bekosta vissa
mätningar inom stadsområdena. Sålunda hava de enligt äldre tiders byggnadsordningar,
vilka ända till år 1861 fastställts av Konungen, varit pliktiga
att vidkännas kostnader för tomtmätningar, och enligt de för städernas
planläggande och bebyggande gällande bestämmelser hava åtskilliga
skyldigheter blivit ålagda städernas invånare i fråga om upprättande av
kartor över stadsplaner, kvarter och tomter.
Landsbygdens invånare hava väl ej haft någon direkt skyldighet sig
ålagd att låta officiellt uppmäta sina ägoområden. Däremot hava de fått
vidkännas betydande utgifter för de ägomätningar, som varit nödvändiga
för verkställande av de olika slag av jorddelningsförrättningar, i vilka de
enligt skilda tiders lagstiftning varit pliktiga att ingå. På grund av den
uppmätning och indelning av landets jord, som ägt rum vid de lantmäteriförrättningar
landsbygdens invånare måst bekosta, har det varit möjligt
att låta jordregistret för rikets landsbygd uppläggas utan särskilda mätningar
med användande företrädesvis av de i länens lantmäterikontor förvarade
kartor och handlingar och att inskränka arbetet med inrättande av
jordregistret till allenast registreringsarbeten, vilka bekostas av staten.
Vid nämnda förhållanden synes det kommitterade, som om städerna
icke med fog kunna göra anspråk att få de kostnader ersatta av staten,
vilka belöpa på de för registrets inrättande erforderliga mätningar. Detta
synes så mycket mera uppenbart som de mätningar, vilka enligt föreliggande
förslag måste föregå registreringsarbetet, komma att bliva till stor
nytta för städerna, bland annat såsom ledande till klarhet och reda i deras
fastighetsförhållanden och besparing av kostnader för mätningar, som i
annat fall av särskilda anledningar skulle erfordras. I sådana städer,
där man önskar, att de mest noggranna mätningar redan vid registrets
upprättande göras och följaktligen mätningar komma att verkställas i
större utsträckning än förslaget åsyftar, bliva mätningskostnaderna högre
än för normala fall beräknats, och det skulle mången gång bliva synnerligen
svårt om ej omöjligt att pröva, vilken del av mätningskostnaden
skulle anses belöpa på de för fastighetsregistret nödvändiga mätningsgöromålen.
Vad däremot angår övriga arbeten för fastighetsregistrets uppläggande,
äro de alla påkallade allenast för själva fastighetsregistret och utgöras dels
av arbeten för erhållande av material till dettas uppläggande och dels av
egentliga registreringsarbeten. Ägoförteckningarna jämte tomtförändringslängden
och förslaget till fastighetsindelning, ehuru i viss mån jämförliga med
8 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
de vid jorddelningsförrättningar vanliga beskrivningar, utgöra enligt förslaget
själva underlaget för registret. De måste upprättas efter noggrann
undersökning och prövning i de uti förslaget angivna hänseenden för att,
sedan nödiga tillägg och rättelser blivit vidtagna, läggas till grund för
införingarna i registret. Samtliga äro de handlingar med sådant innehåll,
att, därest de icke vore nödvändiga såsom material för registret, städerna
ej skulle hava anledning att låta upprätta dem.
På grund av vad kommitterade sålunda anfört och då med fastighetsregistret
enligt förslaget åsyftas att erhålla ett lämpligt underlag för ett
nytt och tidsenligt fastighetsboksystem, vilket måste bliva detsamma för
land och stad, utgör inrättandet av det ifrågasatta fastighetsregistret för
städerna en lika viktig statsangelägenhet som uppläggandet av jordregistret
för landsbygden. Kommitterade hålla fördenskull före, att alla kostnader,
som enligt kommitterades beräkningar betingas av fastighetsregistrets uppläggande
utöver mätningskostnaden, böra bestridas av staten.»
1914 års 1914 års fastighetsregisterkommission hade, frånsett kopieringskost
kommission.
naden, icke något från 1911 års kommitté avvikande förslag beträffande
vilka av registreringen föranledda kostnader borde ankomma på staten och
vilka på städerna själva.
Fördelnings- Vidkommande däremot den grund, efter vilken ett statsanslag lämpfan^städeraa
bgen bör fördelas mellan de särskilda städerna, föreslog 1911 års kommitté,
att storleken av det i varje stads fastighetsregister ingående område
skulle utgöra grunden för bidrags erhållande, dock att ett maximibelopp
för statsbidraget av i allmänhet 4 kronor per hektar borde bestämmas.
1914 års kommission tänkte sig däremot en beräkning efter fallande
skala sålunda:
För varje hektar till och med 50....................................... 10 kr.
» » därefter överskjutande hektar till och med 100......... 5 »
» » » » » » » » 500......... 4 »
» » » » » » » » 1,000......... 3 »
» » a> » » » » » 2,000........ 2 »
» » » » » ................................. 1 »
riksdagen år I sin förutberörda skrivelse den 8 april 1916 anförde riksdagen rörande
191G'' kostnadsfördelningen följande.
Vidkommande frågan huruvida statsbidrag över huvud borde utgå till
städerna för ordnande av fastighetsredovisningen därstädes, ville riksdagen
uttala sin principiella anslutning till sådant bidrag. Korande grunderna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. ''J
för statsbidragets meddelande saknade riksdagen emellertid anledning att
yttra sig; dessa grunder berodde i hög grad av, huru fastighetsredovisningen
bleve ordnad. Till samma kategori som städerna torde också böra
hänföras köping, för vilken de för stad gällande bestämmelser med avseende
å fastighetsredovisningen skulle tillämpas och som bildade egen kommun.
Med avseende å andra än nyss nämnda köpingar ävensom municipalsambällen
syntes det riksdagen, att man såsom regel borde utgå ifrån, att
kostnaderna för fastighetsredovisningens första ordnande, vare sig det bleve
fråga om ett särskilt fastighetsregister eller man kunde nöja sig med ett
jordregister (eventuellt med vissa tillägg), böra åligga staten. Yilka kostnader,
som med godtagande av denna ståndpunkt kunde falla på staten,
vore för närvarande fullständigt obekant. Men nämnda samhällens i allmänhet
svaga ekonomiska bärkraft, deras likställdhet i så många avseenden
med landsbygden, vars fastighetsredovisning staten omhänderliade, och den
befarade oredan i åtskilliga av deras jordförhållanden gjorde ett dylikt
statsingripande, enligt riksdagens mening, både rättvist och oundgängligt.
1916 års fastighetsregisterkommission anför följande:
»Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört torde uppläggandet av
register för municipalsamhällen böra ankomma helt å statsverket, varför
dessa i fråga om kostnadsfördelningen lämnas å sido.
Vid en granskning av de grunder, som innefattas i 1914 års kommissions
förslag till kostnadens fördelning, torde framgå, att man velat tillgodose
två önskemål: dels att oberoende av beräkningarnas ovisshet fastslå
maximigräns för statens bidrag, dels bereda de mindre samhällena en
förhållandevis kraftigare hjälp än tidigare avsetts.
1916 års kommission ställer i tvivelsmål, huruvida, med de utgångspunkter
för bedömandet av registrets innebörd, som utan meningsskiljaktighet
under ärendets behandling godkänts, det finnes fog för ett särskiljande
av de bidragspliktiga parternas, statens och samhällenas, ställning
på sätt som sker genom begränsning av den förras betalningsplikt men de
senares ställande utan dylik säkerhet. Det gäller dock beträffande ifrågavarande
arbetsuppgift i främsta rummet ett statsintresse fullt ut så mycket
som i avseende å jordregistret. Och därest ej samhällenas plikt att besörja
vissa mätningar kunnat åberopas, lär väl knappast hållbart stöd för
kravet å något som helst kostnadsbidrag från samhällena varit för handen.
Kommissionen håller alltså före, att statens bidrag ej bör fastslås till beloppet
utan till beräkningsgrunden. Huruledes denna bör bestämmas, kan givetvis
bliva föremål för delade meningar. 1914 års kommission har funnit
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2). 2
1916 års
kommission.
10 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
statens bidrag böra begränsas till själva registreringsarbetet, kungörelsekostnad,
blanketter och tillsyn. Men fastighetsregisterkommittén hänförde
även kostnaden för kartkopiering till området för statens bidragsplikt. Och
det synes näppeligen väl motiverat att, på sätt 1914 års kommission
gjort, hänföra sistnämnda arbete under samhällenas mätningsplikt. Om
man till en början lämnar denna tvivelaktiga kostnadspost utom räkning,
så befinnes vid granskning av 1916 års kommissions kostnadsberäkning,
att 700,000 kronor skulle ankomma på samhällena och 670,000 kronor
på statsverket. Då statsverket förutsättes skola ensamt bestrida kostnaden
för municipalsamhällena bör emellertid från samhällenas kostnad överflyttas
vad proportionellt belöper å municipalsamhällena eller 50,000 kr. Härigenom
minskas samhällenas anpart till 650,000 kr. och ökas statens till
720,000 kr. Därest, såsom riktigt synes vara, vidare kopieringskostnaden
lägges å statsverket, kommer bidragsskyldigheten att belöpa sig till
resp. 650,000 kr. och 920,000 kr., av vilket sistnämnda belopp 90,000
kr. utgöra beräknade kostnaden för blanketter. Då kommissionen hyser den
mening, att statens bidrag bör följa den verkliga kostnaden, samt de nu
tämligen betryggande beräkningarna giva vid handen, att statens och samhällenas
andelar — om blankettkostnaden lämnas åsido — utgöra omkring
55 och 45 % av kostnaden, så har kommissionen funnit sig böra ifrågasätta
en sådan uppdelning av kostnaden, att statsverket tillhandahåller
blanketter samt att övrig kostnad i regel bestrides med 55 % av staten
och 45 % av samhället.
Vid godkännande av en dylik anordning är en tillämpning av fallande
skala utesluten. Avsikten med densamma har uppenbarligen varit att tillförsäkra
de mindre samhällena eu av deras förutsatta ringare bärkraft betingad
proportionellt större hjälp. I vissa fall torde en dylik ordning
hava ägt fog. Men proportionen emellan samhällenas areal och ekonomiska
bärkraft är förvisso ej konstant, och metoden lär lämna rum för ojämnhet,
vilket ej heller tidigare förbisetts, efter som ju en kasuell prövning av
samhällenas behov tillika varit avsedd. Kommissionen förutsätter, att även
den nu föreslagna allmänna regeln skulle lämna utrymme för en något
ökad statshjälp, då särskilda förhållanden kunna därtill föranleda. Den
ekonomiska innebörden av dylikt medgivande torde vara så ringa, att därav
ej hör vållas rubbning i den uppgjorda kostnadsberäkningen.
Ifråga om ordningen för statsbidragets åtnjutande synes det kommissionen,
att statsbidrag bör, efter fastighetsregisterkommissionens hörande, tillgodokomma
samhälle, sedan registret vederbörligen upplagts och kostnaden styrkts.>
11
Sammansatta stata- och lagutskottets ur 1 utlåtande Nr 2.
Beträffande de bestämmelse]- i övrigt, som synts bura stadgas för
statsbidragets åtnjutande, åberopar kommissionen sitt förut omförmälda
förslag till kungörelse i ämnet. Detta förslag innehåller bland annat
följande bestämmelser: Stad ävensom köping, som utgör egen kommun och
för vilken föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser,
äger att såsom bidrag till de med fastighetsregistrets första uppläggande
förbundna kostnader av statsmedel uppbära ett belopp, beräknat till
femtiofem etthundradelar av kostnaderna. Dill- särskilda förhållanden finnas
därtill föranleda, må efter Konungens beprövande bidrag med högre belopp
än nu sagts tillerkännas samhälle. Där för samhälle eller del därav i sammanhang
med fastighetsregistrets uppläggande utförts mätning i större omfattning
än av registreringsarbetet varit påkallad, skall mätningskostnaden
beträffande samhället eller sådan del i dess helhet stanna å samhället.
Till Konungen ställd ansökning om bidrag skall insändas till fastighetsregisterkommissionen
och vara åtföljd av fullständig uppgift angående registreringskostnaden
ävensom verifikationer. Vid ansökningen skall fogas uppgift
om antalet, vart för sig, av tomter och stadsägor, som upptagits i
fastighetsregistret, ävensom, beträffande ett vart av bihangen till registret,
om antalet rum, vari införing ägt rum. I fråga om område, som efter utgången
av år 1915 införlivats med samhälle och vilket upptagits i jordregister,
lämnas särskild uppgift. Kommissionen har att med eget underdånigt
utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till justitiedepartementet.
I nu förevarande sammanhang torde härutöver höra beröras ett sär- Efter 1915
skilt förhållande. Till begränsande av statsverkets kostnader för fastighets-111 korp°Jerade
registreringen hade 1914 års kommission föreslagit, att bidrag av stats- <mra
medel endast skulle utgå för område, som vid utgången av år 1915 hörde
till stadssamhället, en uppfattning vartill departementschefen vid framläggande
av förslag i ärendet till 1916 års riksdag torde hava anslutit sig,
ehuru uttryckligt uttalande härom ej gavs. I motion inom andra kammaren
år 1916 hade emellertid hemställts, att statsbidrag till registerkartas upprättande
borde lämnas jämväl beträffande efter 1915 års utgång med stadssamhälle
inkorporerade områden, vilka icke före inkorporeringen undergått
registrering på statens bekostnad. Riksdagen uttalade i sin merbemälta
skrivelse den 8 april 1916 den mening, att åtskilliga skäl talade för billigheten
av motionärens nämnda uppfattning.
Utredning torde således, anför 1916 års fastighetsregisterkommission,
böra ske, huruvida några särskilda invändningar förefunnes mot att statsbidrag
finge utgå till de områden, som, när registreringen faktiskt skedde, tillhörde
12 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
samhället och för vilka staten icke fått vidkännas några kostnader för jordregisters
uppläggande. Huruvida detta statsbidrag, såsom lagrådet ifrågasatt,
borde utsträckas jämväl till områden, om vilkas inkorporering ansökan viss
tid förut gjorts, lämnades öppet, men förtjänade utan tvivel ävenledes uppmärksamhet
vid den fortsatta utredningen.
Jämväl 1916 års fastighetsregisterkommission håller före, att den
ovillkorliga begränsningen i förevarande avseende knappast äger fog. Om
det berättigade i statsbidraget vunnit erkännande, så synes tidsmomentet
för områdets tillblivelse såsom del av staden ej i och för sig erbjuda grund
för en avgränsning men väl däremot statens redan havda utgift för registreringsåtgärd.
Kommissionen ansluter sig därför till ovan omförmälta motionsvis i
riksdagen framförda mening.
Slutligen yttrar kommissionen följande:
»Det anslag, som av 1914 års riksdag beviljades till fortsättande och
avslutande av arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden, var icke
avsett för registrering av fastigheter inom köping, som utgör egen kommun,
eller inom annat samhälle å landet, där fastställd tomtindelning tinnes, ej
heller av fastigheter, som tillkommit genom fastställande av tomtindelning
för område å landet enligt 38 § i lagen angående stadsplan och tomtindelning.
Medel för registrering av nu nämnda fastigheter enligt de för landsbygden
gällande bestämmelser hava således icke blivit beviljade. Att sådan
kostnad bestrides av nu ifrågasatta anslag synes icke lämpligt, och att
beräkna denna kostnad, innan avgörande föreligger ifråga om sättet för
registreringen i de särskilda köpingarna och övriga ifrågavarande samhällena,
är icke möjligt. Då emellertid denna kostnad, så vitt jordregistret
angår, med hänsyn till den ringa utsträckning, vari fastställd tomtindelning
beträffande de ifrågavarande samhällena förefinnes, kan antagas ej bliva
avsevärd, synes den kunna bestridas förskottsvis av för jordregistret beviljade
medel. Någon nedsättning i det nu ifrågavarande anslaget synas de
berörda förhållandena icke höra föranleda.
Därest kommissionens förslag lägges till grand för nådig proposition
i ämnet, skulle för ändamålet erfordras ett förslagsanslag av 920,000
kronor, därav 100,000 kronor torde böra anvisas för år 1918 med rätt
för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
förskott i den mån sådant må finnas erforderligt.»
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2. 13
Vid granskning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär utskottet
ansett att, vad beträffar städer och köpingar, som äro egna kommuner
och för vilka fastighetsregister skola föras, den större delen av kostnaden
för fastighetsregistreringen bör, på sätt också i Kungl. Maj:ts proposition
till 1916 års riksdag föreslagits, ankomma på städerna och köpingskommunerna.
Fastighetsregistreringen är dock främst en städernas angelägenhet
och länder till reda och ordning för deras fastighetsförhållanden.
För att statens kostnader för ifrågavarande ändamål icke må stiga till
alltför höga och oberäkneliga belopp är det enligt utskottets mening också
lämpligt, att städerna få vidkännas den större anparten.
Ehuruväl 1916 års fastighetsregisterkommissions förslag, att kostnaden
mellan staten och samhällena skulle fördelas efter viss procent, kan giva
anledning till någon tvekan, anser utskottet sig dock kunna förorda denna
princip, dock med den jämkning, att dels med hänsyn till vad ovan anförts
statsbidraget bör från föreslagna 55/ioo minskas till 4 °/i o o, dels ock, att
samtlig av registrering föranledd kostnad ingår i fördelningen.
Av allt, som i detta ärende förekommit, synes nämligen uppenbart,
att det måste ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de närmare grunderna
för bidragets fördelning, varvid Kungl. Maj:t givetvis bör vara oförhindrad
att, där anledning därtill föreligger, vidtaga jämkning i procenten
uppåt eller nedåt.
Vad angår de köpingar, som ej utgöra egen kommun, samt municipalsamhällen
tillstyrker utskottet, att kostnaderna för fastighetsregistreringen
i dessa samhällen skola helt bestridas av statsmedel.
I den av 1916 års fastighetsregisterkommission upptagna totalsumman
1,570,000 kronor får kostnaden för municipalsamhällen och därmed
likställda samhällen antagas uppgå till 80,000 kronor. Det blir således å
ett belopp av 1,490,000 kronor, som staten skulle komma att deltaga med
45°/o eller således med sammanlagt 670,500 kronor. Lägges härtill nyssberörda
summa 80,000 kronor kommer det erforderliga anslagsbeloppet
från staten att uppgå till i avrundat tal 750,000 kronor, varav enligt
Kungl. Maj:ts förslag torde för år 1918 böra anvisas 100,000 kronor.
Den av kommissionen beräknade kostnaden för tillsynsmyndigheten
giver icke anledning till erinran från utskottets sida liksom ej heller vad
kommissionen föreslagit beträffande villkoren för statsbidragets utgående.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Utskottet.
14
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
att riksdagen — under förutsättning att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 23, med
förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m. antager
lag i ämnet — måtte för bestridande av de på
staten belöpande kostnaderna för första uppläggande
av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen
bevilja ett anslag av 750,000 kronor samt därav på
extra stat för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag
ett belopp av 100,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att under år 1917 av tillgängliga medel utanordna vad av
detta belopp må finnas erforderligt.
Stockholm den 18 april 1917.
På det sammansatta utskottets vägnar:
AXEL SCHOTTE.
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i punkten 37 under andra huvudtiteln gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för först s. 54 i texten